Månad: maj 2012

http://kartor.eniro.se/m/trWRe

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Korpahult betyder väl ”korpdungen”. Hemmanet finns ej medtaget i 1533 års register över ”gärden”, dvs den tillfälliga skatten, som då upptogs. Däremot nämnes ”Berge i Korpahult” i 1535 års städsleöreregister. Han tillträdde kronohemmanet genom att erlägga 1 oxe och 1 hud i arrende till Kronan. Det är möjligen första gången Korpa-hult skattlades, vilket betyder, att det upptagits tio till femton år tidigare. Så lång tid brukade det taga, innan ett nyupptaget hemman skattlades. Den ringa avrad Berge enligt 1539 års fogderäkenskaper skulle erlägga styrker antagandet, att det var nyupptaget. Avraden bestod av fodring för en häst, ”et klef taat” och 2 öre. Berge stod kvar som brukare 1542 men efterträddes 1545 av ”Paffuell”, för vilken fodringen höjts till att gälla två hästar. 1547 heter brukaren ”Pouell i Korpahullt”. Denne hade 1551 fått avraden höjd med två dagsverken och fodring till 4 hästar. Pouel hade 1556 avlösts av ”Esbjörn Benktsson”, som skulle bruka Korpahult under lång tid. 1561 hade antalet dagsverken höjts till 3. 1565 levererade han 1 skäppa råg och lika mycket korn i tionde. Skörden var alltså föregående år 15 skäppor av vardera sädesslaget – ett blygsamt resultat!

1569 värderades Korpahult till ½ hemman. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Esbjörn följande tillgångar: koppar-1 lispund, 4 oxar, 4 kor, 1 tvåårsungnöt, 1 ettårs-ungnöt, 6 får, 4 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 11 mark 7 öre – överraskande mycket för ett så nyupptaget hemman! I 1572 års tiondelängd, som återspeglar resultatet av föregående års skörd, är Esbjörn tillfälligt ersatt av ”Håkan i Korpahult”, som hade att erlägga 1½ skäppa korn i tionde, men redan följande år är Esbjörn tillbaka som officiell brukare. Han hade säkert funnits där även året förut. Han skulle stanna en avsevärd tid. Ännu 1591 brukade Esbjörn Korpahult. Han erlade detta år 1 skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde. Hemmanet räknades alltjämt som ett halvt. 1596 kallas Esbjörn ”husarm”, vilket väl måste tolkas så att han drabbats av eldsvåda. År 1600 hade Esbjörn avlösts av ”Påfwel”, som följande år deklarerade sina tillgångar: 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Det är påfallande, att tillgångarna nu var mindre än vid Älfsborgs lösen. Tiderna hade varit dåliga på 1590-talet, med missväxt och inbördeskrig.

När den nya Älfsborgs lösen 1613 skulle utkrävas, var Påfwel inte ensam på hemmanet. Han hade sällskap med ”Peer i Korpahult”. Tillsammans erlade de 4 daler kopparmynt, vilket kan tolkas så, att de var fader och son. Men det fanns fler människor på ägorna. Under rubriken ”utfattiga och inhyses” medtages en ”Elin i Korpahult” som betecknas som ”slätt uthfattig”. Hon bidrog ej med något till Älfsborgs lösen. 1620 står visserligen Per ensam för hemmanet, men Påfwel fanns där fortfarande och ansvarade 1622 för tionden och 1628 stod han som officiell brukare. Överraskande nog återkommer namnet Esbjörn i 1628 års mantalslängd. Det måste vara en son till den tidigare Esbjörn. Han var med i 1628 års mantals-längd, då hans tillgångar var 3 tunnor säd, 1 skäppa svedjeråg, 6 kor, 4 får och 4 lamm. Han var alltjämt kvar 1633, då han deklarerade 2½ tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 1 kviga, 5 får, 2 lamm, och 1641, då hans tillgångar var 1 häst, 2 kor, 1 kviga, 2 får och 3 tunnor säd.

I 1644 års mantalslängd är Korpahult delat mellan Esbjörn och ”änkan, ibm”. Var det hans moder? 1649 står en ”Peer” för hemmanet och 1650 en ”Jon” som var gift och hade en son hemma, men 1655 står åter Esbjörn för hemmanet. Han har säkert funnits där hela tiden. Han och hans hustru betecknas i mantalslängden som ”åldriga”. De hade en son och en dotter hemma. Esbjörn har troligen avlidit kort tid därefter, ty 1660 hette brukaren ”Swen i Korpahult” och 1668 ”Jon i Korpahult”. Den senare var kvar som brukare 1682, då hans avrad uppskattades till 2 dlr 11 öre och 9 penningar. Enligt 1686 års jordebok hette Jon Torbjörnsson i efternamn. I 1697 års kvarnkommissions protokoll saknas Korpahult, som alltså ej hade någon egen kvarn. Av kyrkoräkenskaperna framgår, att Per i Korpahult detta år skänkt 16 öre till Madesjö kyrka. Av 1699 års jordebok framgår, att Korpahult var ”K. Amiralitetet och det wissa Båtsmanshållet anslaget”, vilket innebar, att den årliga räntan gick till Karlskrona. Brukarna var Joen Jonsson och Per Carlsson med ¼ hemman vardera.

1717 hette brukarna Nils Jonsson och Håkan Nilsson, kanske far och son. 1740 hette brukarna Gumme Tysk och Per Jonsson. Om dessa upplyser husförhörslängden 1728-1740, att Per Jonssons hustru hette Elin och att Gumme Tysk egentligen hette Gumme Jacobsson. Han var gift med Inger. Båtsmannen hette Jöns Korp, som var gift med Segrid. I den husförhörslängd, som omfattar åren 1749-1754 har Gumme Jacobsson efterträtts av Esbjörn Gummesson, som uppges vara 29 år. Han var gift med Stina, 30 år gammal. Per Jonsson hade nu efterträtts av Jon Persson, 25 år gammal och gift med Anna, som var 28 år gammal. Esbjörn och Stina hade 3 barn: Petter 4 år, Karin 2 och Nils, vars ålder icke uppges. Jon och Anna hade 2 barn: Elin född 1750 och Samuel född 1751. Båtsmannen för Korpahult hette nu Joen Hult och hans hustru Brita.

Under decennierna som omfattas av husförhörslängden 1755-1788 efterträddes Esbjörn Gummesson av sonen Nils Esbjörnsson, född 1749 och 1781 vigd vid Elin Larsdotter, f. 1761. De fick 1783 dottern Caisa och 1784 dottern Maria. Jon Persson var född 1725 och gift med Anna Samuelsdotter. De fick 1751 sonen Samuel och hade 1748 fått dottern Elin, som blev gift med en båtsman. Jon Perssons son Samuel Jonsson gifte sig 1772 med Maria Axelsdotter, f. 1752. De fick åtta barn: Annica 1772, Peter 1776, Maria 1774, Anders 1779, Caisa 1781, Jonas 1784, Lena 1792 och Brita Stina 1796. Båtsman var Daniel Svensson Hult, f. 1762 i Hemmesjö. Gamle Per Jonsson och hans hustru Elin Nilsdotter levde ännu som undantagsfolk liksom sonen Jon Persson och Anna Samuelsdotter. En broder till Jon Persson hette Håkan Persson och var skräddare i Korpahult. En syster Ingrid Persdotter var gift med avskedade korporalen Johan Nilsson, också boende i Korpahult.

Under perioden 1782-1801 fortsatte Samuel Jonsson och Maria Axelsdotter att bruka sin hemmansdel. Deras åttonde barn Brita Stina föddes 1796. Nils Esbjörnsson avled 1800 och efterlämnade änkan Elin Persdotter och 4 barn: Maria, Ingiärd, Brita och Peter. Maria var född 1784, Ingiärd 1788, Brita 1790 och Peter 1794. De brukade tills vidare gården. På hemmanets ägor bodde avskedade korporalen Johan Nilsson med hustru Ingrid Persdotter, avskedade båtsmannen Sven Båtshake, f. 1759 med hustru Caisa Esbjörnsdotter, f. 1747 och deras 2 barn Johannes och Peter samt båtsmannen Daniel Svensson Hult, f. 1762.

Under 1800-talets första årtionde, som återspeglas i husförhörslängden 1802-1815 avled Samuel Jonssons hustru Maria Axelsdotter 1805, varpå han tog undantag av sonen Peter Samuelsson, född 1776, som ingick äktenskap med Maria Petersdotter, född 1780. De fick 1808 dottern Anna Maria och 1815 dottern Stina. På den andra gården gifte sig äldsta dottern till avlidne Nils Esbjörnsson Maria Nilsdotter 1806 med Simon Carlsson, född 1782. De fick 3 barn: Jonas 1807, Carl 1812 och Caisa Lena 1815. Maria Nilsdotter avled 1817, varefter Simon Carlsson överlät gården till en brukare eller arrendator Peter Börjesson, född 1770. Från Vissefjärda inflyttade 1810 torparen och båtsmannen Anders Tysk, f. 1762, och gift med Maria Samuelsdotter, f. 1774. De medförde 2 barn, Jonas född 1800 och Samuel född 1806 och fick ytterligare 2, Caisa Lena 1814 och Maja Stina 1816. Avskedade båtsmannen Sven Båtshake med hustru Caisa Esbjörnsdotter var också skrivna i Korpahult men bodde i Skräddaregärde. Torparen och båtsmannen Olof Hammare var född 1779 och gift med Caisa Samuelsdotter, f. 1781. De ingick äktenskap 1805 och fick 4 barn.

Under perioden 1815-1821 flyttade 1821 brukaren Peter Börjesson till Algutsboda med hustru och 2 barn. Gården på ¼ mtl övergick till Carl Johansson, född 1786, och hans hustru Cajsa Svensdotter, f. 1787. De hade två barn: Sara, som var född 1815 och Johannes, född 1817. Den andra gården på ¼ mtl brukades fortfarande av Peter Samuelsson och Maria Petersdotter. På Carl Johanssons gård bodde undantags-änkan Elin Persdotter, som betecknas som sjuklig.

Många torpare bodde längre eller kortare tid på ägorna under denna period. Olof Hammare flyttade 1816 till Algutsboda med hustrun Cajsa Samuelsdotter och dottern Maria. Olof Lindquist flyttade 1820 till Vissefjärda med hustrun Cajsa Nilsdotter och dottern Ingrid Lena. Jonas Månsson med hustru Anna Nilsdotter och Pehr Pehrsson med hustru Botel Andersdotter och fyra barn är i husförhörslängden strukna och måste ha flyttat till icke nämnd plats. Kvar fanns Peter Pehrsson, f. 1751 med hustrun Cajsa Petersdotter, f. 1759 och dottern Lotta, f. 1803. Om torparen Peter Jonsson, f. 1765, är antecknat, att han bevistade högmässan och H.h. Nattvard i Algutsboda kyrka, dit han tydligen hade kortare väg än till Madesjö. Samma anteckning är gjord om torparen Anders Jonsson, f. 1751, och hans hustru Stina Svensdotter, f. 1760, och dottern Lisa, f. 1815 [frågetecken för årtalen]. Peter Petersson, f. 1789, och hans hustru Maria Jaensdotter, f. 17??, och sonen Jonas, f. 1815, flyttade 1817 till Vissefjärda. Om torparen Måns Johansson, f. 1776, med hustru Cajsa Ericsdotter, f. 1774, och 5 barn, är antecknat att de bodde i Vissefjärda. Båtsmannen nr 223 Peter Hult bodde på Kopparflys ägor. Båtsmannen och torparen Olaus Hammare var född 1779, hans sjukliga hustru Cajsa Samuelsdotter 1781. De hade 3 barn: Maria, f. 1807, Anna Stina, f. 1813 och Anders, f. 1816. Som synes var Korpahult redan nu ganska folkrikt.
På 1820-talet avled Carl Johansson 1823. Hans hustru och de 3 barnen Sara, f. 1815, Johannes, f. 1817 och Peter, f. 1823 bodde kvar men avstod gården till Jonas Simonsson, f. 1807 och son till Simon Carlsson. Han var gift med Johanna Nilsdotter, f. 1807. De fick 1832 dottern Maria. På den andra gården tog Peter Samuelsson och Maria Petersdotter undantag av Jonas Ericsson, f. 1809, och hans hustru Stina Petersdotter, Peter Samuelssons dotter. Samma torpare och båtsman som under den tidigare perioden verkade under denna. Under 1830-talet fortsatte Jonas Simonsson och Jonas Ericsson att bruka sina gårdar. Jonas Simonsson och Johanna Nilsdotter fick på 1830-talet 5 barn: Maria, f. 1832, Ingrid Lovisa 1834, Lena Stina 1835, Sophia 1838 och Stina Cajsa 1839. Jonas Ericsson och Stina Peters-dotter fick 2 barn: Peter Fredrik 1835 och August 1839. Torparen och avskedade båtsmannen Petter Lindquist avstod sitt torp till svärsonen Zackris Nilsson, som flyttade hit 1831. Han gifte sig med dottern Ingrid Lena. De fick 2 barn: Maria Helena 1836 och Lena 1838. Torparen Nicolaus Carlsson var född i Algutsboda 1809 och flyttade hit 1832. Han var gift med Catharina Börjesdotter från Vissefjärda och fick 3 barn. Torparen Håkan Petersson var född 1798 och gift med Catharina Svens-dotter. De fick 3 barn. Från Mortorp inflyttade 1831 båtsmannen Jonas Jonsson Hult, f. 1810. Torparen Jonas Johansson var född i Algutsboda 1796 och gift med Brita Svensdotter, född samma år också hon i Algutsboda. De hade 3 barn.

På 1840-talet får vi en uppgift om hur många människor som bodde på Korpahults ägor. Det var 15 män och 26 kvinnor eller tillsammans 41 personer. Jonas Simonssons hustru Johanna Nilsdotter avled 1843, varpå han några år senare sålde sin gård och tog undantag. Köparen hette Magnus Håkansson, som var född i Algutsboda 1812. Han kom till Korpahult 1848 tillsammans med sin hustru Sara Lisa Nilsdotter, född i Algutsboda 1812, och 4 barn: August, född i Algutsboda 1840, Johanna, född 1843, Frantz 1844 och Lena Christina 1847. I Korpahult föddes 1850 Carl Gustaf. På den andra gården fick Jonas Eriksson och Stina Petersdotter ytter-ligare fyra barn till sina tidigare två: Emma Beata 1842, Alfred 1844, Wendla Gustafva 1847 och Mathilda 1850. Hemmanets båtsman Jonas Jonsson Hult flyttade 1849 till Kopparfly. Hans ersättare blev Gustaf Petersson Hult, född i Mortorp 1825 och anställd 1850. Han var gift och hade tre barn. Undantagsmannen Peter Samuelsson avled 1849. Han var född 1776. Det fanns fem torpare i Korpahult på 1840-talet. Torparen Zackris Nilsson var från Algutsboda och född 1802. Han var gift med Ingrid Lena Petersdotter, född i Algutsboda 1807. De hade 4 barn. Torparen Jonas Johansson var också från Algutsboda och född 1796, liksom hustrun Brita Svensdotter. De hade också 4 barn. Torparen Magnus Svensson var född i Alguts-boda 1792 och kom till Korpahult 1837, men han flyttade 1842 tillbaka till Algutsboda med hustru och 3 barn. Torparen och avskedade soldaten Peter Nilsson Wahlgren var född i Mortorp 1805 och flyttade till Korpahult från Algutsboda 1841. Han hade hustru och 4 barn. Torparen Erik Petersson Blad var från Älghult och född 1825. Han kom till Korpahult från Algutsboda 1841. Han var gift och hade 2 döttrar.

På 1850-talet fick Magnus Håkansson och Sara Lisa Nilsdotter ytterligare 3 barn till de tidigare 4. Carl Gustaf föddes 1850, Pehr Elof 1855 och Johan Alfred 1858. Jonas Eriksson på 3/8 mtl fick också tillökning i barnaskaran. Dottern Mathilda föddes 1850 och sonen Frantz Elof 1863. Båtsman var fortfarande nr 223 Gustaf Petersson Hult, gift med Christina Magnidotter från Vissefjärda och med 3 barn. Torparna Zackris Nilsson och Nicolaus Jonsson flyttade 1858 till Algutsboda, den senare efter endast fem års vistelse i Korpahult. Torparen och soldaten Peter Nilsson Wahlgren flyttade också till Algutsboda, men 1860. Torparen Eric August Petersson Blad flyttade 1857 till Östra Rismåla. Torparen Johan Svensson var född i Ljungby 1835 och flyttade hit 1856 men fortsatte 1858 till Södra Säfsjö. Det fanns två torpare med namnet Jonas Johansson. Den äldre var född i Algutsboda 1796 och gift med Brita Svensdotter, som också var född i Algutsboda 1796. De hade 5 barn. Den yngre Jonas Johansson var född i Korpahult 1824 och gift med Christina Petersdotter från Algutsboda, född 1829. Torparen Jonas Nilsson var född i Vissefjärda 1824, men kom hit närmast från Algutsboda 1859. Var gift och hade en dotter.

På 1860-talet fortsatte Magnus Håkansson att bruka 1/8 mtl men Jonas Eriksson tog undantag 1866, varpå hans hustru Stina Petersdotter 1867 avled. Gården övertogs av dottern Emma Beata Jonsdotter, f. 1843, och hennes man Otto Håkansson från Arby, som ingått äktenskap 1866. Äldste sonen Peter Fredrik gifte sig 1864 och flyttade bort liksom brodern August, som 1869 flyttade till Ellebäck. Otto Håkansson och Emma Beata Jonsdotter fick två barn: Carl Oskar 1867 och Hulda Christina 1870. Undantagsmannen Jonas Simonsson avled 1870. Han var änkling och efter-lämnade dottern Sophia, född 1838, som 1867 flyttade till Östra Madesjö, och Stina Cajsa, född 1839, som redan 1861 flyttat till Algutsboda.
Torparen Israel Petersson flyttade till Korpahult från Algutsboda 1867 och gifte sig med Johanna Petersdotter 1868. Torparen Per August Jonsson var gift med Ida Mathilda Carlsdotter från Algutsboda. De fick 1868 sonen Carl Johan. Torparen Jonas Nilsson flyttade 1868 till Oskar med hustru Johanna Johansdotter och 4 barn. Torparen Niclas Karlsson inflyttade 1862 från Vissefjärda men flyttade till Jämjö 1866. Avskedade båtsmannen och torparen Nils Peter Håkansson Löf var född i Mortorp 1820 och kom hit 1863 men flyttade till Vissefjärda 1864. Till Visse-fjärda flyttade även torparen Peter Svensson, f. 1819 i Mortorp och hitflyttad 1863. Nu lämnade han 1867. Avskedade båtsmannen Gustaf Petersson Hult flyttade till Vissefjärda 1866. Hans efterträdare som båtsman Carl Fredrik Carlsson Hult var född i Stockholm 1848. Han tillträdde sin tjänst 1866 men fick attest för utflyttning till Schleswig 1869. Han efterträddes i sin tur av Otto Svensson Hult, f. 1847, som kom från Kroksjö. Avskedade båtsmannen Gustaf Johansson Laggare var född 1823 i Vissefjärda och flyttade 1861 till Korpahult. Återstående torpare var Jonas Johansson d.y.

På 1870-talet blev det tre gårdar i Korpahult. Otto Håkansson sålde ¼ mtl av sina 3/8 mtl till Carl Johan Svensson, som flyttade hit 1871 från Ellebäck. Han var född 1833 och gift med Ingrid Sophia Håkansdotter, f. 1834. De medförde 3 barn: Ida Amanda f. 1865, Carolina 1867 och Hulda Mathilda 1870. I Korpahult föddes ytter-ligare 3 barn: Emilie Augusta 1872, Johanna Gustafva 1876 och Aron Gottfrid 1880. Otto Håkansson fick själv 4 barn på 1870-talet. Hulda Christina föddes 1870, Esther Charlotta 1873, Claes Victor 1875 och Ernst Alfred 1878. Magnus Håkansson och Sara Lisa Nilsdotter tog undantag på 1/8 mtl av Carl Gustaf Magnusson, född 1850 i Algutsboda och gift med Wendla Gustafva Olofsdotter, f. 1845. Han kom från Skäre-gärde 1873 och hon från Hökahult 1876. Deras dotter Ida Gerda Gustava föddes 1879. Magnus Håkanssons tre barn lämnade alla hemmet. Emma Christina flyttade 1871 till Sillhöfda, Pehr Elof 1875 till samma socken och Johan Alfred till Skäregärde 1874.

Bland de många torparna kan särskilt märkas soldaten August Thor, som enligt en anteckning i kyrkoboken var skriven i Rörshult i Algutsboda men som bodde på ett torp i Korpahult. Han dog 1878, varefter hans änka Mathilda Petersdotter stod skriven för torpet. Hon var född 1837 i Algutsboda och hade 2 barn skrivna hos sig på torpet: Carl Gottfrid Augustsson, f. 1865, och Anna Charlotta Augustsdotter, f. 1869. Mathilda Petersdotter var författaren Wilhelm Mobergs farmoder. Carl Gottfrid flyttade till Algutsboda och blev soldat. Han var Wilhelm Mobergs fader. För övrigt kan nämnas, att August Thors fader hette Nils Jonsson Thor och var son till torparen Jonas Nilsson på Göljemåla ägor, där Nybro torg nu ligger! Övriga torpare var på 1870-talet: Israel Petersson, Johan August Petersson, Peter August Jonsson, som flyttade till Toresbo 1873, Jonas Andersson, Jonas Johansson, Sven Gustaf Petersson, som flyttade in från Siggegärde 1872, och avskedade båtsmannen Otto Hult, som fick avsked 1873 och samma år emigrerade till USA. Från Skräddaregärde inflyttade 1876 skomakaren Frans Petersson, f. 1846, och gift med Johanna Nicolai-dotter, f. 1846. De hade 3 barn.

På 1880-talet dog Gustaf Magnussons hustru Wendla Gustafva Olsdotter, varefter han 1885 gifte om sig med Matilda Sofia Gustafsdotter, f. 1865. De fick 2 barn, som bägge dog. Carl Johan Svensson överlät 1890 sina ¼ mtl till Johan Algot Petersson, född 1857 i Algutsboda och 1880 gift med Emilia Svensdotter, f. 1859 i Algutsboda. De medförde 3 barn: Anna Emilia Beata, född 1883, Ester Matilda, född 1885 och Karl Erik, född 1889. Daniel Håkansson kom 1884 från Vissefjärda och övertog 1/8 mtl. Han var från Ljungby och född 182?. Han var gift med Hedda Vilhelmina Carlsson, född 1823 i Kråksmåla. Redan 188? flyttade de till Vissefjärda och överlät gården på Carl Johan Magnusson, som var född 1839 i Vissefjärda och sedan 1876 gift med Wendla Gustava Olsdotter, f. 1846 i Vissefjärda. De flyttade hit 1887 och medförde 4 barn: Carl August, f. 1877, Gerda Katarina 1882, Per Elof 1879 och Ture Hjalmar 1886. Undantagsmännen Magnus Håkanssons hustru och Jonas Eriksson avled 1887 resp. 1888.

Torparen Jonas Andersson avled 1887 och Johan August Petersson flyttade till Vissefjärda 1886. Båtsmannen Carl Oskar Johansson Patron flyttade hit 1890 med hustru och 3 barn. Wilhelm Mobergs farmor soldatänkan Matilda Petersdotter gifte 1883 om sig med Peter Magnus Johansson, f. 1845 i Långasjö. Sonen Carl Gustaf Moberg flyttade 1888 till Algutsboda och blev soldat. Övriga torpare var Jonas Johansson med hustru Kristina Petersdotter och 4 barn, Sven Gustaf Petersson med hustru Helena Svensdotter och 5 barn, Nils Gustaf Israelsson och Anna Petersdotter, som inflyttade 1886 med 2 barn, Israel Petersson med hustru Johanna Petersdotter, Johan August Petersson, som med hustru och 4 barn flyttade till Vissefjärda 1886 och Jonas Andersson, som avled 1887 och efterlämnade änkan Lena Stina Jonsdotter och sonen Carl Johan Hult, som blev soldat vid Kronobergs regemente.

Under åren 1891-1895 fanns det fortfarande tre gårdar i Korpahult. 1/8 mtl brukades av Carl Gustaf Magnusson och Matilda Sofia Gustafsdotter, som 1892 fick sonen Sture Albert. ¼ mtl brukades från 1890 av Johan Algot Petersson och Emilia Svens-dotter, som 1891 fick sitt fjärde barn, dottern Signe Ottilia Maria. 1/8 mtl brukades från 1887 av Carl Johan Magnusson och Wendla Gustava Olsdotter med fyra barn. Undantagsmannen Magnus Håkansson dog 1893. På ägorna bodde fem torpare: Israel Petersson, Jonas Johansson, Sven Gustav Petersson, Nils Gustaf Israelsson och Peter Magnus Johansson, som gift sig med avlidne soldaten Thors änka Matilda Petersdotter. Dennas dotter i första äktenskapet Anna Charlotta Thor emigrerade 1893 till USA. Två f.d. hemmansägare bodde kvar som arbetare: Otto Håkansson med hustru Emma Beata Jonsdotter och 5 barn samt Carl Johan Svensson med hustru Ingrid Sofia Håkansdotter och 7 barn. Båtsmannen Carl Oskar Patron flyttade 1892 bort från Korpahult med hustru och 3 barn. Soldaten Carl Johan Hult var soldat för nr 4 Ingemundehult i Algutsboda. Han tillhörde Konga kompani.

Folkmängden i Korpahult, när frågan 1875 väcktes om Örsjö som egen församling, var 36 personer och 1894, när församlingen skulle avskiljas från moderförsamlingen 49 personer, 23 män och 26 kvinnor. Endast tre emigranter är kända. År 1869 flyttade f. båtsmannen Carl Henrik Carlsson Hult till Schleswig, 1873 emigrerade f. båtsmannen Otto Hult till USA och 1893 emigrerade torpardottern Anna Charlotta Thor till USA.

http://kartor.eniro.se/m/UCIug

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Betydelsen av förleden ”koppar” i namnet Kopparfly är ett dialektord som betyder ungefär ”stenig mark”. Vad ordet ”fly” betyder är välkänt för varje Madesjöbo. Våt-markerna söder om Madesjö kyrka kallades i min barndom alltid ”flyet”. Hemmanet Kopparfly har upptagits under medeltiden, sannolikt ganska tidigt. Härför talar att det var ett folkrikt hemman redan under 1500-talet och att dess avrad till Kronan var förhållandevis stor redan 1539. I 1533 års register över den extraordinarie skatt, som kallades ”gärden” heter brukaren ”Per Ebbesson”. Han var kvar, när de första fogde-räkenskaperna gjordes upp 1539. Enligt dessa skulle ”Per Ebbesson i Kaaparaffly” årligen erlägga ett pund smör (cirka 7 kg), en spann malt (ungefär 80 liter), 2 öre, en packe näver och fodring för 2 hästar. Fodringen skulle lösas med pengar: 2 öre per häst. Den höjdes inom några år godtyckligt till 3 öre per häst. Fodringen var den mest betungande delen av avraden. 1541-42 ökades Per Ebbessons avrad till 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 pund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Några år senare, 1545, hette brukaren Matz Persson. Han var säker-ligen son till Per Ebbesson. Det fanns säkert fler människor i Kopparfly än Matz. När konungen 1546 rekryterade Madesjöbor till knektar värvade han bl.a. en ”Per i Kopparfly”, som i sold fick 2 mark örtug 2 öre. Matz brukade dock alltjämt hemmanet 1551, då avraden höjts till 9 fyrkar. 1556 står ”Enkian Matses”, dvs Matz’ änka, för hemmanets avrad. Samma år hette knekten ”Per Claesson”. Han fick 4/5 mark i sold.

Brukaren 1561 hette Matts. Han var väl son till Matz Persson. Hans avrad hade höjts med ett dagsverke till fyra dagsverken årligen. Hemmanet räknades detta år som ett halvt hemman. Trots detta måste det underhålla en knekt ”Elins son”. Var Elin Matz’ änka? Ansvarig för tionden var 1565 ”Björn i Kopparfly”. Han levererade detta år 4 skäppor råg och 1½ skäppa korn, vilket motsvarar en skörd på 60 skäppor råg och 22½ skäppa korn – ett bra skörderesultat. 1569 hette brukaren ”Oloff Mattsson”, men knekten hette fortfarande Björn. Det var Olof Mattsson som ansvarade för Älfsborgs lösen 1571. Han deklarerade följande tillgångar: ½ lispund koppar, 3 oxar, 9 kor, 3 tvåårsungnöt, 1 ettårsungnöt, 8 får, 8 svin, hästar för 20 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 17 mark, ett av de högre beloppen i Madesjö och ett vittnesbörd om att Kopparfly var ett gott hemman. Olof brukade Kopparfly hela 1570-talet. 1572 gav han 4 skäppor råg och 3 skäppor korn i tionde, motsvarande 45 skäppors skörd av vardera sädesslaget. 1573 beskattades han för en ”kronoutjord” dvs en nyodling. För denna måste han årligen lämna fodring för 2 hästar.

En ny brukare står för avraden från hemmanet 1580. Han hette ”Joen Matzsson” och var säkerligen son till ovannämnde Matz. Han var knekt i Abraham Nilssons fänika. Han brukade också den ovannämnda utjorden, eller snarare han var officiellt an-svarig för skattens utgörande. Den egentlige brukaren var säkerligen någon annan, kanske en broder. Det fanns andra personer på hemmanet. 1590 bötfälldes enligt saköreslängden en ”Oluff Biörn” i Kopparfly för hor till 16 mark och 4 oxar. Det var ovanligt höga böter och antyder väl, att Björn var välbeställd. 1591 års fogderäken-skaper upptager som brukare av ½ hemman Kopparfly dels en Birger Björnsson dels en Joen. Birger var väl broder till Olof Björnsson. Birger anges vara knekt. 1598 uppges som brukare ”Joen Mattsson”, som också var knekt. 1600 brukas Kopparfly av ”Börje i Koparfly” och utjorden av Joen. Börje har försvunnit 1604 då ”Jon Matzsson i Koperfly” ensam står som ansvarig, men Birger eller Börje fanns säkert kvar och dyker åter upp 1613, då Älfsborgs andra lösen skulle erläggas.

Det fanns nu 3 ”hjonelag” eller hushåll i Kopparfly. ”Byrie i Kopparfly” hade en dräng och erlade 3 koppardaler, Matz och Joen erlade tillsammans 4 koppardaler. De bildade var sitt hjonelag, dvs de var gifta. Kopparfly hade nu upphört att vara underhållshemman för en knekt. Men fortfarande fanns det mycket folk på ägorna. Enligt 1620 års fogderäkenskaper var Börje ansvarig för den årliga räntan. För den samtidigt uttagna extraskatten boskapspenningen svarade däremot 3 andra brukare: Joen i Kopparfly 2 dlr 29 öre, Matz och änkan 2 dlr 27 öre och Per Larsson 4 dlr. Här fanns således fyra gårdar eller hemmansdelar. I tiondelängden 1622 ansvarar Birie ensam för tionden. 1623 fanns en knekt Nils Månsson i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente. 1625 är en Maiitis i Koparfly ansvarig både för hemmanet och utjorden. 1628 åter är Peter Matzon och Sven Birgersson ansvariga för boskaps-penningen. Peter Matzons tillgångar var följande: 4 tunnor säd, 1 tunna svedjeråg, 1 ungsto, 6 kor, 4 kvigor, 12 får, 3 svin. Sven Birgersson deklarerade: 4 tunnor säd, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 4 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Enligt 1633 års jordebok brukade Sven både hemmanet och utjorden men enligt samma års mantalslängd över boskapspenningen var Sven och Nils Månsson ansvariga för denna. Sven deklarerade nu: 4½ tunna säd, 1 ungsto, 2 stutar, 4 kor, 3 kvigor. Nils Månsson deklarerade: 4½ tunna säd, 1 tunna svedjeråg, 2 oxar, 5 kor, 4 kvigor, 4 får, 3 lamm och 3 ungsvin. I 1635 års jordebok stod Sven fortfarande ensam för Kopparfly. I avraden har nu tillkommit 4 lass ved årligen. I övrigt är avraden den-samma som på 1560-talet. Samma avrad gällde också för utjorden: fodring för 2 hästar. I 1641 års mantalslängd är det Nils som står för hemmanet. Han har en dotter hemma och deklarerar följande tillgångar: 2 oxar, 2 stutar, 8 kor, 3 kvigor och 4 tunnor utsäde. Kanske heter hans hustru Karin, ty enligt 1639 års kyrkoräkenskaper gav en Karin detta år 1 mark till Madesjö kyrka. Men Karin kan också ha varit Svens hustru, ty Sven fanns kvar. Sven och Nils står tillsammans för hemmanet både 1649 och 1650 liksom 1655, då Nils har son, dotter och piga och Sven har en dotter hemma. Nils’ son hette Nils Nilsson. Han förekom 1654 vid tinget i Vassmolösa, anklagad för att ha avlat barn med Kierstin Petersdotter i Kopparfly.

Sven och Nils brukade Kopparfly hela 1660-talet, men 1668 tillkom som tredje man den ovan nämnde Nils Nilsson, som nu var gift. Någon gång under 1670-talet tillkom ännu en brukare, som hette Jacob. Han fick 1679 en dotter Sigrid och 1682 en dotter Brita. 1682 ansvarade officiellt Sven för hemmanet och den årliga räntan: 8:13:19 d. Utjorden kallas nu ”obyggt” och dess ränta var 16 öre 1 penning. I 1686 års jordebok står Swen Swensson för ett helt hemman Kopparfly. Räntan har nu sänkts till 6 dlr 12 öre 17 penningar och hemmanet är helt. Under 1690-talet delades hemmanet. I 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”1 Kopparfly. Nils och Nils Swensson med Jacob kunna mahla sin säd men intet mehra.” Redan 2 år senare, eller 1699 fanns det 4 brukare: Gamle Nils, unge Nils, Sven och Jacob. Var och en brukade ¼ hemman. Kopparfly förklarades vara ”K. Amiralitetet och det wissa båts-manshållet anslaget.” Avraden eller räntan gick alltså direkt till Karlskrona. Räntan var nu åter höjd till 8 dlr 12 öre 17 penningar. 1697 skänktes 16 öre till kyrkan efter en Lisbeth i Koparflymåla. Var detta den ofta omtalade utjorden? Den 5 juni 1704 hölls ett ”samkväm” hos Sven i Kopparfly. Därvid gjordes en insamling, som inbringade 45 dlr. I 1717 års mantalslängd är brukarnas antal 5: Pär Nilsson, Jöns Bengtsson, Börje Jacobsson, änkan Kierstin och änkan Ingeborg. De båda änkorna var väl efter Sven och Nils. Av en notis i domboken för år 1735 framgår, att Nils Nilsson friköpt halva Kopparfly till skatte d. 2 december 1703.

Grannsämjan var vid denna tid inte den bästa i Kopparfly. Vid hösttinget 1726 till-talade Joen Nilsson i Kopparfly sin farbroder Per Nilsson att svara för sin döde broder Johan Nilssons barn. Joen Nilsson tilltalade vidare sin ”gårdman”, som också hette Joen Nilsson i 5 punkter: 1. för att denne på olaga tid släppt ut kreatur i en kalvhage, ”varifrån de gått i sädesgärdet och kullrifvit 4 st. hökufvar och trampat i säden.” 2. ”för det han upkiört kärandens åkermark.” 3. ”för han skall brutit löf på kärandens äng.” 4. ”för en sönderslagen bössa.” 5. ”för ett röijslestycke.” Häradsrätten beslöt upp-skjuta målet tills laga syn skett. Sannolikt förliktes parterna, eftersom ingenting avhördes i fortsättningen.

Husförhörslängden 1728-1740 visar att Kopparfly var ett folkrikt hemman. Den upp-räknar Per Nilsson med hustru Kerstin, Börje Jacobsson med hustru Maria, Börje Svensson, vars hustru Elin uppges vara död, Jon Nilsson med hustru Maria. Dessa fyra var hemmansägare. Båtsman var Daniel Laggare med hustru Maria. Vidare bodde på ägorna inhysesänkorna Ingrid, Karin och Gunnil, Kerstin Carlsdotter, 18 år gammal, Marta, Sissa Jonsdotter, Segrid, Maria, Nils Persson, Swen Börgesson, Kerstin Börgesdotter, Bengt och Per Persson samt en del strukna, som alltså antingen avlidit eller flyttat. Enligt vallängden 1740, som återspeglar ett något senare skede fanns det 5 röstberättigade hemmansägare i Kopparfly: Per Nilsson 1/6 mtl, Per Jönsson 1/6 mtl, Sven Börgesson 1/4 mtl, Börje Svensson 1/4 mtl och Jon Nilsson 1/6 mtl.

Enligt husförhörslängden 1749-1754 fanns det 6 hemmansägare. Deras ålder är f.f.g. antecknad. Nr 1 ägdes av Börje Jacobsson, 63 år, och Segrid, vars ålder ej är angiven. Nr 2 ägdes av Jon Nilsson, 54 år, och Maria, 30 år, nr 3 av Per Jönsson och därefter av Sven Persson, 21 år, och Sissela, 33 år, nr 4 av Sven Börjesson den äldre, 39 år, och Elin, 25 år, nr 5 av Sven Börjesson den yngre, 26 år, och Segrid, nr 6 av Eric Persson, 32 år, och Sara, 20 år. Utom de nu nämnda fanns det en mängd tjänstehjon och inhyses på ägorna.

Under åren 1755-1788 ökade hemmansdelarna i antal. Jon Nilsson, född 1695 och hans hustru Maria Börgesdotter, f. 1719, brukade sin gård hela perioden, men han avled strax därefter. Sonen Olof Jonsson, f. 1752, och hans hustru Caisa Jonsdotter, f. 1749, övertog därefter gården. De fick 4 barn: Stina 1771, Olof 1776, Maria 1780 och Ingrid 1782. Av Jon Nilssons övriga barn drunknade den äldste, Nils, 1761, dottern Karin blev gift i Desemåla och sonen Berge blev båtsman för Kroksjö. Sven Persson var född 1724 och gift med Sissela, f. 1718. De fick 1743 sonen Nils, som blev gift i Holmen, och 1753 dottern Kierstin. Den sistnämnda blev gift med Sven Svensson, f. 1745. De fick 5 barn: Sven 1774, Petter 1777, Stina 1779, Jonas 1782 och Nils 1786. Sven Börjesson den yngre var född 1722 och var först gift med Segrid Jonsdotter och från 1784 med Ingeborg Gummesdotter, f. 1726. I det första äkten-skapet föddes 7 barn, av vilka 3 dog unga. Kvar blev Karin, f. 1744, Märta 1746, Elin 1748, Sven 1754. Eric Persson var född 1717 och först gift med Sara (efternamnet ej känt) och sedan med Stina Thoresdotter. Han fick i första äktenskapet 7 barn: Nils 1753, Anders 1756, Peter 1757, Sven 1760, Jonas u.å., Elin 1767 och Maja 1770. Anders Larsson var ny i Kopparfly. Han var född 1726 och gift med Elin Börjesdotter, f. 1725. De fick 5 barn: Maria 1755, Stina 1759, Jonas 1760, Peter 1764 och Caisa 1762. Det var väl Sven Börjesson den äldres gård han övertog genom giftermål med dennes dotter. Om Sven Svensson är redan talat. Under periodens senare del brukades en gård av Olof Jonsson, som var född 1732, och hans hustru Caisa Jonsdotter, f. 1749. De fick 4 barn: Stina föddes 1771, Olof 1776, Maria 1780 och Ingrid 1782. En annan gård brukades av Per Svensson, f. 1742, och Brita Svensdotter, u.å. De fick 5 barn: Caisa 1775, Nils 1777, Anders 1781, Abram 1783 och Berge 1785. Ännu en Sven Svensson, kallad den äldre, brukade en gård. Han kom från Algutsboda, där han 1782 vigdes vid Brita Persdotter, f. 1760. De fick samma år sonen Anders.

Det bodde mycket folk i Kopparfly denna tid. Nämnas kan de avskedade båtsmännen Daniel Laggare och Nils Laggare, den förre med fyra, den senare med fem barn. Börje Jacobsson och hans hustru Ingrid Nilsdotter hade undantag. Flera änkor bodde på ägorna. Skomakaren Jon Bengtsson var född 1716. Hustrun hette Kerstin Nils-dotter och var född 1720. De hade fem barn.

Vi går fram till 1700-talets sista årtionden, som återspeglar förhållandena under åren 1782-1801. Sven Bergesson dog 1790. Alla de fyra barnen var gifta och hade flyttat från hemmet. Sven Svensson och Kerstin Svensdotter fick ytterligare tre barn till de fyra: Maria u.å., Johannes 1792 och Israel 1794. Olof Jonsson och Caisa Jonsdotter tog nu undantag av Israel Andersson från Vissefjärda, född 1778 och från 1802 gift med dottern Ingrid Olofsdotter, f. 17??. Den andre Sven Svensson och Brita Pers-dotter fick 5 barn: Anders 1782, Segrid 1786, Peter 1791, Stina 1793 och Sven 1799. Peter Andersson var född 1776. Han gifte sig 1794 med Brita Persdotter, f. 1776 men avled redan 1800 utan barn. En gård brukades av Olof Carlsson, f. 1752, och Elin Ericsdotter, f. 1767. De fick sonen Carl Magnus, som dock synes ha dött ung, och Stina, född 1793, och Johannes 1799. Bryniel Börgesson var född 1758 och gift med Stina Månsdotter, f. 1772. De fick 3 barn: Caisa Lena u.å., Börge 1793 och Olof 1794. Börje Svensson, f. 1759, var son till Sven Bergesson och Elin Nilsdotter och övertog föräldragården. Han var gift med Ingeborg Andersdotter, f. 1771. De fick två barn: Stina 1793 och Maria 1797. Eric Persson var nu inhyses. Alla barnen var gifta: Anders i Algutsboda, Peter i Norra Örsjö, Maja gift på ägorna med torparen och salpetersjudaren Sven Håkansson. Båtsman var Sven Nilsson Laggare, född 1780 och 1801 gift med Elsa Danielsdotter, f. 1775. Sven Bergesson och hans hustru Ingeborg Gummesdotter flyttade till Algutsboda. Det fanns nu en torpare, som hette Sven Börjesson, född 1744 och gift med Karin Jonsdotter från Södra Bondetorp, f. 1754.

Under perioden 1802-1815 fanns det i Kopparfly tre bönder med namnet Sven Svensson. Den äldste Sven Svensson var född 1745 och har förut nämnts. Den mellerste Sven Svensson var född 1754 och gift med Brita Persdotter. Även han har nämnts tidigare. Den yngste Sven Svensson var tidigare torpare på Kopparflys ägor men blev bonde. Han var född 1774 och son till Sven Svensson den äldste och Kjerstin Svensdotter. Han var gift med Cajsa Andersdotter, född 1767. De fick 1803 dottern Maria och 1807 sonen Jonas. Per Svensson och Brita Svensdotter överlät nu sin gård till sonen Börje Persson, f. 1785, som gifte sig med Maria Danielsdotter, f. 1786. De fick 1812 dottern Cajsa Lena och 1815 sonen Gustaf. Olof Carlsson och Elin Ericsdotter fick 1802 Jonas och 1809 dottern Maria och hade därmed 4 barn. Brynjel Börjesson och Stina Månsdotter tog undantag av sonen Börje Brynjelsson och hans hustru Ingierd Jonsdotter, f. 1790. Börje Svensson och Ingeborg Anders-dotter fick ytterligare 3 barn: Sven 1802, Brita Stina 1809 och Peter 1813. Olof Jonsson och Cajsa Jonsdotter hade nu undantag. Deras barn Ingrid och Peter hade lämnat hemmet. Det fanns nu två torpare i Kopparfly: Sven Håkansson, f. 1761 och gift med Maria Ericsdotter, hade 8 barn. Sven Börjesson var gift med Karin Jöns-dotter. De hade inga barn hemma. Flera änkor och inhyses bodde även på ägorna.

Under åren 1815-1821 fanns det 7 hemmansägare i Kopparfly: 4 på 1/8 mtl, 2 på 1/6 mtl och 1 på 1/16 mtl. Olof Carlsson, Börje Persson, Börje Svensson och Sven Svensson den yngre brukade var sitt 1/8 mtl. Den ena gården på 1/6 mtl brukades till en början av Jonas Mattsson, född 1769, och hans hustru Nilla Larsdotter, född 1786. De hade 4 barn: Ingrid, född 1809, Anna Stina 1815, Brita Maria 1817 och Peter 1819. Familjen flyttade under perioden till Gränö ägor och gården brukades en tid av Johannes Andersson och Cajsa Håkansdotter, som hade sonen Anders. Den andra gården på 1/6 mtl brukades först av Peter Svensson, f. 1777, och sedan av Johannes Svensson, f. 1792, och hans hustru Anna Petersdotter, f. 1795. De fick 3 barn: Maria 1817, Peter Johan 1819 och Israel 1821. Den ena gården på 1/12 mtl brukades först av Börje Brynjelsson och Ingrid Jonsdotter, som 1816 fick dottern Stina Cajsa. De flyttade därefter till Algutsboda och överlät gården till Håkan Håkansson, född 1780, och hans hustru Ingrid Olofsdotter, f. 1782. De hade 2 barn: Abraham, född 1810, och Maria, född 1814. Den andra gården på 1/12 mtl ägdes av Anders Svensson, f. 1782, som dock avled 1820. Änkan Stina Månsdotter behöll gården för de 3 barnens räkning: Lena Stina, f. 1811, Catrina Lisa, f. 1814 och Lotta, f. 1817.

Det fanns nu 6 torpare i Kopparfly. Daniel Persson, f. 1788, och Peter Persson, f. 1797, var bägge ogifta. Sven Håkansson var född 1761 och gift med Maria Erics-dotter, f. 1770. De hade fem barn. Sven Börjesson var född 1744 och hans hustru Karin Jonsdotter 1754. Hon dog 1821. Om henne är antecknat i kyrkoboken, att hon ej kunde läsa i bok. Det var tydligen sällsynt vid denna tid! Torparen Börje Brynjelsson är identisk med den bonde, som tidigare brukade 1/12 mtl. Han fick 1816 en dotter Stina Cajsa. Torparen och båtsmannen Axel Hvithår var född 1795 och gift med Elin Pehrsdotter, u.å. De hade 2 barn. Han var båtsman för Elmeberg men bodde på Kopparflys ägor. Båtsmannen för Korpahult Peter Hult bodde också på Kopparflys ägor. Han var född 1788 och gift med Catharina Petersdotter, f. 1786. De hade 2 barn. På ägorna bodde också avskedade båtsmannen Johannes Ekelund, född 1781 och gift med Stina Börjesdotter, f. 1793. De hade 5 barn. Sven Svensson den äldre bodde som undantagsman på ägorna med sin hustru Kjerstin Svensdotter, f. 1753. Dessutom fanns flera inhysespigor och änkor i Kopparfly.

På 1820-talet tog Olof Carlsson och Elin Ericsdotter undantag av sonen Johannes Olofsson, född 1799 och gift med Stina Petersdotter, f. 1796. De hade 3 barn: Olaus 1815, Carl Magnus 1823 och Lotta 1828. Även Börje Persson och Maria Daniels-dotter tog undantag. De hade 6 barn: Cajsa Lena, f. 1812, Johannes, f. 1819, Gustaf 1822, Daniel 1825, Jonas 1828 och Johanna, u.å. Håkan Håkansson dog 1823. Han efterlämnade änkan Ingrid Olofsdotter och 3 barn: Abraham, f. 1810, Nicolaus, f. 1817 och Maria 1819. Gården brukades en kort tid av Peter Olsson, f. 1787, och Maria Mattisdotter, f. 1787, tills de 1824 flyttade till Algutsboda. Ny ägare blev Peter Jonsson, som var född 1804 och gift med Maria Håkansdotter, f. 1814. Hon var dotter till Håkan Håkansson. Abraham Håkansson var torpare på ägorna. Även Börje Svensson och Ingeborg Andersdotter tog undantag av dottern Maria Börjesdotter, f. 1797, och hennes man Olaus Jonsson, f. 1798. De fick 4 barn: Johannes 1826, Johanna 1828, Lotta 1830 och Wendla, u.å. Sven Svensson den yngre och Cajsa Andersdotter tog undantag, i deras fall av dottern Maria Svensdotter, f. 1803, och hennes man Israel Axelsson, f. 1801. De fick 3 barn: Olaus 1825, Jonas 1827 och Lotta 1830. Johannes Svensson avled 1830. Änkan Anna Petersdotter brukade gården tillsammans med de 6 barnen, av vilka 4 var födda på 1820-talet: Israel 1821, Jonas 1823, Johanna 1826 och Carl Magnus 1828.

Icke mindre än 10 torpare fanns nu på Kopparflys ägor längre eller kortare tid. Redan nämnd är torparen Abraham Håkansson, född 1810 och ogift. Torparen Daniel Persson var född 1788 och gift med Maria Jonsdotter, f. 1798. Peter Holmberg var född 1777 och hans hustru Anna Katharina Petersdotter 1783. De hade en dotter. Sven Håkansson var född 1766 och gift med Maria Ericsdotter, född 1770. De hade fem barn. Peter Svensson var född 1796. Hans hustru dog 1827. Börje Brynjelsson var född 1793 och gift med Ingrid Jönsdotter, född 1790. De hade två barn. Peter Persson brukade ett torp, som kallades Mörelycka. Han var född 1797 och gift med Maria Nilsdotter, född 1803. De fick 1824 sonen Gustaf men flyttade sedan bort. Så gjorde torparen Axel Hvithår, hans hustru Elin Persdotter och deras tre barn. Torparen Jonas Månsson avled 1831, året efter hustruns död. De efterlämnade fyra barn. Båtsmannen Peter Hult flyttade med hustru och tre barn bort under 1820-talet. Bland inhyses kan nämnas Johannes Ekelund, f. 1781, med hustru Stina Börjes-dotter, f. 1783, och 6 barn. Kopparfly var mycket folkrikt på 1820-talet.

Vi går fram till 1840-talet. Nu finns det en uppgift på hur många människor som bodde på hemmanets ägor. Folkmängden uppgick till 81 personer, varav 30 var män och 51 kvinnor. Ett ovanligt stort överskott av kvinnor! 1846 flyttade Johannes Svenssons änka, undantagsänkan Anna Petersdotter till Moshult i Algutsboda. Gården på 1/6 mtl övertogs av mågen Andreas Månsson från Norra Björnahult, född 1817 och gift med dottern Maria Johansdotter. De fick 3 barn: Johanna Christina, f. 1841, Helena Beata 1843 och Johannes 1849. På 1/12 mtl dog Johannes Olssons änka Stina Petersdotter 1846. Gården övergick till sonen Carl Magnus Johansson, f. 1823 och 1847 gift med Lotta Andersdotter, f. 1817. De fick 1848 dottern Ida Mathilda och 1850 sonen Johan Elof. Nästa gård, som var på 1/6 mtl, brukades först av Peter Jonsson, f. 1804, och hans hustru Maria Håkansdotter, f. 1814. De hade fyra barn: Lena, f. 1832, Olaus 1836, Jonas 1838 och Emma 1842. Från år 1846 övertogs gården av Peter Johan Johansson, född 1819 i Kopparfly och son till Johannes Svensson och Anna Petersdotter från Algutsboda. Han ingick 1846 äktenskap med Ingrid Petersdotter, född 1827 i Algutsboda. Deras son Johannes Gustaf föddes 1848. 1/8 mtl brukades av Olaus Jonsson från Gränö, f. 1779, och Maria Börjesdotter, född i Kopparfly 1797. De hade 4 barn: Johanna, född 1818, Lotta 1830, Wendla 1835 och Emma 1838. Nästa gård på 1/8 mtl brukades från 1837 till 1846 av Samuel Petersson från Algutsboda, född 1800, och Cajsa Lena Börjes-dotter, f. 1812. De fick 1840 sonen Peter August och 1842 dottern Emma Christina. Gården övertogs 1846 av Peter Håkansson från Algutsboda, f. 1803, och hans hustru Maria Månsdotter, f. 1806. De fick 4 barn: Johanna född 1834, Johan August 1837, Frans Gustaf 1840 och Emma Mathilda 1849.

Den tredje gården på 1/8 mtl brukades av Israel Axelsson från Spaksmåla, f. 1801, och Maria Svensdotter, född i Kopparfly 1803 och dotter till Sven Svensson den yngre. De fick 6 barn: Olaus 1825, Jonas 1827, som 1849 flyttade till Nybro, Lotta 1830, Johannes 1833, Carl 1836 och Wendla. På nästa 1/8 mtl omkom 1850 Sven Nilsson efter ymnig brännvinsförtäring. Hans kropp obducerades och begravdes sedan ”i tysthet” vid [oläslig förled]-husets västra gavel på Madesjö kyrkogård. Änkan Lena Stina Andersdotter var född i Kopparfly och dotter till Anders Svensson och Stina Månsdotter. Hon behöll gården. Äldste sonen Johannes, f. 1832 inskrevs i Kalmar lärdomsskola 1848. Övriga barn var: Brita Stina, f. 1834, Maria Charlotta 1837, Emma Christina 1839 och Johanna 1848. Båtsman var på 1840-talet Gustaf Johansson Laggare, född i Virrmo 1823. Han gifte sig 1842 med Gustava Petersdotter från Algutsboda, f. 1822. De fick 1849 sonen Johan Elof.

Det fanns nu fem torpare på hemmanets ägor. Abraham Håkansson, f. i Kopparfly 1810. Han var nu gift med Johanna Svensdotter från Torhamn och hade med henne fyra barn. Daniel Persson var född i Kopparfly 1788 och gift med Maria Jönsdotter från Sjöahult, f. 1797. De hade fyra barn. Peter Danielsson var född 1826 och gift med Johanna Olofsdotter från Knappsmåla, f. 1817. De hade från 1849 sonen Carl. Torparen Sven Håkanssons hustru Maria Eriksdotter dog 1841 och han själv dog 1847. Torparen och skomakaren Gustaf Nilsson var född i Virrmo 1825. Med hustru och dotter flyttade han hit från Ellebäck 1849. Inhysesmannen Samuel Petersson, som tidigare varit hemmansägare, häktades 1847 för stöld och hustrun Cajsa Lena Börjesdotter undergick 1848 hemligt skriftermål för 1:sta resan snatteri. En familj i nedförsbacken! De bodde nu hos hennes fader Börje Pehrsson, vars hustru avlidit 1845. Flera undantagsänkor bodde på ägorna längre och kortare tid.

På 1850-talet fick Andreas Månsson ytterligare 3 barn: Mathilda 1852, Fredrika Charlotta 1854 och Wendla 1859. Carl Magnus Johansson fick ytterligare 2 barn: Jonas Peter 1855 och Johannes 1858. Peter Johan Johansson fick också 2 barn: Maria Christina 1853 och Ida Amalia 1859. Olaus Jonsson överlät 185? sina 1/8 mtl till mågen Sven Simonsson från Skäregärde, f. 1825, och gift med hans dotter Johanna Olaidotter, f. 1828. De fick 2 barn: Carl Simon 1857 och Johannes 1859. Peter Håkansson och Maria Månsdotter brukade sina 1/8 mtl hela 1850-talet. Israel Axelssons hustru Maria Svensdotter avled 1858. Sonen Olaus flyttade 1852 till Siggegärde och dottern Lotta blev 1861 gift till V. Hällasjö i Algutsboda. Sonen Jonas flyttade 1854 till Vissefjärda. Sven Nilssons änka Stina Andersdotter, som hittills skött hemmansdelen, tog 1860 undantag av mågen Carl Johan Håkansson från Nässjö-måla, f. 1837 och gift med dottern Brita Stina Svensdotter, f. 1834. Undantagsänkan Ingrid Olofsdotter, som var född i Kopparfly 1782, avled 1855. Undantagsänkan Ingeborg Andersdotter, född i Bällsjömåla 1791, avled 1856 och undantagsänklingen Börje Pehrsson, född i Kopparfly 1785, avled 1857. Torparna var nu 4. Peter Danielsson med hustru och 2 barn, Gustaf Nilsson, som återflyttat från Ellebäck 1849, med hustru och 3 barn, Gustaf Svensson, född i Algutsboda 1832, dog 1858 i den då grasserande svåra rödsotsepidemien och efterlämnade änkan Johanna Danielsdotter och ett barn. Skräddaren och torparen Jonas Johansson var född i Kopparfly 1806. Han återflyttade hit från Algutsboda 1858. Han var gift med Ingrid Andersdotter från Algutsboda, f. 1805.

Under åren 1861-1871 tog Andreas Månsson undantag av mågen Johan August Jonsson, f. 1840 och 1864 gift med dottern Helena Beata Andersdotter, som var född 1843. De fick 3 barn: Wilhelmina Viktoria 1865, Augusta Mathilda 1867 och Amanda Mariana 1870. På nästa 1/6 mtl avled Carl Magnus Johanssons hustru Lotta Anders-dotter 1869. Hon efterlämnade fyra barn. Peter Johan Johansson och Ingrid Peters-dotter på 1/6 mtl fick sitt fjärde barn med sonen Carl Amandus 1862. På 1/8 mtl fick Sven Simonsson och Johanna Olaidotter ytterligare 3 barn på 1860-talet: Johan Gottfrid föddes 1862, Ida Charlotta 1864 och Hulda Augusta 1867. Peter Håkansson och Maria Månsdotter tog 1864 undantag av sonen Frans Gustaf Petersson, f. 1840, som detta år gifte sig med Johanna Charlotta Jonsdotter, f. 1846. De fick 1867 sonen Carl Ernst och 1869 sonen Aron Amandus. På nästa 1/8 mtl avled Israel Axelsson 1868 som undantagsman. Gården hade redan övertagits av sonen Johannes Israelsson, f. 1833 och 1862 gift med Emma Mathilda Johansdotter från Algutsboda, f. 1842. De fick 3 barn: Carl Amandus 1866, Hulda Charlotta 1869 och Axel 1870. Carl Johan Håkansson och Britta Stina Svensdotter fick på 1860-talet 5 barn: Johan Gottfrid 1861, Amandus 1863, Johannes Vilhelm 1865, Hulda Amanda 1867 och August Emrik 1869. Undantagsmannen Olaus Jonsson avled 1862. Torpare var Peter Danielsson, Gustaf Nilsson, som 1863 flyttade till Kvarneslätt med hustru och 3 barn, Jonas Johansson, August Magnusson, som blev änkling 1861 och flyttade till Skälby vid Kalmar 1871 och Jonas Olsson, som blivit änkling 1866 och sedan 1868 flyttade till Kopparfly från Kristvalla. Båtsman var från 1861 Jonas Johansson Laggare, f. 1841. Han var gift med Emma Gustafva Jonsdotter, f. 1844 och hade 3 barn. Många inhyses och backstugusittare bodde på ägorna.

Under åren 1871-1881 fick Johan August Jonsson och Helena Beata Andersdotter ytterligare 3 barn: Algot Ferdinand 1873, Carl Hildemar 1876 och Ernst Emil 1878. Carl Magnus Johanssons dotter Ida Mathilda flyttade 1873 till Kolfly. Peter Johan Johansson och Ingrid Petersdotter tog 1875 undantag av sonen Johannes Gustaf Petersson, f. 1848 och 1875 gift med Johanna Johannisdotter, f. 1852. De fick 3 barn: Ida Mathilda 1876, Carl Bernhard 1877 och Johan Aron 1880. Sven Simonsson och Johanna Olaidotter brukade sina 1/8 mtl med sina 5 barn. Franz Gustaf Peterssons hustru Johanna Charlotta Jonsdotter avled 1873, varefter han gifte om sig med Hedda Amalia Andreasdotter från Västra Madesjö, f. 1853. I första äktenskapet föddes 3 barn: Carl Ernst 1867, Aron Amandus 1868 och Augusta Matilda 1871. I det andra föddes 1877 Hilma Erika och 1879 Selma Charlotta. Johannes Israelsson och Emma Mathilda Johansdotter fick ytterligare 2 barn efter 1870, nämligen Amanda 1874 och Ida Charlotta 1878. Carl Johan Håkansson avled 1880. Med hustrun Britta Stina Svensdotter hade han på 1870-talet fått ytterligare 2 barn: Emilia Serafia 1875 och Carl Algot 1877. Undantag hade Andreas Månsson, Peter Håkansson, änkan Lena Stina Andersdotter och änkan Anna Catharina Petersdotter.

Torpare var Peter Danielsson och Jonas Olsson. Det fanns nu två skomakare i Kopparfly: Gustaf Nilsson och Pehr August Samuelsson. Den senare flyttade 1880 till Tyskland. På ägorna bodde vidare tre avskedade båtsmän: Israel Petersson Stålbåge var född 1830 i Algutsboda och gift med Cajsa Lena Carlsdotter, f. 1821 i Mortorp. De flyttade från Tjukehall till Kopparfly 1875. Jonas Johansson Laggare flyttade 1879 till M-Örsjö med hustru och 4 barn. Den tredje båtsmannen var Jonas Jonsson Hult, f. 1814. Liksom tidigare bodde flera inhyses och backstugusittare på ägorna. Hela folkmängden i Kopparfly var 1875 93 personer. Hemmansdelarnas taxeringsvärde var 24000 kr.

På 1880-talet fick Johan August Jonsson och Helena Beata Andersdotter ytterligare 2 barn: Hildur Anna Eugenia 1881 och Esther Signe Beata 1882. Däremot avled dottern Augusta Mathilda 1886. Carl Magnus Johansson tog 1883 undantag av sonen Jonas Peter Carlsson, f. 1855, som var gift med Rosalia Amanda Svensson, f. 1858. Hon dog redan 1884, varefter han gifte om sig med Ida Helena Andreas-dotter, f. 1864. Hon var från Algutsboda. Av barnen dog Karl Aldo Alexius 1886. Sonen Karl Gustaf föddes 1887. Johannes Gustaf Petersson och Johanna Johans-dotter fick på 1880-talet två barn: Anna Victoria 1881 och Esther Emilia 1885. Sven Simonssons hustru Johanna Olsdotter avled 1891, sedan äldste sonen Carl Simon avlidit 1885. Sonen Johannes gifte sig och flyttade från hemmet 1886 varefter Sven Simonsson överlämnade gården till sonen Johan Gottfrid Svensson, f. 1862. Han gifte sig 1889 med Amanda Kristina Svensson, f. 1865. De fick 1890 sonen Erik Gustaf Simeon. Franz Gustaf Petersson avled 1885 liksom hustrun Hedda Amalia Andersdotter. Efterlevande var 2 barn i första äktenskapet: Carl Ernst, f. 1867 och Augusta Mathilda, f. 1871 samt 3 barn i det andra: Helena Erika, f. 1877, Selma Charlotta, f. 1879 och Hildur Sofia, f. 1885. Gården arrenderades av Johannes Svensson, f. 1859 och gift med Mathilda Charlotta Johannisdotter från Vissefjärda, f. 1860. De fick 1887 dottern Signe Gunhild Matilda. Han emigrerade 1888 till USA och lämnade hustru och barn kvar i Sverige. Johannes Israelsson och Emma Matilda Johansdotter fick på 1880-talet ytterligare 2 barn: Anna Matilda föddes 1882 och Ernst Hjalmar 1886. Carl Håkansson avled 1880 varefter änkan Brita Stina Svens-dotter, som var född 1834, brukade gården tillsammans med de 5 barnen. 1/16 mtl brukades av Carl Gustaf Samuelsson, född i Algutsboda 1868 och 1890 gift med Hulda Augusta Svensson, född 1867. 1/8 mtl brukades från 1890 av Carl Amandus Petersson, som var född 1862 och 1890 gifte sig med Almida Ottilia Johansson, f. 1868. De fick 1891 sonen John Gustaf Gunnar. Undantag hade följande: Andreas Månsson och Sven Nilssons änka Lena Stina Andersdotter. Undantagsmannen Peter Håkansson avled 1881 och hans hustru Maria Månsdotter 1883. Undantags-mannen Peter Johan Johanssons hustru Ingrid Petersdotter avled 1881.

De två torparna Jonas Olsson och Karl Petersson flyttade bort 1881 resp. 1889. Soldaten i Uppvidinge kompani Johan August Karlström flyttade 1885 till Kopparfly. Han var född 1864 och 1885 vigd vid Emma Mathilda Petersson, f. 1858. De hade 2 barn. Förre båtsman Peter Jonsson Pihl flyttade till Kopparfly 1889 och förre båtsman Nils Magnus Gustafsson Floman 1891. Den senare hade en dotter. Skomakare Gustaf Nilsson bodde kvar på ägorna med hustru och barn liksom f. båtsmannen Israel Petersson Stålbåge med hustru och 2 barn. Stationskarlen Johan Arfvid Petersson med hustru och dotter samt mjölnaren Jonas Samuelsson, f. 1828 i Ekeberga bodde på ägorna. Den sistnämnde var änkling sedan 1885 och flyttade till Kopparfly 1889.

Under åren 1891-1894 gifte sig Johan August Jonssons dotter Mariana 1894 till Oskar. Jonas Peter Carlsson och Ida Helena Andersdotter fick 1891 ytterligare en son Erik Gustaf. Johannes Gustaf Petersson på 1/6 mtl avled 1893. Han lämnade efter sig änkan Johanna Johansdotter och 5 barn födda före 1885. Johan Gottfrid Svensson och Amanda Kristina Svensson fick 1890 sonen Erik Gustaf Svensson och 1892 dottern Edit Ingeborg Constance. Johannes Israelssons och Emma Matilda Johansdotters äldste son Carl Amandus emigrerade 1892 till USA. Näst äldste sonen Axel gifte sig till Långasjö 1894. Systern Amanda gifte sig 1893 och flyttade bort. Kvar var Ida Charlotta, Anna Matilda och Ernst Hjalmar. Carl Håkanssons änka Brita Stina Svensdotter brukade fortfarande 1/8 mtl tillsammans med de fem barnen. 1/16 mtl brukades av Carl Gustaf Samuelsson och Hulda Augusta Svensson. De hade gift sig 1890 och fick 1894 sonen John Rickard. 1/8 mtl brukades av Carl Amandus Petersson, född 1862 och 1890 gift med Almida Ottilia Johansson, f. 1868. De fick 2 barn: John Gustaf Gunnar 1891 och Karl Hugo 1892. Andreas Månssons hustru Maria Johansdotter avled 1893. Undantagsänkan Lena Stina Andersdotter gick bort 1894. Undantagsmannen Peter Johan Johansson blev änkling 1891. Frans Gustaf Peterssons äldste son Carl Ernst Fransén, f. 1867, emigrerade till USA 1892. Undantagsmannen Sven Simonsson blev änkling 1891. Dottern Ida Charlotta gifte sig 1892 och flyttade bort. Bland övriga på ägorna kan nämnas skomakaren Gustaf Nilsson med hustru och 2 barn, mjölnaren Jonas Samuelsson, sjömannen Carl Olsson, förre soldaten Carlström, förre båtsmannen Stålbåge och förre båtsmannen Floman, som avled 1893. Befolkningen var 1894 45 män och 34 kvinnor eller totalt 79 personer.

Emigranternas antal från 1870 till 1892 var 6. Den förste var smedsdrängen Fredrik Johansson, som utvandrade till Tyskland. Sedan dröjde det tio år innan arbetaren Carl August Andersson och skomakaren Per Samuelsson utvandrade, den förre till USA, den senare till Tyskland. Arbetaren Johannes Svensson emigrerade 1888 till USA och följdes 1892 av bondsönerna Karl Ernst Fransén och Carl Amandus Johansson.