http://kartor.eniro.se/m/aYTCW
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Detta hemman, som ligger nära Ljungbyån ett stycke väster om Markustorp, har upptagits under den stora nyodlingsperioden under Gustav Vasas regering och tillhör således 1500-talet. Det är f.f.g. upptaget i skattelängden 1551 och torde därför ha upptagits cirka tio år tidigare. Det brukade dröja ungefär så länge innan en nyodling blev beskattad. Enligt 1551 års fogderäkenskaper skulle ”Truls Öninge i Blommekulla” årligen erlägga 2 fyrkar och ”et kleff taat” dvs en knippe bast samt betala fodring för 2 hästar varje år och för ytterligare en häst vart tredje år. Det var obetydliga krav, som visar att hemmanet var nyupptaget. Den förste odlarens namn är intressant: Öning betyder ölänning. En man från Öland har således röjt mark uppe i skogsbygden och lagt grunden till Blomkulla. Denne Truls stannade länge i Blomkulla. I 1556 års fogderäkenskaper har hans avrad höjts med två dagsverken och fodring för ytterligare en häst, 1561 lades ytterligare ett dagsverke till de två. 1565 klassificerades Blomkulla som ½ hemman. Samma år erlade Truls en halv skäppa råg men inget korn i tionde. 1569 pålades honom fodring för ytterligare två hästar. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Truls sina tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-7, fyraårsungnöt-1, treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-2, får-8, svin-8, getter-12, hästar för 25 mark. Det blev en skatt till Älfsborgs lösen på 18 mark 1 öre. Det var bland de högsta i hela Madesjö!! Truls var förmögen! Först i 1572 års fogderäkenskaper får vi veta Truls’ riktiga efternamn. Han hette Truls Olsson, och han brukade Blomkulla ännu 1574, men då tionderäkenskaperna i april 1575 gjordes upp, stod en ny brukare ”Peder i Blommekulla” för hemmanet. Han levererade ingen tionde detta år. Enligt 1580 års fogderäkenskaper hette han Per Månsson, om denne och Peder nu är identiska.
Tjugo år gick och vi är framme vid sekelskiftet 1600. Nu heter brukaren av Blomkulla Per Bengtsson och är knekt. Han är väl identisk med den knekt som 1604 brukade Blomkulla och som kallas Per Bose. Han satt ännu kvar 1612, då den årliga räntan till Kronan anges till ½ öre, 1 lispund smör, 3 dagsverken, 1 mark i städslepengar, 1½ mark i fodernötspengar och fodring för 3 årliga hästar. Till Älfsborgs lösen 1613 deklarerade ”Per i Blommekulla”, att han var gift, inga tjänare hade. Hans bidrag blev 3 silverdaler. Hemmanet är nu förmedlat till ¼ mtl och brukaren kallas ”Nils i Blommekulla”. Detta måste ha varit tillfälligt, ty 1620 heter brukaren åter ”Per i Blommekulla” och hemmanet räknas åter för ½ mtl. Om denne Per är identisk med föregående går ej att avgöra. Som sambrukare med Per upptages i registret över boskapspenningen ”Enkian i Blommekulla”. Vems änka var hon? Den förste Pers? Tillsammans deklarerade de för 3 tunnors utsäde, 4 skäppor svedjeråg, 2 hästar, 2 oxar, 6 kor, 2 kvigor, 1 stut, 6 får, 3 lamm. Skatten härför blev 2 dlr 13 1/3 öre. Blomkulla ansågs tydligen som ett bra hemman! Per brukade Blomkulla t.o.m. 1628. I 1625 års kvarntullslängd anges Per i Blomkulla äga en vattenkvarn, [resten av meningen oläslig]. I registret över boskapspenningen detta år anges hans deklarerade tillgångar sålunda: 4 tunnor utsäde, 2 oxar, 1 ko, 1 kviga, 3 får, 3 lamm, 3 svin. Tillgångarna var fortfarande hyggliga. Blomkulla förklarades icke som ödeshemman det svåra året 1629, men har kanske bytt brukare då, ty i längden över boskapspenningen 1633 heter brukaren ”Joen i Blommekulla”. Hans tillgångar var 1 1/3 tunna utsäde, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 1 kviga, 2 får. Det var en minskning mot 1628 års tillgångar. I mantalslängden för samma år upptages en ”Inghell i Blommekulla”, som var gift och hade 4 tunnor råg och 4 tunnor korn.
Från de sista åren av 1630-talet brukades Blomkulla av ”Mons i Blommekulla”. Han skänkte 2:dra böndagen 1639 en mark till Madesjö kyrka. I 1641 års mantalslängd anges han vara gift och äga 1 sto, 1 oxe, 3 stutar, 5 kor, 3 kvigor, 4 får, 2 lamm och 3 tunnor utsäde. Måns brukade Blomkulla till 1669 med undantag för 1668, då en ”Olof i Blommekulla” nämnes. Han var tydligen sambrukare med Måns, ty redan 1665 förekommer han i kyrkoräkenskaperna med en gåva på 12 öre till kyrkan. I 1669 års mantalslängd nämnes ”Måns i Blommekulla” och ”Enkian i s. gård”. Vems änka? Olofs? År 1670 förekommer i kyrkoräkenskaperna ”Per i Blommekullastugan” med hustru. De gav 2 mark till kyrkan. Samma år bidrog Måns i Blommekulla till kyrkans målning. År 1679 gav ”Mons i Blommekulla i testamente efter sin dotter –16 öre” och samma år ”Enkian i Blommekulla i testamente efter sin son –8 öre”. Det är här sannolikt fråga om en yngre Måns, ty i 1686 års jordebok nämnes Måns Månsson som brukare av ½ hemman Blomkulla vars årliga ränta till Kronan var 1 dlr 1 öre 11 penningar, ovanligt lågt. Denne Måns Månsson var väl son till den förre Måns.
I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett faktum. Två brukare upptagas i jordeboken: Måns och Nils, som vardera brukade ¼ hemman. Redan 1697 nämnas dessa två i kyrkoräkenskaperna. Måns och hans hustru ger 16 öre, Nils ”på sin högtidsdag” – 1 dlr. Hemmanets årliga ränta är i 1699 års jordebok höjd till 4 dlr 5 öre 21 penningar. I 1697 års kvarnkommissions handlingar heter det: ”Måns och Nils kan mahla sitt miöhl och understundom åt grannarna. Miöhlqwarn: skatt 16”.
I 1717 års mantalslängd har hemmansklyvningen fortsatt. Blomkulla har nu tre ägare: Joen, Jöns Persson och Nils Ingesson. Som synes helt nya namn.
[Här är ett oläsbart stycke i Folke Peterssons anteckningar.]
… år 1723. Vittnet Måns Nilsson i Skedebäckshult: ”när detta hus skulle knäppas syll till och när de allenast märkte utrymmet därtill, har det uti brådom skillnad och under det Nils sagt att huset kom honom för nära, det återigen Jöns förnekat, hänt att Nils slagit till Jöns med en stake ett slag i huvudet, så att han därav fått ett köttsår ovanför örat och ett över axlarna utan att därefter någon åkomma blivit, varpå, som Jöns yrlat neder men då straxt återigen uppkommit, hava de än vidare tagit varandra i håret och varandra hårdragit, därunder ock Jöns blivit riven i ansiktet ringast 6 blodviten, där med vittnena dem åtskillt. Men Nils hade då sagt, att han skulle karva Jöns och att han torde göra så att varken Jöns eller hans barn skulle hava gagn av den byggningen, som då förehades.” Häradsrätten beslöt, att syn skulle ske genom två nämndemän. Nils dömdes att plikta 6 dlr för ett köttsår och 3 öre för det övriga han Jöns tillfogat. Det blev tillsammans 7 dlr 16 öre. Jöns pliktade för hårdrag 3 öre smt. Började de slås på nytt blev det 40 dlr smt i böter för vardera!
Några år senare var det på nytt osämja i Blomkulla. Vid sommartinget 1726 stämde Per Carlsson och hans svärfader Nils Ingesson sina gårdbor Nils Månsson och Jöns Persson därför att de innehade mer än 2/3 av ½ hemman Blomkulla. Per Carlsson och Nils Ingesson hade fått för litet vid delningen av hemmanet. De anmärkte på, att Nils Månsson och Jöns Persson lämnat sin moder och svärmoder undantag av Per Carlssons och Nils Ingessons del av hemmanet. Häradsrätten förordnade om laga syn på ägorna.
I den första husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740 upptages för Blomkulla Jöns Persson med hustru Ingrid, Nils Månsson med hustru Brita och Per Carlsson med hustru Gunnil. Härtill kom inhyses Nils Ingesson, som dock avled under perioden ifråga samt dennes hustru Karin. I 1740 års vallängd upptages hemmansägarna i följande ordning: Jöns Persson, Per Carlsson och Per Nilsson, den senare antagligen son till Nils Månsson. Varderas del av hemmanet var nu 1/3, varför man får antaga, att ojämnheten 1726 rättats till.
År 1747 blev ett prövande år för Jöns Persson. Till vintertinget hade han instämt pigan Ingrid Svensdotter i Flygstorp för att hon olovligen lämnat hans tjänst. Proceduren vid tjänstefolks antagande och avskedande var noga reglerad i 1739 års legohjonsstadga. (Se Madesjö sockens historia, del 1, sid. 86 ff). Ingrid Svensdotter försvarade sig med, att hennes matmoder avlidit, varför hon ansåg sig fri från sin tjänst. Inför häradsrätten förliktes parterna och Ingrid Svensdotter återgick i tjänst. Vid hösttinget samma år instämde Jöns Persson kvinnfolket Sara Andersdotter, drängarna Jonas Jöransson och Måns Markusson samt ovannämnda piga Ingrid Svensdotter, alla i Blomkulla, ”för det de utkommit rykte och oanständiga beskyllningar om käranden, som skulle han övat tidelag med sina kreatur.” Det var en allvarlig anklagelse. Ett sådant brott straffades med döden enligt den tidens lagstiftning. Det blev uppskov, men senare under tinget tog de anklagade tillbaka sin anklagelse mot Jöns Persson och bad honom om förlåtelse. Det var tydligen endast ovederhäftigt tjänstefolksskvaller. Häradsrätten dömde dem för ohemul anklagelse till 6 dlr smt i böter och rehabiliterade Jöns Persson.
Natten mellan 10 och 11 oktober skedde så inbrott hos Jöns Persson. Tjuven hade brutit sig in ”genom kammarfönstret samt järngallren och utur dess olåsta kista borttagit 2:ne silvertumblare, en oförgylld brännvins kappe, ost, fläsk, bröd, 2:ne enkla Caroliner, sex styfrar, tolfstyfrar, plåtar och runstycken.” Misstänkt för brottet var en båtsman från Olofsböle, hos vilken återfunnits 2 Caroliner, men han nekade och påstod sig hava alibi. Något domslut kunde ej fällas, men den anklagade och hans likaledes misstänkta hustru återsändes tillsvidare till Kalmar slottsfängelse. Förvisso ett prövande år för Jöns Persson.
Per Carlsson blev 1746 sexman för norra fjärdingen och stannade i denna tjänst till
d. 23 sept 1753. D. 17 juli 1757 blev han ålderman i Madesjö och verkade i denna egenskap till 1764.
Under perioden 1755-1788 fanns det fortfarande tre hemmansdelar i Blomkulla, vardera på 1/8 mtl. Per Carlsson och hans hustru Gunnel Nilsdotter brukade en hemmansdel. De tycks ej ha haft några barn. På nästa hemmansdel satt Nils Månssons son Per Nilsson, som var född 1718 och gift med en Kerstin och efter hennes död med Karin Olofsdotter, f. 1736. Utom tre barn som avled i barndomen hade de följande barn: Olof, född 1738, Daniel 1746, Måns 175?, Olof 1771 och Maria 1778. Vid vintertinget 1778 processade Per Nilsson mot sonen Daniel Persson för att denne icke låtit inom laga tid upprätta behörig bouppteckning efter avlidne brodern Per Persson. Tvisten löstes genom förlikning. Daniel Persson hade då övertagit gården.
Den tredje hemmansdelen brukades av Olof Svensson, född 1700, och efter dennes död av änkan Kierstin, född 1710. De hade fyra barn: Sven 1738, som övertog gården, Måns 1741, Per 1744 och Brita, samtliga gifta på annat håll. Båtsman för Blomkulla under denna tid var först Hans Blom, f. 1731 och gift med [Maria?] Olofsdotter, f. 1753. Han efterträddes av Per Månsson Blom, född 1742 och gift med Kierstin Jonsdotter. De hade en dotter Ingrid. Förutom de nu nämnda fanns under denna period en mängd inhyses och backstusittare på Blomkulla ägor.
Daniel Persson avled 1801. Han var sedan 1769 gift med Maria Håkansdotter, som var född 1743. De fick fem barn: Elin 1772, Peter 1776, Olof 1779, Brita Stina 1782 och Håkan 1785. Olof Svenssons son Sven Olofsson var född 1738. Han vigdes 1766 vid Segrid Persdotter, f. 1741. Bägge makarna avled 178? och efterlämnade sonen Sven Svensson, som var född 1782. Han övertog nu gården. Han var gift med Elin Nilsdotter från Ljuder. De fick 1801 sonen Nils. En annan son till Olof Svensson och alltså broder till Sven Olofsson var Per Olofsson, född 1744 och 1765 gift med Karin Persdotter, som var född 1739. Bägge makarna avled nästan samtidigt, 1789 resp. 1788. De hade två söner: Peter, född 1770, och Måns, född 1779.
Inflyttad till Blomkulla var Jonas Petersson, f. 1769 och gift med Lena Månsdotter,
f. 1774. De hade sönerna Peter 1795 och Axel 1800. Jonas Petersson spelade en roll i det kommunala livet i Madesjö. Han blev 1810 medlem av ett nyinrättat kommunalt organ, den s.k. beredningsnämnden och 1812 medlem av det straxt förut inrättade kyrkorådet. En hemmansdel brukades av Per Månsson, som var född 1749 och gift med Brita Olofsdotter, f. 1740. De ingick äktenskap 1771 och fick sonen Olof 1780 och dottern Brita Stina 1789. Flera barn dog i unga år.
Under en kortare tid verkade i Blomkulla bonden Måns Jonsson, f. 1774 och 1795 gift med Brita Jonsdotter, samt bonden Carl Nilsson, men de lämnade snart. Hemmansklyvningen fortsatte som synes under denna period, vilket givetvis hänger samman med den starka folkökning, som satt in efter 1700-talets mitt. Utom de nyss nämnda bönderna fanns nu en torpare i Blomkulla. Han hette Peter Persson, var född 1770 och 1792 gift med Segrid Persdotter, f. 1774. Båtsmannen Per Blom efterträddes under denna period av Jonas Blom, född 1774 och gift med Kerstin Nilsdotter, f. 1765. De hade tre barn. Det fanns nu också en mjölnare i Blomkulla. Han hette Elias Langren och var gift med Christin Lander av den kända smedsläkten från Flerohopp. De hade fyra barn och en dräng. Liksom under den tidigare perioden fanns också nu en mängd inhyses och backstusittare i Blomkulla.
Vid vintertinget 1787 var alla hemmansägare i norrbygden inkallade till Vassmolösa med anledning av att syn förrättats på d.s.k. brukskyrkovägen mellan Idåsavägen och Madesjö till Bidalite och landsvägen. Hela vägen hade mätts med början vid Idåsavägens begynnelse på St. Gangsmads ägor, där ju Idåsavägen och kyrkovägen skildes. Bl.a. uppmättes den väg, som Ekaryd, Blomkulla, Markustorp och Ö. Bondetorp åbor hade att tillryggalägga innan de kom ut på kyrkvägen vid Rismåla. Blomkulla åbor konstaterades hava över egna ägor och en del över Markustorps ägor till Markustorps kyrkovägskäl 975 famnar. Härvid anmärktes ”att Blommekulla hemmans åboer äro mycket besvärade av många Broars hållande, som gör dem stor olägenhet vid denna vägs underhållande”. Det var Ljungbyån och Kölabäcken, som måste överbryggas av Blomkullaborna. (Se vidare Madesjö sockens historia, del 2, sid 133 f.).
Vid sommartinget 1807 förekom ett uppskjutet mål mellan St. Gangsmads och Blomkulla åbor angående råskillnad mellan de båda hemmanen. Förre åldermannen i Madesjö Per Israelsson hade av utsedda män hörts i sitt hus i Köpstaden. Han var 81 år gammal och vittnade om hur gärdesgårdarna mellan de båda hemmanens ägor löpte i hans ungdom. På grundval härav avgjordes tvisten.
Vi går fram ett par decennier till perioden 1821-1840. Under en del av denna tid ägdes 1/6 mtl av Peter Eriksson, f. 1769 och gift med Maria Månsdotter, f. 1773. De hade tre barn: Johannes 1804, Nils 1809 och Jonas 1816.
Det andra hemmanet på 1/6 mtl ägdes nu av Olof Petersson, som var son till Olof Månsson och född 1780. Han avled 1838 och efterlämnade änkan Beata Eriksdotter, f. 1786, och sju barn: Stina 1807, Peter 1810, Jonas 1813, Cajsa Lena 1816, Carl 1820, Gustaf 1823 och Charlotta 1827. Av dem blev det sonen Jonas Olofsson, som övertog gården. Han gifte sig 1841 med Cajsa Lena Johansdotter från Mortorp, f. 1825. 1/12 mtl ägdes av Peter Svensson, f. 1797 och död 1839. Hans hustru hette Anna Maria Jonsdotter och var född 1799. De fick fyra barn: Johan 1827, Gustaf 1831, Gustava 1835 och Carl Fredrik 1838.
Nästa hemman på 1/12 mtl ägdes först av Jonas Petersson, f. 1799, och hans hustru Maria Beata Matthisdotter, f. 1805. De hade två barn: Christina 1822 och Johannes 1828. De efterträddes av Samuel Petersson, f. 1804, och hans hustru Maria Petersdotter, f. 1806 i Lilla Gangsmad. De fick under 1830-talet tre barn: Christina 1830, Peter 1833 och Jonas Gustaf 1836. Till dem kom 1843 dottern Emma Gustava.
Två gårdar på 1/6 mtl och två gårdar på 1/12 mtl bestod Blomkulla av under dessa årtionden. Härtill kom två torp. Det ena innehades av Peter Olofsson, f. 1810, och hans hustru Walborg Jonsdotter, f. 1818. De fick 1838 dottern Carolina. Det andra torpet innehades av Peter Jonsson, f. 1799 med hustrun Catharina Axelsdotter, f. 1798. På ägorna bodde också avskedade båtsmannen Carl Blom med hustru och många barn samt tjänstgörande båtsmannen Gustaf Johansson Blom, f. 1817. Bonden Sven Svensson, som var född 1782 och son till Sven Olofsson levde ännu som undantagsman. Hans andra hustru Maria Andersdotter avled 1837. De hade sonen Magnus, född 1820.
Under 1850-talet skedde ingen ändring ifråga om hemmanen. Fortfarande fanns det två gårdar på 1/6 mtl och två på 1/12 mtl. Den första gården på 1/6 mtl ägdes av Jonas Petersson, född 1816 och son till Peter Eriksson och Maria Månsdotter. Han var gift med Maria Jonsdotter, som var född i Månsamåla 1806. De var barnlösa. Den andra gården på 1/6 mtl ägdes fortfarande av Jonas Olofsson och Cajsa Lena Johansdotter. De fick tillsammans 12(!) barn fram till 1870. 1/12 mtl ägdes nu av Johan Swensson, f 1828, och hans hustru Cajsa Lena Andersdotter, också hon född 1828. Hon kom till Blomkulla från Applaryd 1851. De fick till 1870 sju barn, av vilka tre avled under 1850-talet, därav två i den svåra rödsotsepidemien 1858. Samuel Petersson och h.h. Maria Petersdotter var nu undantagsfolk. Äldsta dottern Christina gifte sig 1853 med torparen Johannes Andersson från Kristvalla, f. 1830, som 1852 tillträtt ett torp i Blomkulla. Den återstående gården på 1/12 mtl tillträddes 1853 av Jonas Petersson, kallas den yngre, som var född i Lilla Gangsmad 1816 och kom till Blomkulla från Lillaverke. Hans hustru Lisa Beata Petersdotter, som var född i Agebo 1818, avled 1859. De hade fem barn: Peter August 1843, Carl Johan 1845, Carolina Mathilda 1850, Frans Elof 1854 och Johanna Christina 1856. Det fanns nu ytterligare två torpare på Blomkulla ägor. Från Ekaryd kom 1851 torparen Johan Petersson, f. 1827. Han gifte sig med Gustava Petersdotter, som var född 1829 i Blomkulla. Två av deras barn dog i rödsot 1858, men de hade ytterligare tre barn: Johanna Augusta 1857, Pehr Elof 1859 och Ida Mathilda 1860. Den tredje torparen på Blomkulla ägor hette Peter Samuelsson, född i Blomkulla 1833 och son till Samuel Petersson och Maria Petersdotter. Peter Samuelsson etablerade sig 1857 och gifte sig samma år med Anna Sophia Svensdotter som kom från Dörby och var född 1835. Närmast kom hon från Ö. Rismåla. De fick 1859 sonen Carl Amandus. Två mjölnare fanns nu på ägorna. Peter Jonsson var född 1806 och gift med Christina Olofsdotter från Övratorp, som var född 1814. Den andre mjölnaren Nils Jonsson var född i Rafvelsbygd 1831 och kom till Blomkulla från Kulla 1859. Hustrun Anna Nilsdotter var född i Älghult 1834 och kom till Blomkulla från Gislatorp 1859. En fjärde torpare hette Olaus Petersson, som var född 1820 i Ekaryd. Han gifte sig 1854 med Maria Persdotter, som också var från Ekaryd. Deras första barn dog i rödsot 1860. Utom nu nämnda fanns även nu en mängd inhyses och backstugusittare på ägorna.
Under 1860-talet skedde flera förändringar i Blomkulla. Jonas Petersson d.ä. avled 1864 och lämnade efter sig änkan Maria Jonsdotter. Gården på 1/6 mtl övertogs av Nils Peter Carlsson, född 1842 i Hälleberga. Han ingick 1865 äktenskap med Christina Nilsdotter, född 1847. De fick 1869 dottern Hilda Maria. Den andra gården på 1/6 mtl ägdes fortfarande av Jonas Olofsson och Cajsa Lena Johansdotter. De hade nu 12 barn! 1/12 mtl ägdes fortfarande av Johan Svensson och Cajsa Lena Andersdotter. De hade fyra barn: Emilia Gustava 1855, Carl Johan 1861, Hilda Augusta 1866, Anna Christina 1870. Nästa 1/12 mtl ägdes av änklingen Jonas Petersson d.y. med hans 6 barn. Nu hade genom ytterligare delning tillkommit 1/18 mtl, som ägdes av en annan Jonas Petersson, f. 1825 och gift med Christina Andersdotter, f. 1827. De hade två barn: Carl Jonas, f. 1860 och Pehr Adolf, f. 1868. Vidare fanns nu en gård på 1/36 mtl, som först ägdes av Carl Fredrik Svensson, f. 1838 och hans hustru Dorothea Petersdotter, f. 1826. De hade två söner: Pehr August 1862 och Frans Oskar 1866. År 1867 lämnade Carl Fredrik Svensson gården och blev lanthandlare. Hemmansdelen övertogs av Anders Peter Petersson från Ekaryd, f. 1824, och hans hustru Elin Nilsdotter, f. 1836. Också de hade två söner: Johan Wilhelm 1866 och Carl Aldo 1868.
Vi förflyttar oss tjugofem år fram i tiden till tidsavsnittet 1891-1896. 1/6 mtl ägdes nu av Jonas Peter Jonsson, som var född 1833 i Hälleberga och i sitt 2:dra äktenskap gift med Kristina Nilsdotter, f. 1847. Det fanns en son i första äktenskapet, Karl Johan, född 1870. 1/12 mtl ägdes av Charlotta Månsdotter, född 1834 och änka efter Gustaf Karlsson Ljungman, som avlidit 1889. Sonen Johan Gottfrid Gustaf flyttade 1892 till Ljungby. Dottern Edla Josefina var sjuklig. Gården arrenderades av Karl Henrik Andersson, som var född 1865 i Kristvalla och kom till Blomkulla 1894 i samband med sitt giftermål med Anna Charlotta Fransén, född 1867. År 1895 föddes deras son Karl Emil William. 1/12 mtl ägdes av Frans Elof Jonsson, som var född 1852. Hans hustru hette Emilia Gustava Johansson, f. 1855. De hade sedan 1891 sonen Erik Gustaf Adolf. På hemmanet satt som undantagsfolk Jonas Petersson och Kristina Andersdotter.
En utökad gård på 5/36 mtl ägdes nu av Per Adolf Jonsson, som var född 1868 och 1894 gifte sig med Hulda Augusta Augustsson, f. 1870. 1/36 mtl ägdes av Anders Peter Petersson, född 1824 och 1864 gift med Elin Nilsdotter, f. 1836. De hade tre barn: Johan Wilhelm, f. 1866, emigrerade till USA 1893, men kom tillbaka 1894 för att på nytt emigrera 1895. Hans broder hette Carl Aldo, f. 1868. Han stannade i Sverige, men systern Sara Mathilda, f. 1873, reste till USA redan 1892. Johan Svensson och Kajsa Lena Andersdotter levde som undantagsfolk på ägorna. De hade hos sig dottern Anna Kristina, f. 1870. Torparna på Blomkulla ägor var nu tre: David August Johansson från Gårdby, född 1842 och 1870 gift med Emma Johansdotter. De kom till Blomkulla 1895. De hade fyra barn. Per Samuelsson Berg var född 1833 och gift med Anna Sofia Svensdotter, född 1835 i Dörby. Sonen Axel John Ferdinand flyttade 1893 till Katarina församling i Stockholm. Carl Jonsson var född 1856 och sedan 1877 gift med Emilia Sofia Petersdotter, född 1854. De hade fyra barn. Lanthandeln i Blomkulla hade nu övertagits av Olaus Danielsson och h.h. Carolina Johansson, som var född 1855 i Kristvalla. De fick 1890 sonen Emil Reinhold Gunnar. På ägorna bodde också en slaktare Johan Petersson, född 1827 och 18?? gift med Gustava Petersdotter, f. 1829. De hade två barn: Joel Gottfrid och Emma. Skomakaren Carl Peter Schölin var född 1860 och sedan 1888 gift med Johanna Niklasdotter från Algutsboda. De hade tre barn. Skräddaren Carl Alfred Gustafsson var född 1859 och sedan 1891 gift med Jenny Jonsson. De hade en dotter Ruth Ingeborg Johanna, som föddes 1893. Slutligen bodde på ägorna ogifte arbetaren Peter Petersson, född 1816.
Laga skifte skedde i Blomkulla 1838-1839. Så något om emigrationen från Blomkulla. Redan 1869 emigrerade arbetskarlen Pehr Olof Jonsson med familj, inalles fyra personer, till USA. Därpå dröjde det tills sjömannen Johan August Jonsson 1877 emigrerade till Tyskland. År 1883 emigrerade bonden Carl Johansson och arbetaren Per Johan Olin till USA. År 1885 följde Hilda Johansson, vars yrke ej uppges, till USA. År 1888 utvandrade arbetaren Emil Viktor Karlsson och senare samma år arbetaren Frans Johan Petersson och dennes hustru Charlotta. År 1891 reste Frans Algot Karlsson och 1892 bonddottern Sara Mathilda, som året efter följdes av brodern Johan Wilhelm Andersson, vilken som redan påpekats kom hem följande år för att därefter ånyo emigrera till USA. År 1896 emigrerade Jenny Almida Johansson och Axel Teodor Johansson, förmodligen syskon, och 1901 avreste arbetaren Oskar Wilhelm Johansson, 1903 torpardottern Gerda Ottilia Sofia Johansson och 1907 torparen David August Johansson med hustru Emma Johansdotter. De sistnämnda for sannolikt till dottern, som emigrerat 1903. Totalt var antalet emigranter från Blomkulla under åren före första världskriget 20 stycken, av vilka 19 emigrerade till USA och en till Tyskland.