Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Lilla Ebbehult har helt stått i skuggan av grannhemmanet Stora Ebbehult. Förleden Ebbe i namnet antyder senmedeltida ursprung, då tyska namn vinner insteg i Sverige. Ebbe torde vara en kortform av Eberhard, som är ett tyskt namn. I vilket fall som helst fanns Lilla Ebbehult 1533, då Gustav Vasa utkrävde en extraskatt, en gärd, för att få pengar till rustningar med anledning av inbördeskriget i Danmark, d.s.k. grevefejden. Peder i Ebbehult skulle som alla andra kronobönder i Madesjö betala 2 mark penningar. Peder nämnes ej i 1535 års städsleöresregister, vilket kan betyda, att han innehaft hemmanet en längre tid. Men det kan också betyda, att han var död. I 1539 års fogderäkenskaper heter nämligen brukaren ”Inga i Ebbahult”. Var hon Peders änka? Hennes avrad angavs till 2 skäppor malt, 6 fyrkar och fodring för 2 hästar. Hon var kvar 1542 men 1541 uppges brukaren heta ”Pauell Steensson”. Hans fodring var höjd till 2 plus 4 hästar. Efter dackefejden fick Lilla Ebbehult en nybrukare: ”Raffuald Steensson”, som årligen måste erlägga 7 fyrkar, 4 skäppor malt och fodring för 8 hästar. Segern över Dacke visade sig i höjda arrendeavgifter för kronobönderna! 1547 hette brukaren Pauell. Han fick 1548 böta 1 oxe ”för rådjur han sköt”. Rådjur, älg och hjort var förbehållna Kronan.
Enligt 1551 års fogderäkenskaper hette Pouel Steensson i efternamn. Hans avrad var nu 7 fyrkar, 1 spann malt (ungefär 50-60 liter), 1 kleff tåått, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Tio årsenare hette brukaren Olof Holmstensson. Hans avrad var 7 fyrkar, 4 skäppormalt, 1/2 lispund smör, 4 dagsverken och fodring för 8 hästar. Olof Holmstensson uppges 1565 vara knekt och Lilla Ebbehult angavs som 1/2 hemman, men 1569 uppgavs detsom helt. När Älfsborgs lösen 1570 togs ut angavOlof Holmstensson sina tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-4, tvåårsungnöt-2, ett-årsungnöt-1, svin-3, häst för 5 mark. Bidraget till Älfsborgs lösen blev 8 mark 11/2 öre. Följande år, 1571, anges Lilla Ebbehultsom ”öde”, dvs Olof var oförmögen att betala avraden. Skörden 1571 tycks dock ha varit god, tyi tionde våren 1572 levererade Olof 11/2 skäppa råg och 3 skäppor korn. Detsvarade mot en skörd av221/2 skäppor råg och
45 skäppor korn. 1574 räknades Lilla Ebbehult för 1/2 hemman. [Frågetecken för kronologin ide uppräknade årtalen, eftersom Älfsborgs lösen uttogs 1571 enligt historiska källor.]
Olof måste ha dött eller lämnat hemmanet 1574, ty tionden för detta år levererades på våren 1575 aven Nils. År 1574 hade varit ett dåligt skördeår och Nils kunde endast leverera 1/2 skäppa råg och lika mycket korn. Han brukade Lilla Ebbehult endast en kort tid, ty 1580 hette brukaren Pavel Håkansson, som i sin tur 1586 hade efterträtts av Erik Olsson, som var knekt i Abraham Nilssons fänika. Det var han fortfarande 1590, men 1591 brukades Lilla Ebbehult av”Enckan i Ebbehult”. Hur länge hon brukade hemmanet är obekant. I 159? års tiondelängd heter brukaren Håkan Svensson och i 1598 års räkenskap ”Dauid”. I 1600 års fogderäkenskap heter brukaren Anund och han var kvar 1601, då d.s.k. rumpeskatten togs ut. Han deklarerade då för 1 par oxar, 2 kor, säd till 2 tunnor. Det var samma tillgångar, som Karl Hermodsson deklarerade för Stora Ebbehult.
Under de följande åren växlade brukarna ofta. 1604 hette brukaren Gumme, knekt i Sven Ebbessons fänika, 1606 var brukaren en annan knekt, Jöns Börjesson. När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas fanns 2 brukare i Lilla Ebbehult: Nils och Hemming, som tillsammans betalade 4 koppardaler. Dessa två brukade Lilla Ebbe-hult ett par decennier. Nils Nilsson var bland de bönder, som 1617 gick i borgen för den beryktade Olof Carlsson i Stora Ebbehult, att denne icke var mördare. Under de följande åren var Nils Nilsson officiellt brukare avhemmanetmen Hemming måste ha funnits kvar för att 1628 dyka upp i mantalslängden. Till dess står Nils Nilsson ensam. 1623 nämnes som nyutskriven knekt i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente Ingeld Nilsson, som väl var broder eller son till Nils Nilsson. 1625 nämnes Nils Nilsson nyutskriven knekt. Hans tillgångar var: utsäde-3 tunnor, 1 oxe, 2 stutar, 4 kor och 2 kvigor. I mantalslängden 1628 förekommer tre namn under Lilla Ebbehult: Hemming, som har 2 tunnor utsäde, 2 kor och 2 kvigor, Nils, som har 2 tunnor utsäde, 1 ko och 1 kviga, Håkan Brorsson, som har 2 kor. Följande år var ett nödår, som emellertid tycks ha drabbat Lilla Ebbehult ganska litet, eftersom hemmanet ej är medtaget på den långa listan över ödeshemman. Men enligt jordeboken hade en Måns i Ebbehult upptagit Ebbehult ”på frihet”, dvs mot att slippa avrad under några år. I 1633 års mantalslängd
dyker ånyo Hemming upp. Han har 2 tunnor utsäde, 2 kor, 1 kviga, 1 får och 1
lamm. I samma längd nämnes även Jöns,som hade 2 kor och Walborg, som hade 1 ungsto, 2 kor, 4 får, 2 lamm och 2 ungsvin. Hon hade tydligen de flesta tillgångarna. Var hon kanske Nils’ änka? I jordeboken församma år förekommer Hemming, Per Eriksson, änkan och Bengt. Det fanns alltså fyra brukare i Lilla Ebbehult.
Alla de nu nämnda hade försvunnit, när 1641 års mantalslängd gjordes upp. I denna saknas Lilla Ebbehult, men avkyrkoräkenskaperna framgår, att det fanns åtminstone 2 brukare: Elias och Gudmund. Under namnet Gumme återfinns den senare 1644. Lilla Ebbehult räknas då som ett helt hemman. 1649 och 1650 heter brukaren Joen Persson, men 1654 fick Erich Mattzon i Ebbehult hemmanet på frihet till 1659, därför att det drabbats av den stora skogsbranden 1652. 1655 var brukarna två: Nils Gummesson, säkerligen son till ovan omtalade Gumme, och Erich Mattzon. Erich Mattzon brukade Lilla Ebbehult ännu i 1669 års mantalslängd. I kyrkoräkenskaperna förekommer han ännu 1672. I dem förekommer också andra namn: Lars, Hemming och Erland. Den senare stårsom ensam brukare i 1682 års jordebok. I denna står antecknat, att Lilla Ebbehult d. 25 febr. 1660 förmedlats till ett halvt hemman. Erland, som hette Persson i efternamn, erlade varje år i avrad 2 öre 18 penningar, 9 öre 6 penningar i städjepenningar, 24 öre i fodernötspengar, 4 skäppormalt, 1/2 lispund smör, 4 dagsverken, fodring för 6 årliga hästar, värderat till 1 öre 16 penningar och fodring för 2 konungshästar, värderat till 12 öre 14 penningar. Totalt värderades avraden till 6 dlr 27 öre 21 penningar. Samma värdering av hemmanet bibehölls 1686, då emellertid brukaren hette Olof Pehrsson. I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett officiellt faktum. Lilla Ebbehult räknas nu som 3/4 hemman och brukades avOluf Persson 3/8, Erland 3/16 och Daniel 1/16. Avradens värde var nedsatt till 5 dlr 5 öre 12 penningar.
I 1717 års mantalslängd är Lilla Ebbehult värderat till 3/4 mtl och var delat mellan 3 ägare: Anders Carlsson brukade 1/4, Pär Carlsson 1/4 och Daniel Jonsson 1/4.
I den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740, alltså i huvudsak 1730-talet upptages följande tre ägare: Daniel Jonsson med hustru Kerstin, Per Carlsson med hustru Elin och Per Danielsson med hustru Elin. Av röstlängden 1740 framgår, att Lilla Ebbehult nu var delatmellan Per Carlsson 3/8, Oluf Danielsson 3/16 och Pär
Danielsson 3/16. I husförhörslängden för åren 1749-1754 upptages de båda bröderna Danielsson och Carl Persson. Denne var son till Pär Carlsson och uppges vara 26 år, medan Danielssönerna uppges vara 43 resp. 42 år gamla.
I husförhörslängden för den långa tidrymden 1755-1788 upptages till en början 4 brukare: Per Carlsson med hustru Sissela, Per Danielsson med hustru Elin Månsdotter, Olof Danielsson med hustru Ingjärd Carlsdotter och Carl Persson med hustru Elin Persdotter. Senare under perioden tillkom Daniel Persson, f. 1750, med hustru Caisa Johansdotter och dottern Stina, född 1785, Olof Persson, f. 1754 och Gumme Persson, f. 1778 med hustru Marja Svensdotter. Johan Persson var född 1745 och hans hustru Brita 1756. De senare fick 5 barn: Peter 1773, Maria 1775, Peter, Stina och Jonas, den senare 1785, de två föregående utan födelseår. Dessutom kom en brukare Eric Axelsson med hustru Ingrid Håkansdotter, f. 1762 och barnen Maria, f. 1783 och Jonas, f. 1786. Båtsmannen för Lilla Ebbehult hette dessa år Nils Månsson Svala, f. 1741. Han var gift och hade 6 barn.
Under åren 1782-1801 fanns det 4 bönder på hemmanet. Carl Persson var nu undantagsman. Hans hustru Elin Persdotter avled 1802. Gården hade övertagits av Olof Persson, f. 1754 och 1780 gift med Elin Carlsdotter, f. 1758. De fick 1787 sonen Peter. Carl Perssons son Olof Carlsson brukade den fjärde gården. Hans hustru Brita Stina Jacobsdotter dog 1790, varefter Olof Carlsson 1801 gifte om sig med Maria Jonsdotter, f. 1762. Daniel Persson och Caisa Johansdotter hade tre barn: Peter, f. 1791, Maria, f. 1795 och Jonas, f. 1796. Gumme Persson och Maria Svensdotter hade också 3 barn: Peter, f. 1777, Nils, f. 1780 och Caisa, f. 1786.
Underåren 1801-1815 tog Olof Persson, Daniel Persson och Gumme Persson undantag. Olof Persson efterträddes av sonen Peter Olofsson, f. 1787. Daniel Persson efterträddes avsonen Petter Danielsson, född 1791, som gifte sig med Stina Håkansdotter, född 1794. Gumme Persson efterträddes avsonen Peter Gummesson, född 1776. Han ingick äktenskap med Stina Petersdotter, f. 1783. De fick 1811 sonen Jonas och 1812 dottern Caisa. Den fjärde gården brukades av Olof Carlsson, f. 1755, och Maria Jonsdotter, f. 1759. Båtsman var Daniel Hultman, f. 1788. Dessutom bodde änkorna Maria Olofsdotter och Stina Persdotter på ägorna.
Under perioden 1815-1821 tog Olof Carlsson och Maria Jonsdotter undantag av brukaren Jonas Andersson, f. 1796 och hans hustru Annica Persdotter. Hemmans-delen var på 3/16 mtl. På nästa gård på 3/16 mtl satt Peter Gummesson och hans hustru Stina Petersdotter. De fick 1817 sonen Olof och 1820 sonen Peter Johan och hade därmed 4 barn. Den tredje gården på 3/16 mtl ägdes av Peter Danielsson och Stina Håkansdotter. De fick 1816 dottern Lena och 1818 dottern Maria och hade därmed tre barn. På gården bodde undantagsänkan Caisa Johansdotter, f. 1760. På den fjärde gården på 3/16 mtl blev Olof Persson undantagsman. Gården övergick till Peter Olofsson, som bodde i Norra Otteskruf. Gumme Persson bodde på gården som undantagsman. Båtsmannen Daniel Hultman flyttade med hustru och dotter till Olofsbo.
Under åren 1821-1829 skedde flera förändringar i Lilla Ebbehult. Olof Carlsson och Maria Jonsdotter avled båda 1828. Jonas Andersson vigdes 1827 vid Annica Persdotter. De fick 1828 dottern Christina. Peter Gummesson tog undantag avsonen Peter Johan Petersson och Christina Jonsdotter. Peter Danielsson och Stina Håkansdotter fick fram till 1830 fem barn: Brita Stina 1822, Peter 1824, Gustaf 1825, Fredrica 1828 och Caisa Lena 1830. 3/16 mtl ägdes av Jonas Danielsson, f. 1798 och Lovisa Svensdotter, f. 1805. De fick en son Peter. Peter Petersson, f. 1810, och Brita Svensdotter, f. 1812, ägde 3/16 mtl. Peter Olofsson bodde fortfarande i Norra Otteskruf. Olof Persson och Elin Carlsdotter hade fortfarande undantag. En torpare fanns nu på ägorna: Johan Fredrik Svensson, f. 1810 och gift med Brita Stina Petersdotter, f. 1811. Båtsmannen hette Anders Hultman.
På 1830-talet avstod brukaren Jonas Andersson från gården och köpte torp i Olsbo. Petter Gummesson och Stina Pettersdotter tog undantag. Deras äldste son Jonas blev bonde i Käringskruf, varför gården övergick till Petter Johan Petersson, f. 1820 och gift med Christina Jonsdotter, f. 1818. Petter Danielsson och Stina Håkansdotter tog också undantag. De fick på 1830-talet ytterligare 2 barn: Catharina 1832 och Carl Johan 1835. Olof Persson och hans hustru Elin Carlsdotter avled 1833 resp. 1841. 3/16 mtl brukades alltjämt avJonas Danielsson och Lovisa Svensdotter. De fick på 1830-talet 4 barn: Peter 1833, Johan och Carolina, tvillingar, 1836 och Johannes 1840. Peter Petersson och Brita Svensdotter brukade 3/8 mtl. De fick på 1830-talet 3 barn: Peter
Ludvig 1833, Carolina 1835 och Carl Johan 1838. Som båtsman inflyttade 1832 Anders Jonsson Hultman, född i Ljungbyoch 1837 gift med Christina Jonsdotter från Fridlefstad.
På 1840-talet bodde 20 män och 19 kvinnor i Lilla Ebbehult. Peter Petersson, som här uppges vara född i Norra Otteskruf 1810, och hans hustru Brita Svensdotter från Ramsjö fick på 1840-talet ytterligare 3 barn: Gustaf Elis 1842, Emma Christina 1845 och Wendla 1850. 3/16 mtl brukades av Peter Johan Petersson och Christina Jonsdotter. De fick också 3 barn på 1840-talet: Helena 1842, Wendla Gustafva 1845 och Stina Charlotta 1850. Jonas Danielsson och Lovisa Svensdotter fick 3 barn på 1840-talet: Johanna 1840, Carl Fredrik 1843 och Emma Mathilda 1847. Som båtsman inflyttade 1850 Carl Johan August Petersson Hultman, född i S. Björnahult 1830. Han kom närmast från Stora Idehult. Torpare var nu Johan Fredrik Andersson, född i Mellan-Agebo 1806. Han var gift och hade 7 barn.
Vi går fram till 1860-talet. 3/16 mtl brukades nu avPeter Johan Petersson och Christina Jonsdotter. De fick på 1850-talet ytterligare 2 barn: Pehr August 1851 och Ida Johanna 1855. Nästa 3/16 mtl ägdes först av Peter Jonsson, f. 1833, och därefter av Johannes Olofsson, f. 1836 och 1859 gift med Emma Helena Jonsdotter, f. 1837. De fick 3 barn: Ida Josephina 1860, Helena Augusta 1860 och Carl Gottfrid 1865. Johannes Olofsson sålde 1870 gården till Franz Petersson i Käringskruf. Nästa 3/16 mtl ägdes först av Olaus Gustafsson, f. 1835 och gift med Anna Christina Johans-dotter, f. 1837. De hade 3 barn. Familjen flyttade 1863 till Vissefjärda, varpå gården delades i två på vardera 3/32 mtl. Den ena gården övertogs av Gustaf Andersson, f. 1833 och 1863 gift med Emma Gustafva Andersdotter, f. 1843. De fick 3 barn: Per Anton 1865, Hulda Sophia 1868 och Alma Rosalie 1870. Den andra gården på 3/32 mtl övertogs av Gustaf Johansson från Södra Svalehult, f. 1840 och 1863 gift med Fredrika Håkansdotter från Södra Otteskruf, f. 1842. De fick 3 barn: Amanda Gustafva 1864, Ida Mathilda 1866 och Emilia Charlotta 1869. Ännu en gård på 3/16 mtl övertogs 1862 avJohan Johansson, f. 1839, som samma år gifte sig med Emma Christina Gustafsdotter, f. 1841. De fick 2 barn: Amandus Gottfrid 1866 och Hulda Josephina 1869. På ägorna bodde bl.a. småskoleläraren August Krantz, som var född 1849 i Älmeboda och gift med Christina Gustafsdotter, f. 1844. Krantz kom 1870 från Långasjö. Hans
verksamhet i Madesjö varade endast till 1872, då han emigrerade till USA. Båtsman var Jonas Peter Carlsson Hultman, f. 1835 i Hälleberga. Han var gift och hade 3 barn. Torpare var Peter Jonsson, f. 1833 och inflyttad 1862. Han var gift och hade en son. Torpare var också Johannes Jonsson, f. 1828 och gift. Dessutom bodde flera undantagsänkor och arbetskarlar på ägorna.
Under 1870-talet tog Peter Johan Petersson och Christina Jonsdotter undantag. Deras äldsta dotter Stina Charlotta blev1871 gift i Norra Persmåla. Äldste sonen Per August Petersson, som var född 1851 gifte sig 1879 med Wendla Charlotta Andersson, f. 1854, och övertog gården på 3/16 mtl. De fick 188? dottern Hilma Josefina Charlotta. FrantzPeterssons i Käringskruf son Carl Jacob Frantzon, f. 1849, övertog 1879 3/16 mtl. Han var gift med Ida Augusta Israelsdotter, f. 1853. De fick 4 barn: Johan Ernst Gottfrid 1872, Agnes Viktoria 1874, Emilia Augusta 1876 och Carl Fabian 1878. På den ena gården på 3/32 mtl emigrerade 1873 Gustaf Andersson med hustru och 3 barn till USA. Gården köptes avJohan Johansson på en annan gård på 3/32 mtl,som därefter sålde den till August Otto Johansson Lindholm, f. 1841 i Lenhofda och 1875 gift med Clara Mathilda Petersdotter, f. 1855, från Kroksjö. De fick 1878 dottern Ida Theresia och 1880 dottern Klara SallyChristina. På nästa gård på 3/32 mtl satt fortfarande Gustaf Johansson och Fredrika Håkansdotter. De fick ytterligare 3 barn på 1870-talet: Carl Algot 1873, Alma Dorothea 1874 och Pehr Viktor Herman 1878. Den ovan nämnde Johan Johansson var född 1839 och gift med Emma Christina Gustafsdotter, f. 1841. De fick 6 barn: Amandus Gottfrid 1866, Hulda Josephina 1869, Anna Mathilda 1872, Ida Augusta Viktoria 1874, Carl Johan Viktor 1876 och Axel Robert Konrad 1878. Torpare var Johannes Jonsson och Peter Jonsson. Båtsman var Josef Nilsson Hultman, f. 1854, som tillträdde 1877 och då kom från St. Agebo. Avskedade båtsmannen Jonas Peter Carlsson Hultman bodde kvar med hustru och 4 barn. Skomakaren Johan Elof Petersson var född 1846 och gift med Johanna Petersdotter, f. 1839. De hade 3 barn. Skräddaren Carl Jonsson var född 1839 och gift med Mathilda Andersdotter Sjöberg, f. 1844. De hade en dotter. Utom de nu nämnda bodde flera arbetskarlar och undantagsänkor på ägorna. Skollärare August Krantzemigrerade 1872 till USA, sedan han blivit arbetslös på grund avskolväsendets omorganisation i Madesjö.
På 1880-talet ägdes 3/16 mtl av Per August Petersson, f. 1851 och Wendla Charlotta Andersdotter, f. 1854. De fick mellan 1880 och 1890 sex barn: Helena Josefina Charlotta 1880, Gunhild Matilda 1882, Josef 1883, Hildur Annette 1885, Johan 1888 och Ingrid Edit Kristina 1890. Carl Jacob Frantzon sålde 1885 sina 3/16 mtl till P.E. Olsson i Nybro och flyttade till Kalmar. Efterträdare på gården blev Anders Andersson från Lilla Harrie i Malmöhus län, född 1859 och 188? gift med Amanda Charlotta Jonsson, f. 1863 i Madesjö. Dottern Elna Maria föddes 1890. På 3/32 mtl fick August Lindholm och Clara Matilda Petersdotter ytterligare 2 barn: Karl Ernst Fabian 1886 och Ester Hillevi Marie 1891. På den andra gården på 3/32 mtl satt fortfarande Gustaf Johansson och Fredrika Håkansdotter. De fick 1885 sitt sjunde barn, Anna Edit Antonia. På 3/16 mtl flyttade Johan Johansson med hustru och 7 barn 1881 till Stora Ebbehult. Efterträdare blevPeter August Svensson, född 1843 i Oskars socken och gift med Stina Lena Gustafsdotter från Oskar, född 1840. Hon medförde sonen Karl, född 1882. Undantagsmannen Peter Johan Petersson avled 1889 liksom hustrun Kristina Jonsdotter. Dottern Ida Johanna flyttade 1883 till Karlslunda. Torparen Peter Jonsson avled 1889, men det fanns fortfarande 2 torpare: Johannes Jonsson och 1884
inflyttade Gustaf Olsson Säf, f. 1822. Han var gift och hade 5 barn. Skomakaren Johan Elof Petersson flyttade 1887 och skräddaren Carl Jonsson avled 1881. Ny i Lilla Ebbehult var glashandlaren Johan August Israelsson, född 1838 i Algutsboda och gift med Mathilda Petersson, f. 1839 i Madesjö. De hade 6 barn. Slaktaren Anton Petersson, som var född 1860 i Mortorp, flyttade 1890 tillbaka dit. Båtsmannen Josef Nilsson Hultman och f. båtsmannen Jonas Peter Carlsson Hultman bodde kvar på ägorna. Under åren 1891-1896 fick Per August Petersson ytterligare ett barn. Sonen Karl Gunnar föddes 1892. Det fanns därefter 7 barn i familjen.
Anders Andersson och Amanda Charlotta Jonsson fick ytterligare 3 barn: Elin Gunhild Ingeborg 1892, Hans Gunnar 1894 och Anders Erik Ragnar 1895. August Otto Lindholm och Gustaf Johansson brukade alltjämt sina gårdar på 3/32 mtl. Två av Gustaf Johanssons barn emigrerade till USA: äldsta dottern Ida Mathilda som kallade sig Holtzemigrerade 1891 och Carl Algot 1893. En äldre dotter Amanda Gustafva Holtz flyttade 1892 till Glafva i Värmland. Peter August Svenssons hustru Stina Lena Gustafsdotter hade en son i sitt första gifte. Han hette Karl, f. 1872. Han emigrerade till USA 1892, men kom hem 1893 för att 1894 flytta till Oskars socken. Det fanns nu 5
gårdar i Lilla Ebbehult. Tre var på 3/16 mtl och två på 3/32 mtl. Torparen Johannes Jonsson avled 1892. Torparen Gustaf Säf kallas nu jordägare. Han avled 1893 och hustrun Johanna Sofia Petersdotter 1895. Dottern Alma Josefina Gustafsson, f. 1877, emigrerade 1894 till USA. De båda båtsmännen och glashandlaren bodde kvar på ägorna. Så gjorde ett par änkor: Mathilda Sjöberg och Anna Maria Gustafsdotter liksom flera arbetarefamiljer.
Laga skifte skedde i Lilla Ebbehult 1827. Sammanlagt emigrerade 27 personer från Lilla Ebbehultmellan 1858 och 1914. Avdessa emigrerade en till Lybeck, en till Norge och resten till USA. Bland dem kan nämnas att 1889 utvandrade hustru Kristina Svensson med 2 söner och 2 döttrar, inalles 5 personer. Redan 1873 emigrerade hemmansägaren Gustaf Andersson med hustru och 3 barn till USA. I övrigt är det drängar och pigor, hemmasöner och arbetare som sökte lyckan utomlands