http://kartor.eniro.se/m/ISQqf
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Namnet Skäragärde torde betyda ”den inhägnade platsen vid Skärsjön”. Hemmanet har sannolikt upptagits under medeltidens slutskede och var ett led i den stora nyodlingsvågen som började då och som fortsatte hela 1500-talet och in på 1600-talet. Skäragärde omtalas i registret över 1533 års gärd. ”Suen i Skerde” hette den förste kände brukaren. I 1535 års städsleöreregister förekom han och erlade 1 oxe och 1 ko för att få sitt arrende av hemmanet förnyat. Eftersom detta skulle ske vart sjätte år, måste Sven ha brukat hemmanet från 1529. Kanske hade han brukat det även dessförinnan. Härför talar, att städsleöret var ovanligt stort. Enligt 1539 års fogderäkenskaper var Svens avrad fodring för en häst, ”et kleff taat”, en öra. Avradens ringa storlek talar för att hemmanet var relativt nyanlagt. I 1541-1542 års räkenskaper är Sven avlöst av Håkan, som i sin tur 1545 avlösts av Gumme. Hans fodring var höjd till att gälla 4 hästar. 1551 hette brukaren Per Jonsson, som pålagts 2 dagsverken utöver den tidigare avraden. Per Jonsson ersattes 1556 tillfälligt av Lars Jonsson men återkom och brukade Skäragärde ännu 1565.
1561 hade hans dagsverksskyldighet höjts till 4. I tionde erlade han 156? 1 skäppa råg och 1 skäppa korn, vilket visar att han föregående år skördat 15 skäppor råg och lika mycket korn, ett vittnesbörd om hemmanets litenhet. 1569 var Skäragärde underhållshemman för en knekt och brukades av ”Mons i Skeregerde”. Älfsborgs lösen 1571 redovisades dock av en ”Håkan i Skeregerde”. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-5 marker, kor-3, svin-1. Skatten härför blev 3 mark 2½ öre – en av de minsta i Madesjö! Vem var denne Håkan? Möjligen var han en son till Måns, som fått rycka in ett år, ty följande år har Måns kommit tillbaka i fogderäkenskaperna. Hans tionde detta år var 1 skäppa råg men inget korn. Skäragärde angavs nu vara ½ hemman och förklarades därjämte som ”ödeshemman”, dvs oförmöget att erlägga avraden. Måns nämnes sista gången 1574 och är i 1580 års räkenskaper ersatt av ”Jon i Skeriegerde”. I rullan över Abraham Nilssons knektar 1586 förekommer en ”Håkan Månsson i Skeriagerde”, som säkert är identisk med den tidigare nämnde Håkan och därmed son till Måns. Håkan brukade Skäragärde t.o.m. 1591, då hans tionde endast var ½ skäppa råg men inget korn. Hemmanet var svagt! 1600 hette brukaren ”Oloff i Skeriagerde”, som 1601 enligt rumpeskattlängden hade 1 par oxar, 2 kor och 2 tunnor säd. Hur länge Olof brukade hemmanet är obekant, men 1613 ansvarade en Germund för att bidraget till Älfsborgs lösen, 2 koppardaler, erlades.
Skäragärde räknades 1620 som ½ hemman, vars brukare hette ”Jon i Skärigärde”. I 1622 års tionderegister hette brukaren ”Lars i Schäregerde”, men 1625 anges ”Jöns i Skäregärde” som brukare av ½ hemman Skäragärde. I 1628 års mantalslängd över boskapshjälpen heter brukaren ”Niels i Skäragärde” som deklarerade 2 tunnor säd, 4 kor, 3 kvigor, 7 får, 5 lamm, vilket var rätt obetydliga tillgångar. 1633 års jordebok upptager en Gumme som ansvarig för avraden, men i mantalslängden samma år är brukarna två: Germund, som deklarerade 2½ tunna säd, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 4 får och 3 lamm. Gumme hade endast 4 tunnor säd. I jordeboken 1635 står Gumme fortfarande för avraden, som var densamma som på 1550-talet plus 2 lass ved årligen. Klart är att flera brukare fanns på hemmanet men att Gumme var så att säga den officiellt ansvarige. Också 1641 står Gumme för hemmanets avrad. Hans tillgångar var nu: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 5 kvigor, 3 får, 3 lamm, 2 svin, 2 ungsvin och 3 tunnor utsäde. Gumme avled något av åren efter, ty 1644 upptages ”änkan i Skäragärde” som ansvarig för avraden. 1649 heter brukaren Måns. Han är väl identisk med den Måns Olsson, som redan 1635 omtalas i ett mål i domboken. Han står som brukare även 1650. Hur det var under 1650-talet förmäler ej källorna. Skäragärde saknas nämligen i 1655 års mantalslängd.
1660 heter brukaren ”Nilss i Skäregärde”. Om han är släkt till 1628 års brukare är omöjligt att avgöra. Från 1668 brukades hemmanet av Matthis, som ännu var kvar 1682. Hemmanets ränta uppskattas i detta års jordebok till 2 dlr 17 öre 9 penningar – ett lågt belopp. 1686 hade Skäragärde ”förmedlats” till 1/8 mtl. Brukaren hette nu Lars Nilsson. Var han son till ovannämnde Nils? Skäragärde hade tydligen ingen egen kvarn, eftersom det saknas i 1697 års kvarnkommissions protokoll. I 1699 års mantalslängd är ”Skieragerde” förmedlat till 3/8 mtl, vilket skulle bli definitivt. Det är nu delat mellan två officiella brukare: ”Sven L.” och ”Håkan”. Vardera brukade 3/16 mtl. Den årliga räntan var nu 2 dlr 20 öre 9 penningar. Enligt 1717 års mantalslängd var Skäragärde delat mellan Håkan Månsson och Åke Håkansson, sannolikt fader och son.
I husförhörslängden 1728-1740, som återger förhållandena på 1730-talet, står Åke Håkansson med hustru Agda för den ena hemmansdelen och Pär Swensson med hustru Kierstin för den andra. Åke har sonen Håkan och döttrarna Ingierd och Margareta. I 1740 års vallängd har Åke Håkansson efterträtts av Lars Håkansson. Per Svensson brukade fortfarande sina 3/16 mtl. I husförhörslängden för åren 1749-1754 anges Lars Håkanssons ålder till 66 år och hans hustru Kerstins till 46 år. Per Svensson var gift med Ingierd och efterträddes något av åren mellan 1749 och 1754 av sonen Sven Persson med hustru Maria. Båtsman var Eric Båtshake.
Husförhörslängden 1755-1788 upplyser, att Lars Håkansson avled 1788, efter-lämnande änkan Kierstin Svensdotter, född 1704, och dottern Elin Larsdotter, född 1745 och gift med Jonas Svensson, född 1732. De fick 4 barn: Måns 1762, Håkan 1768, Lars 1769 och Stina 1772. Sven Persson var född 1734 och gift med Maria Persdotter, född 1734. De fick 1756 sonen Peter men flyttade därefter till Vissefjärda. Gården övertogs av Jon Persson, född 1724 och gift först med Caisa Carlsdotter, född 1730 och efter hennes död med Brita Abrahamsdotter, född 1747. Det senare giftermålet ingicks 1772. Följande barn föddes i de båda äktenskapen: Stina 1763, Peter 1774, Jonas 1778, Stina 1781 och Håkan 1784. På ägorna bodde änkan Brita Jonsdotter med fyra barn: Carl, född 1751 och gift, Kaisa 1754, Simon, född 1757 och båtsman, och Sven, född 1759. Båtsman för Skäragärde var nu Eric Båtshake, född 1734 och gift med Brita Månsdotter. De bodde på Kroksjö ägor. Per Svensson levde ännu. Han bodde tillsammans med en son Per, född 1745. Åke Håkanssons änka Agda bodde på ägorna med sonen Per Åkesson.
Under perioden 1782-1801 tog Jonas Svensson och Elin Larsdotter undantag. Elin Larsdotter avled. De hade två barn: Maria och Håkan. Jon Persson dog 1785 och hans hustru Brita Abrahamsdotter 1801. Äldste sonen Peter var gift i Mortorp och det blev äldsta dottern Stina Jonsdotter, som 1802 gifte sig med Sven Nilsson, f. 1784, varefter de övertog gården. En broder Håkan, f. 1784, blev båtsman för Eskilsryd. En hemmansdel innehades av Carl Jonsson, f. 1751, och h.h. Elin Ingesdotter, f. 1774. De fick 1778 sonen Jonas och 1782 sonen Simon [frågetecken för moderns kontra barnens födelseår]. En hemmansdel innehades av Håkan Jonsson, f. 1765, och 1794 gift med Stina Ingesdotter, f. 1776. De fick 1795 sonen Sven och 1799 dottern Anna Stina. Båtsman var först Sven Jonsson Båtshake, f. 1759 och 1787 gift med Karin Esbjörnsdotter. De hade två söner: Johannes och Petter. Ny båtsman blev Nils Båtshake, född 1772 och 1795 gift med Maja Andersdotter, född 1777. De fick 1796 sonen Peter, varefter modern 1801 avled.
Under perioden 1802-1815 överlämnade Carl Jonsson och Elin Ingesdotter sin hemmansdel till sonen Simon Carlsson, som gifte sig med Caisa Lena Nilsdotter. De fick 1807 sonen Jonas, 1812 sonen Carl och 1815 dottern Caisa Lena. Håkan Jonssons hustru Stina Ingesdotter avled under perioden. En hemmansdel innehades av Sven Svensson, f. 1774, och h.h. Ingeborg Andersdotter, f. 176?. De hade 4 barn: Sven, född 1796, Måns, född 1798, Ingeborg Lisa, född 1804 och Stina, född 1808.
Under perioden 1815-1821 flyttade Sven Svensson 1819 till Mortorp med hustru och 6 barn. Hemmansdelen på 3/16 mtl övertogs av Simon Carlsson. Håkan Jonsson överlämnade sina 3/16 mtl till sonen Sven Håkansson och hans hustru Brita Nils-dotter, f. 1790. De fick 4 barn: Peter 1815, Stina 1817, Johannes 1819 och Nils 1821. Sven Håkanssons syster Elin Håkansdotter, f. 1804, var piga på gården. Båtsman var Måns Båtshake, f. 1798. Undantagsmannen Jonas Svensson avled 1816. På ägorna bodde även inhysesänkan Lena Persdotter, född 1763 med sonen Peter, född 1796 och dottern Maria, född 1804.
På 1820-talet brukades de två hemmansdelarna av Simon Carlsson och Sven Håkansson. Simon Carlsson och Cajsa Lena Nilsdotter hade nu tillsammans 7 barn: Jonas, f. 1807, Carl 1812, Cajsa Lena 1815, Johannes 1822, Sven 1825, Maria 1826 och Johanna 1828. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter hade 8 barn: Peter, f. 1815, Stina 1817, Johannes 1819, Nils 1821, Maria Lena 1823, Israel 1826, Johanna 1828 och Lovisa 1831. Båtsman var fortfarande Måns Båtshake. Inhysesänkan Lena Persdotter flyttade nu till Vissefjärda.
På 1830-talet skedde ingen förändring i ägandeförhållandena. Simon Carlsson och Sven Håkansson brukade sina hemmansdelar. Sven Håkansson fick 1833 ännu en son, Carl Johan. Undantagsmannen Håkan Jonsson avled 1839.
På 1840-talet var folkmängden i Skäragärde 7 män och 5 kvinnor eller tillsammans 12 personer. Simon Carlsson och Cajsa Lena Nilsdotter tog undantag av sonen Johannes Simonsson, född 1822, som 1851 gifte sig med Dorothea Israelsdotter från Ljungby, född i Madesjö 1829. Simon Carlsson avled 1848. Johannes Simonssons syskon Sven Simonsson och Maria Simonsdotter stannade på gården som dräng och piga. Den äldre brodern Carl hade 1842 flyttat till Algutsboda. På den andra hemmansdelen satt Sven Håkansson och Brita Nilsdotter kvar under 1840-talet. Deras dotter Maria Lena blev gift till Ellebäck och sonen Israel avled 1848.
På 1850-talet avled Johannes Simonssons hustru Dorothea Israelsdotter 1859 liksom äldste sonen Ingemund, som var född 1852. Kvar var dottern Ida Maria, född 1854. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter tog nu undantag av äldste sonen Johannes Svensson, född 1819. Han var tillsvidare ogift. Han hade sina syskon Nils Svensson och Lovisa Svensdotter som dräng och piga. Brodern Carl Johan Svensson, f. 1833, gifte sig med Sigrid Sofia Håkansdotter från Nässjömåla, född 1834, och flyttade till Nässjömåla. En torpare etablerade sig nu på ägorna: Nils Daniel Petersson, född i Algutsboda 1835. Han flyttade till Skäragärde 1860.
Under 1860-talet gifte Johannes Simonsson 1863 om sig med Fredrika Jonsdotter, född 1834. Han avled snart eller 1869. Från sitt första äktenskap hade han dottern Ida Maria, född 1854, som 1870 flyttade till N. Björnahult. I det andra äktenskapet föddes 4 barn: Amanda Dorothea 1864, Carl och Charlotta, tvillingar, 1866, och Mathilda 1869. Johannes Svensson avstod sin hemmansdel på 3/16 mtl till Peter Fredrik Jönsson, f. 1835, som 1864 gifte sig med Johannes’ syster Lovisa Svens-dotter, f. 1831. Peter Fredrik Jönsson kom från Korpahult. De fick 2 barn: Johannes Lorentz 1864 och Carl Emrik 1866. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter hade undantag liksom änkan Cajsa Lena Nilsdotter, Simon Carlssons änka. Torparen och nybyggaren Nils Daniel Petersson från Algutsboda bodde kvar på ägorna.
Under perioden 1871-1881 gifte änkan Fredrika Jonsdotter 1875 om sig med Jon Andersson, född 1835 i Vissefjärda. De fick 1877 dottern Anna Mathilda. Peter Fredrik Jönsson och Lovisa Svensdotter fick 1871 sitt tredje barn, sonen Frantz Gottfrid. Torparen Nils Daniel Petersson flyttade 1875 till Nässjömåla. Sven Håkansson avled 1875. Skollärarinnan Johanna Josefina Holmqvist var född i Kalmar. Hon blev lärarinna i Madesjö 1874 men flyttade 1877 till Mjällby.
Under perioden 1881-1891 blev Fredrika Jonsdotter för andra gången änka, då hennes andre man Karl Andersson avled. Peter Fredrik Jönsson avled 1887 och efterlämnade änkan Lovisa Svensdotter och de tre barnen Johannes Lorentz, född 1864, Karl Emrik och Frans Gottfrid, födda respektive 1866 och 1871. Undantags-änkan Cajsa Lena Petersdotter flyttade med sina 4 barn 1889. Båtsmannen Johan August Petersson Lidberg, som var född 1848 i Algutsboda kom till Skäragärde 1881 med hustru Karolina Jonsdotter och 3 barn men flyttade bort redan 1882. I stället inflyttade 1883 soldaten Johan August Hjelm, född 1843 i Madesjö men närmast kommande från Algutsboda. Han var gift med Gustava Jonsdotter, född 1841 i Madesjö och hade 5 barn. Äldsta barnet dottern Hulda Emilia, född 1871, emigrerade 1889 till USA. Övriga barn var Gottfrid Nicolaus, f. 1875, John Fritiof, f. 1877, Helena Augusta, f. 1880 och Nanny Elise Marie, f. 1884.
Under åren 1891-1894 tog Fredrika Jonsdotters äldsta dotter Amanda Dorothea Johansson 1893 ut flyttningsattest till USA men återlämnade samma år attesten och tycks sålunda ha ångrat sig. Den andra gården på 3/16 mtl brukades av Lovisa Svensdotter, änka efter Peter Fredrik Jönsson. Hon hade sina tre barn hemma. Soldaten Johan August Hjelm bodde kvar med sin hustru och 4 barn.
Folkmängden i Skäragärde var 1875 15 personer och hemmanets taxeringsvärde 9000 kr. År 1894 var folkmängden 8 mankön och 8 kvinnkön eller tillsammans 16 personer.
Under åren fram till 1894 emigrerade 3 eller eventuellt 4 personer från Skäragärde, alla till USA. Drängen Frans Gustafsson var född 1858 och emigrerade 1883. Hulda Emilia Hjelm emigrerade 1889 och Charlotta Johansson 1891. Huruvida Amanda Johansson verkligen reste är ovisst. Hon har enligt en anteckning i kyrkboken lämnat tillbaka sin utreseattest.