Mats Johansson – Sida 55

Lästips: Anton Forsberg: Smedjevik i Hembygdskrönikan 1998 s 52.

Anton Forsberg: Barndomsminnen i Hembygdskrönikan 1998 s 54.

Sven Forsberg: Min far i Hembygdskrönikan 1998 s 55.

Nils Rosander: Smedjeviks by under 1800- och 1900-talet i Hembygdskrönikan 2002 s 84.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

I min barndom ansågs Smedjevik som den mest avlägsna delen i Madesjö. Och med ett visst fog, eftersom det på den tiden var svårt med kommunikationerna mellan Smedjevik och Madesjö kyrka. De är bättre nu. Hemmanets namn antyder att järn-beredning bedrivits där i forna tider. Det kan dock inte ha varit i alltför avlägsen tid, ty när Smedjevik först nämnes i en historisk källa tyder det mesta på, att hemmanet inte existerat under någon längre tid. Det omtalas första gången i 1539 års fogderäken-skaper. ”Per i Smedeuik” behövde endast erlägga 1½ öre och fodring till 1 häst i årlig avrad till Kronan. Den ringa avraden är ett starkt indicium på att hemmanet var relativt nytt. Det nämnes varken i 1533 års register eller 1535 års städsleörelängd. Skall vi våga den gissningen, att Smedjevik anlagts i början av 1500-talet. I 1541 års räkenskaper var penningavraden densamma, 6 fyrkar, vilket är lika med 1½ öre, men fodringen hade Per sluppit. Samma var förhållandet 1542. Men efter dackefejden ökades Pers avrad med fodring för 2 årliga hästar och fodring för 2 s.k. konungs-hästar vart tredje år. Per synes ha brukat Smedjevik under hela 1540-talet men 1551 har han efterträtts av ”Oloff Smedt i Smedwig”. Nu var avraden höjd med ”1 kleff thått”, dvs en bunt lin. Olof Smed tog värvning som knekt 1553. Han var med i Truls’ i Kolsbygd knektrote och fick 2 alnar grönt tyg. 1556 hade hans avrad minskats till 5 fyrkar men ökats med två dagsverken. Han var fortfarande knekt men rotemästaren hette nu Swen Åkesson i Gunnarsmo. Avlöningen var nu 4/5 mark. 1561 hade Olof Smeds avrad höjts till 6 fyrkar och 3 dagsverken, 1565 är han ej längre knekt. Smedjevik räknas nu som ett halft hemman. 1569 är Smedjevik åter knekthemman. Knekten heter nu ”Erich i Smediawijk” och var befriad från skatt 1569. Samma år är en knekt ”Truls i Smediwijk” upptagen som brukare. Fodringen är ökad med två s.k. lagmanshästar. Därjämte fanns en ”krononybyggare Mons i Smejewik”, som i avrad endast erlade ½ lispund smör.

I samband med Älfsborgs lösen 1571 nämnes ”Enkian i Smedeuig”, som hade 2 kor, 3 treårsungnöt, 1 svin. För dessa tillgångar måste hon betala 3 mark 5 öre i skatt, ett av de lägsta beloppen i Madesjö. Änkan i Smedjevik är med i tiondelängden 1572, men hennes tionde uppgick endast till ½ skäppa korn. Hon erlade ingen råg i tionde. Hennes skörd var föregående år endast 7½ skäppa korn. Änkan stod för hemmanet även 1573 och 1574. Krononybyggaren från 1569 var nu försvunnen. Först 1575 hör vi talas om en ny brukare av Smedjevik. Han hette Sven och han erlade ingen tionde alls för 1574 års skörd. Han var väl så nyetablerad, att han ej haft tillfälle att skörda något.

Från 1586 möter vi en ny brukare i Smedjevik. Han heter ”Truls i Smedjewijk” och hans tillgångar detta år omfattade ett par oxar, 6 kor, 2 ston och 3 tunnor utsäde. Det var inte så dåligt! Truls brukade Smedjevik ännu 1601, men när den nya Älfsborgs lösen skulle uttagas hette brukaren ”Oloff i Smediewijk”, som hade att betala 3 silver-daler till Älfsborgs lösen. Samma år omtalas en knekt i Smedjevik. Han kallas ”Pär i Smedhieuick”, men han försvann snart. Olof kom att bruka ½ hemman Smedjevik under ganska lång tid. Han förekommer för sista gången 1650. I boskapspennings-längden 1620 redovisas hans tillgångar: åker till 2 tunnors utsäde, 1 häst, 2 oxar, 4 kor, 2 ungnöt, 6 får, för vilket skatten blev 1 dlr 20½ öre. 1628 redovisade han likaledes åker till 2 tunnor, 1 sto, 2 oxar, 4 kor och 2 kvigor, men 1629 var Smedjevik ”½ öde”. Hemmanet var nu ”förmedlat” till ¼. Enligt 1633 års boskapsmantalslängd hade Olof 1 tunna utsäde, 2 ston, 2 oxar, 4 kor, 3 kvigor och 3 getter.

Som redan nämnts brukade Olof Smedjevik till och med 1650. Sista året var han ensam. Hustrun hade tydligen dött föregående eller samma år. Efterträdaren hette 1655 ”Sohne i Smediewijk”, som var soldat. Men 1660 hette brukaren ”Måns i Smediewijk”. Han brukade hemmanet åtminstone hela 1660-talet. Kanske var han kvar ännu längre, men inga mantalslängder finns kvar från 1670-talet. I jordeboken 1686 har han efterträtts av sonen ”Nills Månsson”. Hans årliga avrad eller ränta var nu 2 dlr 12 öre 21 penningar. Smedjevik uppskattades nu till ½ hemman, men i kvarnkommissionens protokoll 1697 upptages det till 3/8 hemman. ”Kan inthet mala för Tull” heter det i protokollet. Nils Månsson stod fortfarande för hemmanet. I 1699 års jordebok är Smedjevik numrerat och har fått nummer 239. Det var nu delat på två brukare: Sven Nilsson och Per Nilsson, sannolikt bröder och söner till Nils Månsson. Vardera brukade 3/16 mtl. Hemmansräntan var nu 2 dlr 20 öre 21 penningar. I 1717 års mantalslängd hette brukarna Pär Nilsson och Swen Andersson och i 1740 års vallängd Jonas Jonsson och Per Svensson. Den senare var väl son till Swen Andersson. Enligt 1748 års dombok beviljades vid hösttinget 2:dra uppbud för Jonas Jonsson på 3/16 skatte-krono-hemmanet Smedjevik, som han köpt av sina svärföräldrar Per Nilsson och Karin Nilsdotter för 40 dlr smt. I husförhörslängden 1749-1754 uppges Jonas Jonssons ålder till 39 år och hans hustrus Ingeborg till 36 år. Per Nilsson uppges vara 80 år och Karin Nilsdotter 74 år. Den andra gården brukades av Thore Persson och Brita födda 1714 resp. 1713.

Under den period, som täckes av husförhörslängden 1755-1788 skedde en del för-ändringar i Smedjevik. Jonas Jonssons och hans hustrus dotter Kierstin Jonsdotter blev gift med Per Olofsson, f. 1738, som övertog gården. De fick 6 barn: Lisa 1766, Annica 1772, Jonas 1775, Maja Lisa 1778, Cathrina 1780, Pehr 1783. Johan Persson, f. 1726, och Botil Persdotter, f. 1724, fick 5 barn. De flyttade efter någon tid till Sandslätt i Bäckebo socken. I stället kom en namne: Johan Persson, f. 1747, och hans hustru Stina Jonsdotter, f. 1747. De fick 6 barn: Brita Stina, Maria 1773, Annica 1774, Jonas 1777, Stina 1779 och Cathrina 1784.

Vi går fram i tiden till åren 1801-1814. Per Olofsson och Kierstin Jonsdotter har nu undantag av sonen Peter Petersson, f. 1783 och 1806 gift med Stina Danielsdotter, f. 1789. De fick 3 barn: Jonas 1809, Caisa Lena 1811 och Olaus 1814. Sven Nilsson och Stina Andersdotter hade en tid brukat en gård. De hade nu undantag av dottern Annika, f. 1787 och 1812 gift med Peter Johansson, f. 1784. En son till Sven Nilsson, Anders, f. 1794, vistades i Stora Granås. En gård innehades en tid av Nils Ericsson, f. 1769, och hans hustru Annika Persdotter, f. 1771. De fick två barn: Peter 1796 och Christina 1800. Deras gård övertogs av Peter Jonsson, f. 1759 och Lisa Persdotter, f. 1764. En gård innehades av Jon Pettersson, f. 1775, och Stina Jonsdotter, f. 1784. De fick 3 barn: Peter 1806, Gustav 1812 och Lena Maja 1814. Det fanns nu 3 gårdar i Smedjevik. Under åren 1815-1821 brukades en av Peter Jonsson, f. 1759 och Lisa Persdotter, f. 1764, en annan av Peter Petersson och Stina Danielsdotter, som nu fick ytterligare två barn: Peter 1816 och Stina Lisa 1820. Den tredje gården brukades först av Jonas Petersson, vars hustru avled och efterlämnade sonen Peter och dottern Lena Maja, och därefter av Peter Johansson, f. 1784 och Annika Svens-dotter, f. 1787. De fick 3 barn: Anna Stina 1816, Jonas 1818 och Peter 1821. Undantag hade Per Olofsson och Kjerstin Jonsdotter och Sven Nilsson och Stina Andersdotter, som dock båda avled 1820 resp. 1823. Båtsman för Smedjevik var Daniel Stenvall, f. 1792, och gift med Anna Brita Persdotter, f. 1777. De hade 3 barn.

Under 1820- och 1830-talen fanns det fortfarande tre gårdar i Smedjevik. Den första gården, på 3/32 mtl, innehades av Daniel Andersson, född i Bäckebo socken 1795 och gift med torpareänkan Caisa Lena Petersdotter, f. 1811. De fick 3 barn fram till 1840: Carl Johan 1830, Anna Caisa 1837 och Sven Peter 1840. Den andra gården på 3/32 mtl brukades av Johannes Persson, född i Kråksmåla 1792 och gift med Ulrica Tobiaedotter, född i Kråksmåla 1789. De hade 6 barn: Lena var född 1818, Caisa Greta 1821, Johan August 1823, Nils Peter 1826, Lisa Sophia 1831 och Sven Lorentz 1835. Gården på 3/16 mtl brukades först av Peter Jaensson, född i Älghult 1784 och Annika Svensdotter, född 1787 och död 1841. De fick 6 barn: Anna Stina 1816, Peter 1821, Jonas 1818, Kajsa Lena 1823, Nils Peter 1826 och Dorothea 1826. Från 1842 brukades denna gård av Jonas Jaensson från Kråksmåla, född 1805. Han var änkling och hade tre barn: Lena Maria var född 1830, Johan Peter 1832 och Nils August 1834. Undantag innehades av Peter Jonsson och Peter Petersson. Torpbebyggelsen hade nu börjat i Smedjevik. Det fanns nu 4 torpare av vilka två kallas nybyggare. Torparen och nybyggaren Jonas Petersson d.y. var född 1809 och gift med Ulrica Samuelsdotter, född i Kråksmåla 1806. De hade två barn. Torparen Anders Ekström var född 1798 och gift med Annika Svensdotter, född i Brixslät 1802. De hade 6 barn. Torparen Jonas Persson d.ä. var född 1780 och gift med Lena Olsdotter, f. 1797. De hade 4 barn. Nybyggaren Carl Johan Nilsson var född 1819 och gift med Caisa Gretha Johansdotter, född 1821. Båtsman var fort-farande Daniel Stenvall.

Under 1840-talet hade Smedjevik en befolkning på 58 personer, 33 män och 25 kvinnor. Det är en överraskande stor siffra! Flera förändringar inträffade. Daniel Andersson avled 1846 och efterlämnade änka och 4 barn, av vilka dottern Wendla Sophia var född 1842. Efterträdare på 3/32 mtl blev Olaus Petersson, f. 1814 och Anna Sofia Isaksdotter, f. 1821 i Älghult. De hade två barn, men flyttade till Älghult redan samma år, 1846. Den andra gården på 3/32 mtl brukades av Johannes Persson och Ulrika Tobiaedotter. De avlöstes 1848 av Johan August Johansson, f. 1823 och hans hustru Ingrid Helena Fredrika Petersdotter, född i Bäckebo 1828. De fick 1848 sonen Johan Ludvig och 1850 sonen Franz Erik. De efterträddes 1849 av Johannes Perssons son Nils Peter Johansson, f. 1826. Han gifte sig detta år med Maria Jonsdotter, född 1831 i Bäckebo. De fick 1850 sonen Nils August. På 3/16 mtl avled Peter Jaenssons hustru Amanda Svensdotter 1841, varpå han 1842 tog undantag av Jonas Jaensson, född i Kråksmåla 1805. Dennes hustru Anna Stina Petersdotter avled 1845. Det fanns fem barn i äktenskapet: Lisa Maria var född 1830, Johan Peter 1832, Nils August 1834, Anna Rebecka 1841 och Emma 1843. Peter Jaenssons son Peter Petersson, f. 1821 brukade 3/32 mtl. Han var gift med Lovisa Svensdotter från Getahult, f. 1820. De fick 1849 sonen Carl Johan och 1851 sonen Thure Oscar. Ny båtsman var från 1850 Anders Peter Jonsson Stenvall, född i Lilla Gangsmad. Han gifte sig 1851 med Carolina Magnidotter från Hälleberga. Peter Petersson d.ä. var nu undantagsman. Han var född i Smedjevik 1783 och hade hustru och fyra barn. Torpare var Jonas Petersson d.y. med hustru och 2 barn, Jonas Petersson d.ä. som var änkling och hade 4 barn, Peter Jonsson d.y., som med hustru och dotter flyttade till Smedjevik från Brixslät 1849 och Peter Jonsson d.ä. född i Kulla 1819. Han hade hustru och dotter. Avskedade båtsmän var Daniel Stenvall och Anders Ekström. Den senare var född i Sigtingsryd 1798 och hade hustru och 7 barn.

Vid början av 1860-talet innehades 3/32 mtl av Johan August Johansson, född 1823 i Madesjö och gift med Ingrid Helena Fredrika Petersdotter, född 1828 i Bäckebo. De hade då tre barn: tvillingarna Mathilda Sofia och Ida Fredrika, födda 1856, och sonen Wilhelm, född 1858. År 1861 föddes dottern Wendla och 1864 sonen Carl Emil. Följande år tog Johan August Johansson undantag och överlät gården till Johannes Petersson Sjögren, f. 1821 och hans hustru Christina Magnidotter, f. i Kråksmåla 1818. De hade vid tillträdet 6 barn: Franz Johan, född 1846, Emma Sofia född 1849, Hedda Lovisa född 1851, Alfred född 1856, Amanda Christina, född 1859 och Jenny Augusta, född 1865. Den andra gården på 3/32 mtl brukades av Nils Peter Petersson född 1834 och hans hustru Karolina Jonsdotter, född 1839 i Oskars församling. De hade 2 barn: Emma Mathilda, f. 186? och Johan Viktor, född 1868. Den större gården i Smedjevik, på 3/16 mtl, brukades av Peter Petersson och Lovisa Svens-dotter. Om honom är antecknat i husförhörsboken: ”1868, d. 3 Nov. begaf sig Peter Petersson med dottern Sofia till USA och hemligen utan betyg med endast hustruns vetskap.” ”År 1869 d. 2 april erhöllo syskonen Carl Johan, Thure Oscar och Mathilda Frejdbetyg för att begifva sig dit.” ”Peter Peterssons hela hushåll erhållit attest till USA d. 16 sept. 1869. P.P:s hustru Lovisa Svensdotter återkom i slutet av sept. från Göteborg med de 2:ne yngsta barnen Sven och Peter Olof och bo hos lanthand-landen Carl Svensson i Blomkulla.” Ett underligt äventyr! Enligt utflyttningslängden erhöll d. 16 sept. 1869 bonden Peter Petersson med hushåll utflyttningsattest till USA. Hushållet bestod av 6 manliga och 4 kvinnliga medlemmar, tillsammans 10 personer. Men 3 av dem emigrerade tydligen inte. Stannade de i Sverige för gott eller reste de senare?

På 1870-talet flyttade Johan Peter Göransson 1874 till Gislatorp med sin hustru Cajsa Lena Nilsdotter och 5 barn. Nils Peter Petersson köpte 1874 hemman i Mellan-Resebo och flyttade dit med hustru Carolina Jonsdotter och 3 barn. Hela hemmanet på 3/8 mtl köptes av friherre Raab på Haraldsmåla, som därmed utvidgade sitt stora godskomplex. Som rättare tjänstgjorde från 1879 Jonas Nilsson, född 1837 i Långe-måla och gift med Johanna Christina Nilsdotter från Högsby, född 1835. De hade 7 barn: Axel Wilhelm, f. 1859 i Mönsterås och till yrket sjöman, Anna Elvira, f. 1863, Nils Arvid, f. 1866, Carl Johan, f. 1868, Frans John, f. 1870, Hedvig Johanna, f. 1873 och Anton August, f. 1878. På ägorna bodde undantagsänkan Stina Lisa Carlsdotter, änka efter Peter Petersson, med dottern Charlotta Petersdotter, f. 1837, torparna Peter Jonsson, f. 1819, med hustru Cajsa Jonsdotter och fem barn, Peter Magnusson Berggren, f. 1827 och tillika skräddare, gift med Fredrika Carlsdotter, f. 1824 i Älghult. De hade fyra barn. Backstugumannen Isak Isaksson var född 1801 i Älghult och hans hustru Lena Månsdotter 1802 i Hälleberga. Hon var blind. Arbets-karlen Sven Peter Danielsson var född 1840 och gift, arbetaren Carl Ludvig Berggren var född 1854 och gift sedan 1877. Han hade en dotter. Båtsman var nr 239 Anders Peter Jonsson Stenvall, vars hustru Carolina Magnidotter avled 1879. Han hade två barn. Backstugumannen Johannes Petersson Sjögren var född 1821 och gift med Christina Magnidotter från Kråksmåla, född 1818. Inhyses Sven Nilsson var född 1803 i Ekeberga, backstugumannen Sven Persson var född 1815 i Långemåla.

På 1880-talet tillhörde Smedjevik friherre Carl Filip Alexis Raab, född i Ryssby 1824. Han avled 1886. Arrendator var Johan Algot Andersson från Ryssby, född 1866. Rättaren Jonas Nilsson flyttade 1888 till Kristvalla. Undantagsänkan Stina Lisa Karlsdotter avled 1883. Från Ryssby kom 1883 dagsverkstorparen Olaus Svensson, f. 1828. Torparen Peter Jonsson med hustru Kajsa Lena Jonsdotter och 2 barn bodde kvar på ägorna liksom torparen Jonas Peter Magnusson Berggren. Arbetaren Johan Peter Johansson, f. 1832, emigrerade 1887 till USA. Åtminstone 5 arbetare-familjer bodde på 1880-talet i Smedjevik. Man frågar: var arbetade de?

1890-talet blev den stora emigrationstiden. Arrendatorn Johan Algot Magnusson gifte sig 1892 med Nanny Sofia Karlsson, f. 1867. De fick 2 barn innan de emigrerade till USA 1893 respektive 1895. Anders Peter Nilsson var född i Åby 1840 och sedan 1861 gift med Sofia Petersdotter från Åby. De emigrerade båda till USA 1893 och deras två barn följde efter 1894. Dagsverkstorparen Olaus Svensson blev änkling 1886. Torparna Peter Jonsson och Jonas Peter Magnusson Berggren fortsatte. Den sistnämndes son Johan August, f. 1867, emigrerade 1892 till USA. Det fanns 6 arbetarefamiljer på ägorna.

Till sist frågan om laga skifte och emigration. I motsats till de flesta hemman i Madesjö skedde aldrig något laga skifte i Smedjevik.

Emigrationen från Smedjevik är förhållandevis omfattande. Vi har tidigare nämnt en del fall. Totalt emigrerade 24 personer från Smedjevik.

Slättingebygd

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/sl%C3%A4ttingebygd%2C+nybro?c=56.84891,15.969948&t=geos&z=14

Lästips: Rolf Håkansson: Torp och ställen i Slättingebygd i Hembygdskrönikan 2007 s 151.

Rolf Håkansson: Torp och ställen i Slättingebygd i Hembygdskrönikan 2008 s 162.

Rolf Håkansson: Torp och ställen i Slättingebygd i Hembygdskrönikan 2009 s 96.

Rolf Håkansson: Torp och ställen i Slättingebygd i Hembygdskrönikan 2010 s 271.

Skärvet

http://kartor.eniro.se/m/aFmJg

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Skärvet

Hemmanet med det expressiva namnet Skärvet har anlagts under medeltiden, sannolikt under dess senare del. Det ingår därmed som ett led i den stora ny-odlingsvåg, som sätter in efter mitten av 1400-talet och som fortsätter under hela 1500-talet. ”Jon Persson i Skärfwet” förekommer i 1541 års fogderäkenskaper. Hans avrad var rätt obetydlig: penningar-3 fyrkar, korn-1 skäppa, tåt (lin)-1 kleff (knippe), fodring för 1 årlig och 2 fogdehästar. Inga dagsverken. I 1547 års fogderäkenskaper heter brukaren Gudmund Jonsson – kanske en son. Hans fodring hade höjts med 1 konungshäst. Året efter heter brukaren Anund Jonsson, kanske en broder till Gudmund. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade den dåvarande brukaren Nils följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-8, tvåårsungnöt-4, får-4, svin-4, häst för 15 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 14 mark 3 öre – ett relativt högt belopp. Nils var förmögen! I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren av ½ hemman Skärvet ”Sonne i Skärvet”. Han kallas 1591 för ”Sone Nilsson”. Avraden var oförändrad utom fodringen, som nu utgick för 4 hästar.

Skärvet saknas i registret över 1620 års boskapspenning. Kanske var det ”öde”, kanske brukades det av en knekt. I så fall var det befriat från boskapspenningen. I 1628 års mantalslängd över kvarntullen heter brukaren ”Måns i Skärfwet”. Han är gift och har 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. Därjämte förekommer en ”huskvinna Sissela”, som har 2 tunnor korn. Måns var kvar i 1635 års jordebok och deklarerade 1641 innehavet av 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 1 kviga och 4 tunnor utsäde. På hemmanet fanns också en ”Oluf Swensson”, vars enda tillgång var 4 tunnor utsäde. Måns var kvar hela 1640-talet och har 1650 en son mantalsskriven på hemmanet. Enligt 1655 års mantalslängd brukar Måns hemmanet på frihet från 1653 till 1658. Orsaken anges ej men kan vara den svåra skogsbranden 1652.

I 1663 års jordebok heter brukaren ”Sohne i Skärvet”. Hans avrad beräknades till 2 dlr 25 öre 11 penningar – det normala för ett halvt hemman. Sone är kvar 1682 med oförändrad avrad. I 1699 års jordebok förekommer hans fullständiga namn: Sune Månsson. Tydligen var han son till Måns. Hemmanet har nu fått nummer 267. I 1717 års mantalslängd är Skärvet delat mellan 2 brukare: Sven Sunesson och Per Sunesson – söner till Sune och sonsöner till Måns. Hemmanets båtsman heter nu Pehr Käck. I 1725 års mantalslängd heter brukarna ”Swen Sunesson och Åke Månsson”, som vardera innehade ¼ mtl. ”Gamle bonden Pär Sunesson” bodde kvar på hemmanet. Båtsmannen hette nu Mathis Käck. I 1746 års mantalslängd heter brukarna Anders Svensson och Håkan Persson.

I 1805-1810 års husförhörslängd är Skärvet fortfarande delat på 2 gårdar. Olof Swensson brukade 1805 den ena gården. Han var detta år 59 år och h.h. Stina var lika gammal. De hade 4 barn: Cajsa 32 år, Peter, Gustav och Ingeborg. 1806 överlät Olof Swensson gården på dottern Cajsa och hennes man Staffan Andersson, 33 år gammal. Deras son Anders föddes 1808. Den andra gården innehades av Olof Nilsson, 43 år, och h.h. Maja, 40 år. De hade 5 barn: Peter 20 år, Cajsa 15 år, Stina 9 år, Andreas 7 år och Swen 2 år. Båtsman var Peter Käck, 23 år och ogift. Avskedad båtsman var Hans Cardel, ogift och 26 år.

Vi går fram till husförhörslängden 1830-1849. Staffan Andersson var nu änkling. Det var för andra gången. Hans första hustru Cajsa Olofsdotter hade avlidit och han hade gift om sig med Maja Lena Nilsdotter , f. 1785. Hon var nu död. Det fanns 5 barn: Anders, f. 1808, bonde i Krokstorp, Maria, f. 1812 och gift, Peter, f. 1818, Cajsa Lena, f. 1820 och Olaus, f. 1823. Alla barnen är strukna i kyrkoboken och alltså bortflyttade. Peter Petersson var född 1814 och h.h. Kajsa Lena Andersdotter 1824. Dottern Carolina Gustafva föddes 1843 och sonen Johan Gustaf 1845. Undantagsmannen Andreas Olsson var född 1798 och h.h. Maria Petersdotter 1802. De fick 5 barn: Cajsa Lena 1824, Johan Peter 1828, Christina 1831, Anna Maria 1834 och Gustafva 1837. En tredje gård innehades av Nils Gummesson, som var född 1798 och gift med Kajsa Lena, född 1808. De fick 5 barn: Johan Peter 1826, vanför, Karl Gustaf 1833, Samuel 1836, Niklas 1840, Johanna 1842. Båtsmannen Johan Käck avled 1848. Han var född 1815 och h.h. Johanna Jonsdotter 1818. De hade en son. Avskedade båtsmannen och kyrkovaktaren Jonas Propp var född 1786 och h.h. Stina Lena Nilsdotter 1794.

Enligt husförhörslängden 1849-1861 var folkmängden i Skärvet 12 män och 8 kvinnor eller totalt 20 personer. Där fanns nu endast en gård. Innehavaren Peter Petersson, h.h. Kajsa Lena Andersdotter och de tre barnen flyttade 1854 bort från Skärvet. Ny ägare blev Johan Peter Svensson. Han var född i Oskar 1823 och h.h. Maria Danielsdotter 1824. De hade 3 barn i livet: Thilda föddes 1853, Ida Christina 1856 och Sven Alfred 1859. Båtsman var nr 263 Peter Petersson Käck, född i Madesjö 1828 och hitflyttad 1849, varpå han 1850 vigdes vid Johanna Jonsdotter, född i Madesjö 1818. Avskedade båtsmannen Jonas Propp avled 1853 och h.h. 1855. Undantagsmannen Staffan Andersson avled 1850.

Under 1870-talet brukades 1/8 mtl av Olaus Germundsson, född 1825 i Arby. Hans hustru Christina Andersdotter var född 1834 i Madesjö. De fick 9 barn: Jon 1854, Ida Augusta 1860, Emilia 1862, Edla Gustafva 1865, Maria Josefina 1867. Alla dessa föddes i Madesjö. Johan Gustaf 1869, Germund Teodor 1871, Segrid Johanna 1873 och Hildur Ottilia Ingeborg 1876. 1/8 mtl ägdes av Sven Svensson i Knappsmåla i Madesjö. 1/8 mtl tillträddes 1871 av Johan August Olsson, född 1846 i Madesjö. Han gifte sig 1872 med Cajsa Lena Gustafsdotter, född 1843 i Oskar. De flyttade till Madesjö 1872. 1/8 mtl ägdes av Nils Olsson, född 1837 i Oskar och 1869 vigd vid Cajsa Lovisa Johansdotter, född 1840 i Vissefjärda. De hade 7 barn, då de 1876 flyttade till Vissefjärda. På 1/8 mtl bodde August Jonsson, född i Mortorp 1846 och Christina Håkansdotter, född 1840 i Madesjö. De hade 5 barn: Ida Amanda, f. 1867, Lena Georgina, f. 1871, Eugenia Wilhelmina Josefina, f. 1874, Emanuel August, f. 1879 och Ottilia Ingeborg, f. 1880. Torparen och smeden Nils Peter Svensson var född i Oskar 1824. Hans hustru Anna Gustafva Andersdotter var född i Madesjö 1838. Torparen och skräddaren Niklas Nilsson var född 1840 i Oskar, medan h.h. Matilda Gustafva Jonasdotter var född i Madesjö 1847. 2 barn. Mjölnaren Johan Elof Petersson var född i Madesjö 1844 och h.h. Ingrid Lena Petersdotter var född i Oskar 1841. De gifte sig 1871. 2 barn. Skräddaren Peter Olaus Petersson var född i Oskar 1834, gifte sig 1864 med Ingrid Maria Gustafsdotter och fick 7 barn. Flyttade hit 1872.

Vi går fram till 1880-talet. Olaus Germundsson och Kristina Andersdotter fick se 2 av sina 9 barn emigrera till USA. Det skedde 1891. Sonen Johan Gustaf försvann i det stora landet i väster och dödförklarades av S. Möre Häradsrätt 1953 enligt anteck-ning i kyrkoboken. Hans dödsdag angavs till d. 31/12 1899. August Jonssons hustru Kristina Håkansdotter flyttade 1891 till Södertälje, lämnande mannen och 6 barn efter sig. Per Elof Gustafsson flyttade hit 1883. Han var född 1860 i Oskar och gifte sig 1887 med Emilia Olsson, född 1862. De fick 1887 sonen Axel William och 1890 dottern Elin Kristina. Olaus Germundssons äldste son Joel Olsson var född 1854 i Madesjö. Han tillträdde 1891 ¼ mtl. Han vigdes samma år vid Ingrid Matilda Gustafsson, född 1869 i Oskar. Sonen Erik Rudolf föddes 1892. Torparen och smeden Nils Peter Svensson var kvar. Torparen och skräddaren Niklas Nilsson avled 1884. Änkan och de tre barnen flyttade 1887 till Algutsboda. Skräddaren Peter Olaus Pettersson och h.h. Ingrid Maria Gustafsdotter fick se 2 av sina 10 barn emigrera till USA 1891. De hette Johan Wilhelm och Amanda Kristina Ederström. Sonen Karl Anders Ederström flyttade 1888 till Söderåkra. Mjölnaren Johan Elof Pettersson med hustru och 3 barn flyttade 1883 till Madesjö. Smeden Karl Elof Sjöquist, född 1863 i Madesjö, flyttade hit 1892. Torparen Niklas Pettersson flyttade hit 1885 med sin hustru Maria Gustafva Magnidotter men avled 1889.

Skärsjön

Skäregöl

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A4reg%C3%B6l

Skäragärde

http://kartor.eniro.se/m/ISQqf

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Skäragärde torde betyda ”den inhägnade platsen vid Skärsjön”. Hemmanet har sannolikt upptagits under medeltidens slutskede och var ett led i den stora nyodlingsvågen som började då och som fortsatte hela 1500-talet och in på 1600-talet. Skäragärde omtalas i registret över 1533 års gärd. ”Suen i Skerde” hette den förste kände brukaren. I 1535 års städsleöreregister förekom han och erlade 1 oxe och 1 ko för att få sitt arrende av hemmanet förnyat. Eftersom detta skulle ske vart sjätte år, måste Sven ha brukat hemmanet från 1529. Kanske hade han brukat det även dessförinnan. Härför talar, att städsleöret var ovanligt stort. Enligt 1539 års fogderäkenskaper var Svens avrad fodring för en häst, ”et kleff taat”, en öra. Avradens ringa storlek talar för att hemmanet var relativt nyanlagt. I 1541-1542 års räkenskaper är Sven avlöst av Håkan, som i sin tur 1545 avlösts av Gumme. Hans fodring var höjd till att gälla 4 hästar. 1551 hette brukaren Per Jonsson, som pålagts 2 dagsverken utöver den tidigare avraden. Per Jonsson ersattes 1556 tillfälligt av Lars Jonsson men återkom och brukade Skäragärde ännu 1565.

1561 hade hans dagsverksskyldighet höjts till 4. I tionde erlade han 156? 1 skäppa råg och 1 skäppa korn, vilket visar att han föregående år skördat 15 skäppor råg och lika mycket korn, ett vittnesbörd om hemmanets litenhet. 1569 var Skäragärde underhållshemman för en knekt och brukades av ”Mons i Skeregerde”. Älfsborgs lösen 1571 redovisades dock av en ”Håkan i Skeregerde”. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-5 marker, kor-3, svin-1. Skatten härför blev 3 mark 2½ öre – en av de minsta i Madesjö! Vem var denne Håkan? Möjligen var han en son till Måns, som fått rycka in ett år, ty följande år har Måns kommit tillbaka i fogderäkenskaperna. Hans tionde detta år var 1 skäppa råg men inget korn. Skäragärde angavs nu vara ½ hemman och förklarades därjämte som ”ödeshemman”, dvs oförmöget att erlägga avraden. Måns nämnes sista gången 1574 och är i 1580 års räkenskaper ersatt av ”Jon i Skeriegerde”. I rullan över Abraham Nilssons knektar 1586 förekommer en ”Håkan Månsson i Skeriagerde”, som säkert är identisk med den tidigare nämnde Håkan och därmed son till Måns. Håkan brukade Skäragärde t.o.m. 1591, då hans tionde endast var ½ skäppa råg men inget korn. Hemmanet var svagt! 1600 hette brukaren ”Oloff i Skeriagerde”, som 1601 enligt rumpeskattlängden hade 1 par oxar, 2 kor och 2 tunnor säd. Hur länge Olof brukade hemmanet är obekant, men 1613 ansvarade en Germund för att bidraget till Älfsborgs lösen, 2 koppardaler, erlades.

Skäragärde räknades 1620 som ½ hemman, vars brukare hette ”Jon i Skärigärde”. I 1622 års tionderegister hette brukaren ”Lars i Schäregerde”, men 1625 anges ”Jöns i Skäregärde” som brukare av ½ hemman Skäragärde. I 1628 års mantalslängd över boskapshjälpen heter brukaren ”Niels i Skäragärde” som deklarerade 2 tunnor säd, 4 kor, 3 kvigor, 7 får, 5 lamm, vilket var rätt obetydliga tillgångar. 1633 års jordebok upptager en Gumme som ansvarig för avraden, men i mantalslängden samma år är brukarna två: Germund, som deklarerade 2½ tunna säd, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 4 får och 3 lamm. Gumme hade endast 4 tunnor säd. I jordeboken 1635 står Gumme fortfarande för avraden, som var densamma som på 1550-talet plus 2 lass ved årligen. Klart är att flera brukare fanns på hemmanet men att Gumme var så att säga den officiellt ansvarige. Också 1641 står Gumme för hemmanets avrad. Hans tillgångar var nu: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 5 kvigor, 3 får, 3 lamm, 2 svin, 2 ungsvin och 3 tunnor utsäde. Gumme avled något av åren efter, ty 1644 upptages ”änkan i Skäragärde” som ansvarig för avraden. 1649 heter brukaren Måns. Han är väl identisk med den Måns Olsson, som redan 1635 omtalas i ett mål i domboken. Han står som brukare även 1650. Hur det var under 1650-talet förmäler ej källorna. Skäragärde saknas nämligen i 1655 års mantalslängd.

1660 heter brukaren ”Nilss i Skäregärde”. Om han är släkt till 1628 års brukare är omöjligt att avgöra. Från 1668 brukades hemmanet av Matthis, som ännu var kvar 1682. Hemmanets ränta uppskattas i detta års jordebok till 2 dlr 17 öre 9 penningar – ett lågt belopp. 1686 hade Skäragärde ”förmedlats” till 1/8 mtl. Brukaren hette nu Lars Nilsson. Var han son till ovannämnde Nils? Skäragärde hade tydligen ingen egen kvarn, eftersom det saknas i 1697 års kvarnkommissions protokoll. I 1699 års mantalslängd är ”Skieragerde” förmedlat till 3/8 mtl, vilket skulle bli definitivt. Det är nu delat mellan två officiella brukare: ”Sven L.” och ”Håkan”. Vardera brukade 3/16 mtl. Den årliga räntan var nu 2 dlr 20 öre 9 penningar. Enligt 1717 års mantalslängd var Skäragärde delat mellan Håkan Månsson och Åke Håkansson, sannolikt fader och son.

I husförhörslängden 1728-1740, som återger förhållandena på 1730-talet, står Åke Håkansson med hustru Agda för den ena hemmansdelen och Pär Swensson med hustru Kierstin för den andra. Åke har sonen Håkan och döttrarna Ingierd och Margareta. I 1740 års vallängd har Åke Håkansson efterträtts av Lars Håkansson. Per Svensson brukade fortfarande sina 3/16 mtl. I husförhörslängden för åren 1749-1754 anges Lars Håkanssons ålder till 66 år och hans hustru Kerstins till 46 år. Per Svensson var gift med Ingierd och efterträddes något av åren mellan 1749 och 1754 av sonen Sven Persson med hustru Maria. Båtsman var Eric Båtshake.

Husförhörslängden 1755-1788 upplyser, att Lars Håkansson avled 1788, efter-lämnande änkan Kierstin Svensdotter, född 1704, och dottern Elin Larsdotter, född 1745 och gift med Jonas Svensson, född 1732. De fick 4 barn: Måns 1762, Håkan 1768, Lars 1769 och Stina 1772. Sven Persson var född 1734 och gift med Maria Persdotter, född 1734. De fick 1756 sonen Peter men flyttade därefter till Vissefjärda. Gården övertogs av Jon Persson, född 1724 och gift först med Caisa Carlsdotter, född 1730 och efter hennes död med Brita Abrahamsdotter, född 1747. Det senare giftermålet ingicks 1772. Följande barn föddes i de båda äktenskapen: Stina 1763, Peter 1774, Jonas 1778, Stina 1781 och Håkan 1784. På ägorna bodde änkan Brita Jonsdotter med fyra barn: Carl, född 1751 och gift, Kaisa 1754, Simon, född 1757 och båtsman, och Sven, född 1759. Båtsman för Skäragärde var nu Eric Båtshake, född 1734 och gift med Brita Månsdotter. De bodde på Kroksjö ägor. Per Svensson levde ännu. Han bodde tillsammans med en son Per, född 1745. Åke Håkanssons änka Agda bodde på ägorna med sonen Per Åkesson.

Under perioden 1782-1801 tog Jonas Svensson och Elin Larsdotter undantag. Elin Larsdotter avled. De hade två barn: Maria och Håkan. Jon Persson dog 1785 och hans hustru Brita Abrahamsdotter 1801. Äldste sonen Peter var gift i Mortorp och det blev äldsta dottern Stina Jonsdotter, som 1802 gifte sig med Sven Nilsson, f. 1784, varefter de övertog gården. En broder Håkan, f. 1784, blev båtsman för Eskilsryd. En hemmansdel innehades av Carl Jonsson, f. 1751, och h.h. Elin Ingesdotter, f. 1774. De fick 1778 sonen Jonas och 1782 sonen Simon [frågetecken för moderns kontra barnens födelseår]. En hemmansdel innehades av Håkan Jonsson, f. 1765, och 1794 gift med Stina Ingesdotter, f. 1776. De fick 1795 sonen Sven och 1799 dottern Anna Stina. Båtsman var först Sven Jonsson Båtshake, f. 1759 och 1787 gift med Karin Esbjörnsdotter. De hade två söner: Johannes och Petter. Ny båtsman blev Nils Båtshake, född 1772 och 1795 gift med Maja Andersdotter, född 1777. De fick 1796 sonen Peter, varefter modern 1801 avled.

Under perioden 1802-1815 överlämnade Carl Jonsson och Elin Ingesdotter sin hemmansdel till sonen Simon Carlsson, som gifte sig med Caisa Lena Nilsdotter. De fick 1807 sonen Jonas, 1812 sonen Carl och 1815 dottern Caisa Lena. Håkan Jonssons hustru Stina Ingesdotter avled under perioden. En hemmansdel innehades av Sven Svensson, f. 1774, och h.h. Ingeborg Andersdotter, f. 176?. De hade 4 barn: Sven, född 1796, Måns, född 1798, Ingeborg Lisa, född 1804 och Stina, född 1808.

Under perioden 1815-1821 flyttade Sven Svensson 1819 till Mortorp med hustru och 6 barn. Hemmansdelen på 3/16 mtl övertogs av Simon Carlsson. Håkan Jonsson överlämnade sina 3/16 mtl till sonen Sven Håkansson och hans hustru Brita Nils-dotter, f. 1790. De fick 4 barn: Peter 1815, Stina 1817, Johannes 1819 och Nils 1821. Sven Håkanssons syster Elin Håkansdotter, f. 1804, var piga på gården. Båtsman var Måns Båtshake, f. 1798. Undantagsmannen Jonas Svensson avled 1816. På ägorna bodde även inhysesänkan Lena Persdotter, född 1763 med sonen Peter, född 1796 och dottern Maria, född 1804.

På 1820-talet brukades de två hemmansdelarna av Simon Carlsson och Sven Håkansson. Simon Carlsson och Cajsa Lena Nilsdotter hade nu tillsammans 7 barn: Jonas, f. 1807, Carl 1812, Cajsa Lena 1815, Johannes 1822, Sven 1825, Maria 1826 och Johanna 1828. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter hade 8 barn: Peter, f. 1815, Stina 1817, Johannes 1819, Nils 1821, Maria Lena 1823, Israel 1826, Johanna 1828 och Lovisa 1831. Båtsman var fortfarande Måns Båtshake. Inhysesänkan Lena Persdotter flyttade nu till Vissefjärda.

På 1830-talet skedde ingen förändring i ägandeförhållandena. Simon Carlsson och Sven Håkansson brukade sina hemmansdelar. Sven Håkansson fick 1833 ännu en son, Carl Johan. Undantagsmannen Håkan Jonsson avled 1839.

På 1840-talet var folkmängden i Skäragärde 7 män och 5 kvinnor eller tillsammans 12 personer. Simon Carlsson och Cajsa Lena Nilsdotter tog undantag av sonen Johannes Simonsson, född 1822, som 1851 gifte sig med Dorothea Israelsdotter från Ljungby, född i Madesjö 1829. Simon Carlsson avled 1848. Johannes Simonssons syskon Sven Simonsson och Maria Simonsdotter stannade på gården som dräng och piga. Den äldre brodern Carl hade 1842 flyttat till Algutsboda. På den andra hemmansdelen satt Sven Håkansson och Brita Nilsdotter kvar under 1840-talet. Deras dotter Maria Lena blev gift till Ellebäck och sonen Israel avled 1848.

På 1850-talet avled Johannes Simonssons hustru Dorothea Israelsdotter 1859 liksom äldste sonen Ingemund, som var född 1852. Kvar var dottern Ida Maria, född 1854. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter tog nu undantag av äldste sonen Johannes Svensson, född 1819. Han var tillsvidare ogift. Han hade sina syskon Nils Svensson och Lovisa Svensdotter som dräng och piga. Brodern Carl Johan Svensson, f. 1833, gifte sig med Sigrid Sofia Håkansdotter från Nässjömåla, född 1834, och flyttade till Nässjömåla. En torpare etablerade sig nu på ägorna: Nils Daniel Petersson, född i Algutsboda 1835. Han flyttade till Skäragärde 1860.

Under 1860-talet gifte Johannes Simonsson 1863 om sig med Fredrika Jonsdotter, född 1834. Han avled snart eller 1869. Från sitt första äktenskap hade han dottern Ida Maria, född 1854, som 1870 flyttade till N. Björnahult. I det andra äktenskapet föddes 4 barn: Amanda Dorothea 1864, Carl och Charlotta, tvillingar, 1866, och Mathilda 1869. Johannes Svensson avstod sin hemmansdel på 3/16 mtl till Peter Fredrik Jönsson, f. 1835, som 1864 gifte sig med Johannes’ syster Lovisa Svens-dotter, f. 1831. Peter Fredrik Jönsson kom från Korpahult. De fick 2 barn: Johannes Lorentz 1864 och Carl Emrik 1866. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter hade undantag liksom änkan Cajsa Lena Nilsdotter, Simon Carlssons änka. Torparen och nybyggaren Nils Daniel Petersson från Algutsboda bodde kvar på ägorna.

Under perioden 1871-1881 gifte änkan Fredrika Jonsdotter 1875 om sig med Jon Andersson, född 1835 i Vissefjärda. De fick 1877 dottern Anna Mathilda. Peter Fredrik Jönsson och Lovisa Svensdotter fick 1871 sitt tredje barn, sonen Frantz Gottfrid. Torparen Nils Daniel Petersson flyttade 1875 till Nässjömåla. Sven Håkansson avled 1875. Skollärarinnan Johanna Josefina Holmqvist var född i Kalmar. Hon blev lärarinna i Madesjö 1874 men flyttade 1877 till Mjällby.

Under perioden 1881-1891 blev Fredrika Jonsdotter för andra gången änka, då hennes andre man Karl Andersson avled. Peter Fredrik Jönsson avled 1887 och efterlämnade änkan Lovisa Svensdotter och de tre barnen Johannes Lorentz, född 1864, Karl Emrik och Frans Gottfrid, födda respektive 1866 och 1871. Undantags-änkan Cajsa Lena Petersdotter flyttade med sina 4 barn 1889. Båtsmannen Johan August Petersson Lidberg, som var född 1848 i Algutsboda kom till Skäragärde 1881 med hustru Karolina Jonsdotter och 3 barn men flyttade bort redan 1882. I stället inflyttade 1883 soldaten Johan August Hjelm, född 1843 i Madesjö men närmast kommande från Algutsboda. Han var gift med Gustava Jonsdotter, född 1841 i Madesjö och hade 5 barn. Äldsta barnet dottern Hulda Emilia, född 1871, emigrerade 1889 till USA. Övriga barn var Gottfrid Nicolaus, f. 1875, John Fritiof, f. 1877, Helena Augusta, f. 1880 och Nanny Elise Marie, f. 1884.

Under åren 1891-1894 tog Fredrika Jonsdotters äldsta dotter Amanda Dorothea Johansson 1893 ut flyttningsattest till USA men återlämnade samma år attesten och tycks sålunda ha ångrat sig. Den andra gården på 3/16 mtl brukades av Lovisa Svensdotter, änka efter Peter Fredrik Jönsson. Hon hade sina tre barn hemma. Soldaten Johan August Hjelm bodde kvar med sin hustru och 4 barn.

Folkmängden i Skäragärde var 1875 15 personer och hemmanets taxeringsvärde 9000 kr. År 1894 var folkmängden 8 mankön och 8 kvinnkön eller tillsammans 16 personer.

Under åren fram till 1894 emigrerade 3 eller eventuellt 4 personer från Skäragärde, alla till USA. Drängen Frans Gustafsson var född 1858 och emigrerade 1883. Hulda Emilia Hjelm emigrerade 1889 och Charlotta Johansson 1891. Huruvida Amanda Johansson verkligen reste är ovisst. Hon har enligt en anteckning i kyrkboken lämnat tillbaka sin utreseattest.

Lästips: Lisbeth Tapper, Under Ljuskronan: Brev och minnen om familjen Carlsson på Skubbetorp, 2010.

Ragnhild Carlsson, Rallis dagbok : ett år på gården Skubbetorp 2012.

Författare: Mats Johansson

Smedjevikabäcken

Smedjevik

Slättingebygd

Skärvet

Skärsjön

Skäregöl

Skäragärde

Skåningsmåla

Skårebo

Skubbetorp