Författare: Mats Johansson

http://kartor.eniro.se/m/aYTCW

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Detta hemman, som ligger nära Ljungbyån ett stycke väster om Markustorp, har upptagits under den stora nyodlingsperioden under Gustav Vasas regering och tillhör således 1500-talet. Det är f.f.g. upptaget i skattelängden 1551 och torde därför ha upptagits cirka tio år tidigare. Det brukade dröja ungefär så länge innan en nyodling blev beskattad. Enligt 1551 års fogderäkenskaper skulle ”Truls Öninge i Blommekulla” årligen erlägga 2 fyrkar och ”et kleff taat” dvs en knippe bast samt betala fodring för 2 hästar varje år och för ytterligare en häst vart tredje år. Det var obetydliga krav, som visar att hemmanet var nyupptaget. Den förste odlarens namn är intressant: Öning betyder ölänning. En man från Öland har således röjt mark uppe i skogsbygden och lagt grunden till Blomkulla. Denne Truls stannade länge i Blomkulla. I 1556 års fogderäkenskaper har hans avrad höjts med två dagsverken och fodring för ytterligare en häst, 1561 lades ytterligare ett dagsverke till de två. 1565 klassificerades Blomkulla som ½ hemman. Samma år erlade Truls en halv skäppa råg men inget korn i tionde. 1569 pålades honom fodring för ytterligare två hästar. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Truls sina tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-7, fyraårsungnöt-1, treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-2, får-8, svin-8, getter-12, hästar för 25 mark. Det blev en skatt till Älfsborgs lösen på 18 mark 1 öre. Det var bland de högsta i hela Madesjö!! Truls var förmögen! Först i 1572 års fogderäkenskaper får vi veta Truls’ riktiga efternamn. Han hette Truls Olsson, och han brukade Blomkulla ännu 1574, men då tionderäkenskaperna i april 1575 gjordes upp, stod en ny brukare ”Peder i Blommekulla” för hemmanet. Han levererade ingen tionde detta år. Enligt 1580 års fogderäkenskaper hette han Per Månsson, om denne och Peder nu är identiska.

 

Tjugo år gick och vi är framme vid sekelskiftet 1600. Nu heter brukaren av Blomkulla Per Bengtsson och är knekt. Han är väl identisk med den knekt som 1604 brukade Blomkulla och som kallas Per Bose. Han satt ännu kvar 1612, då den årliga räntan till Kronan anges till ½ öre, 1 lispund smör, 3 dagsverken, 1 mark i städslepengar, 1½ mark i fodernötspengar och fodring för 3 årliga hästar. Till Älfsborgs lösen 1613 deklarerade ”Per i Blommekulla”, att han var gift, inga tjänare hade. Hans bidrag blev 3 silverdaler. Hemmanet är nu förmedlat till ¼ mtl och brukaren kallas ”Nils i Blommekulla”. Detta måste ha varit tillfälligt, ty 1620 heter brukaren åter ”Per i Blommekulla” och hemmanet räknas åter för ½ mtl. Om denne Per är identisk med föregående går ej att avgöra. Som sambrukare med Per upptages i registret över boskapspenningen ”Enkian i Blommekulla”. Vems änka var hon? Den förste Pers? Tillsammans deklarerade de för 3 tunnors utsäde, 4 skäppor svedjeråg, 2 hästar, 2 oxar, 6 kor, 2 kvigor, 1 stut, 6 får, 3 lamm. Skatten härför blev 2 dlr 13 1/3 öre. Blomkulla ansågs tydligen som ett bra hemman! Per brukade Blomkulla t.o.m. 1628.  I 1625 års kvarntullslängd anges Per i Blomkulla äga en vattenkvarn, [resten av meningen oläslig]. I registret över boskapspenningen detta år anges hans deklarerade tillgångar sålunda: 4 tunnor utsäde, 2 oxar, 1 ko, 1 kviga, 3 får, 3 lamm, 3 svin. Tillgångarna var fortfarande hyggliga. Blomkulla förklarades icke som ödeshemman det svåra året 1629, men har kanske bytt brukare då, ty i längden över boskapspenningen 1633 heter brukaren ”Joen i Blommekulla”. Hans tillgångar var 1 1/3 tunna utsäde, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 1 kviga, 2 får. Det var en minskning mot 1628 års tillgångar. I mantalslängden för samma år upptages en ”Inghell i Blommekulla”, som var gift och hade 4 tunnor råg och 4 tunnor korn.

 

Från de sista åren av 1630-talet brukades Blomkulla av ”Mons i Blommekulla”. Han skänkte 2:dra böndagen 1639 en mark till Madesjö kyrka. I 1641 års mantalslängd anges han vara gift och äga 1 sto, 1 oxe, 3 stutar, 5 kor, 3 kvigor, 4 får, 2 lamm och 3 tunnor utsäde. Måns brukade Blomkulla till 1669 med undantag för 1668, då en ”Olof i Blommekulla” nämnes. Han var tydligen sambrukare med Måns, ty redan 1665 förekommer han i kyrkoräkenskaperna med en gåva på 12 öre till kyrkan. I 1669 års mantalslängd nämnes ”Måns i Blommekulla” och ”Enkian i s. gård”. Vems änka? Olofs? År 1670 förekommer i kyrkoräkenskaperna ”Per i Blommekullastugan” med hustru. De gav 2 mark till kyrkan. Samma år bidrog Måns i Blommekulla till kyrkans målning. År 1679 gav ”Mons i Blommekulla i testamente efter sin dotter –16 öre” och samma år ”Enkian i Blommekulla i testamente efter sin son –8 öre”. Det är här sannolikt fråga om en yngre Måns, ty i 1686 års jordebok nämnes Måns Månsson som brukare av ½ hemman Blomkulla vars årliga ränta till Kronan var 1 dlr 1 öre 11 penningar, ovanligt lågt. Denne Måns Månsson var väl son till den förre Måns.

 

I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett faktum. Två brukare upptagas i jordeboken: Måns och Nils, som vardera brukade ¼ hemman. Redan 1697 nämnas dessa två i kyrkoräkenskaperna. Måns och hans hustru ger 16 öre, Nils ”på sin högtidsdag” – 1 dlr. Hemmanets årliga ränta är i 1699 års jordebok höjd till 4 dlr 5 öre 21 penningar. I 1697 års kvarnkommissions handlingar heter det: ”Måns och Nils kan mahla sitt miöhl och understundom åt grannarna. Miöhlqwarn: skatt 16”.

 

I 1717 års mantalslängd har hemmansklyvningen fortsatt. Blomkulla har nu tre ägare: Joen, Jöns Persson och Nils Ingesson. Som synes helt nya namn.

 

[Här är ett oläsbart stycke i Folke Peterssons anteckningar.]

 

… år 1723. Vittnet Måns Nilsson i Skedebäckshult: ”när detta hus skulle knäppas syll till och när de allenast märkte utrymmet därtill, har det uti brådom skillnad och under det Nils sagt att huset kom honom för nära, det återigen Jöns förnekat, hänt att Nils slagit till Jöns med en stake ett slag i huvudet, så att han därav fått ett köttsår ovanför örat och ett över axlarna utan att därefter någon åkomma blivit, varpå, som Jöns yrlat neder men då straxt återigen uppkommit, hava de än vidare tagit varandra i håret och varandra hårdragit, därunder ock Jöns blivit riven i ansiktet ringast 6 blodviten, där med vittnena dem åtskillt. Men Nils hade då sagt, att han skulle karva Jöns och att han torde göra så att varken Jöns eller hans barn skulle hava gagn av den byggningen, som då förehades.” Häradsrätten beslöt, att syn skulle ske genom två nämndemän. Nils dömdes att plikta 6 dlr för ett köttsår och 3 öre för det övriga han Jöns tillfogat. Det blev tillsammans 7 dlr 16 öre. Jöns pliktade för hårdrag 3 öre smt. Började de slås på nytt blev det 40 dlr smt i böter för vardera!

 

Några år senare var det på nytt osämja i Blomkulla. Vid sommartinget 1726 stämde Per Carlsson och hans svärfader Nils Ingesson sina gårdbor Nils Månsson och Jöns Persson därför att de innehade mer än 2/3 av ½ hemman Blomkulla. Per Carlsson och Nils Ingesson hade fått för litet vid delningen av hemmanet. De anmärkte på, att Nils Månsson och Jöns Persson lämnat sin moder och svärmoder undantag av Per Carlssons och Nils Ingessons del av hemmanet. Häradsrätten förordnade om laga syn på ägorna.

 

I den första husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740 upptages för Blomkulla Jöns Persson med hustru Ingrid, Nils Månsson med hustru Brita och Per Carlsson med hustru Gunnil. Härtill kom inhyses Nils Ingesson, som dock avled under perioden ifråga samt dennes hustru Karin. I 1740 års vallängd upptages hemmansägarna i följande ordning: Jöns Persson, Per Carlsson och Per Nilsson, den senare antagligen son till Nils Månsson. Varderas del av hemmanet var nu 1/3, varför man får antaga, att ojämnheten 1726 rättats till.

 

År 1747 blev ett prövande år för Jöns Persson. Till vintertinget hade han instämt pigan Ingrid Svensdotter i Flygstorp för att hon olovligen lämnat hans tjänst. Proceduren vid tjänstefolks antagande och avskedande var noga reglerad i 1739 års legohjonsstadga. (Se Madesjö sockens historia, del 1, sid. 86 ff). Ingrid Svensdotter försvarade sig med, att hennes matmoder avlidit, varför hon ansåg sig fri från sin tjänst. Inför häradsrätten förliktes parterna och Ingrid Svensdotter återgick i tjänst. Vid hösttinget samma år instämde Jöns Persson kvinnfolket Sara Andersdotter, drängarna Jonas Jöransson och Måns Markusson samt ovannämnda piga Ingrid Svensdotter, alla i Blomkulla, ”för det de utkommit rykte och oanständiga beskyllningar om käranden, som skulle han övat tidelag med sina kreatur.” Det var en allvarlig anklagelse. Ett sådant brott straffades med döden enligt den tidens lagstiftning. Det blev uppskov, men senare under tinget tog de anklagade tillbaka sin anklagelse mot Jöns Persson och bad honom om förlåtelse. Det var tydligen endast ovederhäftigt tjänstefolksskvaller. Häradsrätten dömde dem för ohemul anklagelse till 6 dlr smt i böter och rehabiliterade Jöns Persson.

 

Natten mellan 10 och 11 oktober skedde så inbrott hos Jöns Persson. Tjuven hade brutit sig in ”genom kammarfönstret samt järngallren och utur dess olåsta kista borttagit 2:ne silvertumblare, en oförgylld brännvins kappe, ost, fläsk, bröd, 2:ne enkla Caroliner, sex styfrar, tolfstyfrar, plåtar och runstycken.” Misstänkt för brottet var en båtsman från Olofsböle, hos vilken återfunnits 2 Caroliner, men han nekade och påstod sig hava alibi. Något domslut kunde ej fällas, men den anklagade och hans likaledes misstänkta hustru återsändes tillsvidare till Kalmar slottsfängelse. Förvisso ett prövande år för Jöns Persson.

 

 

 

Per Carlsson blev 1746 sexman för norra fjärdingen och stannade i denna tjänst till

d. 23 sept 1753. D. 17 juli 1757 blev han ålderman i Madesjö och verkade i denna egenskap till 1764.

 

Under perioden 1755-1788 fanns det fortfarande tre hemmansdelar i Blomkulla, vardera på 1/8 mtl. Per Carlsson och hans hustru Gunnel Nilsdotter brukade en hemmansdel. De tycks ej ha haft några barn. På nästa hemmansdel satt Nils Månssons son Per Nilsson, som var född 1718 och gift med en Kerstin och efter hennes död med Karin Olofsdotter, f. 1736. Utom tre barn som avled i barndomen hade de följande barn: Olof, född 1738, Daniel 1746, Måns 175?, Olof 1771 och Maria 1778. Vid vintertinget 1778 processade Per Nilsson mot sonen Daniel Persson för att denne icke låtit inom laga tid upprätta behörig bouppteckning efter avlidne brodern Per Persson. Tvisten löstes genom förlikning. Daniel Persson hade då övertagit gården.

 

Den tredje hemmansdelen brukades av Olof Svensson, född 1700, och efter dennes död av änkan Kierstin, född 1710. De hade fyra barn: Sven 1738, som övertog gården, Måns 1741, Per 1744 och Brita, samtliga gifta på annat håll. Båtsman för Blomkulla under denna tid var först Hans Blom, f. 1731 och gift med [Maria?] Olofsdotter, f. 1753. Han efterträddes av Per Månsson Blom, född 1742 och gift med Kierstin Jonsdotter. De hade en dotter Ingrid. Förutom de nu nämnda fanns under denna period en mängd inhyses och backstusittare på Blomkulla ägor.

 

Daniel Persson avled 1801. Han var sedan 1769 gift med Maria Håkansdotter, som var född 1743. De fick fem barn: Elin 1772, Peter 1776, Olof 1779, Brita Stina 1782 och Håkan 1785. Olof Svenssons son Sven Olofsson var född 1738. Han vigdes 1766 vid Segrid Persdotter, f. 1741. Bägge makarna avled 178? och efterlämnade sonen Sven Svensson, som var född 1782. Han övertog nu gården. Han var gift med Elin Nilsdotter från Ljuder. De fick 1801 sonen Nils. En annan son till Olof Svensson och alltså broder till Sven Olofsson var Per Olofsson, född 1744 och 1765 gift med Karin Persdotter, som var född 1739. Bägge makarna avled nästan samtidigt, 1789 resp. 1788. De hade två söner: Peter, född 1770, och Måns, född 1779.

 

Inflyttad till Blomkulla var Jonas Petersson, f. 1769 och gift med Lena Månsdotter,

f. 1774. De hade sönerna Peter 1795 och Axel 1800. Jonas Petersson spelade en roll i det kommunala livet i Madesjö. Han blev 1810 medlem av ett nyinrättat kommunalt organ, den s.k. beredningsnämnden och 1812 medlem av det straxt förut inrättade kyrkorådet. En hemmansdel brukades av Per Månsson, som var född 1749 och gift med Brita Olofsdotter, f. 1740. De ingick äktenskap 1771 och fick sonen Olof 1780 och dottern Brita Stina 1789. Flera barn dog i unga år.

 

Under en kortare tid verkade i Blomkulla bonden Måns Jonsson, f. 1774 och 1795 gift med Brita Jonsdotter, samt bonden Carl Nilsson, men de lämnade snart. Hemmansklyvningen fortsatte som synes under denna period, vilket givetvis hänger samman med den starka folkökning, som satt in efter 1700-talets mitt. Utom de nyss nämnda bönderna fanns nu en torpare i Blomkulla. Han hette Peter Persson, var född 1770 och 1792 gift med Segrid Persdotter, f. 1774. Båtsmannen Per Blom efterträddes under denna period av Jonas Blom, född 1774 och gift med Kerstin Nilsdotter, f. 1765. De hade tre barn. Det fanns nu också en mjölnare i Blomkulla. Han hette Elias Langren och var gift med Christin Lander av den kända smedsläkten från Flerohopp. De hade fyra barn och en dräng. Liksom under den tidigare perioden fanns också nu en mängd inhyses och backstusittare i Blomkulla.

 

Vid vintertinget 1787 var alla hemmansägare i norrbygden inkallade till Vassmolösa med anledning av att syn förrättats på d.s.k. brukskyrkovägen mellan Idåsavägen och Madesjö till Bidalite och landsvägen. Hela vägen hade mätts med början vid Idåsavägens begynnelse på St. Gangsmads ägor, där ju Idåsavägen och kyrkovägen skildes. Bl.a. uppmättes den väg, som Ekaryd, Blomkulla, Markustorp och Ö. Bondetorp åbor hade att tillryggalägga innan de kom ut på kyrkvägen vid Rismåla. Blomkulla åbor konstaterades hava över egna ägor och en del över Markustorps ägor till Markustorps kyrkovägskäl 975 famnar. Härvid anmärktes ”att Blommekulla hemmans åboer äro mycket besvärade av många Broars hållande, som gör dem stor olägenhet vid denna vägs underhållande”. Det var Ljungbyån och Kölabäcken, som måste överbryggas av Blomkullaborna. (Se vidare Madesjö sockens historia, del 2, sid 133 f.).

 

Vid sommartinget 1807 förekom ett uppskjutet mål mellan St. Gangsmads och Blomkulla åbor angående råskillnad mellan de båda hemmanen. Förre åldermannen i Madesjö Per Israelsson hade av utsedda män hörts i sitt hus i Köpstaden. Han var 81 år gammal och vittnade om hur gärdesgårdarna mellan de båda hemmanens ägor löpte i hans ungdom. På grundval härav avgjordes tvisten.

 

Vi går fram ett par decennier till perioden 1821-1840. Under en del av denna tid ägdes 1/6 mtl av Peter Eriksson, f. 1769 och gift med Maria Månsdotter, f. 1773. De hade tre barn: Johannes 1804, Nils 1809 och Jonas 1816.

 

Det andra hemmanet på 1/6 mtl ägdes nu av Olof Petersson, som var son till Olof Månsson och född 1780. Han avled 1838 och efterlämnade änkan Beata Eriksdotter, f. 1786, och sju barn: Stina 1807, Peter 1810, Jonas 1813, Cajsa Lena 1816, Carl 1820, Gustaf 1823 och Charlotta 1827. Av dem blev det sonen Jonas Olofsson, som övertog gården. Han gifte sig 1841 med Cajsa Lena Johansdotter från Mortorp, f. 1825. 1/12 mtl ägdes av Peter Svensson, f. 1797 och död 1839. Hans hustru hette Anna Maria Jonsdotter och var född 1799. De fick fyra barn: Johan 1827, Gustaf 1831, Gustava 1835 och Carl Fredrik 1838.

 

Nästa hemman på 1/12 mtl ägdes först av Jonas Petersson, f. 1799, och hans hustru Maria Beata Matthisdotter, f. 1805. De hade två barn: Christina 1822 och Johannes 1828. De efterträddes av Samuel Petersson, f. 1804, och hans hustru Maria Petersdotter, f. 1806 i Lilla Gangsmad. De fick under 1830-talet tre barn: Christina 1830, Peter 1833 och Jonas Gustaf 1836. Till dem kom 1843 dottern Emma Gustava.

 

Två gårdar på 1/6 mtl och två gårdar på 1/12 mtl bestod Blomkulla av under dessa årtionden. Härtill kom två torp. Det ena innehades av Peter Olofsson, f. 1810, och hans hustru Walborg Jonsdotter, f. 1818. De fick 1838 dottern Carolina. Det andra torpet innehades av Peter Jonsson, f. 1799 med hustrun Catharina Axelsdotter, f. 1798. På ägorna bodde också avskedade båtsmannen Carl Blom med hustru och många barn samt tjänstgörande båtsmannen Gustaf Johansson Blom, f. 1817. Bonden Sven Svensson, som var född 1782 och son till Sven Olofsson levde ännu som undantagsman. Hans andra hustru Maria Andersdotter avled 1837. De hade sonen Magnus, född 1820.

 

Under 1850-talet skedde ingen ändring ifråga om hemmanen. Fortfarande fanns det två gårdar på 1/6 mtl och två på 1/12 mtl. Den första gården på 1/6 mtl ägdes av Jonas Petersson, född 1816 och son till Peter Eriksson och Maria Månsdotter. Han var gift med Maria Jonsdotter, som var född i Månsamåla 1806. De var barnlösa. Den andra gården på 1/6 mtl ägdes fortfarande av Jonas Olofsson och Cajsa Lena Johansdotter. De fick tillsammans 12(!) barn fram till 1870. 1/12 mtl ägdes nu av Johan Swensson, f 1828, och hans hustru Cajsa Lena Andersdotter, också hon född 1828. Hon kom till Blomkulla från Applaryd 1851. De fick till 1870 sju barn, av vilka tre avled under 1850-talet, därav två i den svåra rödsotsepidemien 1858. Samuel Petersson och h.h. Maria Petersdotter var nu undantagsfolk. Äldsta dottern Christina gifte sig 1853 med torparen Johannes Andersson från Kristvalla, f. 1830, som 1852 tillträtt ett torp i Blomkulla. Den återstående gården på 1/12 mtl tillträddes 1853 av Jonas Petersson, kallas den yngre, som var född i Lilla Gangsmad 1816 och kom till Blomkulla från Lillaverke. Hans hustru Lisa Beata Petersdotter, som var född i Agebo 1818, avled 1859. De hade fem barn: Peter August 1843, Carl Johan 1845, Carolina Mathilda 1850, Frans Elof 1854 och Johanna Christina 1856. Det fanns nu ytterligare två torpare på Blomkulla ägor. Från Ekaryd kom 1851 torparen Johan Petersson, f. 1827. Han gifte sig med Gustava Petersdotter, som var född 1829 i Blomkulla. Två av deras barn dog i rödsot 1858, men de hade ytterligare tre barn: Johanna Augusta 1857, Pehr Elof 1859 och Ida Mathilda 1860. Den tredje torparen på Blomkulla ägor hette Peter Samuelsson, född i Blomkulla 1833 och son till Samuel Petersson och Maria Petersdotter. Peter Samuelsson etablerade sig 1857 och gifte sig samma år med Anna Sophia Svensdotter som kom från Dörby och var född 1835. Närmast kom hon från Ö. Rismåla. De fick 1859 sonen Carl Amandus. Två mjölnare fanns nu på ägorna. Peter Jonsson var född 1806 och gift med Christina Olofsdotter från Övratorp, som var född 1814. Den andre mjölnaren Nils Jonsson var född i Rafvelsbygd 1831 och kom till Blomkulla från Kulla 1859. Hustrun Anna Nilsdotter var född i Älghult 1834 och kom till Blomkulla från Gislatorp 1859. En fjärde torpare hette Olaus Petersson, som var född 1820 i Ekaryd. Han gifte sig 1854 med Maria Persdotter, som också var från Ekaryd. Deras första barn dog i rödsot 1860. Utom nu nämnda fanns även nu en mängd inhyses och backstugusittare på ägorna.

 

Under 1860-talet skedde flera förändringar i Blomkulla. Jonas Petersson d.ä. avled 1864 och lämnade efter sig änkan Maria Jonsdotter. Gården på 1/6 mtl övertogs av Nils Peter Carlsson, född 1842 i Hälleberga. Han ingick 1865 äktenskap med Christina Nilsdotter, född 1847. De fick 1869 dottern Hilda Maria. Den andra gården på 1/6 mtl ägdes fortfarande av Jonas Olofsson och Cajsa Lena Johansdotter. De hade nu 12 barn! 1/12 mtl ägdes fortfarande av Johan Svensson och Cajsa Lena Andersdotter. De hade fyra barn: Emilia Gustava 1855, Carl Johan 1861, Hilda Augusta 1866, Anna Christina 1870. Nästa 1/12 mtl ägdes av änklingen Jonas Petersson d.y. med hans 6 barn. Nu hade genom ytterligare delning tillkommit 1/18 mtl, som ägdes av en annan Jonas Petersson, f. 1825 och gift med Christina Andersdotter, f. 1827. De hade två barn: Carl Jonas, f. 1860 och Pehr Adolf, f. 1868. Vidare fanns nu en gård på 1/36 mtl, som först ägdes av Carl Fredrik Svensson, f. 1838 och hans hustru Dorothea Petersdotter, f. 1826. De hade två söner: Pehr August 1862 och Frans Oskar 1866. År 1867 lämnade Carl Fredrik Svensson gården och blev lanthandlare. Hemmansdelen övertogs av Anders Peter Petersson från Ekaryd, f. 1824, och hans hustru Elin Nilsdotter, f. 1836. Också de hade två söner: Johan Wilhelm 1866 och Carl Aldo 1868.

 

Vi förflyttar oss tjugofem år fram i tiden till tidsavsnittet 1891-1896. 1/6 mtl ägdes nu av Jonas Peter Jonsson, som var född 1833 i Hälleberga och i sitt 2:dra äktenskap gift med Kristina Nilsdotter, f. 1847. Det fanns en son i första äktenskapet, Karl Johan, född 1870. 1/12 mtl ägdes av Charlotta Månsdotter, född 1834 och änka efter Gustaf Karlsson Ljungman, som avlidit 1889. Sonen Johan Gottfrid Gustaf flyttade 1892 till Ljungby. Dottern Edla Josefina var sjuklig. Gården arrenderades av Karl Henrik Andersson, som var född 1865 i Kristvalla och kom till Blomkulla 1894 i samband med sitt giftermål med Anna Charlotta Fransén, född 1867. År 1895 föddes deras son Karl Emil William. 1/12 mtl ägdes av Frans Elof Jonsson, som var född 1852. Hans hustru hette Emilia Gustava Johansson, f. 1855. De hade sedan 1891 sonen Erik Gustaf Adolf. På hemmanet satt som undantagsfolk Jonas Petersson och Kristina Andersdotter.

 

 

En utökad gård på 5/36 mtl ägdes nu av Per Adolf Jonsson, som var född 1868 och 1894 gifte sig med Hulda Augusta Augustsson, f. 1870. 1/36 mtl ägdes av Anders Peter Petersson, född 1824 och 1864 gift med Elin Nilsdotter, f. 1836. De hade tre barn: Johan Wilhelm, f. 1866, emigrerade till USA 1893, men kom tillbaka 1894 för att på nytt emigrera 1895. Hans broder hette Carl Aldo, f. 1868. Han stannade i Sverige, men systern Sara Mathilda, f. 1873, reste till USA redan 1892. Johan Svensson och Kajsa Lena Andersdotter levde som undantagsfolk på ägorna. De hade hos sig dottern Anna Kristina, f. 1870. Torparna på Blomkulla ägor var nu tre: David August Johansson från Gårdby, född 1842 och 1870 gift med Emma Johansdotter. De kom till Blomkulla 1895. De hade fyra barn. Per Samuelsson Berg var född 1833 och gift med Anna Sofia Svensdotter, född 1835 i Dörby. Sonen Axel John Ferdinand flyttade 1893 till Katarina församling i Stockholm. Carl Jonsson var född 1856 och sedan 1877 gift med Emilia Sofia Petersdotter, född 1854. De hade fyra barn. Lanthandeln i Blomkulla hade nu övertagits av Olaus Danielsson och h.h. Carolina Johansson, som var född 1855 i Kristvalla. De fick 1890 sonen Emil Reinhold Gunnar. På ägorna bodde också en slaktare Johan Petersson, född 1827 och 18?? gift med Gustava Petersdotter, f. 1829. De hade två barn: Joel Gottfrid och Emma. Skomakaren Carl Peter Schölin var född 1860 och sedan 1888 gift med Johanna Niklasdotter från Algutsboda. De hade tre barn. Skräddaren Carl Alfred Gustafsson var född 1859 och sedan 1891 gift med Jenny Jonsson. De hade en dotter Ruth Ingeborg Johanna, som föddes 1893. Slutligen bodde på ägorna ogifte arbetaren Peter Petersson, född 1816.

 

Laga skifte skedde i Blomkulla 1838-1839. Så något om emigrationen från Blomkulla. Redan 1869 emigrerade arbetskarlen Pehr Olof Jonsson med familj, inalles fyra personer, till USA. Därpå dröjde det tills sjömannen Johan August Jonsson 1877 emigrerade till Tyskland. År 1883 emigrerade bonden Carl Johansson och arbetaren Per Johan Olin till USA. År 1885 följde Hilda Johansson, vars yrke ej uppges, till USA. År 1888 utvandrade arbetaren Emil Viktor Karlsson och senare samma år arbetaren Frans Johan Petersson och dennes hustru Charlotta. År 1891 reste Frans Algot Karlsson och 1892 bonddottern Sara Mathilda, som året efter följdes av brodern Johan Wilhelm Andersson, vilken som redan påpekats kom hem följande år för att därefter ånyo emigrera till USA. År 1896 emigrerade Jenny Almida Johansson och Axel Teodor Johansson, förmodligen syskon, och 1901 avreste arbetaren Oskar Wilhelm Johansson, 1903 torpardottern Gerda Ottilia Sofia Johansson och 1907 torparen David August Johansson med hustru Emma Johansdotter. De sistnämnda for sannolikt till dottern, som emigrerat 1903. Totalt var antalet emigranter från Blomkulla under åren före första världskriget 20 stycken, av vilka 19 emigrerade till USA och en till Tyskland.

http://kartor.eniro.se/m/GJ87c

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

De två hemmanen, som från 1600-talets slut kom att kallas Södra och Norra Björnahult har upptagits under medeltiden. Ortnamn på -hult brukar dateras till högmedeltiden, dvs 1100-1200-talen. Namnet Björnahult kan översättas med ”björnskogen” eller ”Björns skog”. I det senare fallet skulle den som först bröt mark uppe i skogen mot Kronobergs län ha hetat Björn. Den första tolkningen är dock mera trolig, att namnet betyder ”björnskogen”. De två hemmanen nämns första gången i 1533 års register över gärden. Brukarna hette ”Jödde Toffue” och ”Oluff Aaka”, som vardera hade att betala 2 mark penningar i gärd. Enligt 1539 års fogde-räkenskaper skulle bägge erlägga lika stor avrad till Kronan: fodring för 2 hästar, löst med 2 öre per häst, ”et kleff taat”, en öra, en packe näver och 3 mark örtug. Jödde kallas i 1539 års räkenskap ”Jöns Toffue”. Enligt 1541 års fogderäkenskaper hade deras avrad avsevärt höjts. För bägge uttogs lika stor avrad: penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa ”taat-1 kleff”, näver-1 packe, dagsverken-3, fodring för 2 plus fyra hästar. Bägge brukarna överlevde dackefejden, men deras fodring ökade 1545 till 8 hästar. I 1547 års restantier på sakören är antecknat, att Olof Åkesson bötar ”för en piga han lägrat-1 oxe.”

I en knektrulla från 1553 nämnes en knekt ”Karl Masse i Biörnahult”, som tilldelades ”2 alnar suart” dvs tyg till uniform. Tre år senare, 1556, har Jöns Toffue avlidit, men ”Karin Jöns” dvs hans änka står fortfarande för hemmanet. På det andra hemmanet fanns fortfarande Olof Åkesson. Knekten hette nu ”Olof Högh i Biörnahult” som fick 3 mark i avlöning. I 1561 års fogderäkenskaper hade nya brukare kommit: ”Per Abramsson i Biörnahult” och ”Olof Elg, ibm”. Avraden hade nu höjts med ett dags-verke till fyra för vardera. 1565 hade bägge hemmanen anslagits till knektunderhåll och var följaktligen befriade från avraden. Brukarna var ”Per Abramsson” och ”Oloff i Biörnahult”. Ett mått på hemmanen är den kronotionde de levererade 1565. Oloff levererade ½ skäppa råg och 2 skäppor korn, medan Per levererade 1½ skäppa råg och 1 skäppa korn. Olofs tionde svarade mot en skörd av 7½ skäppa råg och 30 skäppor korn, medan Pers skörd var 22½ skäppor råg och 15 skäppor korn. Som framgår av dessa siffror var de båda hemmanen ganska magra. Fyra år senare är Pers hemman upptaget på den lista över knekthemman i Madesjö, som kyrkoherden Petrus Nicolai d. 21 juni gjorde upp. I samma års fogderäkenskaper står Per fortfarande för ett hemman medan ”Enkan” står för det andra. Det var sannolikt Olof Åkessons änka. Pers avrad var höjd med ½ lispund smör och fodring för ytterligare två hästar, s.k. lagmanshästar, ”Enkan” slapp smöret.

När 1571 Älfsborgs lösen skulle uttagas hette brukarna av de två hemmanen i Björnahult Per Abramsson och Per Nilsson. Per Abrahamsson deklarerade följande tillgångar: ”Sölf-½ lod, Koppar-½ lispund, oxar-2, kor-4, tvåårsungnöt-2, årsdito-2, får-4, svin-3, hästar för 10 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 9 mark 6 öre. Per Nilsson deklarerade: koppar-½ lispund, sölf-2½ lod, oxar-2, kor-3, tvåårsungnöt-2, svin-3, häst för 5 mark. Hans skatt blev 8½ mark. Här konstaterar vi en liten skillnad mellan de båda hemmanen. Samma år konstaterade kyrkoherde Nicolai i en till fogden ingiven förteckning, att Per Nilssons hemman i Björnahult var ”öde”, dvs oförmöget att betala årets avrad. Två år senare eller 1573 konstaterades, att ”Anders” hemman i Björnahult var ”öde”. Då både Per Abrahamsson och Per Nilsson satt kvar på hemmanen 1574, måste denne Anders ha varit en tillfällig brukare, kanske en ”husman”, dvs en faktisk men inofficiell brukare. På listan över levererad kronotionde 1575 står ”Abram i Biörnahult” och ”Peder i Biörnahult”. De levererade båda 1 skäppa råg och 1 skäppa korn, svarande mot en skörd av 15 skäppor råg och 15 skäppor korn för båda.

I 1586 års knektrulla upptages Per Nilsson i Björnahult, som i lön får 5 mark. Vilka som brukade Björnahults två hemman under de två sista decennierna på 1500-talet är obekant, men 1591 och 1598 hette brukarna Måns Persson och Per Nilsson. Ingen av dem var knekt. Deras deklarerade tillgångar framgår av ”rumpeskattlängden” 1601. ”Mons i Biörnahult” hade 1 par oxar, 3 kor, 1 sto, 3 tunnor säd. ”Pär, ibm” hade 1 par oxar, 4 kor, 1 sto, 3 tunnor säd. Under de följande tio åren lyckades de två brukarna undgå att bli knektar men 1612 står ”Niels i Biörnahult” som brukare av ett knekthemman. Avraden, som han var befriad från så länge han var i tjänst, uppgick till: 1 öre 6 penningar, städslepengar-1 mark, fodernötspengar-3 mark, spannmål-3 skäppor, smör-½ lispund, näver-1 packe, tåt-1 kleff, dagsverken 4, fodring till 6 hästar. Smöravraden visar, att Niels brukade det hemman i Björnahult, som en gång brukats av Jöns Toffue och Per Abrahamsson. I samma års räken-skaper förekommer en nyodling i Björnahult. En kronotorpare Olof i Björnahultsmåla är upptagen för ¼ hemman. Dessutom fanns det mera folk i Björnahult. I listan över Älfsborgs lösen 1613 nämnes Måns, som betalade 1 koppardaler och 1½ silverdaler, Per, som betalade 2 koppardaler och ¾ silverdaler samt knekten Jöns, som hade en dräng och tillsammans med två brukare i Floahult och Säfsjö betalade 4½ silverdaler. Enligt en annan lista från samma år brukade Jöns ½ hemman. Han försvann dock snart från de kamerala listorna. I 1620 års fogderäkenskaper nämns ”Oluf i Biörnahult och Måns ibm”. Därjämte finns upptagen som kronotorpare förut nämnde Olof i Björnahultsmåla.

I tiondelängden 1622 finns Måns och Olof och i fogderäkenskaperna 1625 Olof och Måns, liksom Olof i Björnahultsmåla, som betecknas som ”öde” dvs oförmöget att betala avraden för året. I mantalslängden 1628 möter vi helt nya namn. Birger i Björnahult deklarerar för 6 tunnor säd, 1 skäppa svedjeråg, 1 sto, 3 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm, 2 ungsvin. Håkan Svensson har 2 tunnor säd, 2 skäppor svedjeråg, 1 sto, 2 kor, 2 kvigor och 2 får. En tredje brukare: Jöns har 2 tunnor säd, 1 ungsto, 3 kor, 1 kviga, 5 får, 3 lamm och 1 svin. Han verkar vara nyetablerad på hemmanet. År 1629 upprättades en förteckning över ödeshemman i Madesjö. I den förekommer samtliga brukare i Björnahult. Håkan i Björnahult brukade 1 helt hemman, Birger ½ hemman och Jöns ¼, identiskt med Björnahultsmåla. Samtliga var oförmögna att leverera avrad för året. I jordeboken för samma år, 1629, heter det: ”Håkan i Björnahult-ödhe altsammans Börge, ibm-ödhe-½, 1 Björnahultsmåla-ödhe alltsammans 1629.” 1629 var det värsta nödåret under 1620-talet. Många hemman bytte brukare detta och följande år. I jordeboken 1633 förekommer en ”Jacob i Biörnahult” som brukade hemmanet ”3/4 på frihet”. Hemmanet, som torde varit det som senare kallades Södra Björnahult, var alltså reducerat till ¾ hemman och Jacob hade tagit upp det mot frihet från avrad under viss tid. Det var efter Håkan Svensson, som antingen dött eller lämnat hemmanet. Det andra hemmanet i Björnahult brukades alltjämt av Börje eller Birger, medan Björnahultsmåla var utan brukare. I mantalslängden över boskapspenningen från samma år får vi flera upplysningar. Berge i Biörnahult redovisade sina tillgångar: 2½ tunna säd, 1 ungsto, 2 oxar, 4 kor, 4 kvigor, 6 får, 6 lamm och 2 ungsvin, Anders 1 tunna, 3 kor, 3 kvigor, 2 lamm. ”Enkian ibm” redovisade 1 tunna säd, 2 oxar, 2 kor, 2 kvigor, 3 får, 2 lamm. Slutligen fanns Jöns skomakare, som hade 1 ko, 2 kvigor, 2 får, 1 lamm. Av ovanstående framgår, att det fanns två brukare på hemman nr 1: Berge och Anders, medan ”Enkian” brukade det andra hemmanet. Jöns skomakare var väl närmast vad senare kallades ”inhyses”. I den ordinarie mantalslängden för samma år redovisar Berge 6 tunnor råg och lika mycket korn. Han hade tre personer mantalskrivna på hemmanet. Anders hade 4 tunnor av vardera sädesslaget medan änkan hade lika mycket. Här nämnes ej Jöns skomakare.

I jordeboken 1635 står Jacob för följande avrad: penningar 1¼ öre, korn-1 skäppa, malt-4 skäppor, näver-1 packe, tåt-1 klef, ved-4 lass, dagsverken-4, fodring för 8 hästar. Birgers avrad var: penningar 1¼ öre, korn-1½ skäppa, malt-2 skäppor, smör-½ lispund, näver-1 packe, tåt-1 klef, ved-4 lass, dagsverken-4, fodring för 8 hästar. I Björnahultsmåla nämnes ingen brukare, men avraden anges till smör-½ lispund, ved-4 lass. Man kan observera, att Birgers avrad innefattar smör, vilket ej finns med i Jakobs avrad. Denna skillnad fanns redan under 1500-talet och återspeglar, att det ena hemmanet, sannolikt Norra Björnahult, ansågs något bättre än Södra Björnahult.

Under 1630-talet skedde personväxling i Björnahult. De nya brukarna hette Hemming, Jon och Karin, knekthustru. Hemmings tillgångar var 1641: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 7 kor, 2 kvigor, 5 tunnor utsäde. Han hade en dotter mantalskriven på hemmanet. Jon hade 1 sto, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor och 2½ tunnor utsäde. Knekt-hustrun Karin hade 2 stutar, 2 kor och 1 kviga. Karin i Björnahult förekommer i 1639 års kyrkoräkenskaper. Hon skänkte detta år 4 öre till Madesjö kyrka. Tre år senare, i 1644 års mantalslängd, brukade Hemming fortfarande sitt hemman, sannolikt Södra Björnahult, medan det andra hemmanet brukades av en Jacob och en Anders.
1648 hade Jacob ersatts av Jon, medan Anders fortfarande hade del i hemmanet. Anders gav 1646 vid ett par tillfällen pengar till kyrkan, en gång 4 öre och en annan gång 1 mark. Hemming gav 1650 6 öre till kyrkans målning. 1655 heter det att Hemming är åldrig och att en Måns brukar det andra hemmanet. Det fanns således nu endast två officiella brukare i Björnahult. Måns och Hemming brukade var sitt hemman i Björnahult hela 1650- och större delen av 1660-talet, men 1668 hade det kommit flera brukare till Norra Björnahult. Måns brukade fortfarande ensam Södra Björnahult, men i Norra Björnahult fanns nu Hemming, Daniel i samma gård och Nils i samma gård. Alla var gifta. Dessutom fanns det fyra ”husfattiga” på det norra hemmanet. Daniel var sannolikt son till Hemming. Huruvida Nils var son till Hemming går ej att avgöra. Han nämnes aldrig med sitt efternamn. Måns i Södra Björnahult fick 1660 sitt hemman förmedlat till ½ i visst och ovisst, dvs både den ordinarie avraden och extra skatter halverades. I 1669 års mantalslängd har Hemming försvunnit. Sannolikt har han avlidit. Nu nämnas i mantalslängden Måns i Södra och Daniel och Nils i Norra Björnahult. Men det måste ha funnits många fler personer på Björnahults ägor, antingen som inofficiella brukare eller som ”inhyses”. Så fick Gumme i Björnahult en dotter d. 3:dje mars 1679. Hon fick namnet Karin. Samma år fick Jöns Svensson i Björnahult en son som fick namnet Jöns. Denne Jöns dog senare under året. En Per i Björnahult gav 8 öre till Madesjö kyrka samma år. Björnhultshemmanen måste ha varit ganska tättbefolkade under slutet av 1600-talet.

I 1682 års jordebok nämns endast två hemmansbrukare i Björnahult. Måns, som brukade det förmedlade Södra Björnahult och Samuel, som brukade Norra Björnahult, som förklaras ”behållet”, dvs. oförändrat ett helt hemman. Samuel var son till Hemming, enligt vad som direkt utsäges i 1686 års jordebok. Björnahultsmåla släpar med i de kamerala akterna men med anteckningen: ”urminnes öde.” Det skulle aldrig återupptagas. Den redan tidigare konstaterade skillnaden mellan Södra och Norra Björnahult åskådliggörs direkt i jordeboken genom angivande av den årliga räntan. Södra Björnahults årliga avrad värderades 1686 till 5 dlr 24 öre 12 penningar, Norra Björnahults till 6 dlr 23 öre 17 penningar. I 1699 års jordebok är nr 180 Björnahult delat mellan Joen Andersson, 3/8 mtl, och Gumme, 3/8 mtl. Hela hemmanet är alltså taxerat till ¾ mtl. Nr 181 Björnahult är taxerat till 1 mtl och delat mellan Joen Hemmingsson och Ingegerd, som vardera brukade ½ mtl. Hemming levde ännu. Först 1705 är antecknat i kyrkoräkenskaperna, att hans efterlevande skänkt 5 öre till kyrkan. Måns måste ha avträtt sitt hemman redan på 1690-talet ty han levde ännu 1704, då han och hans hustru gav 8 öre till kyrkan.

År 1701 kom den verkligt revolutionerande k. kungörelsen om kronobönders rätt att inlösa sina hemman till skatte. Härigenom möjliggjordes delning av hemmanen och försäljning av dem. Resultatet kan vi märka i 1717 års mantalslängd. ¾ mtl Björnahult, dvs Södra hemmanet är nu uppdelat mellan icke mindre än sju (7!) brukare och Norra Björnahult mellan fyra. Följande brukare hade delat ¾ mtl Björnahult: Sven Olofsson, Israel Jönsson, änkan Gunnel, Joen Håkansson, Måns Joensson, Inge Håkansson, Joen Löfberg. Norra Björnahult var delat mellan Sven Nilsson, Håkan Persson, Sven Svensson och Olof Svensson. Dessförinnan hade emellertid en hel del skett i Björnahult. Södra Möre häradsrätts dombok lämnar en del upplysningar om förhållandena i Björnahult under 1700-talets första decennier. De är inte smickrande. Enligt 1706 års dombok måste Hemming Jonsson böta för ett slag och en örfil han givit Olof Jonsson i Sjöahult. Eftersom det skett på sabbaten blev det dubbla böter, tillsammans 3 dlr smt. Två år senare, 1708, dömdes drängen Hemming Jonsson för lägersmål med ”kånan” Karin Jonsdotter i Kopparfly till att i barnbidrag betala 3 dlr smt om året. Vid tinget 1709 anklagades gifte bonden Joen Håkansson för enkelt hor med ”kånan” Anna Nilsdotter i Björnahult. De nekade och det blev uppskov. Vid samma ting anklagades Anders Samuelssons hustru Botel Persdotter för hor med ovan nämnde Hemming Jonsson, som nu kallas gift bonde. Då båda nekade blev det uppskov. Sexualmoralen tycks inte ha stått högt i Björnahult vid denna tid! 1716 kulminerade laglösheten i ett dråp. En tysk soldat, som var inkvarterad i Södra Björnahult slog under ett gräl ihjäl drängen Eskil Håkansson. Denne var son till Håkan Olofsson i Pukeberg. En broder till Eskil var hemmansägaren Inge Håkansson i Södra Björnahult, som inför häradsrätten berättade om händelsen. Eskil Håkansson var hemma från Karlskrona på besök hos brodern. Häradsrätten dömde dråparen till döden genom halshuggning men hemställde till hovrätten, som skulle pröva dödsdomen, om lindring i straffet. Dråpet hade provocerats av Eskil. Hovrätten återförvisade målet till häradsrätten med krav på att flera vittnen skulle höras på ed. Jag har inte tagit reda på hur det gick till slut.

Under 1720- och 1730-talen förekommer Björnahult upprepade gånger i domböckerna men nu gäller det mest fastighetsaffärer. Vid oktobertinget 1722 begärde Jöns Nilsson i Södra Björnahult fasta på ¼ av S. Björnahult, som han d. 18 november 1718 hade köpt av Jon Håkansson och Måns Joensson för 110 dlr smt. I samband med en arvstvist vid vintertinget 1726 får vi veta, att Måns Joenssons hustru Botil Börjesdotter var syster till Joen Börjesson i N. Bäckebo, Måns Börjesson i Holmen, Olof Börjesson i Flyxtorp och Lars Börjesson i N. Bäckebo samt Karin Börjesdotter i Parismåla. Vid sommartinget 1735 varnades Joen Nilsson i N. Björnahult ”att hädanefter intet föröfwa något fylleri.” Han kunde endast varnas, ”emedan nu intet honom kan öfwerbewisas.” Vid hösttinget samma år hade länsman Wahlsten instämt Joen Bengtssons i N. Björnahult hustru Kerstin Ingelsdotter såsom misstänkt för ”att hafwa borttagit en skjorta för Lars Staffansson, förlidne Walborgsmässotid.” Ej heller detta kunde bevisas. Samme Joen Bengtsson i N. Björnahult fick året därpå 2:dra uppbud vid tinget på ¼ kronoskatte-hemmanet N. Björnahult, som han d. 14/10 1734 köpt av sin svärmoder Elin Påfvelsdotter för 90 dlr smt. Vid sommartinget samma år var Joen Bengtsson instämd för att ha varit berusad och kräkts i kyrkan. Det visade sig, att anklagelsen för fylleri var obefogad. Han hade helt enkelt varit sjuk. Rätten frikände honom.

Som ett resultat av egendomsaffärer under 1720- och 1730-talen hade egendoms-splittringen något minskat 1740. Då fanns i S. Björnahult 5 och i N. Björnahult likaledes 5 bönder. I ¾ mtl Södra Björnahult brukade Samuel Olsson, Nils Persson, Per Svensson, Lars Persson var sitt 1/8 mtl och Måns Svensson ¼ mtl. I N. Björnahult brukade Lars Staffansson, Olof Svensson, Jon Nilsson var sitt ¼ mtl, Jon Bengtsson och Anders Svensson var sitt 1/8 mtl. Jon Bengtsson måste alltså raskt gjort sig av med hälften av den hemmansdel han 1736 förvärvat.

På 1747 års höstting förekom en gränstvist mellan å ena sidan Måns Svensson, Sven Olofsson, Nils Persson och Joen Staffansson i Norra Björnahult och Norketorps åbor samt åbor från Kåtterås å den andra. Den har redovisats i artikeln om Norketorp-Kåtterås. Ovannämnde Nils Persson fick vid hösttinget fasta på 1/8 mtl i Norra Björnahult. Nästa vårting anklagades Lars Persson i Södra Björnahult för att ha varit berusad på kyrkvägen och vid kyrkan adventssöndagen d. 27 november 1748. Han nekade till anklagelsen och målet uppsköts. Vid samma ting var salpetersjudaren Sven Olofsson samt drängarna Jöns och Hans Olofssöner i Björnahult instämda för a/ dryckenskap, b/ svordom, c/ slagsmål, d/ sabbatsbrott på annandag jul om aftonen, e/ förnyat fylleri natten mellan lördagen och söndagen efter 13 dag jul hos Lars Persson i Björnahult, som var delaktig. Vidare ålades de att tala om var de köpt brännvinet. Ett vittne hörde bl.a. ”att thet speltes på fjohl natten emellan lördagen och söndagen efter sistl. trettondedag.” Det blev uppskov för flera vittnens hörande. Det var många förseelser, och följderna blev säkert kännbara. Redan på den tiden var förbuden många!!

 

Södra Björnahult

På grund av den starka uppsplittringen av hemmanen i Björnahult behandlas i fortsättningen varje hemman för sig. I Södra Björnahult, nu ett helt mantal, upptager husförhörslängden 1755-1788 icke mindre än 7 hemmansdelar. Swen Mattsson var gift med Karin Swensdotter. De hade 8 barn: Swen, u.å., Nils, f. 1755, Peter f. 1756, Kjerstin 1759, Jonas 1762, Gumme 1764, Brita 1749 (sic!) och Johannes 1767. Jonas Bengtsson var född 1708 och gift med Elin Jonsdotter, f. 1724. De hade tre barn: Annica, f. 1747, Maria 1758 och Jonas 1763. En hemmansdel innehades av Sven Persson och Brita Larsdotter. De hade tre barn: Karin, f. 1739, Kierstin, f. 1742 och Anders, f. 1746. Om dem är antecknat, att de bodde i Bruatorp. Lars Persson var väl broder till föregående. Han var gift med Elin Olofsdotter och hade med henne tre barn: Elin, f. 1748, Per 1756 och Kierstin 1768. Per Olofsson var gift med Ingrid, vars efternamn ej är antecknat. De hade fyra barn: Karin, f. 1746, Brita 1748, Olof 1751 och Jon 1754. Anders Månsson var född 1733 och gift med Annica Jonsdotter, f. 1747. Hon var dotter till Jonas Bengtsson och Elin Jonsdotter. De hade fem barn: Stina, f. 1770, Caisa 177?, Peter 1774, Ingrid 1776 och Annica 1778. Anders Månsson avled 1789. Jöns Håkansson och Karin Jonsdotter brukade den sista hemmansdelen. De hade också fem barn: Stina, f. 1762, Jonas 1764, Gumme 1767, Jonas 1771 och Måns 1774.

Under detta tidsavsnitts senare del har följande hemmansbrukare efterträtt de nyss nämnda. Anders Jonsson var född 1746 och gift med Elin Månsdotter, född 1748. De hade fyra barn: Cathrina, f. 1771, Stina 1775, Måns 1778, Maria 1781. Jon Nilsson var född 1750 och gift med Brita Gummesdotter, f. 174?. De hade fem barn: Nils, u.å., Gumme 1779, Sven, u.å., Oluf, u.å. och Brita 1786. Peter Bergesson var född 1746 och gift med Lars Perssons dotter Elin Larsdotter, f. 1748. De hade tre barn: Caisa, u.å., Stina, u.å., Lena, f. 1778. De brukade sin hemmansdel endast en kortare tid, innan de flyttade bort.
Olof Persson var son till Per Olofsson och hans hustru Ingrid och född 1751. Han var gift med Catharina Olofsdotter och hade dottern Ingrid Lena. Per Israelsson var född 1743 och gift med Ingrid Bergesdotter, f. 1741 och sannolikt syster till Peter Bergesson. De hade fyra barn: Israel, f. 1771, Maria, f. 1772, Olof 1775 och Elin, u.å.
Nils Larsson var gift med Ingeborg Andersdotter. De hade tre barn, alla döttrar: Caisa, f. 1766, Anna 1771 och Elsa 1776.
Anders Danielsson var född 1724 och dog 1800. Han var gift med Karin Jonsdotter, f. 1739. De hade 5 barn: Johannes, f. 1779, Stina, Gumme, Jonas och Måns, alla fyra utan angivet födelseår.
Per Larsson var född 1766 och gift med Catharina Jonsdotter, f. 1752. De fick 1780 dottern Maria och 1785 dottern Ingrid.
Båtsman för Södra Björnahult var under dessa årtionden Nils Löfberg, f. 17??. Han var gift och hade två barn. Han efterträddes av Håkan Håkansson Löfberg, som var född 1753. Också han var gift och hade två barn. Flera inhyses och änkor bodde på ägorna.

Under 1700-talets sista årtionde avled Per Israelsson. Änkan Ingrid Bergesdotter tog undantag av sonen Israel Persson, f. 1766, och dennes hustru Ingjärd Persdotter, f. 1770. De fick 1792 sonen Peter och 1797 sonen Jonas.
Anders Danielsson avled 1800. Änkan Karin Jonsdotter tog undantag av sonen Johannes Andersson, f. 1779.
Anders Månsson, f. 1741, avled 1789 och efterlämnade änkan Elin Månsdotter, som var född 1760. Hon flyttade bort från hemmanet.
Per Larsson och Catharina Jonsdotter fick ytterligare fyra barn: Stina, Lars, Catharina och Nils.
Sven Nilsson, f. 1730 och hans sjukliga hustru Maria Svensdotter tog undantag. De hade fyra barn: Stina, gift i Kalmar, Sven, f. 1762, Sara, f. 1768 och Margareta, f. 1775. Efterträdare blev Olof Persson, f. 1751, och hans hustru Catharina Olofsdotter, f. 1762. De hade tre barn: Ingrid Lena, f. 1788, Petter, f. 1790 och Adolph, f. 1793. Sven Mattsson och Karin Svensdotter var nu inhyses. Av deras barn var dottern Kierstin gift i Mortorp och sonen Johannes tjänade i Ljungby. Gården hade övertagits av Måns Jönsson, som var född 177? och ännu ogift. Han var son till Jöns Håkansson och Karin Jonsdotter. Anders Svensson var född 1765 och 1796 gift med Elin Persdotter, f. 1771. De fick 1797 sonen Sven. Måns Andersson var född 1778 och son till Anders Månsson och Elin Månsdotter. Han var gift med Lena Mattisdotter, f. 1780 i Algutsboda. På gården bodde hans syster Maria Andersdotter.

Under åren 1802-1814 skedde en del förändringar. Israel Persson och Ingjärd Persdotter tog undantag. Sedan två av deras barn avlidit återstod sonen Jonas, f. 1797, och dottern Stina, f. 1807. Gården övergick till Jonas Jonsson, f. 17??, och hans hustru Ingejärd Persdotter, f. 1770, som emellertid bodde i Stora Persmåla.

Per Larssons hustru Catharina Jonsdotter avled 1805, varefter Per Larsson tog undantag. I stället kom Bonde Svensson, f. 1784 och hans hustru Caisa Lena Petersdotter, f. 1787. De fick 1810 dottern Lena Christina. Israel Svensson, f. 1771, och hans hustru Stina Andersdotter, f. 1775, brukade en hemmansdel en tid, men tog undantag. De hade två söner Peter och Olof. Den senare skulle med tiden övertaga gården, men tillsvidare blev det Olof Persson, f. 1751 och hans hustru Catharina Olofsdotter, f. 1763, som efterträdde. De hade fyra barn: Ingrid Lena, u.å., Cajsa Lena, f. 1797, Adolph 1798 och Jonas 1803. Jonas Persson var född 1766 och gift med Kierstin Thoresdotter, f. 178?. De fick 5 barn: Anders 1803, Ingrid 1805, Maria 1808, Brita Lena 1811 och Peter 1814. Jonas Persson tog undantag och efterträddes av Lars Persson, f. 1787 och ännu ogift, när han övertog gården. Ogift var också Petter Olsson, f. 1789, som brukade en hemmansdel. Anders Svensson och Elin Persdotter fick under denna tidsperiod ytterligare 3 barn: Ingrid Lena 1802, Stina 1805 och Maria 1813. De hade förut sonen Sven, född 1797. Måns Andersson och Lena Mattisdotter fick under denna period fem barn: Anders 1802, Johannes 1807, Ulrika 1809, Fredric 1811 och Jonas 1814. Båtsman var under dessa år Magnus Löfberg, född 1768. Han var gift och hade tre barn. Torpare var Jonas Svensson, f. 1762, även han gift och med två barn.

Under 1820-1840-talen var Södra Björnahult delat på 7 hemmansdelar. En gård var på ¼ mtl, de övriga på 1/8 mtl. ¼ mtl innehades nu av Olof Jonsson, född 1805, och hans hustru Stina Israelsdotter, född 1807 och dotter till Israel Persson och Ingjärd Persdotter. De hade två döttrar: Anna Gustava, f. 1828 och Maria Christina, f. 1830. På gården bodde inhyses bonden Daniel Johansson, f. 1788 med hustrun Maria, f. 1797 och tre barn: Brita Stina, f. 1824, Peter, som var född 1826, och Ingegärd, född 1829.

1/8 mtl brukades av Pehr Johan Jonsson, som var från Allgutsboda och född 1807. Han var gift med Ingrid Jonsdotter, född 1805 och dotter till Jonas Persson och Kerstin Thoresdotter, De var barnlösa.
Den andra hemmansdelen på 1/8 mtl brukades av Olof Israelsson, f. 1810 och son till Israel Svensson och Stina Andersdotter. Han var gift med Martha Gustafsdotter, f. 1807 i Olofsbo. De hade tre barn: Carl Johan, f. 1829, Peter Frantz, f. 1832 och Gustaf f. 1835. På gården bodde föräldrarna Israel Svensson och Kerstin Thoresdotter som undantagsfolk.
Den tredje gården på 1/8 mtl ägdes nu av Johannes Månsson, f. 1807 och son till Måns Andersson och Lena Mattisdotter. Hustrun hette Brita Stina Magnidotter och var född 1806. Även de var barnlösa. Lars Persson var nu gift med Lena Nilsdotter, f. 1785 i Södra Otteskruf, men även dessa var barnlösa.
1/8 mtl ägdes fortfarande av Peter Olsson, som nu var gift med Gertrud Svensdotter, f. 1790 i Högahult. De hade nu tre barn: Jonas, f. 1822, Maria 1824 och Olaus 1831.

Den sista hemmansdelen på 1/8 mtl ägdes av Sven Andersson, f. 1797 och 1832 vigd vid Lena Petersdotter, f. 1806 i Käringskruf. Sven Andersson var son till Anders Svensson och Elin Persdotter. Sven Andersson och Lena Petersdotter fick tre barn: Ingrid Lena 1835, Anders Peter 1837 och Emma 1840.
På Södra Björnahults ägor bodde också undantagsänkan Elin Jonsdotter, f. 1777. Det fanns nu två torpare på ägorna: Jonas Svensson och Peter Israelsson. Den senare född 1800 och gift med Maria Johansdotter. De hade två barn. Båtsman var Olaus Petersson Löfberg, f. 1816 och gift med Christina Jonsdotter. De hade en dotter.

Under 1850-talet avled Sven Andersson 1859, varefter sonen Anders Peter Svensson följande år övertog gården. På ¼ mtl avled Andreas Peterssons hustru Anna Gustava Olofsdotter 1859, varefter han 1861 gifte om sig med Christina Petersdotter, f. 1835. I första äktenskapet föddes fem barn av vilka ett avled. De överlevande var: Emma Carolina född 1847, Carl Johan 1851, Wendla Gustava 1854 och Maria Christina 1856.
På 1/8 mtl inflyttade 1850 från Östra Resebo Adolph Nilsson. Han var född i Inge-mundsmåla 1825. Han gifte sig med Peter Olssons och Gertrud Svensdotters dotter Maria Petersdotter, f. 1824. De fick tre barn, av vilka två dog. Kvar blev dottern Hilda Christina, f. 1854.
På nästa 1/8 mtl köpte Lars Persson och Lena Nilsdotter 1/24 mtl av Petter Johan Jonsson och utökade därmed sin hemmansdel till 1/6 mtl.

Petter Johan Jonsson sålde även 1/48 mtl till Johan Wilhelm Jonsson och 1/16 mtl till Swen Johan Petersson i Norra Björnahult. Han ägde i fortsättningen 1/48 mtl.
På 1/8 mtl avled Olaus Israelsson 1856, varefter änkan Marta Lena Gustafsdotter tog undantag av sonen Carl Johan Olofsson, som tillträdde redan under faderns livstid eller 1853. Han gifte sig 1855 med Christina Svensdotter från Agebo, född 1826.

Nästa 1/8 mtl tillträddes 1849 av Jonas Axelsson, som var född i Lindås 1811, men närmast kom från Floahult. Han var gift med Ingegärd Pehrsdotter som var från Allgutsboda och född 1812. De fick 1853 dottern Emma Mathilda. Som undantagsfolk bodde följande på ägorna: Peter Olsson och Gertrud Svensdotter, Olof Jonsson och Stina Israelsdotter. Den senare var mycket värkbruten. Vidare bodde där undantags-änkan Lena Mattisdotter, backstugunybyggaren Jonas Eriksson, som var född i Floahult 1821 och kom till Södra Björnahult 1855. Han hade fem barn förutom ett som dog i rödsotsepidemien 1858. Torparen Israel Carlsson flyttade 1858 till Blägdegärde med hustru och två barn, men tre år senare inflyttade torparen Peter Johan Gustafsson från Vissefjärda till Södra Björnahult. Utom de nämnda fanns flera inhyses och backstugusittare, som någon tid under 1850-talet bodde i Södra Björnahult.

Vi går fram till 1860-talet. Anders Peter Svensson brukade fortfarande sina 1/8 mtl. Han ingick 1863 äktenskap med Carolina Sofia Jonsdotter från Förlösa, född 1841. De fick tre barn: Jenny Sofia 1864, Edla Christina 186?, avliden 1871, och Hildur Augusta 1870.

På ¼ mtl satt fortfarande Andreas Petersson, som 1861 ingick nytt äktenskap med Christina Petersdotter, född 1835. I sitt första äktenskap hade Andreas Petersson fyra barn, av vilka äldste sonen Carl Johan 1868 emigrerade till USA. Med Christina Petersdotter fick Andreas Petersson tre barn: Johannes, född 1863, vilken så småningom skulle antaga efternamnet Ehrnström, August Wilhelm, född 1865 och Ida Emilia 1868.

På 1/8 mtl satt fortfarande Adolph Nilsson och Maria Petersdotter. De fick 1859 dottern Thilda Christina och 1862 sonen Pehr Olof. Gården på 1/6 mtl arrenderades nu av Anders Peter Svensson. Lars Persson och Lena Nilsdotter blev undantagsfolk. På 1/48 mtl satt Peter Johan Jonsson till 1869, då han avled. Hans hustru hade avlidit redan 1863. 1/16 mtl ägdes av Carl Peter Svensson i Norra Björnahult. 1/8 mtl ägdes av Carl Johan Olofsson, som var född 1829 och sedan 1855 gift med Christina Svensdotter, f. 1826. Den sista hemmansdelen på 1/8 mtl ägdes fortfarande av Jonas Axelsson och Ingegerd Persdotter. De hade dottern Emma Mathilda, född 1855. Undantagsmannen Peter Olssons hustru Gertrud Svensdotter avled 1868. Sonen Olaus, kallad arbetskarl, flyttade 1863 till Vissefjärda. Undantagsmannen Olof Jonssons hustru Stina Israelsdotter var mycket värkbruten. Dottern Johanna Mathilda emigrerade 1868 till USA. Båtsman för Södra Björnahult var nu Joel Jonsson Löfberg, f. 1832 och gift med Charlotta Börjesdotter från Algutsboda. De hade tre barn. Torparen Peter Johan Gustafsson var född 1835 i Vissefjärda och kom till Södra Björnahult från Älghult 1861. Han var gift med Anna Charlotta Jonsdotter. De hade tre barn. Backstugunybyggaren Jonas Eriksson fick 1869 frejdebetyg till Danmark. Det gällde att få arbete där. Familjen: hustru och fem barn stannade kvar i Sverige. 1867 inflyttade från Nässjömåla skräddaren Otto Carlsson, som var född 1837 i Algutsboda. Han var gift och hade tre barn. Måns Anderssons, Sven Anderssons och Olaus Israelssons änkor bodde kvar på sina undantag i Södra Björnahult.

På 1870-talet ägdes 1/42 mtl av Johan Wilhelm Jonsson, född 1847 på Kalmar slott och 1871 gift med Mathilda Persdotter, f. 1844. Hon medförde en son född utom äktenskapet, Ernst Gottfrid, f. 1868. Familjen flyttade 1877 till Nybro. En annan hemmansdel på 1/48 mtl ägdes av Jonas Peter Björkquist, som kom till Södra Björnahult från Hälleberga 1871. Han var gift med Ingrid Gustava Gustafsdotter, f. 1834 och hade med henne tre barn. Familjen flyttade bort 188? Den efterträddes av soldaten Niklas Johansson Lif, som kom från Hornaryd samma år. Han var gift med Sara Lisa Henriksdotter, f. 1832. De hade sju barn födda mellan 1857 och 1875.

1/6 mtl eller nogare räknat 8/47 mtl ägdes av Peter Fredrik Olofsson i Göttorp. Det var Lars Peterssons f.d. gård. Han flyttade 1879 från Göttorp till Södra Björnahult. Han var gift med Emma Gustafva Andersdotter, f. 1840. I ett tidigare äktenskap hade han sonen Aron Gustaf. I det senare äktenskapet hade han sonen Carl Johan.
1/8 mtl ägdes fortfarande av Anders Peter Svensson och Carolina Sophia Jonsdotter.
Till de två tidigare barnen Jenny Sophia och Hildur Augusta kom nu sonen Amandus, född 1877.

Andreas Petersson på ¼ mtl avled 1874. Änkan Christina Petersdotter drev gården även efter hans död. Äldste sonen hade nu antagit namnet Ehrnström. Det var den blivande folkskolläraren och kantorn i Örsjö. Om sin barndom i S. Björnahult har han skrivit i sina självbiografiska anteckningar, som är tryckta i Madesjö sockens historia, del 1, sid 620 ff. Övriga barn i hemmet på 1870-talet var August Wilhelm, f. 1865, Ida Emilia, f. 1868, Anders Lorentz, f. 1870 och Josefina 1874.

1/8 mtl ägdes fortfarande av Adolph Nilsson och Maria Petersdotter och nästa 1/8 mtl av Carl Johan Olofsson och Christina Svensdotter. På nästa 1/8 mtl tog Jonas Axelsson och Ingegerd Persdotter undantag av dottern Emma Mathilda, f. 1853 och hennes man Carl Johan Jonsson från Brokagärde, f. 1843 och gift 1874.

På Södra Björnahults ägor bodde på 1870-talet undantagsmännen Peter Olsson och Olof Jonsson. Den sistnämnde avled 1872. Hans hustru Stina Israelsdotter avled 1876. Undantagsänkan Lena Mattisdotter avled 1872. Undantagsänkan Lena Persdotter hade en blind dotter Christina Svensdotter, som var född 1842. Undantagsmannen Lars Persson, som var född 1787, avled 1876. Kvar bland undantagsfolket var Olaus Israelssons änka Martha Lena Gustafsdotter, som var född 1807.

Torpare var Peter Johan Gustafsson från Vissefjärda och dagsverkstorpare var Carl Johan August Hultman, som slog sig ner här 1880. Slaktaren Fredrik Jönsson var född i Algutsboda och gift med Lena Kajsa Svensdotter. Deras son Carl Gustaf Fredriksson kallades grundläggare. Dottern Emma Mathilda Fredriksdotter emigrerade till USA 1880. En broder till henne, arbetskarlen Jonas Peter Fredriksson, f. 1840, flyttade 1876 till Södra Säfsjö. Till sist kan nämnas arbetskarlen Jonas Eriksson, som var född 1821 och hade hustru och 9 barn.

På 1880-talet brukade förra soldaten Lif fortfarande sin lilla gård på 1/48 mtl. Anders Peter Svensson och Carolina Sofia Jonsdotter tog undantag på 1/8 mtl av mågen Per Alfred Jonsson och dottern Jenny Sofia Andersson, som gifte sig 1885. Han hade förut varit dräng på gården. De fick på 1880-talet tre barn: Gunhild Sofia 1886, Agnes Hillevi 1888 och Alma Ragnhild 1890. Andreas Peterssons änka Kristina Petersdotter brukade fortfarande 1/8 mtl. Fem barn vistades fortfarande i hemmet. ¼ mtl ägdes av Frantz Johan Fredriksson, f. 1845 och 1876 gift med Emma Karolina Andersdotter, f. 1843. De fick fem barn: Augusta Josefina 1877, Anna Karolina 1879, Karl Wilhelm 1881, Ture Hjalmar 1884 och Ester Maria 1887. Adolf Nilsson och Maria Petersdotter brukade fortfarande 1/8 mtl tillsammans med sina två barn. Carl Johan Olsson och Kristina Svensdotter brukade 1/8 mtl, men 1/6 mtl brukades av Peter Fredrik Olsson, vars hustru Emma Gustava Andersdotter avled 1890. Det fanns sonen Aron Gustaf från ett föregående äktenskap och sonen Carl Johan i det andra äktenskapet. På 1/8 mtl fick Carl Johan Jonsson och Emma Mathilda Jonsdotter tre barn på 1880-talet: Anna Viktoria 1881, Ester Matilda 1885 och Josefina Mariana 1889. Undantag hade Jonas Axelsson och h.h. Ingegerd Persdotter, liksom Sven Anderssons änka Lena Petersdotter, som dock avled 1883. Hon efterlämnade en blind dotter. Olaus Israelssons änka Marta Lena Gustafsdotter avled 1882.

Av övriga boende på Södra Björnahults ägor avled slaktare Fredrik Jönsson 1882, hans hustru 1886, sonen grundläggaren Carl Gustaf Fredriksson 1883 och snickaren Jonas Månsson 1887. Torparen Peter Johan Gustafsson satt kvar på sitt torp, men dagsverkstorparen Carl Johan Hultman flyttade bort 1881 liksom arbetaren Jonas Eriksson. Båtsman var Jonas Löfberg. Det fanns två skräddare i Södra Björnahult: Otto Carlsson och Konrad Ehrnström. Den senare gifte sig 1889 med Amanda Sofia Gustafsson, f. 1864.

Under åren 1891-1896 brukade förre soldaten Niklas Lif alltjämt sina 1/48 mtl. En son, Axel, blev soldat vid Uppvidinge kompani. Han tog soldatnamnet Ljunggren. Per Alfred Jonsson flyttade 1892 bort från 1/8 mtl. Han efterträddes av soldaten Carl Otto Jonsson som var född 1853 i Algutsboda och sedan 1891 gift med Karin Johansdotter, född 1859 i Långasjö. De fick 6 barn: Signe Elise 1883, Ellen Agnes Elvira 1886, Ester Genoveva 1888, Ruben Carl Gunnar 1891. Rudolf Gustaf Martin 1893 och Erik Ragnar Bernhard 1894. ¼ mtl brukades alltjämt av Frans Johan Fredriksson och Emma Karolina Andersson med deras 4 barn. På 1/8 mtl tog Adolf Nilsson och Maria Petersdotter undantag av sonen Per Olof Adolfsson, som 1894 övertog gården i samband med sitt giftermål med Johanna Mathilda Petersdotter, född 1850. Nästa 1/8 mtl brukades alltjämt av Karl Johan Olsson och Kristina Svensdotter. 1/6 mtl brukades av Peter Fredrik Olsson, som blev änkling 1890. Sonen Carl Johan var född 1870. 1/8 mtl brukades av Carl Johan Jonsson och Emma Matilda Jonsdotter med deras 3 barn. 1/16 mtl ägdes av Peter August Petersson i Norra Björnahult.

Undantagsmannen Jonas Axelssons hustru Ingegerd Persdotter avled 1895. Undantagsmannen Anders Peter Svensson bodde med hustrun och 3 barn på K.O. Jonssons gård. Från Algutsboda inflyttade 1891 virkeshandlaren Aron Robert Johansson, f. 1862 med hustru Selma Kristina Teodolinda Petersson, f. 1865. De fick 2 döttrar. Samma år inflyttade torparen och skomakaren Alfred Petersson, som var född 1842 i Bäckebo socken. Han hade hustru, som hette Emma Jonsdotter och 6 barn. Skräddaren Otto Carlsson var född 1837 i Algutsboda. Han var gift och hade en son. Båtsman var Joel Löfberg, som var född 1832 och hade en son. Härmed har jag gått igenom Södra Björnahults bebyggelse fram till 1896, då redo-visningen avslutas. Härtill bör tilläggas, att laga skifte ägde rum i Björnahult 1840-1841 och 1851-1852.

Emigrationen från Södra Björnahult var relativt obetydlig om man tager hänsyn till hemmanets folkmängd. Sammanlagt emigrerade fyra personer från hemmanet. Bland de första som nödåret 1868 emigrerade till USA var Andreas Peterssons son Carl Johan Andersson. Härom berättar hans yngre broder Johannes Ehrnström i sina självbiografiska anteckningar. Se Madesjö sockens historia, del 1, sid 620 ff. Han följdes samma år av Olof Jonssons dotter, Johanna Olofsdotter. Sedan dröjde det till 1880, innan Emma Fredriksson emigrerade till USA. Den sista emigranten från Södra Björnahult var Hildur Augusta Andersdotter, född 1870 och dotter till Anders Peter Svensson och Carolina Sophia Jonsdotter och hon emigrerade 1903. Summa: 4 emigranter från Södra Björnahult under tiden 1868-1915.

Norra Björnahult

Norra Björnahult var från 1700-talet förmedlat till ¾ mtl, medan Södra Björnahult räknades som ett fullt mantal. I husförhörslängden 1755-1788 upptages 6 bönder i Norra Björnahult, ett vittnesbörd om den starka hemmansklyvningen. Måns Svensson brukade den gård, som står först i husförhörslängden. Han var född 1696 och gift med Kierstin Månsdotter, som var född 1707 och sannolikt dotter till den Måns, som tidigare omnämnts. De fick 6 barn. Johan föddes 1736, Olof 1739, Maria 1742, Ingrid 1745, Elin 1748 och en ny Maria 1751, vilket väl betyder att den förra dottern med detta namn avlidit ung. Hemmansdelen övergick under perioden till Olof Nilsson, som var född i Högemåla 1747 och gift med Marja Gummesdotter. De fick 6 barn: Stina 1775, Jonas 1776, Anders 1780, Sven och Ingrid 1785 (tvillingar) och Peter 1788. Hustrun avled 1799.

Den andra hemmansdelen innehades av Alexander Samuelsson, som föddes 1732 och avled 1796. Han var gift med Karin Månsdotter, som var född 1738 och dog 1805. De fick två barn: Nils 1759 och Stina 1762.

Måns Nilsson, född 1722, och Elin Swensdotter, född samma år, brukade den tredje gården. De fick 7 barn: Olof föddes 1741 och blev gift i Högemåla, Peter föddes 1749 och blev gift i Bråtemåla, Stina föddes 1751, Ingjärd 1754, Elin och Nils 1762 samt Jonas 1766.

Jon Staffansson var född 1724. Hans hustru hette Sigrid Isacsdotter och var född 1735. De fick tre barn: Isac föddes 1781 men avled 1786, Måns föddes 1784 och Marja 1785.

Nils Svensson var född 1726 och gift med Stina Carlsdotter, född 1734. Efter hennes död gifte Nils Svensson om sig med Elin Olofsdotter, som var född 1746. Giftermålet ägde rum 1779. I första äktenskapet föddes två barn: Peter 1757 och Stina 1764.

Nils Persson var född 1738 och hans hustru Maria Månsdotter 1742. De ingick äktenskap 1763. I äktenskapet föddes icke mindre än 9 barn: Stina 1764, Elsa 1766, gift i Råddemåla 1783, Peter 1768, Lena 1771, Jonas 1774, Christian 1776, Stina 1778, Johannes 1781 och Caisa 1784.

På Norra Björnahults ägor bodde under denna period bl.a. änkan Marja Gummesdotter med dottern Ingrid och undantagsfolket Per Svensson, f. 17?? och hans hustru Sissa Svensdotter. De hade en vanför son, Jon, och en son Sven, som var född 1765. Avskedade båtsmannen Nils Wittenberg, f. 1689, avled 1760. Änkan som hette Elin var född 1690. Ordinarie båtsman var Jon Roth, som hade hustru och tre barn. Flera inhyses och änkor bodde kortare eller längre tid på ägorna.

Under perioden 1782-1801 avled Jon Staffansson 1792 men änkan fortsatte att bruka gården. Två barn fanns: Måns, född 1784, och Marja, f. 1785. Nils Svensson och Elin Olofsdotter tog undantag, men Nils Svensson avled redan 1797. Gården övertogs av dottern Stina Nilsdotter och hennes man Måns Jonsson den äldre, född 1767. De fick tre barn: Jonas 1797, Nils 1799 och Sara 1801. Nils Persson och Maria Månsdotter brukade sin gård under hela detta tidsavsnitt. Alexander Samuelsson och Karin Månsdotter tog nu undantag av sonen Nils Alexandersson som var född 1759 och gift med Catharina Petersdotter, f. 1773. De fick till 1800 fyra barn: Samuel 1792, Stina 1795, Maria 1797 och Elin 1800. Det skulle bli ytterligare fyra längre fram!

Olof Nilsson från Högemåla fick uppleva, att hans hustru Maria Samuelsdotter avled 1799. Gården övertogs av Måns Jonsson den yngre, född 1784, och hans hustru Maria Petersdotter, f. 1784. De fick 1808 sonen Peter och 1811 sonen Fredric.

Båtsman för Norra Björnahult vid denna tid var Jon Roth. På ägorna bodde också skräddaren Jaen Persson, som var född 1739 och var sjuklig. Hans hustru avled 1790. Två torpare fanns på ägorna: Peter Gummesson och Sven Persson, 41 respektive 37 år gamla. Båda var gifta.

Vi går fram till åren 1802-1815. Måns Jonsson den äldres och Stina Nilsdotters barnskara växte med ytterligare 3 barn: Peter föddes 1804, Elin 1806 och Johannes 1814. Nils Alexandersson och Catharina Persdotter fick nu ytterligare 4 barn. Lena föddes 1803, Anders 1805, Sven 1808 och Peter 1810. Olof Nilsson tog undantag av dottern Stina Olofsdotter och hennes man Jonas Pettersson, f. 1776. De fick 5 barn: Maria 1804, Peter 1807, Nils 1809, Caisa Lena 1811 och Olaus 1814. Måns Jonsson den yngre och Stina Petersdotter fick 1808 sonen Jonas Peter och 1811 sonen Fredric. På ägorna bodde även skräddaren Joen Persson, f. 1737, torparna Peter Gummesson och Sven Persson samt båtsmannen Magnus Roth, f. 1788, gift och med tre barn.

Under perioden 1821-1850 var Norra Björnahult delat på fyra hemmansdelar. 1/8 mtl brukades först av Sven Olsson och Ingrid Gummesdotter, f. 1774. Sven Olsson, som var född 1782 var son till Olof Nilsson. Sven Olsson tog undantag och gården övergick till Måns Jonssons och Stina Nilsdotters son Peter Månsson, som var född 1804 och gift med Johanna Jonasdotter, f. 1815, som kom från Algutsboda. Johannes Petersson och Lisa Månsdotter brukade nästa 1/8 mtl. Han var från Kåtterås. På ¼ mtl tog Måns Jonsson d.y. och Stina Nilsdotter undantag av sonen Fredric Månsson, f. 1811 och dennes hustru Maria Magnidotter, som var född 1812. Jonas Pettersson och Stina Olofsdotter överlät sina 1/8 mtl på sonen Peter Jonsson, som var född 1807. Två torpare fanns på ägorna: Bonde Svensson, f. 1784, vars hustru avled 1841, och skomakaren och torparen Samuel Svensson, f. 1818. Båtsman var från 1837 Jonas Petersson Roth, som detta år flyttade till Björnahult från Ljungby. Han var gift med Johanna Magnidotter och hade en son.

På 1850-talet brukade Måns Jonsson den äldres och Stina Nilsdotters son Peter Månsson, f. 1804 1/8 mtl. Han avled emellertid redan 1853. Hans hustru Johanna Jonsdotter, f. 1815, hade avlidit året förut. De fyra barnen hade lämnat hemmet. Gården arrenderades av Johannes Petersson till 1/8 mtl och efter 1861 av Gustaf Olsson, f. 1835, som detta år gifte sig med Brita Maria Månsdotter från Getahult, f. 1832, och övertog arrendet. Han var från Södra Björnahult. 1/8 mtl ägdes nu av Jonas Peter Månsson, f. 1808, son till Måns Jonsson den yngre och Stina Petersdotter. Han var gift med Cajsa Lena Simonsdotter från Skäregärde, f. 1815. De hade tre barn: Maria Christina Petersdotter, f. 1844, Carl Fredrik, f. 1848 och Johan Peter född 1851.

Ovannämnde Johannes Petersson brukade ett eget 1/8 mtl. Han var född i Kåtterås 1811 och gift med Lisa Månsdotter, född i Norra Björnahult 1809. De hade tre barn: Wendla, född 1843, Johanna 1847 och Sophia 1851. Två barn avled i 1858 års svåra rödsotsepidemi.

På ¼ mtl satt fortfarande Fredric Månsson och Maria Magnidotter från Algutsboda, f. 1843. De fick under 1840- och 1850-talen icke mindre än 9 barn: Emma 1844, Frantz Johan 1845, tvillingarna Carl och Charlotta 1849, Fredrika 1852, Gustaf 1854, Johannes 1856, Pehr Oskar 1858 och Johan Alfred 1861.

1/8 mtl ägdes av Sven Johan Petersson, f. i Lenhofda 1820. Hans hustru avled 1852, varpå han gifte om sig med Maria Jonsdotter, f. i Krumhall 1831. Med sin första hustru hade han tre barn: Carl Peter född 1844, Anna Christina 1847 och Emma Charlotta 1850. Två andra barn avled i rödsotsepidemien 1858. Med sin andra hustru fick Sven Johan Petersson sonen Johannes 1859 och dottern Amanda Erica 1863. Sven Johan Petersson flyttade bort 1866 och efterträddes av sonen Carl Peter Svensson, som samma år ingick äktenskap med Sofia Håkansdotter, f. 1848 och dotter till Håkan Nilsson i Toresbo. De fick samma år sonen Johan Oskar och 1870 sonen Victor. Till Norra Björnahult kom 1869 hälftenbrukaren Frantz Johansson, född i Algutsboda 1841 och 1869 vigd vid Anna Christina Svensdotter, f. 1847 i Norra Björnahult och dotter till Sven Johan Petersson. Hon kom närmast från Brokagärde. De fick 1870 dottern Hilda Carolina.

Av övriga förändringar i Norra Björnahult under 1860-talet kan nämnas, att undan-tagsmannen Jonas Petersson och undantagsänkan Stina Petersdotter avled 1861 resp. 1863. Avskedade båtsmannen Johan Axelsson Roth flyttade 1867 till Toresbo med hustru och 5 barn. Han hade redan 1864 efterträtts som båtsman av Frantz Johan Rooth, född 1843. Denne kom från Förlösa och gifte sig 1865 med Johanna Jonsdotter, f. 1839, som kom från Algutsboda. Hon avled redan 1866, varpå Rooth 1868 gifte om sig med Wendla Christina Jonsdotter från Toresbo, f. 183?. Hon medförde en utom äktenskapet född dotter. Tillsammans fick de 1869 sonen Carl Johan Oscar. Båtsmansänkan Johanna Magnidotter Roth, f. 1820 och änka efter Jonas Petersson Roth hade 5 barn. Dottern Clara Fredrika tog 1869 ut betyg till Tyskland. Om hon definitivt emigrerade eller kom tillbaka till Sverige har jag ej utforskat. Hennes yngre broder Joel Jonsson, f. 1851, hade redan nu antagit namnet Björnström under vilket han skulle bli en känd folkskollärare i Madesjö. Båtsmansänkan Stina Petersdotter, f. 1785 och änka efter båtsmannen Magnus Roth, avled 1862. Inhysesänkan Ingrid Jonsdotter, f. 1776, avled 1866. Hon var änka efter Sven Persson. Backstugumannen och avskedade båtsmannen Jonas Johansson Agge, f. 1820 i Lenhofda, var ofärdig och utfattig. Han flyttade 1865 med hustru och 6 barn till Mortorp.

På Norra Björnahults ägor bodde sockenskomakaren Samuel Svensson, f.18?? med hustru och fyra barn. År 1863 inflyttade nybyggaren Johan Johansson, f. 1827 i Algutsboda och 1864 gifte han sig med Maria Petersdotter, som var född 1830 i Algutsboda. Timmermannen Carl Alfred Jonsson var född 1842 och gifte sig 1867 med Wendla Christina Jonasdotter, född i Älghult 1841 men närmast kommande från Algutsboda.

Vi går fram till 1870-talet. På 1/8 mtl fortsatte Carl Johan Petersson och Charlotta Fredriksdotter att bruka sin gård. De fick på 1870-talet två barn: Aron Gottfrid 1871 och Helena Augusta 1877. På nästa 1/8 mtl avled Jonas Peter Månsson 1874. Änkan Cajsa Lena Simonsdotter tog undantag. Efterträdare blev Adolph Olsson, som var född 1844, och hans hustru Christina Maria Petersdotter, f. 1842. De hade ingått äktenskap 1868 men tillträdde gården 1875. De hade och fick under 1870-talet tillsammans fem barn: Augusta Mariana 1869, Peter Aron Gottfrid 1873, Carl Johan 1875, Johannes Oscar Wilhelm 1877 och Axel Linus 1881.

På nästa 1/8 mtl avled Johannes Petersson 1874. Änkan Lisa Månsdotter tog undan-tag av Carl Fredrik Andersson, som var född 1855 i Algutsboda men 1878 kom från Södra Björnahult och ingick äktenskap med yngsta dottern Sophia Johansdotter, f. 1851. De fick följande år sonen Johannes Gottfrid.

På ¼ mtl tog Fredrik Månsson undantag av sonen Gustaf Fredriksson, som var född 1854 och 1877 gift med Mathilda Petersson, f. 1852, som kom från Stora Ebbehult. De fick 1878 sonen Carl Amandus och 1879 dottern Hilma Helfrid.

På 1/8 mtl hade Sven Johan Peterssons son Carl Peter Svensson 1866 efterträtt fadern och samma år gift sig med Sophia Håkansdotter, f. 1848 och dotter till Håkan Nilsson i Toresbo. Här hände nu något egendomligt. Carl Peter Svensson började studera vid Fjellstedtska skolan i Uppsala och blev 1875 student. Han fortsatte sina studier och avlade 1878 teoretisk teologisk examen samt prästvigdes 1879. Familjen flyttade samma år till Långemåla, dit han fått sitt första missiv. Han hade följande barn: Johan Oscar, f. 1866, som skulle sluta som kyrkoherde i Runsten och prost, Victor, f. 1870, med [titeln?] överbrandmästare i Göteborg, Anna Emilia, f. 1874 och Axel Almidion 1879. Carl Peter Svensson slutade sina dagar som kyrkoherde i Böda – ett märkligt levnadsöde. (Mera om honom i Kalmar Stifts Herdaminne, del 4, sid. 27 f.) Gården övergick redan 1876 till Olof Carlsson, f. 1842 och 1876 gift med Johanna Mathilda Petersdotter, f. 1844, dotter till Jonas Peter Månsson och Cajsa Lena Svensdotter i hennes tidigare äktenskap. Han kom från Hagnebo. Familjen flyttade 1877 till Parismåla.

En ny kategori inbyggare börjar nu framträda i husförhörslängden i Björnahult liksom i övriga hemman i Madesjö. De kallas arbetskarlar och är väl identiska med dem som tidigare kallats backstusittare. Arbetskarlen Jonas Lorentz Petersson var född 1846 och gift med Fredrika Fredriksdotter, f. 1852, en av Fredrik Månssons döttrar. De flyttade 1871 till Elmeberg. Arbetskarlen och snickaren Carl Alfred Jonsson var född 1842 och gift med Wendla Christina Jonasdotter, f. 1841 i Älghult. De flyttade 1876 till Rås. Arbetskarlen Johan Peter Fredrik Jonsson, f. 1840, gift 1865 med Wendla Gustafva Nilsdotter, f. 1846, kom till Norra Björnahult från Visby 1873. Hela familjen, inalles sju personer, emigrerade 1880 till USA. Fortfarande bodde sockenskomakaren Samuel Svensson på hemmanets ägor. Han hade två barn. Nybyggaren Johan Johansson och hans hustru Maria Persdotter fanns fortfarande kvar. Båtsman var alltjämt Frantz Israelsson Roth med hustru Wendla Christina Jonsdotter. De hade sju barn. Avskedade båtsmannen Peter Petersson Råberg och hans hustru Catharina Magnidotter med två döttrar bodde kvar på ägorna. Båtsmannen Jonas Roths änka Johanna Magnidotter bodde kvar med dottern Clara Fredrika. Sonen Joel Jonsson Björnström hade 1871 kommit in på seminarium i Växiö och blev under 1870-talet, närmare bestämt från september 1873 skollärare i Madesjö. Han var fortfarande skriven i Norra Björnahult.

På 1880-talet brukades de flesta gårdarna av samma som under föregående decennium. Carl Johan Petersson och Charlotta Fredriksdotter fick 1881 sitt tredje barn, sonen Ture Wilhelm. Adolf Olsson och Kristina Maria Petersdotter fick 1884 ytterligare ett barn: dottern Ellen Linnea Maria. Carl Fredrik Andersson och Sofia Johansdotter fick 1881 sonen Carl Hjalmar, 1884 sonen Amandus Wilhelm, 1886 dottern Ester Viktoria och 1890 dottern Nanny Emilia. Gustaf Fredriksson och Matilda Petersson flyttade 1888 med sina 7 barn till S:t Sigfrid. Halva gården köptes av Carl Fredriksson i Getahult. 1/8 mtl ägdes nu av Peter August Petersson, f. 1829 i Älghult, och hans hustru Kristina Charlotta Petersdotter. De hade två barn: Amanda Charlotta, f. 1860 och Johan August, f. 1866. 1/8 mtl brukades nu av Johan Alfred Fredriksson, född 1861 och son till Fredrik Månsson. Han gifte sig 1889 med Matilda Olsson som var född 1861. Gården ägdes av Fredrik Månssons barn gemensamt. 1890 föddes Johan Gunnar och Ellen Ingeborg Maria. Johan Alfred hade tidigare varit dräng på brodern Gustaf Fredrikssons gård.

Jonas Peter Månssons änka Cajsa Lena Simonsdotter bodde kvar i Norra Björnahult liksom Lisa Månsdotter, Johannes Peterssons änka. Fredrik Månsson bodde kvar med hustru och tre barn som undantagsfolk. Sockenskomakaren Samuel Svensson och hans hustru levde decenniet ut fastän gamla. Båtsman var fortfarande Frantz Israelsson Roth. Med hustrun Wendla Kristina Jonasdotter hade han 8 barn. Båtsman Råbergs hustru avled 1883 och han själv 1887. Arbetaren Karl Johan Johannesson med familj flyttade till Björnahult 1886 men flyttade bort 1891.

Under åren 1891-1896 brukade fortfarande Carl Johan Petersson, Adolf Olsson och Karl Fredrik Andersson sina hemmansdelar. Den sistnämnde fick 1891 ytterligare en son, som fick namnet Frans Erik Gunnar. 1/8 mtl ägdes av Carl Fredriksson i Getahult i början av 1890-talet men övergick till brodern Gustaf Fredriksson i Toresbo. Peter August Petersson och Kristina Charlotta Petersdotter tog undantag av sonen Johan August Petersson, som 1894 gifte sig med Jenny Sofia Johansson, som var från Bäckebo socken och född 1872. De fick 1895 dottern Anna Astrid Sofia. På Fredrik Månssons hemman satt nu yngste sonen Aron Viktor Fredriksson, f. 1869, tillsammans med systrarna Ida Augusta och Hulda Carolina. Fredrik Månsson och Maria Magnidotter vistades hos sonen Carl Fredriksson i Getahult. Undantagsänkorna Cajsa Lena Simonsdotter och Lisa Månsdotter bodde fortfarande på ägorna. Där fanns också fortfarande sockenskomakaren Samuel Svensson med hustru Cajsa Lena Jonsdotter och snickaren Frans Johan Lindström. Båtsman var fortfarande nr 180 Frans Israelsson Roth, som var gift och hade fem barn.

Vi övergår till emigrationen från Norra Björnahult. 1877 utvandrade pigan Klara Fredrika Jonsdotter till Schleswig-Holstein. Hon var dotter till båtsmannen Jonas Petersson Roth och syster till skollärare Björnström. 1880 emigrerade pigan Emma Fredriksson till USA. 1888 utvandrade arbetskarlen Johan Peter Fredrik Jonsson, f. 1840 med hustrun Wendla Nilsdotter och 4 barn till USA. Han hade kommit till Norra Björnahult från Visby 1873. Tillsammans utvandrade således 8 personer från Norra Björnahult under tiden fram till 1915.

http://kartor.eniro.se/m/0V11a