Författare: Mats Johansson

http://kartor.eniro.se/m/PKzU0

http://kartor.eniro.se/m/40lTY

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/smedjevik+nybro?c=56.885816,15.876227&t=geos&z=13.55

Lästips: Anton Forsberg: Smedjevik i Hembygdskrönikan 1998 s 52.

Anton Forsberg: Barndomsminnen i Hembygdskrönikan 1998 s 54.

Sven Forsberg: Min far i Hembygdskrönikan 1998 s 55.

Nils Rosander: Smedjeviks by under 1800- och 1900-talet i Hembygdskrönikan 2002 s 84.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

I min barndom ansågs Smedjevik som den mest avlägsna delen i Madesjö. Och med ett visst fog, eftersom det på den tiden var svårt med kommunikationerna mellan Smedjevik och Madesjö kyrka. De är bättre nu. Hemmanets namn antyder att järn-beredning bedrivits där i forna tider. Det kan dock inte ha varit i alltför avlägsen tid, ty när Smedjevik först nämnes i en historisk källa tyder det mesta på, att hemmanet inte existerat under någon längre tid. Det omtalas första gången i 1539 års fogderäken-skaper. ”Per i Smedeuik” behövde endast erlägga 1½ öre och fodring till 1 häst i årlig avrad till Kronan. Den ringa avraden är ett starkt indicium på att hemmanet var relativt nytt. Det nämnes varken i 1533 års register eller 1535 års städsleörelängd. Skall vi våga den gissningen, att Smedjevik anlagts i början av 1500-talet. I 1541 års räkenskaper var penningavraden densamma, 6 fyrkar, vilket är lika med 1½ öre, men fodringen hade Per sluppit. Samma var förhållandet 1542. Men efter dackefejden ökades Pers avrad med fodring för 2 årliga hästar och fodring för 2 s.k. konungs-hästar vart tredje år. Per synes ha brukat Smedjevik under hela 1540-talet men 1551 har han efterträtts av ”Oloff Smedt i Smedwig”. Nu var avraden höjd med ”1 kleff thått”, dvs en bunt lin. Olof Smed tog värvning som knekt 1553. Han var med i Truls’ i Kolsbygd knektrote och fick 2 alnar grönt tyg. 1556 hade hans avrad minskats till 5 fyrkar men ökats med två dagsverken. Han var fortfarande knekt men rotemästaren hette nu Swen Åkesson i Gunnarsmo. Avlöningen var nu 4/5 mark. 1561 hade Olof Smeds avrad höjts till 6 fyrkar och 3 dagsverken, 1565 är han ej längre knekt. Smedjevik räknas nu som ett halft hemman. 1569 är Smedjevik åter knekthemman. Knekten heter nu ”Erich i Smediawijk” och var befriad från skatt 1569. Samma år är en knekt ”Truls i Smediwijk” upptagen som brukare. Fodringen är ökad med två s.k. lagmanshästar. Därjämte fanns en ”krononybyggare Mons i Smejewik”, som i avrad endast erlade ½ lispund smör.

I samband med Älfsborgs lösen 1571 nämnes ”Enkian i Smedeuig”, som hade 2 kor, 3 treårsungnöt, 1 svin. För dessa tillgångar måste hon betala 3 mark 5 öre i skatt, ett av de lägsta beloppen i Madesjö. Änkan i Smedjevik är med i tiondelängden 1572, men hennes tionde uppgick endast till ½ skäppa korn. Hon erlade ingen råg i tionde. Hennes skörd var föregående år endast 7½ skäppa korn. Änkan stod för hemmanet även 1573 och 1574. Krononybyggaren från 1569 var nu försvunnen. Först 1575 hör vi talas om en ny brukare av Smedjevik. Han hette Sven och han erlade ingen tionde alls för 1574 års skörd. Han var väl så nyetablerad, att han ej haft tillfälle att skörda något.

Från 1586 möter vi en ny brukare i Smedjevik. Han heter ”Truls i Smedjewijk” och hans tillgångar detta år omfattade ett par oxar, 6 kor, 2 ston och 3 tunnor utsäde. Det var inte så dåligt! Truls brukade Smedjevik ännu 1601, men när den nya Älfsborgs lösen skulle uttagas hette brukaren ”Oloff i Smediewijk”, som hade att betala 3 silver-daler till Älfsborgs lösen. Samma år omtalas en knekt i Smedjevik. Han kallas ”Pär i Smedhieuick”, men han försvann snart. Olof kom att bruka ½ hemman Smedjevik under ganska lång tid. Han förekommer för sista gången 1650. I boskapspennings-längden 1620 redovisas hans tillgångar: åker till 2 tunnors utsäde, 1 häst, 2 oxar, 4 kor, 2 ungnöt, 6 får, för vilket skatten blev 1 dlr 20½ öre. 1628 redovisade han likaledes åker till 2 tunnor, 1 sto, 2 oxar, 4 kor och 2 kvigor, men 1629 var Smedjevik ”½ öde”. Hemmanet var nu ”förmedlat” till ¼. Enligt 1633 års boskapsmantalslängd hade Olof 1 tunna utsäde, 2 ston, 2 oxar, 4 kor, 3 kvigor och 3 getter.

Som redan nämnts brukade Olof Smedjevik till och med 1650. Sista året var han ensam. Hustrun hade tydligen dött föregående eller samma år. Efterträdaren hette 1655 ”Sohne i Smediewijk”, som var soldat. Men 1660 hette brukaren ”Måns i Smediewijk”. Han brukade hemmanet åtminstone hela 1660-talet. Kanske var han kvar ännu längre, men inga mantalslängder finns kvar från 1670-talet. I jordeboken 1686 har han efterträtts av sonen ”Nills Månsson”. Hans årliga avrad eller ränta var nu 2 dlr 12 öre 21 penningar. Smedjevik uppskattades nu till ½ hemman, men i kvarnkommissionens protokoll 1697 upptages det till 3/8 hemman. ”Kan inthet mala för Tull” heter det i protokollet. Nils Månsson stod fortfarande för hemmanet. I 1699 års jordebok är Smedjevik numrerat och har fått nummer 239. Det var nu delat på två brukare: Sven Nilsson och Per Nilsson, sannolikt bröder och söner till Nils Månsson. Vardera brukade 3/16 mtl. Hemmansräntan var nu 2 dlr 20 öre 21 penningar. I 1717 års mantalslängd hette brukarna Pär Nilsson och Swen Andersson och i 1740 års vallängd Jonas Jonsson och Per Svensson. Den senare var väl son till Swen Andersson. Enligt 1748 års dombok beviljades vid hösttinget 2:dra uppbud för Jonas Jonsson på 3/16 skatte-krono-hemmanet Smedjevik, som han köpt av sina svärföräldrar Per Nilsson och Karin Nilsdotter för 40 dlr smt. I husförhörslängden 1749-1754 uppges Jonas Jonssons ålder till 39 år och hans hustrus Ingeborg till 36 år. Per Nilsson uppges vara 80 år och Karin Nilsdotter 74 år. Den andra gården brukades av Thore Persson och Brita födda 1714 resp. 1713.

Under den period, som täckes av husförhörslängden 1755-1788 skedde en del för-ändringar i Smedjevik. Jonas Jonssons och hans hustrus dotter Kierstin Jonsdotter blev gift med Per Olofsson, f. 1738, som övertog gården. De fick 6 barn: Lisa 1766, Annica 1772, Jonas 1775, Maja Lisa 1778, Cathrina 1780, Pehr 1783. Johan Persson, f. 1726, och Botil Persdotter, f. 1724, fick 5 barn. De flyttade efter någon tid till Sandslätt i Bäckebo socken. I stället kom en namne: Johan Persson, f. 1747, och hans hustru Stina Jonsdotter, f. 1747. De fick 6 barn: Brita Stina, Maria 1773, Annica 1774, Jonas 1777, Stina 1779 och Cathrina 1784.

Vi går fram i tiden till åren 1801-1814. Per Olofsson och Kierstin Jonsdotter har nu undantag av sonen Peter Petersson, f. 1783 och 1806 gift med Stina Danielsdotter, f. 1789. De fick 3 barn: Jonas 1809, Caisa Lena 1811 och Olaus 1814. Sven Nilsson och Stina Andersdotter hade en tid brukat en gård. De hade nu undantag av dottern Annika, f. 1787 och 1812 gift med Peter Johansson, f. 1784. En son till Sven Nilsson, Anders, f. 1794, vistades i Stora Granås. En gård innehades en tid av Nils Ericsson, f. 1769, och hans hustru Annika Persdotter, f. 1771. De fick två barn: Peter 1796 och Christina 1800. Deras gård övertogs av Peter Jonsson, f. 1759 och Lisa Persdotter, f. 1764. En gård innehades av Jon Pettersson, f. 1775, och Stina Jonsdotter, f. 1784. De fick 3 barn: Peter 1806, Gustav 1812 och Lena Maja 1814. Det fanns nu 3 gårdar i Smedjevik. Under åren 1815-1821 brukades en av Peter Jonsson, f. 1759 och Lisa Persdotter, f. 1764, en annan av Peter Petersson och Stina Danielsdotter, som nu fick ytterligare två barn: Peter 1816 och Stina Lisa 1820. Den tredje gården brukades först av Jonas Petersson, vars hustru avled och efterlämnade sonen Peter och dottern Lena Maja, och därefter av Peter Johansson, f. 1784 och Annika Svens-dotter, f. 1787. De fick 3 barn: Anna Stina 1816, Jonas 1818 och Peter 1821. Undantag hade Per Olofsson och Kjerstin Jonsdotter och Sven Nilsson och Stina Andersdotter, som dock båda avled 1820 resp. 1823. Båtsman för Smedjevik var Daniel Stenvall, f. 1792, och gift med Anna Brita Persdotter, f. 1777. De hade 3 barn.

Under 1820- och 1830-talen fanns det fortfarande tre gårdar i Smedjevik. Den första gården, på 3/32 mtl, innehades av Daniel Andersson, född i Bäckebo socken 1795 och gift med torpareänkan Caisa Lena Petersdotter, f. 1811. De fick 3 barn fram till 1840: Carl Johan 1830, Anna Caisa 1837 och Sven Peter 1840. Den andra gården på 3/32 mtl brukades av Johannes Persson, född i Kråksmåla 1792 och gift med Ulrica Tobiaedotter, född i Kråksmåla 1789. De hade 6 barn: Lena var född 1818, Caisa Greta 1821, Johan August 1823, Nils Peter 1826, Lisa Sophia 1831 och Sven Lorentz 1835. Gården på 3/16 mtl brukades först av Peter Jaensson, född i Älghult 1784 och Annika Svensdotter, född 1787 och död 1841. De fick 6 barn: Anna Stina 1816, Peter 1821, Jonas 1818, Kajsa Lena 1823, Nils Peter 1826 och Dorothea 1826. Från 1842 brukades denna gård av Jonas Jaensson från Kråksmåla, född 1805. Han var änkling och hade tre barn: Lena Maria var född 1830, Johan Peter 1832 och Nils August 1834. Undantag innehades av Peter Jonsson och Peter Petersson. Torpbebyggelsen hade nu börjat i Smedjevik. Det fanns nu 4 torpare av vilka två kallas nybyggare. Torparen och nybyggaren Jonas Petersson d.y. var född 1809 och gift med Ulrica Samuelsdotter, född i Kråksmåla 1806. De hade två barn. Torparen Anders Ekström var född 1798 och gift med Annika Svensdotter, född i Brixslät 1802. De hade 6 barn. Torparen Jonas Persson d.ä. var född 1780 och gift med Lena Olsdotter, f. 1797. De hade 4 barn. Nybyggaren Carl Johan Nilsson var född 1819 och gift med Caisa Gretha Johansdotter, född 1821. Båtsman var fort-farande Daniel Stenvall.

Under 1840-talet hade Smedjevik en befolkning på 58 personer, 33 män och 25 kvinnor. Det är en överraskande stor siffra! Flera förändringar inträffade. Daniel Andersson avled 1846 och efterlämnade änka och 4 barn, av vilka dottern Wendla Sophia var född 1842. Efterträdare på 3/32 mtl blev Olaus Petersson, f. 1814 och Anna Sofia Isaksdotter, f. 1821 i Älghult. De hade två barn, men flyttade till Älghult redan samma år, 1846. Den andra gården på 3/32 mtl brukades av Johannes Persson och Ulrika Tobiaedotter. De avlöstes 1848 av Johan August Johansson, f. 1823 och hans hustru Ingrid Helena Fredrika Petersdotter, född i Bäckebo 1828. De fick 1848 sonen Johan Ludvig och 1850 sonen Franz Erik. De efterträddes 1849 av Johannes Perssons son Nils Peter Johansson, f. 1826. Han gifte sig detta år med Maria Jonsdotter, född 1831 i Bäckebo. De fick 1850 sonen Nils August. På 3/16 mtl avled Peter Jaenssons hustru Amanda Svensdotter 1841, varpå han 1842 tog undantag av Jonas Jaensson, född i Kråksmåla 1805. Dennes hustru Anna Stina Petersdotter avled 1845. Det fanns fem barn i äktenskapet: Lisa Maria var född 1830, Johan Peter 1832, Nils August 1834, Anna Rebecka 1841 och Emma 1843. Peter Jaenssons son Peter Petersson, f. 1821 brukade 3/32 mtl. Han var gift med Lovisa Svensdotter från Getahult, f. 1820. De fick 1849 sonen Carl Johan och 1851 sonen Thure Oscar. Ny båtsman var från 1850 Anders Peter Jonsson Stenvall, född i Lilla Gangsmad. Han gifte sig 1851 med Carolina Magnidotter från Hälleberga. Peter Petersson d.ä. var nu undantagsman. Han var född i Smedjevik 1783 och hade hustru och fyra barn. Torpare var Jonas Petersson d.y. med hustru och 2 barn, Jonas Petersson d.ä. som var änkling och hade 4 barn, Peter Jonsson d.y., som med hustru och dotter flyttade till Smedjevik från Brixslät 1849 och Peter Jonsson d.ä. född i Kulla 1819. Han hade hustru och dotter. Avskedade båtsmän var Daniel Stenvall och Anders Ekström. Den senare var född i Sigtingsryd 1798 och hade hustru och 7 barn.

Vid början av 1860-talet innehades 3/32 mtl av Johan August Johansson, född 1823 i Madesjö och gift med Ingrid Helena Fredrika Petersdotter, född 1828 i Bäckebo. De hade då tre barn: tvillingarna Mathilda Sofia och Ida Fredrika, födda 1856, och sonen Wilhelm, född 1858. År 1861 föddes dottern Wendla och 1864 sonen Carl Emil. Följande år tog Johan August Johansson undantag och överlät gården till Johannes Petersson Sjögren, f. 1821 och hans hustru Christina Magnidotter, f. i Kråksmåla 1818. De hade vid tillträdet 6 barn: Franz Johan, född 1846, Emma Sofia född 1849, Hedda Lovisa född 1851, Alfred född 1856, Amanda Christina, född 1859 och Jenny Augusta, född 1865. Den andra gården på 3/32 mtl brukades av Nils Peter Petersson född 1834 och hans hustru Karolina Jonsdotter, född 1839 i Oskars församling. De hade 2 barn: Emma Mathilda, f. 186? och Johan Viktor, född 1868. Den större gården i Smedjevik, på 3/16 mtl, brukades av Peter Petersson och Lovisa Svens-dotter. Om honom är antecknat i husförhörsboken: ”1868, d. 3 Nov. begaf sig Peter Petersson med dottern Sofia till USA och hemligen utan betyg med endast hustruns vetskap.” ”År 1869 d. 2 april erhöllo syskonen Carl Johan, Thure Oscar och Mathilda Frejdbetyg för att begifva sig dit.” ”Peter Peterssons hela hushåll erhållit attest till USA d. 16 sept. 1869. P.P:s hustru Lovisa Svensdotter återkom i slutet av sept. från Göteborg med de 2:ne yngsta barnen Sven och Peter Olof och bo hos lanthand-landen Carl Svensson i Blomkulla.” Ett underligt äventyr! Enligt utflyttningslängden erhöll d. 16 sept. 1869 bonden Peter Petersson med hushåll utflyttningsattest till USA. Hushållet bestod av 6 manliga och 4 kvinnliga medlemmar, tillsammans 10 personer. Men 3 av dem emigrerade tydligen inte. Stannade de i Sverige för gott eller reste de senare?

På 1870-talet flyttade Johan Peter Göransson 1874 till Gislatorp med sin hustru Cajsa Lena Nilsdotter och 5 barn. Nils Peter Petersson köpte 1874 hemman i Mellan-Resebo och flyttade dit med hustru Carolina Jonsdotter och 3 barn. Hela hemmanet på 3/8 mtl köptes av friherre Raab på Haraldsmåla, som därmed utvidgade sitt stora godskomplex. Som rättare tjänstgjorde från 1879 Jonas Nilsson, född 1837 i Långe-måla och gift med Johanna Christina Nilsdotter från Högsby, född 1835. De hade 7 barn: Axel Wilhelm, f. 1859 i Mönsterås och till yrket sjöman, Anna Elvira, f. 1863, Nils Arvid, f. 1866, Carl Johan, f. 1868, Frans John, f. 1870, Hedvig Johanna, f. 1873 och Anton August, f. 1878. På ägorna bodde undantagsänkan Stina Lisa Carlsdotter, änka efter Peter Petersson, med dottern Charlotta Petersdotter, f. 1837, torparna Peter Jonsson, f. 1819, med hustru Cajsa Jonsdotter och fem barn, Peter Magnusson Berggren, f. 1827 och tillika skräddare, gift med Fredrika Carlsdotter, f. 1824 i Älghult. De hade fyra barn. Backstugumannen Isak Isaksson var född 1801 i Älghult och hans hustru Lena Månsdotter 1802 i Hälleberga. Hon var blind. Arbets-karlen Sven Peter Danielsson var född 1840 och gift, arbetaren Carl Ludvig Berggren var född 1854 och gift sedan 1877. Han hade en dotter. Båtsman var nr 239 Anders Peter Jonsson Stenvall, vars hustru Carolina Magnidotter avled 1879. Han hade två barn. Backstugumannen Johannes Petersson Sjögren var född 1821 och gift med Christina Magnidotter från Kråksmåla, född 1818. Inhyses Sven Nilsson var född 1803 i Ekeberga, backstugumannen Sven Persson var född 1815 i Långemåla.

På 1880-talet tillhörde Smedjevik friherre Carl Filip Alexis Raab, född i Ryssby 1824. Han avled 1886. Arrendator var Johan Algot Andersson från Ryssby, född 1866. Rättaren Jonas Nilsson flyttade 1888 till Kristvalla. Undantagsänkan Stina Lisa Karlsdotter avled 1883. Från Ryssby kom 1883 dagsverkstorparen Olaus Svensson, f. 1828. Torparen Peter Jonsson med hustru Kajsa Lena Jonsdotter och 2 barn bodde kvar på ägorna liksom torparen Jonas Peter Magnusson Berggren. Arbetaren Johan Peter Johansson, f. 1832, emigrerade 1887 till USA. Åtminstone 5 arbetare-familjer bodde på 1880-talet i Smedjevik. Man frågar: var arbetade de?

1890-talet blev den stora emigrationstiden. Arrendatorn Johan Algot Magnusson gifte sig 1892 med Nanny Sofia Karlsson, f. 1867. De fick 2 barn innan de emigrerade till USA 1893 respektive 1895. Anders Peter Nilsson var född i Åby 1840 och sedan 1861 gift med Sofia Petersdotter från Åby. De emigrerade båda till USA 1893 och deras två barn följde efter 1894. Dagsverkstorparen Olaus Svensson blev änkling 1886. Torparna Peter Jonsson och Jonas Peter Magnusson Berggren fortsatte. Den sistnämndes son Johan August, f. 1867, emigrerade 1892 till USA. Det fanns 6 arbetarefamiljer på ägorna.

Till sist frågan om laga skifte och emigration. I motsats till de flesta hemman i Madesjö skedde aldrig något laga skifte i Smedjevik.

Emigrationen från Smedjevik är förhållandevis omfattande. Vi har tidigare nämnt en del fall. Totalt emigrerade 24 personer från Smedjevik.