http://kartor.eniro.se/m/lstEF
https://nxt.barometern.se/nybro/revykungen-hade-rotter-i-kolningsmala/
http://kartor.eniro.se/m/sR7eD
Lästips: Bengt Gustafsson: Ragnar Swanson från Kolfly – Världens äldste svensk-amerikan? i Hembygdskrönikan 2008 s 84.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
De båda hemman, som från 1600-talets mitt fick benämningen Stora och Lilla Kolfly tillhör sannolikt den äldsta bebyggelsen i den del av Madesjö som kom att kallas Kolfly fjärding. Den omfattade flera gårdar i Madesjö: Otteskruv, Svalehult, Ebbehult, Agebo, Gelebo, Hökahult och Humpagärde samt hela det senare Örsjö. Tydligen var Kolfly något slags centrum för denna bygd, innan den förenades med de övriga tre fjärdingarna och blev Madesjö socken. Namnet Kolfly är sammansatt av det gamla personnamnet Kol och -fly, som varje Madesjöbo vet vad det betyder. Båda hemmanen Kolfly har upptagits under medeltiden och tillhör den äldsta bebyggelsen i Örsjöområdet. De var gamla, när de f.f.g. omtalas i 1533 års register över gärden. Brukarna hette då ”Päder Andersson” och ”Lasse Andersson”. Av dem förnyade Per Andersson 1535 sitt ”arrende” genom att erlägga nytt städsleöre med en oxe. Enligt fogderäkenskaperna 1539 hade Peder och Lasse samma avrad: 1 lispund smör, 1 spann malt, 1 öre, 1 packe näver och fodring för 2 hästar. Det var en betydande avrad, som vittnar om att det var fråga om sedan gammalt odlade hemman. 1541-42 hade bådas avrad höjts till penningar 5 fyrkar från 1 öre, med 1 skäppa korn och med 3 dagsverken. 1545 hade den ytterligare höjts för Peder och en ny brukare på det andra hemmanet: Matz Biur till fodring för 8 hästar. Enligt saköreslängden för år 1547 hade Sven Bosson skjutit ett rådjur och därför påförts böter på en oxe. Han var nog ej brukare utan kanske husman hos Peder eller Matz.
Enligt 1551 års fogderäkenskaper brukades de två hemmanen av Lasse Andersson och Matz Biur, men 1553 var Per Larsson knekt och fick 2 alnar grönt kläde. Han var väl son till Lasse Andersson. 1561 hade han efterträtt Lasse Andersson, medan Matz Biur fortfarande brukade det ena hemmanet. Enligt 1565 års tionderäkenskaper er-lade Matz Biur detta år 3 skäppor råg och 2 skäppor korn i tionde, vilket motsvarar en skörd av 45 skäppor råg och 30 skäppor korn. Nils Larsson på det andra hemmanet erlade 1½ skäppa av vardera sädesslaget, svarande mot en skörd av 22½ skäppa råg respektive korn – en avsevärd skillnad i skörderesultat. 1569 betecknas Nils Larsson som knekt.
Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Nils i Kolfly följande tillgångar: 1 lispund koppar, 7 kor, 3 tvåårsungnöt, 4 ettårsungnöt, 9 får, 4 svin, häst för 5 mark. Hans skatt blev 12 mark 7 öre. Per Eriksson hette nu det andra hemmanets brukare. Han deklarerade följande: koppar-5 marker (= cirka 2 kg), silver-1 lod, 1 oxe, 3 kor, 2 tvåårsungnöt, 3 ettårsungnöt, 4 svin, häst för 5 mark. Hans skatt blev 8 mark 2 öre. Här framträder skillnaden klart mellan de två hemmanen. Nils tillgångar imponerar. Han var tydligen en för den tiden välbeställd bonde. Men båda hemmanen var välbeställda: inget fanns med på den omfattande lista över ödeshemman, som kyrkoherden i Madesjö gjorde upp 1571. Per Eriksson försvann snart. I 1572 års tionderegister förekommer utom Nils Larsson ”Enckian i Kolfly”. Hennes tionde var 1½ skäppa av vardera råg och korn, medan Nils’ tionde var 1½ skäppa råg och 2 skäppor korn. Båda stannade kvar de närmaste 2 åren, men i 1575 års tiondelängd heter brukarna ”Ingeborg i Kolfly” och ”Swen i Kolfly”. Ingeborg är väl identisk med ”änkan”. Var hon Per Erikssons änka? Enligt fogderäkenskaperna 1580 hette Swen Gise i efternamn. Han förekommer ensam i räkenskaperna av okänd anledning. 1591 brukades det ena hemmanet av en Karl Eskilsson, medan det andra var delat mellan knekten ”Ingefell” och ”Lasse Nilsson”. Det står annoterat i längden, att knekten brukade ½ hemman. 1598 är brukarna Karl Eskilsson och Lasse Nilsson. Den senare är nu knekt. Två år senare hade Karl Eskilsson efterträtts av en ”Knut i Kolfly” och året därpå hade Lasse Nilsson efterträtts av ”Inge i Kolfly”. Lasse Nilsson var ännu 1604 knekt.
Enligt 1601 års s.k. rumpeskattlängd redovisade Inge 1 par oxar, 2 kor och 2 tunnor säd, medan Knut hade 1 häst, 1 par oxar, 4 kor och 4 tunnor utsäde. Lasse Nilsson brukade ej längre något av hemmanen men fick avkastning från ett av dem. Under de följande åren måste ett av hemmanen bytt brukare. 1612 heter en brukare ”Nils i Kolfly” och han var så ansedd och betrodd att han satt i kyrkans nämnd detta år. Men han var inte ensam. Inför den nya Älfsborgs lösen 1613 fanns det följande brukare i de båda hemmanen: Tore i Kolfly, som hade att erlägga 2 koppardaler, Knut, som måste erlägga 2 koppardaler och ¾ silverdaler, Nils, vars bidrag var 3 silverdaler och ”Enckian, ibm”, som borde erlägga 1 daler kopparmynt och 1 daler silvermynt. Under rubriken ”knektar” är Håkan i Kolfly uppförd. Hans bidrag var 1½ silverdaler. Det fanns således 5 brukare av de båda hemmanen. Längden över Älfsborgs lösen är undertecknad av bl.a. Nils i Kolfly. Denne Nils tillsammans med Knut brukade under de följande åren de båda hemmanen. De är medtagna i 1620 års fogderäkenskaper och i 1622 års tiondelängd. Ovannämnde knekt Håkan är 1622 fortfarande knekt. Han tjänstgjorde i Sven Håkanssons kompani av Kalmar regemente. Niels, som hette Nilsson i efternamn och en Jöns brukade de båda hemmanen 1625. Jöns’ hemman räknades som ½ hemman och var väl Lilla Kolfly, fastän denna benämning ännu ej förekom i officiella handlingar. I 1628 års mantalslängd förekommer 3 brukare. Nils Larsson hade 6 tunnor utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 7 kor, 4 kvigor, 5 svin och 3 ungsvin. Nils Petersson hade 3 tunnor utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 7 kor, 3 kvigor, 3 får, 3 lamm, 1 svin och 6 ungsvin. Jöns Petersson hade 2 tunnor utsäde, 1 sto och 1 ko. Man kan antaga, att Nils Larsson brukade det hemman, som snart skulle kallas Stora Kolfly, och Nils Petersson Lilla Kolfly samt att Jöns Petersson var broder och ”husman” hos denne. Enligt 1629 års jordebok var det hemman som brukades av ”Nils i Kolfly” ½ öde och ½ på frihet, dvs han brukade det fritt från skatt under en viss tid.
I 1633 års jordebok dyker ett nytt namn upp: Gumme i Kolfly. Han brukar ett hemman och Nils ett halvt på frihet. Men i mantalslängden över boskapspenningen samma år heter brukarna Nils Ryttare och Nils Persson. Nils Ryttare deklarerade följande till-gångar: 5½ tunna utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 ungsto, 3 oxar, 1 stut, 8 kor, 5 kvigor, 3 lamm, 2 svin och 3 ungsvin. Nils Persson hade 4½ tunna utsäde, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 2 kvigor, 4 får och 2 ungsvin. Gumme fanns dock på plats och är med i 1635 års jordebok liksom Nils. Nils brukade fortfarande ett halvt hemman på frihet. Dessa båda Gumme och Nils brukade hemmanen 1641. Nils står upptagen i den vanliga förteckningen. Hans deklarerade tillgångar var 1 häst, 2 oxar, 2 kor, 6 kvigor, 3 får, 6 lamm, 2 ungsvin och 6 tunnor utsäde. Gumme står under rubriken ”Ryttare och Knechtar på Skatte och Crono”. Gummes tillgångar var 1 föl, 1 sto, 2 oxar, 1 tjur, 2 stutar, 7 kor, 4 kvigor, 6 får, 3 lamm, 4 svin, 2 ungsvin och 7 tunnor utsäde. Tre år senare eller 1644 delade ”Nils i Kolfly och Sven Persson, ibm” det ena hemmanet under det att Gumme Jonsson brukade det andra. Under något av de följande åren avled Gumme, ty 1649 heter brukarna ”Peer i Stora Kolfly och Swen, ibm”. Här möter vi för första gången benämningen Stora Kolfly. Motsvarande benämning Lilla Kolfly möter vi först senare. I mantalslängden 1655 förekommer Per i Kolfly, som är gift och har en piga, och Inge, ibm, som också är gift. De brukade Stora Kolfly. Lilla Kolfly brukades av Swen och Måns, bägge gifta. 1660 heter brukarna på det ena hemmanet Swen och Truls, på det andra Swen och Måns. Enligt kyrkoräkenskaperna gavs 1665 i testamente efter Per i Kolfly 2 dlr 2 mark, en ansenlig summa, som vittnade att Per varit välbeställd. 1666 skänkte Swen i Kolfly 2 mark till kyrkan liksom ”hustru Märta i Kolfly”. Enligt 1668 års mantalslängd fanns det 3 brukare av det ena hemmanet: Jons änka i Kolfly, som hade en dräng på gården, Swen och Nils och 2 brukare av det andra: Swen och Måns. Följande år hade Swen försvunnit från det första hemmanet, som nu alltså brukades av ”Änkian i Kolfly” och ”Nils i samma gård” under det att samma brukare fanns kvar på det andra hemmanet, som var Lilla Kolfly. 1679 avled Måns hustru i Lilla Kolfly, Kerstin. Detta är första gången benämningen Lilla Kolfly förekommer. Samma år föddes Swens son i Kolfly Gumme.
I 1682 års jordebok upptages endast två brukare som ansvariga för avraden: Nils skulle årligen betala 8 dlr 12 öre 17 penningar och Måns 6 dlr 16 öre 17 penningar. Måns i Lilla Kolfly begärde förmedling av hemmanet från 1 mantal till mindre. Den kom så småningom men inte med detsamma. I 1686 års jordebok heter brukarna Nils Hemmingsson och Måns Ingesson. Bägge brukade ett helt hemman vardera. Nils Hemmingsson var 1687 medlem av kyrkans nämnd. 1697 blev omsider Lilla Kolfly förmedlat till 3/8 mtl. I kvarnkommissionens protokoll heter det om de båda hemmanen: ”Swen och Nils har sqwalta i een lijten Beck som rinner i Örsiön, icke stort af werde,” ”3/8 dito i samma beck. Kan mahla till husbehof.”
I 1699 års jordebok är hemmanen numrerade. Stora Kolfly har nummer 154 och är delat mellan 3 brukare: Swän, Nils och Daniel, med 1/3 vardera. Lilla Kolfly har nummer 155 och är delat mellan 2: gamle Måns P. och unge Måns P. med 3/16 mtl vardera. Hemmanets avrad är nu sänkt till 3 dlr 11 öre 23 penningar årligen. Stora Kolfly hade kvar sin avrad på 8 dlr 12 öre 17 penningar.
1717 hade antalet bönder i Stora Kolfly stigit till fyra: Nils Pärsson, Daniel Pärsson, Änkian och Nils Pärsson. Var och en brukade ¼ mtl. Lilla Kolfly brukades av Pär Månsson och Måns Pärsson, tydligen far och son. Vid 1724 års häradsting var bl.a. dessa två åtalade för att de vid ett vargskall försummat att medföra vargnät. De fick böta 6 mark vardera.
I och med husförhörslängdernas tillkomst blir källmaterialet rikare. Vi tager därför i fortsättningen varje hemman för sig och börjar med
Stora Kolfly
Enligt husförhörslängden 1728-1740 fanns följande invånare i Stora Kolfly: Per Persson med hustru Karin, Nils Persson med hustru Brita, Anders Persson med hustru Sissa. Dessutom båtsmannen Lars Jonsson Krämare och inhyses Nils Persson senior med hustru Maria. Av de nu nämnda var Nils Persson medlem av kyrkans nämnd till 1742, då han avgick och efterträddes av Anders Persson, som fungerade till 1745. Enligt vallängden till kyrkoherdevalet 1740 fanns emellertid fyra brukare: Per Persson, Per Danielsson, Anders Persson och Nils Persson. Snart skulle emellertid förändringar ske i ägandeförhållandena i Stora Kolfly. I husförhörs-längden 1755-1788. Den första gården innehades till en början av Sven Nilsson och därefter av Olof Nilsson och hans hustru Maja. Innehavaren av nästa gård Anders Persson anges vara 65 år gammal. Hans hustru Sissa Påvelsdotter var född 1705 och avled 1776. De hade en son Carl och två döttrar Elin och Segrid hemma, under det att sonen Olof var gift i Korpahult. Nils Persson anges vara född 1730 och gift med Elin Andersdotter, tydligen identisk med den tidigare nämnda Elin, dotter till Anders Persson. De fick 1766 sonen Per. Olof Persson anges vara född 1716 och från 1755 gift med Kierstin Persdotter, f. 1733. De fick sonen Petter, dottern Kierstin, dottern Elin och sönerna Per och Olof. Mattis Persson var gift med Marja Håkans-dotter, född 1729. De fick 1748 sonen Per, 1750 dottern Maja, 1754 sonen Peter, 1763 sonen Jonas, 1766 dottern Stina och 1772 dottern Ingrid. Hemmanets båtsman hette Måns Krämare, men han bodde i Vissefjärda. Inhyses var Per Persson.
Under perioden 1782-1801 brukade Olof Nilsson och hans hustru Elin Abrahams-dotter en gård. De hade ingått äktenskap 1767, då de bägge var 23 år gamla. Deras förstfödde son hette Per Olsson, född 1769 och 1794 gift med Maria Persdotter. De fick 1799 dottern Maria. Nils Persson med familj flyttade under perioden bort från Stora Kolfly och efterträddes av Per Nilsson och Stina Petersdotter, f. 1759 och 1783 gift med Per Nilsson. De fick 5 barn, av vilka 2 dog i barndomen: Carl född 1788, tvillingen Jonas 1794 och Peter 1796. Peter Olofsson var född 1747 och son till Olof Persson. Han gifte sig 1777 med Elin Persdotter, född 1753. Hon avled 1800 och efterlämnade 4 barn: Maria, född 1780, Stina 1781, Jonas 1786 och Kaisa Lena 1791. Per Mattisson övertog fädernegården efter fadern Mattis Persson. Han avled snart och efterträddes av sin broder Peter Mattisson, f. 1754 och gift med Stina Petersdotter, f. 1769. De fick 5 barn: Jonas 1789, Maria 1792, Olof 1795, Caisa Lena 1798 och Sigrid 1800. Per Larsson var född 1742 och gift med Juliana, f. 1747. Deras son Nils Persson var född 1780. Båtsmannen hette nu Anders Krämare, f. 1737. Dessutom fanns en torpare Nils Persson Lindberg med hustru och 5 barn.
Under den period, som omfattas av åren 1802-1815 avled 1815 Olof Nilssons hustru Elin Abrahamsdotter, varefter Olof Nilsson tog undantag av dottern Maria, f. 1778 och hennes man Jonas Pettersson, född 1774 i Mortorp. De hade redan 1805 fått dottern Brita Stina och fick 1814 sonen Johannes. Per Ohlsson och hans hustru fick efter den 1799 födda Maria ytterligare en dotter Anna Stina. Per Nilssons hustru Stina Petersdotter avled 1805. Hon efterlämnade 4 barn: Carl, född 1788, Jonas 1794, Petter 1796 och Brita Stina 1809. Peter Olofsson och Maja Svensdotter tog undantag av dottern Maria Petersdotter, f. 1780, och hennes man Peter Persson, f. 1766. De fick 3 barn: Johan, Caisa och Ingrid Lena. Peter Mattisson och Stina Petersdotter fortsatte att bruka sin gård. De fick 7 barn: Jonas 1789, Maria 1792, Olof 1794, Caisa Lena 1798, Ingrid 1800, Johanna 1808 och Lena 1814. Flera torpare bodde en tid på ägorna men flyttade bort före periodens slut. Båtsmannen Anders Krämare, f. 1776, bodde vid Högahult med hustrun Ingierd Andersdotter.
Mellan 1815 och 1821 avled Per Nilsson som undantagsman. Sonen Carl Persson övertog gården. Han gifte sig med Annika Nilsdotter, f. 1777. De yngre barnen flyttade till förmyndarna: Brita Stina till Halltorp i Mortorp, Elin och Maria till Lisabo i Mortorp. Carl Persson och Annika Nilsdotter fick 1817 sonen Johannes. De brukade ¼ mtl. En andra gård på ¼ mtl brukades av Peter Mattisson, f. 1754 och Stina Nilsdotter, f. 1769. Den tredje gården brukades av Jonas Petersson och Maria Olofsdotter. På den fjärde gården satt till en början Per Olsson och Ingrid Persdotter, men de tog undantag av äldsta dottern Maria Persdotter, f. 1799 och hennes man Peter Nilsson, f. 1791. De fick 2 barn: Brita Stina 1818 och Johanna 1820. Olof Nilsson och Peter Olsson hade undantag. Torpare var Peter Persson och Maria Petersdotter. Peter Persson stod av okänd anledning under förmyndare och hustrun var ansvarig för huset och de 3 barnen.
På 1820-talet brukade Carl Petersson och Annika Nilsdotter sin gård. En tid brukades gården av Sven Nilsson, f. 1780 och Maria Olofsdotter, f. 1782. De fick 1828 dottern Ingrid Lena men flyttade därefter bort från gården. På den andra gården tog Peter Mattisson och Stina Nilsdotter undantag av sonen Jonas Petersson, f. 1789 och dennes hustru Maria Magnidotter från Algutsboda, f. 1805. De fick barnen Johannes 1828 och Lena Stina 1830. Året efter dog Peter Mattisson. Dottern Cajsa Lena, f. 1798, kom till Olsbo. Jonas Petersson, född 1774, avled 1829 och efterlämnade änkan Maria Olofsdotter, född 1778, och barnen Brita Stina, f. 1805, Johannes 1814 och Maja Stina, u.å. Peter Nilsson och Maria Persdotter fick sammanlagt 5 barn: Brita Stina 1818, Johanna 1820, Johannes 1822, Jonas 1824 och Gustaf 1827. 1/8 mtl brukades av Jonas Nilsson, född 1813, och Ingeborg Lisa Svensdotter, född 1804. De kom först 1833 och medförde sonen Samuel August, f. 1828. Undantags-mannen Olof Nilsson, som var född 1742, avled 1824. Båtsman var Carl Magnus Krämare, f. 1802 men boende i S. Sävsjö. Han var gift med Christina Sjögren, f. 1807. Torpare var alltjämt Peter Persson, under förmyndare.
På 1830-talet avled 1836 Jonas Petersson på ¼ mtl och efterlämnade änkan Maria Magnidotter och barnen Johannes, f. 1828, och Lena Stina, f. 1840. Härtill kom 1840 den utom äktenskapet födda dottern Johanna. På 1/8 mtl avled Johannes Jonsson 1832 varpå änkan Maria Persdotter med 6 barn 1834 flyttade till Mortorp. Gården övertogs redan 1833 av från Mortorp hitflyttade Jonas Pehrsson, född i Vissefjärda 1813. Han gifte sig 1835 med Ingeborg Lisa Svensdotter från Mortorp, född i Algutsboda 1804. Hon medförde från Mortorp ett barn från ett föregående äktenskap: Samuel August Samuelsson, f. 1829. I Kolfly föddes 1836 sonen Peter Johan. ½ mtl brukades av änkan Maria Olofsdotter, änka efter Jonas Petersson, tills gården över-togs av sonen Johannes Jonsson, f. 1814, som gifte sig med Maja Stina Nilsdotter från Mortorp, f. 1822. Hon kom till Kolfly 1840. 1/8 mtl brukades först av Olaus Petersson, f. 1805 och Ingrid Olofsdotter, f. 1813 och därefter av Carl Johansson, f. 1818. På ägorna bodde också avskedade soldaten Johannes Nilsson Mörk, f. 1788 och gift med Ingrid Nilsdotter, född samma år. De fick 1823 sonen Peter.
På 1840-talet bodde 16 män och 19 kvinnor i Stora Kolfly, eller tillsammans 35 personer. På 1/8 mtl bodde till en början Jonas Månsson, som dock flyttade till Lilla Kolfly. Efterträdare blev Håkan Nilsson, född 1808 och gift med Ingrid Lena Olofs-dotter från Nässiömåla, f. 1814. De hade två barn: Christina, född 1840, och Peter Nicolaus, f. 1847. Jonas Pehrsson och Ingeborg Lisa Svensdotter fick på 1840-talet ytterligare två barn: Sven Alfred 1842 och Peter Otto 1843. På 1/8 mtl bodde Carl Johansson från Gränö, f. 1818 och hans hustru Cajsa Lena Eriksdotter från Ellebäck, född 1812. De fick 1846 sonen Johan. ½ hemman brukades av Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter från Mortorp. De fick 4 barn: Johan 1842, Christina 1845, Peter 1846 och Mathilda 185?. Tre undantagsänkor avled på 1840-talet: Maria Olofsdotter 1841, Stina Nilsdotter 1843 och Ingrid Petersdotter 1847. Fortfarande bodde avskedade soldaten Johannes Nilsson Mörk på ägorna. Han var född i Buttetorp 1788. Hustrun Ingrid Nilsdotter var född samma år i Stora Kolfly.
På 1850-talet fanns det fem gårdar i Stora Kolfly. Fyra gårdar var på 1/8 mtl vardera och en på ½ mtl. Den senare brukades av Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter. De fick icke mindre än 7 barn: Johan född 1842, Christina 1845, Peter 1846, Mathilda 1850, Ida 1853, Emelie 1854 och Amanda 1860. 1/8 mtl ägdes av Håkan Nilsson, född i Lilla Kolfly 1808 och Ingrid Lena Olofsdotter, född i Nässiö-måla 1814. De fick 3 barn: Christina, född i Lilla Kolfly 1840, Peter Nicolaus, född i Stora Kolfly 1847 och Johanna Mathilda, född 1852. Nästa 1/8 mtl ägdes av Jonas Johansson, född i Västra Madesjö 1812, och Christina Carlsdotter, född i Kolsbygd 1811. De fick 6 barn: Helena Mathilda, född i Norra Rismåla 1840, Johanna Sophia, f. därstädes 1842, Augustina Charlotta, f. i Stora Kolfly 1845, Johan Peter, f. 1848, Carl August, f. 1851 och Elmina Amanda, f. 185?. Jonas Pehrsson och Ingeborg Lisa Svensdotter på 1/8 mtl tog 1859 undantag av sonen Peter Johan Jonsson, f. 1836, och hans hustru Christina Magnidotter, född i Bällsjö 1839. De fick 1859 sonen Carl Johan. Den sista gården på 1/8 mtl ägdes av Carl Johansson och Cajsa Lena Eriksdotter. De fick 2 barn: Johan född 1846 och August född 1854. Båtsman var Peter Johan Johansson Krämare, f. 1830 och gift med Lena Stina Johansdotter, f. 1836. Han flyttade 1854 hit från Björstorp. De hade en dotter. Fortfarande bodde avskedade soldaten Johannes Nilsson Mörk på ägorna. Han var gratialist, f.d. förstärkningssoldat vid 3:dje majorens kompani av Kalmar regemente och hade nummer 118. Han var gift med Ingrid Nilsdotter.
På 1860-talet tog Håkan Nilsson och Ingrid Lena Olofsdotter undantag av sonen Peter Nicolaus Håkansson, f. 1847, som 1870 gifte sig med Christina Mathilda Johannisdotter, f. 1847. Peters äldre syster Christina hade 1862 flyttat till Vissefjärda. På nästa 1/8 mtl satt alltjämt Jonas Johansson och Christina Carlsdotter. Äldsta dottern Helena Mathilda vigdes 1863 vid arbetskarlen Olaus Johansson från Visse-fjärda. Hennes yngre syster Johanna Sophia fick 1869 betyg att bli barnmorska. Hon flyttade till Norra Örsjö 1870. Övriga fyra barn vistades i hemmet. Bonden Peter Johan Jonsson varnades 1866 i kyrkorådet för ”orolig lefnad”!! Hustrun Christina Magnidotter och de 5 barnen skulle inom några år lämna honom. På nästa 1/8 mtl satt Carl Johansson med hustru och två barn. På ½ mtl satt Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter. De hade nio (9) barn, av vilka äldste sonen Johan 1863 flyttade till Karlskrona, dottern Christina samma år blev gift i Brantås och sonen Peter blev varnad av kyrkorådet ”för orolig lefnad” vid samma tillfälle som Peter Johan Jonsson. De tre yngsta barnen föddes 1860: Amanda, 1864: Hulda, och 1867: Carl. Jonas Pehrsson och Ingeborg Lisa Svensdotter hade undantag. Sonen Sven Alfred Jonsson flyttade 1871 till Algutsboda, sonen Otto, född 1843, kallade sig Sjöström och utbildade sig till organist. Som sådan vikarierade han i Madesjö kyrka 1874. Båtsman var Peter Johansson Krämare, född 1830 i Algutsboda och 1856 gift med Lena Stina Johansdotter, f. 1836. De hade 4 barn. Gratialisten Mörk avled 1864.
På 1870-talet sålde Peter Nicolaus Håkansson halva sin gård på 1/8 mtl till avskedade båtsmannen Carl Gustaf Petersson Lidberg från Kroksjö, som brukade denna 1/16 mtl från 1870 till 1875, då han flyttade tillbaka till Kroksjö. Den andra hälften sålde han till innehavaren av 1/8 mtl Johan Carlsson, som därmed kom att bruka 3/16 mtl. Peter Nicolaus Håkansson avled 1873, varefter änkan Christina Matilda Johansdotter 1875 flyttade till Lilla Idehult. På nästa 1/8 mtl tog Jonas Jonsson och Christina Carlsdotter undantag av sonen Johan Peter Jonsson, född 1848. På nästa 1/8 mtl gick det utför för Peter Johan Jonsson, om vilken står antecknat, att han ”saknar hemvist”. Gården ägdes nu av Peter Staffansson i Stora Ebbehult. Hustrun Christina Magnidotter flyttade 1872 till Lillaverke med deras 5 barn. Under ett år, mellan 1871 och 1872 ägdes gården av Gustaf Petersson, f. 1837. Han kom från Björstorp men flyttade 1872 till Västra Madesjö. Näste ägare blev Sven Alfred Jonsson. Han kom från Algutsboda 1872 tillsammans med hustrun Johanna Seraphia Petersdotter, f. 1852 i Algutsboda. De fick 3 barn: Jenny Elisabeth Christina 1874, Carl Oskar Anselm 1876 och Erick Arfvid Bruno 1879. Peter Staffanssons besittning av gården var således kortvarig. På nästa 1/8 mtl tog Carl Johansson undantag av sonen Johan Carlsson, f. 1846. Han gifte sig 1872 med Lovisa Christina Wilhelmina Jonasdotter, f. 1851. Hon kom från Östra Madesjö. de fick 3 barn: Carl Hildemar 1873, Adrian Wilhelm 1875 och Anna Eugenia Wilhelmina 1877. Som ovan nämnts köpte Johan Carlsson 1/16 mtl av Peter Nicolaus Håkansson och brukade därefter 3/16 mtl. På ½ mtl satt fortfarande Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter. Deras yngste son Carl, f. 1867, emigrerade 1879 till USA. Till Stora Kolfly inflyttade 1878 Sven Johansson Elmgren, född i Algutsboda 1838 och hans hustru Maria Charlotta Johansdotter, f. 1842. De hade 5 barn: Hulda Amanda, f. 1865, Ida Augusta 1871, Carl Gottfrid 1873, Edla Matilda 1876 och Johan August 1878. Elmgrens gård omfattade endast 1/40 mtl. Undantag hade Jonas Petersson och Håkan Nilsson. Den sistnämndes dotter Johanna Matilda, f. 1852, blev 1871 gift till Högahult. Båtsman för Stora Kolfly var nu Peter Johan Johansson Krämare, född i Algutsboda 1831 och sedan 1856 gift med Lena Stina Johansdotter, född 1836. De bodde på eget torp i Mellan-Örsjö. Arbets-karlarna Johannes Petersson och Andreas Petersson bodde på ägorna. Den sistnämnde var gift med Maria Helena Petersdotter och hade två barn. Gratialisten Mörks änka avled 1879.
Vi förflyttar oss fram i tiden till 1880-talet. På 1/8 mtl var Johan Peter Jonsson ogift. Han upptog en fosterson Carl Ferdinand Fernström, som var född i Katarina församling i Stockholm 1880. Han kom till Stora Kolfly från Kalmar 1883. 13/80 mtl ägdes av Sven Alfred Jonsson och Johanna Serafia Petersdotter. De fick under 1880-talet ytterligare 4 barn: Anna Ragnhild Annette 1881, Sven Hjalmar Fritiof 1884, Hildur Johanna Konstance 1887 och Gustaf Ragnar Fabian 1890. 3/16 mtl brukades alltjämt av Johan Carlsson. Pigan Emma Charlotta Johansson, f. 1863, emigrerade 1887 till USA. På ½ mtl avled Johannes Jonssons hustru Maja Stina Nilsdotter 1889. Sven Johansson Elmgren och hans hustru fick på 1880-talet ytterligare 3 barn: Ernst Victor 1881, Axel Amandus 1883 och Frans Oskar Hjalmar 1885. Jonas Johansson och Kristina Karlsdotter hade undantag, liksom Jonas Persson och Ingeborg Lisa Svensdotter. Undantagsmannen Carl Johansson avled 1888. Hans hustru Cajsa Lena Eriksdotter hade avlidit redan 1886. Undantagsmannen Håkan Nilsson avled 1887. Hans hustru Ingrid Lena Olsdotter hade avlidit 1883. Båtsmannen Peter Johan Johansson Krämare flyttade 1886 bort med hustru och 7 barn. Flyttade gjorde också 2 arbetarefamiljer.
Under åren 1891-1894 skedde inga förändringar ifråga om hemmansägarnas förhållanden. Undantagsmannen Jonas Håkansson avled 1893. Hans hustru Kristina Carlsdotter och de två barnen flyttade samma år bort. Jonas Petersson och hans hustru avled 1893. Samma år flyttade båtsman Lindström bort.
Lilla Kolfly
I husförhörslängden 1728-1740, som återspeglar förhållandena på 1730-talet upptages Per Månsson junior med hustru Anna och Per Månsson senior med hustru Martha, båtsmannen Kohl med hustru Karin samt inhyses Måns med hustru Elin. I 1740 års vallängd, som endast upptager de röstberättigade hemmansägarna återfinnes gamle Per Månsson och unge Per Månsson. Vardera brukade 3/16 mtl.
Under perioden 1755-1788 skedde förändringar i Lilla Kolfly. Per Månsson junior avled och efterlämnade änkan Anna och 4 barn: Per Persson, Måns Persson, Maria Persdotter och Segrid Persdotter. Båda döttrarna blev gifta, Segrid i Algutsboda. Sonen Måns Persson gifte sig 1770 med Lena Gummesdotter, f. 1745. De fick följande barn: Petter 1773, Elin 1775, Jonas 1777 och Gumme 1783. Den andra gården brukades av Sven Nilsson, f. 1736 och sedan 1766 gift med Maria Håkans-dotter, f. 1752 [frågetecken för årtalet]. De fick följande barn: Nils, f. 1766, Peter 1769, Olof 1772, Brita 1777, Stina 1784, Gertrud 1785, Maria 1790. Båtsman var Per Nilsson Kohl, som var gift med Lotta och hade två barn. Inhyses var Per Månsson senior med hustru Märtha och två gifta döttrar samt sonen Måns. Under perioden 1782-1801 flyttade Måns Persson till Ellebäck med hustru och fyra barn. I stället kom Håkan Olsson, f. 1748 och gift med Annika Nilsdotter, f. 1761. De fick följande barn: Peter 1779, Nils 1781, Maria 1785, Jonas 1789, Caisa Lena 1797, Olaus 1799 och Brita Stina 1804. Sven Nilsson satt kvar på sin gård. Båtsman var Jonas Kohl, f. 1760 och gift med Brita Svensdotter. De hade 2 barn. Inhyses Håkan Persson avled 1791. Dessutom bodde änkan Chierstin Nilsdotter, f. 1751, på ägorna.
Under åren 1802-1815 tog Sven Nilsson undantag och avled kort därefter 1804. Han efterlämnade änkan Maria Håkansdotter och 4 döttrar, som alla blev gifta på olika håll. Gertrud blev gift i Bällsjö, Brita i Nässiömåla, Stina i Hyltan och Maria, f. 1790, blev gift i gården med Eric Jonasson. Efter Håkan Olssons död övertogs gården av Nils Håkansson, f. 1781 och gift med Lena Petersdotter, f. 1784. De fick 4 barn: Håkan 1802, Maria 1810, Brita Stina 1812 och Jonas 1814. Eric Jonsson och Maria Svensdotter fick också 4 barn: Jonas 1807, Ingrid Lena 1810, Brita Stina 1812 och Caisa Lena 1815.
Under åren 1815-1821 inträffade inga förändringar utom att Nils Håkanssons barn-skara ökade. 1819 föddes Anna Maria, 1821 Peter. Tre inhysesänkor bodde på ägorna: Maria Håkansdotter, f. 1752, Annika Nilsdotter, f. 1761 och Kjerstin Nils-dotter, f. 1751. Av dessa avled Maria Håkansdotter 1825. På 1820-talet fick Eric Jonsson flera barn: Johanna 1818, Gustava 1820, Maria Beata 1822, Lotta 1824 och Ulrica 1826. Nils Håkansson fick 1826 dottern Helena. Båtsman var Olof Kohl, f. 1803 och gift med Christina Andersdotter, f. 1807.
På 1830-talet brukade Eric Jonsson och Maria Svensdotter sina 3/16 mtl. Barnskaran ökade med Johannes, f. 1832. På den andra gården tog Nils Håkansson undantag av äldste sonen Håkan Nilsson och sonen Jonas Nilsson, som delade gården och brukade 3/32 mtl vardera, tills Jonas Nilsson 1840 flyttade till Vissefjärda. Håkan Nilsson gifte sig med Ingrid Lena Olofsdotter och fick 1840 dottern Christina.
På 1840-talet var folkmängden i Lilla Kolfly 8 män och 13 kvinnor, tillsammans 21 personer. Eric Jonssons hustru Maria Svensdotter avled 1845. Följande år kom i stället dotterdottern Brita Maria Johannisdotter från Halltorp i Mortorp till Lilla Kolfly. Hon var född 1840. Håkan Nilsson fick 1843 sitt andra barn, sonen Peter August. Håkan Nilssons gård övergick för en tid till Jonas Månsson från Hökahult, f. 1811, och hans hustru Maria Magnidotter, född i Algutsboda 1805. De flyttade dock 1849 till Falebo i Vissefjärda. Gården övergick till Jonas Håkansson från Vissefjärda, född 1820 och gift med Helena Nilsdotter, f. 1826, och dotter till Nils Håkansson och Lena Petersdotter. Nils Håkansson och Lena Petersdotter åtnjöt undantag. Båtsman var fortfarande Olof Jonsson Kohl, född i Mellan-Örsjö 1808 och gift med Christina Andersdotter från Bällsjömåla, f. 1807. De hade 6 barn.
Under 1850-talet inträffade den förändringen, att Eric Jonsson 1853 överlämnade sina 3/16 mtl till sonen Jonas Ericsson, f. 1807 och hans hustru Cajsa Abrahams-dotter, född i Vissefjärda 1819. De kom till Lilla Kolfly från Vissefjärda och hade då 3 barn: Johan August, f. 1844, Peter Erik, f. 1846, Johanna Maria, f. 1849. I Kolfly föddes ytterligare 2 barn: Carl Fredrik 1856 och Emma Christina 1860. På den andra gården fick Jonas Håkansson och Helena Nilsdotter ytterligare 4 barn: Johanna Mathilda 1852, Peter Elof 1855, Frans Oskar 1857 och Josephina 1860. Undantags-mannen Nils Håkanssons hustru Lena Petersdotter avled 1854, båtsmannen Olof Jonsson Kohl 1853 i kolera i Karlskrona. Han efterlämnade änkan Christina Anders-dotter och 7 barn. Ny båtsman blev från 1855 Johan August Johansson Kohl, f. 1839 i Örsjö.
På 1860-talet brukade Jonas Ericsson 3/16 mtl. Jonas Håkansson brukade 3/16 mtl. Äldsta dottern Carolina blev 1864 gift till [oläsligt gårdsnamn], Karlslunda. Undan-tagsmannen Nils Håkansson avled 1862 och Eric Jonsson 1866. Avskedade båtsmannen Johan August Johansson Kohl dömdes 1868 till 2½ års straffarbete för utprångling av falska sedlar. Båtsman i hans ställe blev 1868 Carl Ludvig Jonsson Kohl, f. 1845.
På 1870-talet tog Jonas Ericsson undantag av sonen Johan August Jonsson, f. 1844 i Vissefjärda. Han gifte sig 1879 med Ida Matilda Carlsdotter. Samma år avled Jonas Ericsson. Av hans övriga barn flyttade Peter Erik 1873 till Kristvalla, Johanna Maria 1874 till Mortorp, Emma Christina 1878 och Carl Fredrik 1876 till Kalmar. På den andra gården flyttade Jonas Håkansson och Helena Nilsdotter 1872 till Karlslunda. Gården övertogs 1874 av Frans Petersson från Södra Otteskruf, f. 1847, som gifte sig med äldsta dottern Stina Cajsa Jonsdotter, f. 1852. De fick 3 barn: Jenny Mathilda 1875, Axel Hjalmar 1876 och Ingrid Emilia Kristina 1878. Avskedade båtsmannen Carl Ludvig Jonsson Kohl … [oläslig rad] … flyttade 1873 till Agebo. Förre båts-mannen Johan August Johansson Kohl, som 1868 fick 2½ års straffarbete för utprångling av falska sedlar, flyttade efter frigivningen till Örsjö 1871.
På 1880-talet fick Johan August Jonsson och Ida Matilda Karlsdotter ytterligare 2 barn: Selma Elisabet Annette 1881 och Erik August 1884. Drängen Carl Fredrik Jonsson, f. 1856 tog 1881 ut flyttningsbetyg till Australien men anteckningen är struken. Kanske kom han aldrig iväg. Frans Petersson och Stina Kajsa Jonsdotter fick 4 barn på 1880-talet: Anna Vilhelmina 1881, Gerda Helena 1885, Karl Julius 1887 och Gustaf Adolf Fritiof 1890. Undantagsänkan Cajsa Abrahamsdotter avled 1884. Arbetaren Andreas Petersson med hustru och 2 barn flyttade hit 1886.
Under åren 1891-1895 skedde den förändringen att Frans Petersson med hustru Stina Cajsa Jonsdotter och 7 barn 1891 flyttade till Knappsmåla. Efterträdare på 3/16 mtl blev Per August Karlsson, f. 1859, som 1885 gift sig med Clara Jonsson, f. 1858. De fick 4 barn: Carl Harry Albin 1886, Ester Julia Johanna Ingeborg 1888, Elsa Clara Elin Viktoria 1890, Ruth Ellen Frideborg 1892. Arbetaren Andreas Peterssons och Maria Helena Petersdotters andre son Per Viktor emigrerade 1893 till USA. Den äldre sonen Johan August Sjölin gifte sig 1892 med Ida Mathilda Svensdotter, f. 1866. De flyttade samma år bort från Lilla Kolfly.
Emigrationen från de båda hemmanen i Kolfly är obetydlig. Endast 5 emigranter är kända, varav en tvivelaktig. 1879 emigrerade bondsonen Johan Cardell och 1882 drängen Johan Karlsson, f. 1862, till USA. Arbetaren Carl Fredrik Jonsson, f. 1856, tog 1887 ut flyttningsbetyg till Australien, men anteckningen härom i kyrkoboken är struken. Det är därför möjligt, att han ångrade sig och aldrig reste. Samma år emigrerade pigan Emma Charlotta Johansson, f. 1863, till USA. Arbetaren Per Andersson, f. 1873, emigrerade 1893 till USA. Han var från Lilla Kolfly.
http://kartor.eniro.se/m/i3Ejb
Lästips: Monica Björklund: Historien om Arvid Tydén i Kristvalla i Hembygdskrönikan 2010 s 10.
http://kartor.eniro.se/m/C1n0h
Lästips: Annie Lidberg: Gårdsköp och auktion i Knappsmåla 1928 i Hembygdskrönikan 2001 s 213.
Per-Ola Karlsson: Päronträd i Knappsmåla från 1700-talet i Hembygdskrönikan 2011 s 185.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Detta hemman hette i de äldsta källorna ”Knapramola”. Namnet är sammansatt av ”knaper” = småsten och -måla. Hemmanet torde vara upptaget ganska sent under medeltiden eller början av 1500-talet. Hemmanet saknas i 1533 års register och 1535 års städsleörelängd och förekommer f.f.g. i 1539 års fogderäkenskaper. Där nämnes ”Nils i Knapramola”. Hans avrad är mycket obetydlig: ”et kleff taatt och 2 firchar”. Ingen fodring behövde han betala. Det bekräftar antagandet, att hemmanet var relativt nyupptaget. 1541-1542 hette brukaren ”Masse Suensson”, som hade samma obetydliga avrad. I 1545 års saköreslängd heter det, att ”Mats Swensson i Knapramola för han slo sinn granne hoffwud slag och beenebrått” måste böta 1 oxe. Samma år har avraden höjts något med fodring för 4 hästar. 1551 heter brukaren ”Niels Oweg” men 1556 var Matz Swensson tillbaka. Nu måste han göra 2 dags-verken årligen, vilka 1561 höjdes till 3. I 1565 års tionderegister står att ”Måns i Knapramåla” givit ½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde, vilket svarar mot en skörd av 7½ skäppa råg och 15 skäppor korn året förut, som dock var ett gott år. Det visar tydligt nog med huru små resurser brukaren hade att räkna. Denne Måns var kanske identisk med Masse eller Matz.
Från 1569 brukades Knappsmåla av en ny man, ”Gudmund i Knaplemåla”, som inför Älfsborgs lösen deklarerade: ”kopar-5 marker, kor-3, treårsungnöt-1, tvåårsungnöt-1, svin-3, häst för 5 mark”. Det blev en skatt på 4 mark 6½ öre – en mycket liten summa. Hemmanet var tydligen magert. Trots detta kunde Gudmund 1572 leverera 4 skäppor råg och 1 skäppa korn i tionde. Men hemmanet räknades från 1574 som halvt. Gudmund eller Gumme, som han kallas från 1591 brukade Knappsmåla till 1601, då han enligt rumpeskattlängden deklarerade 1 par oxar, 2 kor, 1 sto och 2 tunnor säd.
När den nya Älfsborgs lösen 1613 skulle betalas, hette brukaren av Knappsmåla ”Lasse i Knapramåla”, som kallas utfattig men ändå betalade ¾ silverdaler till Älfsborgs lösen. På hemmanet fanns dessutom knekten Nils, som också kallas utfattig och inte betalade något och en Jon som också benämnes utfattig. Men det fanns fler människor i Knappsmåla vid denna tid. I domboken för Södra Möre relateras hur vid tinget d. 26 april 1613 en viss Anders Andersson i Knapramåla ”kom för rätten och vart anklagad för han haver giort enfalt hor med Britta Nilsdotter, det de strax bekände. Dock efter deras bekännelse och grava rannsakning kunde de gode män för detta icke fria dem som det står i fjärde Mosebok 20 cap., giftermåls-balken 3 cap. och efter hustrun bad för honom, undfäste han pgr 20 dlr och hon pgr -40 dlr.” Anders Andersson måste ha varit någon slags brukare eller husman hos Lasse eller Nils. Följande år vid hösttinget ”kom Lasse i Knapramåla för rätta och vart anklagad för han haver gjort lönskaläge med Maritt Månssadotter i Olofsboda, thett han bekände. Undfäste therföre pengar 8 mark.” Följande år anklagades vid vinter-tinget bl.a. Sone Jönsson i Knapramåla för ett rån som han varit med om och vid hösttinget samma år ”kom Nils i Knapramåla för rätten och vart anklagad för han haver lägrat med en kona benämnd Mariet Håkansdotter, vilket han icke nekade och fäste därför Penningar 14 mark.” Här var det brukaren Nils som var den anklagade.
Från 1620 heter brukaren Måns, som stannade kvar hela 1620-talet. Enligt 1625 års kvarntullmantalslängd hade han en vattenkvarn, för vilken han skattade 4 dlr 4 öre. Enligt 1628 års mantalslängd hade han 3 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 1 sto, 5 kor, 3 kvigor, 5 får, 3 lamm och 4 ungsvin. Inte så dåligt! Därjämte fanns på hemmanet ”Karin, huskvinna”, som hade 2 kor. 1629 är Knappsmåla ”öde”, dvs Måns förmådde ej betala avraden. Det är även förmedlat till ¼ hemman. I 1633 års jordebok står Måns fortfarande som brukare av Knappsmåla, men i mantalslängden samma år är det en ”Joen i Knapramåla” som deklarerar sina tillgångar: 3 tunnor säd, 1 sto, 1 ung-sto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 2 får, 1 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. Måns står kvar i 1635 års jordebok men i 1641 års mantalslängd har Jon definitivt tagit över. Han deklarerar där 1 föl, 1 oxe, 1 stut, 6 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 2 svin och 3½ tunna utsäde. Jon var sannolikt son till Måns. Knappsmåla räknas nu åter som ½ hemman.
Jon brukade gården hela 1650- och 1660-talet. 1668 hade han en son och en ”husfattig” på gården och 1669 saknas han i mantalslängden och är sannolikt död. Hustrun och 2 söner står däremot i längden. Knappsmåla saknas i 1682 års jordebok men är med 1686, då brukaren heter ”Isack Joensson”, sannolikt en son till Jon. Den årliga räntan var 2 dlr 11 öre 11 penningar. I 1697 års kvarnkommissions protokoll saknas Knappsmåla men i 1699 års jordebok nämns 2 brukare av nr 201 Knapre-måla: Eskil brukar 1/3 och Pehr S. 1/6. Denne Eskil nämns redan 1683 då hans dotter Sigrid föddes. Samma år föddes Anders dotter Christina. I 1717 års mantals-längd nämns 2 brukare: Joen Eskilsson och Pär Svensson. 1740 har antalet brukare ökats till 3: Jon Eskilsson brukar ¼, Per Svensson och Håkan Svensson 1/8 vardera.
I husförhörslängden 1728-1740, som återger 1730-talets förhållanden, upptages Per Svensson med hustru Segre (Segrid), Jon Eskilsson med hustru Kerstin. Däremot saknas Håkan Svensson, som därför måste ha kommit i besittning av sin hemmans-del omedelbart före 1740 års kyrkoherdeval. I husförhörslängden 1755-1788 däremot upptages Håkan Svensson, som uppges vara född 1690 och gift med Brita Peters-dotter, född 1707. De hade 4 barn: Sven, född 1734, Erik 1742, Stina 1743 och Segrid 1750. Gumme Svensson brukade en hemmansdel. Han uppges vara född 1714 och gift med Stina, vars efternamn icke anges. De hade också 4 barn: Peter, född 1743, Sven 1745, Nils och Anders. Den tredje gården ägdes av Peter Jonsson och hans hustru Annica Nilsdotter, f. 1736. De fick 5 barn: Jonas 1754, Kerstin 1756, Nils 1761, Elin u.å. och Sven 1766. Avskedade båtsmannen Berge Cordel med hustru och 4 barn bodde på ägorna, liksom ordinarie båtsmannen Jonas Cordel med hustru och dotter. Under periodens senare del efterträddes Gumme Jonsson av sonen Sven Gummesson, född 1746, och hans hustru Stina Mattisdotter, f. 1752. De fick 4 barn: Jonas 1775, Sven 1778, Jonas 1781 och Olof 1788. Håkan Svensson efterträddes av en son Peter Håkansson, f. 1746, och hans hustru Lena, som ingått äktenskap 1764.
Under perioden 1782-1801 tog Peter Håkansson undantag, sedan hustrun dött. Av de fyra barnen var dottern Segrid gift i Norra Örsjö. Peter Jonsson avled 1791 och efterlämnade utom änkan 3 barn, som alla var gifta. Sonen Sven Petersson övertog gården och gifte sig 1792 med Lena Svensdotter, f. 1766. De fick 3 barn: Stina 1793, Caisa 1794 och Anna Catharina 1800. Sven Gummesson var född 1745 och gift med Stina Mattisdotter, som var född 1752. De fick 4 barn: Sven 1778, Jonas 1781, Olof 1783 och Nils 1784. Jonas Olsson var den tredje hemmansägaren. Han var född 1775 och 1799 gift med Ingeborg Petersdotter, f. 1778. De fick 1800 dottern Maria. Båtsman var på 1790-talet Per Gummesson Cordel. Det fanns nu en torpare, som hette Jonas Persson, född 1759 och död 1789. En avskedad soldat Sven Karl var född 1752 och gift med Elin Jonsdotter, f. 1756.
Under perioden 1802-1815 hade Sven Gummesson, Sven Petersson och Peter Håkansson undantag. Jonas Persson var född 1778 och gift med Ingeborg Petersdotter, f. 1779. De fick 1802 dottern Ingrid och 1812 dottern Lena Stina. Olof Svensson var född 1785 och gift med Elin Aronsdotter, f. 1783. Också de fick 2 barn: Stina Cajsa 1811 och Maria 1813. Båtsman var fortfarande Per Cordel och den avskedade soldaten Sven Karl bodde alltjämt på ägorna.
Under åren 1815-1821 fanns det 3 bönder i Knappsmåla. På ¼ mtl satt Jonas Persson och Ingeborg Petersdotter, som 1818 fick sonen Johannes. På gården bodde undantagsmannen Peter Håkansson och inhyses Stina Nilsdotter. Peter Håkansson avled 1821. På 1/8 mtl fick Olof Svensson och Elin Aronsdotter 1817 sitt fjärde barn, dottern Johanna. Undantag på gården hade Sven Gummesson och Stina Mattisdotter. Den tredje bonden, som brukade 1/8 mtl hette Gumme Persson, f. 1775 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1776. De hade 3 barn: Peter, född 1809, Olof och Gustaf, f. 1812. Båtsman var nu Sven Kardell. Tillnamnet är nu ändrat från Cordel till Kardell. Avskedade soldaten Sven Karl bodde fortfarande kvar på hemmanets ägor. Han var gift och hade en dotter.
Under åren 1821-1829 tog Gumme Persson undantag av sonen Peter Gummesson, född 1804, och dennes hustru Ingrid Lena Olsdotter, f. 1809. För Jonas Persson skedde ingen förändring. Olof Svensson och Elin Aronsdotter fick 1824 sitt femte barn, sonen Sven. Sven Gummesson avled 1822. Soldaten Karl avled 1829.
Vi går fram i tiden till 1840-talet. Olof Svenssons hustru Elin Aronsdotter avled 1844, varpå Olof Svensson några år därefter tog undantag av dottern Stina Cajsa, f. 1811.
Johannes Jonsson på 1/8 mtl … [oläslig fortsättning] … varefter gården övertogs av Olaus Håkansson från Norketorp, född 1815. Han hade gift sig med Jonas Perssons dotter Lena Stina Jonsdotter, f. 1812. De hade flera barn: Cajsa Lena, född 1836, Maria Gustafva 1838, Johanna 1840, Carl Gustaf 1843 och Mathilda 1847. Olaus Håkansson var en blivande sockenpamp! 1/8 mtl innehades nu av Peter Gudmundsson från Ljungby, f. 1834 [frågetecken för årtalet] och gift med Ingrid Lena Olofsdotter från Flyebo, f. 1809. De fick 6 barn: Gustaf 1832, Olaus 1834, Carl Johan 1837, Adolph 1844, Frans 1847 och Mathilda 1850. Båtsman var Jonas Peter Johansson Cardell, född i Toresbo 1820. Hans hustru hette Christina Jonsdotter från Norra Örsjö, f. 1822. De fick 1847 sonen Carl Peter och 1850 sonen Johan Gustaf. Undantagsman var Jonas Petersson. Enligt en anteckning i kyrkoboken var folk-mängden i Knappsmåla på 1840-talet 27 personer, varav 14 av manligt och 13 av kvinnligt kön.
På 1850-talet avled Peter Gudmundssons hustru Ingrid Lena Olofsdotter och 3 av barnen i 1858 års svåra rödsotsepidemi, varefter han 1859 överlät gården till sonen Olaus Petersson, som 1860 ingick äktenskap med Christina Gustafsdotter från Östra Bondetorp, född 1844. Olaus Håkanssons dotter Cajsa Lena, f. 1836, flyttade 1860 till Getahult. Olaus Håkansson spelade en betydande roll i Madesjö under 1850- och 1860-talen. Han var medlem av skolrådet, medlem av skolhusbyggnadskommittén och 1856 nämndeman. Den tredje gården innehades på 1850-talet av Sven Svensson från Oskar, som kom hit 1850 och gifte sig med Stina Cajsa Olofsdotter, som var dotter till Olof Svensson och Elin Aronsdotter. De levde därefter som undan-tagsfolk, liksom Jonas Petersson. Båtsman var Jonas Peter Johansson Kardell, som var född i Toresbo 1820. Han var gift med Christina Jonsdotter från Norra Örsjö, född 1822. Familjen flyttade från Knappsmåla till Norra Örsjö 1858.
På 1860-talet fanns det fortfarande tre bönder i Knappsmåla. Olaus Petersson och Christina Gustafsdotter fick 3 barn: Johan Emil 1863, Carl Emrik 1866 och Frantz Oscar 1870. Sven Svensson och Stina Cajsa Olofsdotter var barnlösa men tog 1864 fosterbarnet Johan Gustaf Danielsson från Gelebo, född 1852, och 1869 brodern Olaus Danielsson, f. 1853. Olaus Håkanssons äldsta hemmavarande dotter Maria Gustafva, f. 1838, blev 1869 gift till Halltorp i Mortorp. Peter Gudmundsson, Olof Svensson och Jonas Petersson hade undantag. Den sistnämnde avled 1868. Ny båtsman var från 1866 Leander Andersson Cardell, född 1838. Han kom från Kroksjö. Han gifte sig följande år med Lovisa Ulrika Jonasdotter, född i Kristvalla 1834, men närmast kommande från Sigislaryd.
På 1870-talet fick Olaus Petersson och Christina Gustafsdotter ytterligare 3 barn: Axel Victor 1872, Anna Augusta 1876 och Pehr Hjalmar 1880. Den yngre av Sven Svenssons fostersöner fick 1872 betyg till att bli sjöman. Olaus Håkanssons hustru Lena Stina Jonsdotter avled 1871, varpå han överlät gården till sonen Carl Gustaf Olsson, född 1843. Han gifte sig 1875 med Matilda Johannisdotter från Stora Kolfly, född 1850. Systern Matilda blev 1872 gift till Västra Madesjö. Undantagsmannen Olof Svensson avled 1872. Han efterlämnade dottern Ingrid Lena Olofsdotter och sonen Sven Olofsson. Avskedade båtsmannen Leander Andersson Cardell flyttade 1877 till Hälleberga med hustru och 2 barn. Olaus Danielsson kallas nu sjöman och bor i Bällsjömåla.
På 1880-talet avled 1889 Olaus Petersson. Gården övertogs av äldste sonen Johan Emil Olsson, född 1863 och sedan 1890 gift med Hulda Johansson, född 1866. De fick 1891 sonen Carl Ernst. Tre av Olaus Peterssons barn avled samma år som fadern, men vid olika tidpunkter. Sven Svensson överlät 1881 sin gård till fostersonen Carl Gustaf Danielsson, som 1883 gifte sig med Emma Sofia Lander, född 1849. Sven Svenssons hustru Stina Kajsa Olsdotter avled 1884. Den andre fostersonen sjömannen Olaus Danielsson emigrerade 1883 till USA. Den tredje gården brukades av Carl Gustaf Olsson och Matilda Johansdotter. De var barnlösa. Olaus Håkansson avled 1884 och Peter Gudmundsson 1889.
Åren 1891-1894 skedde den förändringen att Johan Ernst Olsson sålde sin gård 1891 och flyttade bort. Den nye ägaren hette Frans Petersson, som var född 1847 och sedan 1874 gift med Stina Kajsa Jonsdotter, f. 1852. Deras äldsta dotter Jenny Matilda, född 1875, emigrerade 1893 till USA. De yngre barnen var Axel Hjalmar, f. 1876, Ingrid Emilia Kristina, f. 1878, Anna Vilhelmina, född 1881, Gerda Helena, född 1885, Carl Julius, född 1887 och Gustaf Adolf Fritiof, född 1890. De två övriga gårdarna brukades alltjämt av Carl Gustaf Olsson och Carl Gustaf Danielsson. Sven Svensson levde alltjämt som undantagsman och Kristina Gustafsdotter som undan-tagsänka.
När Örsjö församling bildades var folkmängden i Knappsmåla 25 personer, 10 män och 15 kvinnor.
http://kartor.eniro.se/m/frGIu
Lästips: Ellen Joelsson: Byn Knalltorp 2010 s 68.
En av gårdarna var länsmansboställe under 1700-talet och en stor del av 1800-talet. Från 1825 och till slutet av 1830-talet bodde kronolänsman Johan Peter Lindvall på Knalltorp.
http://kartor.eniro.se/m/XOvTx
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Klyndebo omtalas första gången i kyrkoräkenskaperna 1677, då ett gästabudslag i Klyndebo gav 12 öre till kyrkan. 1679 gav Anders i Klyndebo och hans hustru en gåva till kyrkan. I 1682 års jordebok upptages 1/8 Klyndebomåla som behållet, dvs dess årliga avgift till Kronan var oförändrad. Den var 1 dlr 5 öre. Brukaren är fortfarande ovannämnde Anders. Det är väl han som från början tagit upp detta hemman. Det nämnes ej i någon tidigare mantalslängd eller jordebok. Klyndebo är därför jämte Bråtemåla det senast upptagna hemmanet i Madesjö. I 1697 års kvarnkommissions protokoll upptages Klyndebo och dess brukare, som nu heter Samuel, säkerligen son till företrädaren. I 1699 års jordebok förekommer nr 261 Klyndebomåla, 1/8 mtl. Namnet Klyndebomåla upprepas i 1706-1707 års jordebok och 1717 års mantalslängd. Samuel var fortfarande den officielle brukaren av hemmanet, men enligt kyrkoräkenskaperna 1700 gavs efter ”s. Måns i Klyndebo” 8 öre i testamente och lika mycket för bårklädet vid begravningen. Det fanns således ännu en brukare, men han var inofficiell. Samuel efterträddes av Anders Samuelsson, som i 1740 års vallängd till kyrkoherdevalet uppges vara rösträtts-innehavare av 1/8 Klyndebomåla. Han var säkert son till Samuel och sonson till Anders.
I den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1727-1740 finns Samuel med, men han är struken och har alltså avlidit under den period längden omfattar. Hans hustru uppges heta Gertrud. På hemmanet bodde också sonen Per Samuelsson, dottern Anna och Anders. Denne övertog hemmanet under 1740-talet och är upptagen som hemmansägare i husförhörslängden för åren 1749-1754. Anders Samuelssons hustru hette Elin och de hade sonen Olof.
I husförhörslängden 1755-1788 står fortfarande Anders Samuelsson och hans hustru, vars tillnamn här anges vara Olofsdotter. De hade två barn: Olof och Samuel. På hemmanets ägor fanns vidare två inhysesfamiljer. Det blev den yngre sonen Samuel Andersson, f. 1753, som efterträdde fadern i Klyndebo. Han ingick 1785 äktenskap med Catharina Andersdotter, som var född 1766, och fick med henne sonen Anders 1786, död 1797, och därefter 6 ytterligare barn: Stina 1793, död 1793, Brita 1790, Lena 1792, Anders 1795, Jonas 1798 och Olof 1804.
Samuel Andersson avled under något av åren mellan 1815 och 1821, varefter änkan Catharina Andersdotter tog undantag. Gården övergick till sonen Anders Samuelsson, som ingick äktenskap med Charlotta Maria Wahlmarck från Hälleberga, f. 1796. De fick 6 barn: Johannes 1819, Christina 1820, Gustaf 1821, Fredrika 1823, Cajsa Lena 1824 och Lovisa 1829. Anders Samuelssons yngre broder Jonas Samuelsson, f. 1798 var torpare på Klyndebo ägor. Han var gift med Brita Håkans-dotter, f. 1793. De fick 4 barn. Under åren 1821-1840 bodde också inhysesänkan Cathrina Persdotter, f. 1759 på ägorna. Hon dog 1841. Catharina Andersdotter avled 1846.
Under 1840-talet lämnade familjen Samuelsson sina fäders gård och flyttade till det närbelägna Tjukehall. I stället kom Johannes Petersson, som var från Eskilsryd och född 1799 samt gift med Maria Petersdotter, f. 1798 i Orrabäck. En torpare Sven Månsson var född i Kroksjö 1823 och kom till Klyndebo 1848. Han var gift med Johanna Jönsdotter, f. 1825 i Sjöahult. De hade två barn. Familjen flyttade redan 1851 till Holmen.
Johannes Petersson och Maria Petersdotter tycks ha förblivit barnlösa. På 1880-talet hade de efterträtts av Carl Johan Petersson, f. 1840 i Hälleberga och hans hustru Maria Lena Johansdotter, f. 1833. Hon medförde i äktenskapet med Carl Johan Petersson två barn från ett föregående äktenskap: Carl Johan, f. 1861 och Pehr August, f. 1870. Den förre av dessa emigrerade till USA 1891. På ägorna bodde under 1880-talet arbetaren Sven Olsson Hultgren, som var född 1824 i Ramkvilla och som avled 1890. Han var gift med Karolina Jonsdotter, född 1830 i Madesjö. De hade två barn. Ingen förändring inträffade under 1890-talets första hälft.
Klyndebos gräns mot Lindås fixerades genom en frivillig överenskommelse som stadfästes vid tinget 1722. Under åren 1803-1807 utstakades hemmanets yttergräns och under åren 1842-43 redovisades dess ägoområde. Det var samtidigt med att laga skifte skedde i grannhemmanet Lindås.
Från Klyndebo emigrerade totalt fyra personer under perioden 1868-1915. 1879 emigrerade arbetaren Gustaf Johansson, 1888 pigan Hilda Gustafsson, f. 1864, och Per Hultgren, f. 1870, och 1891 redan nämnde Carl Johan Johansson, f. 1867. Samtliga såg USA som målet för sina framtidsförväntningar.