http://kartor.eniro.se/m/nyyYC
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Ett stycke norr om Blomkulla ligger Ekaryd. Denna gård tillhör det senaste skedet i nyodlingsverksamheten i Madesjö. Namnet betyder ekskogsröjningen. Ekaryd förekommer i historiska källor först vid slutet av 1500-talet. I rumpeskattelängden 1601 nämnes ”Nils Kop i Ekery”. Han ägde 1 oxe, 2 kor och 1 tunna säd. Allt tyder på, att hemmanet upptagits en kortare tid förut, sannolikt omkring 1590. Det är vid samma tid som t. ex. Göljemåla först förekommer i källorna. Över huvud taget är Johan III:s regering en tid av intensiv nyodlingsverksamhet i skogstrakterna. Huru länge Nils Kop brukade Ekaryd är ovisst. I en knektrulla från 1612 har han ersatts av en ”Germund i Ekery”. Hemmanet räknades som 1/4 hemman och den årliga räntan var 1/2 mark i städslepengar och 6 öre i fodernötspengar samt 1/2 lispund smör. Från denna ränta var Germund i egenskap av knekt befriad så länge kriget pågick.
När 1613 den nya Älfsborgs lösen uttogs hette brukaren ”Nils i Eeckrydh”, som erlade 2 koppardaler till Älfsborgs lösen. Det fanns dessutom en knekt på hemmanet ”Gumme i Eeckerydh” som ej erlade någon lösen. Nils brukade hemmanet under en lång följd av år. I längden över boskapspenningen 1620 anges hans tillgångar: åker till 11/2 tunnas utsäde, svedjeland till 1/2 tunna, häst-1, oxar-2, kor-4, kvigor-2, får-6, lamm-4. Det blev 1 dlr 221/2 öre i boskapspenning, en rätt obetydlig summa. Knekten Gumme fanns ännu 1623 kvar i Ekaryd. Hans fullständiga namn var Gumme Andersson. Det var dock Nils som stod för hemmanet. I 1628 års boskapspennings-register finns inte mindre än 3 brukare upptagna i Ekaryd. Nils redovisar 3 tunnor säd, 1 häst, 2 stutar, 1 ko, 2 kvigor, 3 får, 1 lamm och 1 ungsvin. En viss Bengta hade 1 ko, 1 kviga, 2 får, 1 lamm och 1 ungsvin. En Ingegärd hade 1 sto, 1 ko, 1 kviga, 3 får, 1 lamm och 1 ungsvin.I 1633 års jordebok finns dock endast Nils kvar. Men det fanns andra icke mantalsskrivna människor i Ekaryd. Enligt S. Möre dombok för 1633 anklagade Gumme Svensson i Ekaryd Nils Månsson i Persmåla och Håkan Nilsson i Bondetorp för att de slagit honom ett köttsår. Det blev6 mark penningar i böter för dem!
Enligt 1641 års mantalslängd hade Nils 1 ungsto, 2 stutar, 2 kor, 2 får och 2 tunnor utsäde. Nils brukade hemmanet ännu 1655, då han i mantalslängden kallas ”utfattig”. Fem årsenare eller i 1660 års mantalslängd har han efterträtts av”Per Nilsson i Ekary”, som 1668 står ensam. Hustrun var tydligen död. Per Nilsson måste anses ha varit son till Nils. Ännu i 1686 års jordebok upptages Per Nilsson. Hans ränta upptages till 1 dlr 11 öre, ett måttligt belopp. I 1699 års jordebok har han efterträtts av Per Persson, säkerligen en son. Först 1717 är Ekaryd delat mellan Per Persson och Oluf Persson, som vardera brukade 1/8 mantal. I vallängden till kyrkoherdevalet 1740 upptages för Ekaryd Måns Persson och Per Olsson. Det är rimligt att antaga att de är söner till Per Persson och Olof Persson.
I husförhörslängden för åren 1728-1740 upptages Olof Persson med sin hustru Ingeborg och Per Persson med sin hustru Ingierd eller Ingrid. Båtsman var Olof Kiöhl. Dessutom fanns redan nu många inhyses och tjänstehjon, så att längden upptager tillsammans 26 personer, vilka dock ej alla samtidigt vistats i Ekaryd. I 1749-1754 års husförhörslängd förekommer Måns Persson med en angiven ålder av40 år, vilket skulle innebära, att han var född 1709. Hans hustru Karin uppges vara 35 år. Pär Olofsson uppges vara ”huvudsvag”. Hans hustru hette Kerstin. På hemmanet bodde bl.a. inhysesänkan Ingrid, som väl var Per Perssons efterlämnade änka, och dottern Kerstin. Båtsmannen för Ekaryd hette nu Nils Kiöhl. Han var gift med Elin Abrahams-dotter.
I husförhörslängden 1755-1788 avspeglas en del förändringar, som inträtt under de 33 år längden omfattar. Måns Persson och hans hustru Karin avled efterlämnande Per, gift, Kierstin, gift, Ingrid, Brita, gift i Skedebäckshult, samt Maria. Det blev Maria som ficksvara för kontinuiteten på gården, då hon ingick äktenskap med Nils Månsson, som övertog gården. De fick sonen Måns 1781, dottern Brita Stina 1785 och dottern Cathrina 1789.
Per Olofsson eller Olsson anges vara född 1712 och hans hustu Kierstin Jonsdotter 1714. De fick 6 barn: Karin, Eric, Kierstin, gift, Elin, Ingrid och Daniel. Det blevDaniel som efter faderns död övertog gården, därmodern bodde kvar som undantagsänka. Daniel Persson gifte sig 1787 med Annika Olofsdotter. De fick 1788 dottern Stina.
Det fanns under de första decennierna efter 1755 två hemmansdelar i Ekaryd, men snart blevdet tre. Utom Daniel Perssons hemmansdel fanns det en brukad avMåns Olsson och Stina Jonsdotter. De fick fem barn: Cathrina, Stina, Jonas, Olof och Lena. För ingen avdem anges födelseåret. En tredje hemmansdel brukades av Håkan Eriksson, f. 1729, och Carin Persdotter, f. 1739. Bägge avled 1789. Olof Persson och Ingrid Persdotter övertog hemmansdelen. De hade ingått äktenskap 1786 och fick tre barn: Peter 1787, Johannes 1789 och Stina 1792. Utom flera änkor bodde avskedade båtsmannen Nils Kiöhl och hans hustru Elin Abrahamsdotter till sin död 1783 respektive 1785. De hade fem barn. Ordinarie båtsmannen för Ekaryd var under detta skede Måns Persson Kiöhl, f. 1753, och hans hustru Cajsa Bengtsdotter, f. 1748. De hade fyra barn.
Under perioden 1782-1801 försvann Nils Månsson med familj från Ekaryd. Daniel Persson fortsatte att bruka sin hemmansdel. Per Olsson avled först, följd avänkan och sonen Eric. En gård ägdes avNils Persson,som var gift med Kjerstin Erics-dotter och hade 6 barn, men familjen bodde inte i Ekaryd utan i Östra Persmåla. Jonas Ericsson, f. 1746, och hans hustru Anna Jonsdotter, f. 1756, hade fyra barn: Peter 1781, Brita Stina 1783, Lena 1786 och Johannes 1789. Avdessa var Peter gift i Parismåla och Brita Stina i Gummemåla. Jonas Ericsson avled 1806. Olof Persson och Ingrid Persdotter har redan nämnts.
Under perioden 1802-1814 avled som redan nämnts Jonas Ericsson 1806. På nästa hemmansdel satt nu Olof Danielsson, f. 1776 och 1807 vigd vid Helena Jonsdotter, f. 1786. De fick två barn: Jonas 1809 och Stina Caisa 1812. Det var Daniel Perssons gård de övertagit. Han avled 1805. Peter Olsson, f. 1780, och 1803 gift med Stina Danielsdotter, f. 1788 och dotter till Daniel Persson, brukade en hemmansdel. De fick icke mindre än 9 barn: Maria 1804, Brita Stina 1805, Lena 1807, Lisa 1808, Johannes 1811, Caisa Lena 1814, Peter 1816, Lovisa 1818 och Olaus 1820. Av dessa avled Lisa i ungdomen. På gården bodde Daniel Perssons änka Annika Olofs-dotter, som dog 1819. Där fanns också som undantagsfolk Olof Persson och hans andra hustru Stina Aronsdotter, f. 1765. Dottern Cajsa Lena tjänade som piga på gården. Avde fem barnen avled dottern Stina. Giöstaf flyttade till Egby 1812. Om yngsta dottern Cajsa Lena är tillagt i husförhörsboken: ”läser väl”. Mängder av drängar och pigor avlöste varandra de år perioden omfattar.
Under perioden 1815-1821 fanns det endast två hemmansdelar i Ekaryd. Olof Danielsson avled 1820 och lämnade efter sig änkan Helena Jonsdotter och barnen Jonas, Stina och Anders. Det blev Stina som så småningom skulle bevara konti-nuiteten i gården, när hon gifte sig med Peter Petersson från Kolsbygd, f. 1808. Peter Olsson och Stina Danielsdotter med 8 barn brukade fortfarande sin hemmansdel. På Ekaryds ägor bodde vidare undantagsänkan Anna Jonsdotter och undantagsänkan Annika Olofsdotter. Den senare avled 1819. Undantagsmannen Olof Persson och hans hustru Stina Aronsdotter bodde kvar. Torpare var Jonas Persson, f. 1750 med hustru Katharina Thoresdotter, f. 1777 och tre barn. Båtsman för Ekaryd var nu Måns Ekström, om vilken står antecknat i husförhörslängden: ”hyser obehörigt folk”. Bakgrunden var den högst ansträngda fattigvårdssituationen i Madesjö vid denna tid. Man var livrädd för att behöva underhålla inflyttade och införde restriktioner för sådana. Det var otvivelaktigt skäl för ovannämnda anmärkning, tydet fanns en mängd boende i Ekaryd, om vilka står antecknat ordet ”obehörig” i kyrkoboken. Så att säga ”lagliga” bebyggare var inhyses Nils Persson och hans hustru Kjerstin Eriks-dotter, som en tid innehaft gård i Ekaryd, liksom torparänkan Kerstin Håkansdotter, f. 1760.
Under 1830-talet brukade en tid Olof Danielssons och Helena Jonsdotters yngste son Anders Olofsson 1/4 mtl. Han var ogift och lämnade Ekaryd. Istället kom hans svåger Peter Petersson, gift med systern Stina Cajsa Olofsdotter, som fick två barn: Carl Gustaf, f. 1835 och Olaus, f. 1838. Peter Petersson spelade en betydelsefull roll som motståndare till 1819 års psalmbok. När prosten Anders Sandberg sökte få denna införd 1837, leddes motståndet av Peter Petersson och Peter Nilsson i Rafvelsbygd. Motståndet hade som synes sitt centrum i norra fjärdingen. 1/16 mtl brukades en tid av Carl Gustaf Ericsson, f. 1809 och Ingeborg Lisa Svensdotter, f. 1804 i Ekeberga, men han sålde sin andel till Sven Persson, f. 1796 i Kristvalla och gift med Brita Stina Petersdotter, f. 1805 och dotter till Peter Olsson. Denne brukade redan 1/16 mtl och genom detta köp blevhan ägare av 1/8 mtl. De fick 1832 dottern Christina och 1840 dottern Emma Mathilda. Som undantagsman levde på 1830-talet förre bonden Adolph Nilsson, f. 1791 och hans hustru Helena Jonsdotter, f. 1786, som tidigare varit gift med Olof Danielsson. De fick 1830 dottern Fredrika Adolphs-dotter. Även Peter Olsson levde som undantagsman till sin död 1839. Änkan Stina Danielsdotter och de två yngsta barnen bodde kvar i Ekaryd. Olof Persson dog som undantagsman 1840 och lämnade efter sig änkan Stina Aronsdotter. På hemmanets ägor bodde även förre båtsmannen och torparen Anders Nilsson Styrman med hustru Maria Svensdotter och fem barn och torparen Håkan Jonsson med hustru Stina Petersdotter och fyra barn. Båtsman var Anders Ekström, som var född i Åby 1803 och kom till Ekaryd från Ljungby 1831. Hustrun Elin Jonsdotter var född i Förlösa 1791. De hade tre barn, av vilka två flyttade till Förlösa 1834. Några inhysesfamiljer fanns också på hemmanets ägor.
En anteckning i kyrkoboken för åren 1841-1850 anger antalet bosatta i Ekaryd till 26 män och lika många kvinnor, tillsammans 52 personer. Det var således ett tätt-befolkat hemman. Peter Petersson brukade fortfarande sina 1/8 mtl. Hans barnskara ökade under 1840-talet till fem: Carolina 1842, Peter Elof 1846 och Johan August 1849. Carl Gustaf Ericsson och hans hustru Ingeborg Lisa Svensdotter sålde sina 1/16 mtl till Sven Petersson eller Persson (båda tillnamnen förekommer) och blev torpare i Södra Säfsjö 1841. Sven Petersson satt kvar på 1/8 mtl hela 1840-talet. Från Södra Säfsjö kom Johannes Jonsson, f. 179? och från Tjukehall hans hustru Stina Svensdotter, f. 1794 med åtta barn. 1850 sålde Johannes Jonsson 1/16 mtl till sonen August Johansson, f. 1823. Denne ingick samma år äktenskap med Charlotta Olofsdotter född 1823 i Blomkulla. De ficksamma årsonen Carl Edvard. Båtsman för Ekaryd var på 1840-talet Jonas Olofsson Ekström, som var född i N. Svalehult 1826 och kom till Ekaryd 1847. Det fanns två torpare: Håkan Jonsson, vars alla barn lämnat hemmet, och Jonas Nilsson, född i Smedjevik 1807 och hans hustru Stina Cajsa Johansdotter, född i Gummemåla 1813. De hade 6 barn och kom till Ekaryd från St. Gangsmad 1849. Dessutom fanns det två backstugusittarefamiljer och undantagsmannen Adolf Nilsson med hustru och dotter.
Under 1860-talet fanns det tre bondefamiljer i Ekaryd. Peter Petersson brukade fortfarande sina 1/8 mtl. Sonen Olaus dog 1861. 1/16 mtl brukades avOlaus Johansson, son till Johannes Jonsson och Stina Svensdotter och född 1829. De hade fem barn: Johan Hildemar 1860, Carl Robert 1862, John Wilhelm 1865, Peter Gottfrid 1867 och Ernst Alfred 1869. Brodern August Johansson brukade fortfarande 1/16 mtl tillsammans med Charlotta Olofsdotter. De fick också fem barn: Carl Edvard 1850, Pehr Olof 1853, Theodolinda Sophia 1856, Johan Alfred 1859 och Victor 1861. Johannes Jonsson och Stina Svensdotter bodde kvar som undantagsfolk. Så gjorde också Adolph Nilsson, men hans hustru Helena Jonsdotter avled 1870. Peter Olssons änka Stina Danielsdotter levde fortfarande. Nu fanns det inte mindre än fyra torpare i Ekaryd: Håkan Jonsson, Sven Persson, änkling 1858, född i Kristvalla, Nils Olofsson, änkling, f. 1815 och Anders Olofsson, f. 1817 med hustru Sophia Carls-dotter och fyra barn. Båtsmannen hette fortfarande Jonas Olofsson Ekström vid decenniets början men han efterträddes av Frantz Johan Gustafsson Ekström, f. 1843 och gift med Johanna Gustava Petersdotter, f. 1837. De hade två barn. Slutligen kan nämnas snickaren Carl Johan Bergqvist, som var född i Ekeberga 1838 men kom till Ekaryd från Eskelhem på Gotland 1868. Hans hustru hette Dorothea Andersdotter och var född 1832 i Madesjö. De hade tre barn.
Vi går fram till 1890-talet. Fortfarande fanns det tre gårdar i Ekaryd. På 1/8 mtl avled ägaren Per Elof Pettersson 1891. Han var son till Peter Petersson, född 1846 och gift 1872. Hustrun var redan död och det fanns två minderåriga barn: Ida Viktoria Sofia, f. 1877, och Gottfrid Amandus, f. 1879. Gården övertogs av brodern Amandus Johan August Pettersson, som var född 1849 och 1892 ingick äktenskap med Hulda Kristina Olsson, f. 1871. De fick två barn under 1890-talets förra hälft: Erik Mauritz Gunnar 1893 och Edit Gertrud Kristina 1894. 1/16 mtl ägdes av August Jonsson, f. 1839 och hans hustru Charlotta Matilda Petersson, f. 1842. De hade två barn: Carl Wilhelm 1872 och Hilda Charlotta 1879. August Johansson brukade fortfarande sina 1/16 mtl tillsammans med hustrun Charlotta Olsdotter och sonen Johan Alfred. Nu fanns det endast en torpare i Ekaryd. Han hette Carl Emrik Andersson och var född 1860. Han var gift med Sofia Kristina Jonsson. Inga barn fanns hemma. På ”lägenheten Ekedal” bodde inhyses skomakaren August Fritiof Sandin, f. 1864 med hustru och 4 barn. Tre bröder Augustsson bodde med sina familjer i Ekaryd. De kallas arbetare och bodde alla på August Johanssons mark. Sammanlagt hade de nio barn. Under de fem åren 1891-96 avled flera änkor och flyttade tre arbetarfamiljer från Ekaryd. Folkmängden var nu mindre än ett halvt sekel tidigare.
Storskifte ägde rum i Ekaryd 1801-1802 och laga skifte 1860. Emigrationen var obetydlig. Sammanlagt utvandrade tre personer, alla till USA. 1897 emigrerade hemmansägaresonen Karl Wilhelm Augustsson, en avde ovan nämnda arbetarnas bröder och son till hemmansägaren August Johansson och Charlotta Olofsdotter. Anna Christina Elisabet Petersson, f. 1885, emigrerade 1902. Hon måste väl ha farit till någon anförvant. Jordbruksarbetaren Erik Mauritz Gunnar Petersson emigrerade 1913. Han var son till Amandus Johan August Petersson och född 1893. Tydligen föredrog han att emigrera framför att vara hemmansägare i Ekaryd.