Författare: Mats Johansson

Levnadstid: 5 januari 1743 – 3 augusti 1830

Ämbetstid: 1 maj 1794 – 3 augusti 1830

Kyrkoherde i Madesjö.

Johan Gabriel Berggren föddes i Kalmar som son till hattmakaren Jonas Berggren och hustrun Anna Elisabeth Lorensdotter Gudmunsson. Efter studierna i Uppsala blev han utsedd till bataljonspredikant i Kalmar regemente år 1769. Den 19 augusti 1792 valdes Johan Gabriel Berggren till kyrkoherde i Madesjö. På grund av ett nådår hade utlysts, kunde inte Berggren tillträda posten förrän den 5 maj 1794. I väntan på tillträdandet fick Berggren hederstiteln fältprost, en titel som han kom att använda i resten av sitt liv.

Johan Gabriel Berggren var en mycket sjuklig man. Han led av gikt och olika förkylningssjukdomar, mot slutet av sitt liv blev han även blind av grå starr. På grund av detta blev han tvungen att söka hjälp hos olika adjunkter under hela sin ämbetstid. Trots detta visade sig Johan Gabriel Berggren vara en kraft att räkna med, i en tid då mycket förändrades i Madesjö. Under Berggrens tid reformerades fattigvården och utbildningsväsendet i socknen. En skolmästare anställdes och en skola inrättades i det gamla fattighuset. Berggren låg själv bakom ett förslag att starta en särskild skola för de fattiga i socknen, ett förslag som inte godkändes av sockenstämman.

Johan Gabriel Berggren låg bakom en del förändringar angående kyrkobyggnaden i Madesjö. 1799 köptes en ny orgel och ungefär samtidigt införskaffades korpallar, så att äldre kunde inta nattvarden lättare. 1827 påbörjades byggnationen av kyrkotornet i Madesjö med vicepastorn Pehr Runbäck som initiativtagare. Tornet stod färdigt vid midsommaren 1830, knappt två månader efter invigningen dog Johan Gabriel Berggren.

Referenser

Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980

Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961

AP

 

Levnadstid: 28 januari 1708 – 26 september 1791

Ämbetstid: 1756 – 1791

Kyrkoherde i Madesjö.

Petrus Frigelius föddes i Åby som son till lantmätaren Samuel Frigelius. Efter studierna i Uppsala blev Petrus Frigelius lektor i Kalmar år 1742. Petrus Frigelius har blivit mycket ihågkommen och uppskattad för de resor han gjorde runtom Kalmar stift under 1740- och 50-talen. Syftet med de här resorna var att rita av kyrkorna och särskilda kyrkoinventarier i stiftet.

Petrus Frigelius efterträdde Petrus Näsman på posten som kyrkoherde i Madesjö. Därmed kom Frigelius att se över det avslutande skeendet av kyrkobyggnationen i Madesjö, vilket vållade en del konflikter då sockenstämman och Petrus Frigelius inte var överens om kyrkans interiör. Bland annat var de oense om hur bänkarna skulle placeras i kyrkorummet. Den 16 januari 1757 invigdes den nya kyrkan i Madesjö, vid samma datum installerades även Petrus Frigelius formellt som kyrkoherde.

Referenser

Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980

Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961

AP

Levnadstid: 1686 – 20 februari 1755

Ämbetstid: 1 maj 1741 – 20 februari 1755

Kyrkoherde i Madesjö.

Petrus Näsman (stavas ibland Naesman) föddes i Dalarna. Det bör tilläggas att vid denna tid tillhörde det ovanligheterna att en person blev kyrkoherde i en socken där man inte var född. Efter studierna i Uppsala blev Näsman bataljonspredikant i Västmanlands och Dala regementen. Näsman deltog i det Stora Nordiska kriget och var på fälttåg i både Polen och Ryssland. Vid tjänstgöringens slut belönades Näsman med posten som kyrkoherde i Hulterstad.

Efter Bechstadius död testpredikade Näsman för församlingen i Madesjö. Kyrkoherdevalet hölls den 9 mars 1740, vilket Petrus Näsman vann med en överväldigande majoritet av rösterna.

Petrus Näsman spelade en nyckelroll i genomdrivandet av beslutet att uppföra en ny kyrka av sten vid sockenstämman 1752. Näsman avled innan den nya kyrkan invigdes.

Referenser

Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980

Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961

AP

Levnadstid: 8 januari 1690 – 20 november 1739

Ämbetstid: 1739

Utsedd till kyrkoherde i Madesjö.

Carl Bechstadius utsågs till Nils Sandbergs efterföljare vid dennes död, men avled själv innan han hann tillsättas på posten. Dessförinnan hade Carl Bechstadius tjänstgjort som amiralitetspastor i Det Stora Nordiska krigets slutskede.

Referenser

Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980

Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961

AP

 

Levnadstid: 4 maj 1684 – 11 november 1738

Ämbetstid: 16 februari 1712 – 11 november 1738

Kyrkoherde i Madesjö.

Nils Sandberg föddes i Persnäs och var son till kyrkoherden Gustaf Passenius och dennes hustru Maria Stolpe, vilken var Aron Petri Stolpes yngsta dotter. Nils hette från början Passenius efter sin far, men svärfadern Haquinus Svenonis Sandberg lovade att finansiera hans utbildning om Nils tog svärfaderns efternamn. År 1710 erlade Nils Sandberg en magisterexamen i Lund och skickades därefter till Madesjö för att ersätta den avgående kyrkoherden Nicolaus Braun. Nils Sandberg blev på kort tid mycket omtyckt i socknen, vilket ledde till att han prästvigdes i Madesjö den 18 augusti 1711 och fick fullmakt den 16 februari 1712.

Under Nils Sanbergs ämbetstid i Madesjö grundades järnbruket i Flerohopp. Enligt traditionen var det Nils Sandbergs idé att ta de första bokstäverna i initiativtagarnas namn (Fleetwood, Rothlieb och Hoppenstedt) och bilda namnet Flerohopp.

Referenslista

Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980

Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961

AP