NYBROKUNSKAP

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/kopparfly+nybro?c=56.718692,15.679964&t=geos&z=13.19

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Betydelsen av förleden ”koppar” i namnet Kopparfly är ett dialektord som betyder ungefär ”stenig mark”. Vad ordet ”fly” betyder är välkänt för varje Madesjöbo. Våt-markerna söder om Madesjö kyrka kallades i min barndom alltid ”flyet”. Hemmanet Kopparfly har upptagits under medeltiden, sannolikt ganska tidigt. Härför talar att det var ett folkrikt hemman redan under 1500-talet och att dess avrad till Kronan var förhållandevis stor redan 1539. I 1533 års register över den extraordinarie skatt, som kallades ”gärden” heter brukaren ”Per Ebbesson”. Han var kvar, när de första fogde-räkenskaperna gjordes upp 1539. Enligt dessa skulle ”Per Ebbesson i Kaaparaffly” årligen erlägga ett pund smör (cirka 7 kg), en spann malt (ungefär 80 liter), 2 öre, en packe näver och fodring för 2 hästar. Fodringen skulle lösas med pengar: 2 öre per häst. Den höjdes inom några år godtyckligt till 3 öre per häst. Fodringen var den mest betungande delen av avraden. 1541-42 ökades Per Ebbessons avrad till 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 pund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Några år senare, 1545, hette brukaren Matz Persson. Han var säker-ligen son till Per Ebbesson. Det fanns säkert fler människor i Kopparfly än Matz. När konungen 1546 rekryterade Madesjöbor till knektar värvade han bl.a. en ”Per i Kopparfly”, som i sold fick 2 mark örtug 2 öre. Matz brukade dock alltjämt hemmanet 1551, då avraden höjts till 9 fyrkar. 1556 står ”Enkian Matses”, dvs Matz’ änka, för hemmanets avrad. Samma år hette knekten ”Per Claesson”. Han fick 4/5 mark i sold.

Brukaren 1561 hette Matts. Han var väl son till Matz Persson. Hans avrad hade höjts med ett dagsverke till fyra dagsverken årligen. Hemmanet räknades detta år som ett halvt hemman. Trots detta måste det underhålla en knekt ”Elins son”. Var Elin Matz’ änka? Ansvarig för tionden var 1565 ”Björn i Kopparfly”. Han levererade detta år 4 skäppor råg och 1½ skäppa korn, vilket motsvarar en skörd på 60 skäppor råg och 22½ skäppa korn – ett bra skörderesultat. 1569 hette brukaren ”Oloff Mattsson”, men knekten hette fortfarande Björn. Det var Olof Mattsson som ansvarade för Älfsborgs lösen 1571. Han deklarerade följande tillgångar: ½ lispund koppar, 3 oxar, 9 kor, 3 tvåårsungnöt, 1 ettårsungnöt, 8 får, 8 svin, hästar för 20 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 17 mark, ett av de högre beloppen i Madesjö och ett vittnesbörd om att Kopparfly var ett gott hemman. Olof brukade Kopparfly hela 1570-talet. 1572 gav han 4 skäppor råg och 3 skäppor korn i tionde, motsvarande 45 skäppors skörd av vardera sädesslaget. 1573 beskattades han för en ”kronoutjord” dvs en nyodling. För denna måste han årligen lämna fodring för 2 hästar.

En ny brukare står för avraden från hemmanet 1580. Han hette ”Joen Matzsson” och var säkerligen son till ovannämnde Matz. Han var knekt i Abraham Nilssons fänika. Han brukade också den ovannämnda utjorden, eller snarare han var officiellt an-svarig för skattens utgörande. Den egentlige brukaren var säkerligen någon annan, kanske en broder. Det fanns andra personer på hemmanet. 1590 bötfälldes enligt saköreslängden en ”Oluff Biörn” i Kopparfly för hor till 16 mark och 4 oxar. Det var ovanligt höga böter och antyder väl, att Björn var välbeställd. 1591 års fogderäken-skaper upptager som brukare av ½ hemman Kopparfly dels en Birger Björnsson dels en Joen. Birger var väl broder till Olof Björnsson. Birger anges vara knekt. 1598 uppges som brukare ”Joen Mattsson”, som också var knekt. 1600 brukas Kopparfly av ”Börje i Koparfly” och utjorden av Joen. Börje har försvunnit 1604 då ”Jon Matzsson i Koperfly” ensam står som ansvarig, men Birger eller Börje fanns säkert kvar och dyker åter upp 1613, då Älfsborgs andra lösen skulle erläggas.

Det fanns nu 3 ”hjonelag” eller hushåll i Kopparfly. ”Byrie i Kopparfly” hade en dräng och erlade 3 koppardaler, Matz och Joen erlade tillsammans 4 koppardaler. De bildade var sitt hjonelag, dvs de var gifta. Kopparfly hade nu upphört att vara underhållshemman för en knekt. Men fortfarande fanns det mycket folk på ägorna. Enligt 1620 års fogderäkenskaper var Börje ansvarig för den årliga räntan. För den samtidigt uttagna extraskatten boskapspenningen svarade däremot 3 andra brukare: Joen i Kopparfly 2 dlr 29 öre, Matz och änkan 2 dlr 27 öre och Per Larsson 4 dlr. Här fanns således fyra gårdar eller hemmansdelar. I tiondelängden 1622 ansvarar Birie ensam för tionden. 1623 fanns en knekt Nils Månsson i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente. 1625 är en Maiitis i Koparfly ansvarig både för hemmanet och utjorden. 1628 åter är Peter Matzon och Sven Birgersson ansvariga för boskaps-penningen. Peter Matzons tillgångar var följande: 4 tunnor säd, 1 tunna svedjeråg, 1 ungsto, 6 kor, 4 kvigor, 12 får, 3 svin. Sven Birgersson deklarerade: 4 tunnor säd, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 4 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Enligt 1633 års jordebok brukade Sven både hemmanet och utjorden men enligt samma års mantalslängd över boskapspenningen var Sven och Nils Månsson ansvariga för denna. Sven deklarerade nu: 4½ tunna säd, 1 ungsto, 2 stutar, 4 kor, 3 kvigor. Nils Månsson deklarerade: 4½ tunna säd, 1 tunna svedjeråg, 2 oxar, 5 kor, 4 kvigor, 4 får, 3 lamm och 3 ungsvin. I 1635 års jordebok stod Sven fortfarande ensam för Kopparfly. I avraden har nu tillkommit 4 lass ved årligen. I övrigt är avraden den-samma som på 1560-talet. Samma avrad gällde också för utjorden: fodring för 2 hästar. I 1641 års mantalslängd är det Nils som står för hemmanet. Han har en dotter hemma och deklarerar följande tillgångar: 2 oxar, 2 stutar, 8 kor, 3 kvigor och 4 tunnor utsäde. Kanske heter hans hustru Karin, ty enligt 1639 års kyrkoräkenskaper gav en Karin detta år 1 mark till Madesjö kyrka. Men Karin kan också ha varit Svens hustru, ty Sven fanns kvar. Sven och Nils står tillsammans för hemmanet både 1649 och 1650 liksom 1655, då Nils har son, dotter och piga och Sven har en dotter hemma. Nils’ son hette Nils Nilsson. Han förekom 1654 vid tinget i Vassmolösa, anklagad för att ha avlat barn med Kierstin Petersdotter i Kopparfly.

Sven och Nils brukade Kopparfly hela 1660-talet, men 1668 tillkom som tredje man den ovan nämnde Nils Nilsson, som nu var gift. Någon gång under 1670-talet tillkom ännu en brukare, som hette Jacob. Han fick 1679 en dotter Sigrid och 1682 en dotter Brita. 1682 ansvarade officiellt Sven för hemmanet och den årliga räntan: 8:13:19 d. Utjorden kallas nu ”obyggt” och dess ränta var 16 öre 1 penning. I 1686 års jordebok står Swen Swensson för ett helt hemman Kopparfly. Räntan har nu sänkts till 6 dlr 12 öre 17 penningar och hemmanet är helt. Under 1690-talet delades hemmanet. I 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”1 Kopparfly. Nils och Nils Swensson med Jacob kunna mahla sin säd men intet mehra.” Redan 2 år senare, eller 1699 fanns det 4 brukare: Gamle Nils, unge Nils, Sven och Jacob. Var och en brukade ¼ hemman. Kopparfly förklarades vara ”K. Amiralitetet och det wissa båts-manshållet anslaget.” Avraden eller räntan gick alltså direkt till Karlskrona. Räntan var nu åter höjd till 8 dlr 12 öre 17 penningar. 1697 skänktes 16 öre till kyrkan efter en Lisbeth i Koparflymåla. Var detta den ofta omtalade utjorden? Den 5 juni 1704 hölls ett ”samkväm” hos Sven i Kopparfly. Därvid gjordes en insamling, som inbringade 45 dlr. I 1717 års mantalslängd är brukarnas antal 5: Pär Nilsson, Jöns Bengtsson, Börje Jacobsson, änkan Kierstin och änkan Ingeborg. De båda änkorna var väl efter Sven och Nils. Av en notis i domboken för år 1735 framgår, att Nils Nilsson friköpt halva Kopparfly till skatte d. 2 december 1703.

Grannsämjan var vid denna tid inte den bästa i Kopparfly. Vid hösttinget 1726 till-talade Joen Nilsson i Kopparfly sin farbroder Per Nilsson att svara för sin döde broder Johan Nilssons barn. Joen Nilsson tilltalade vidare sin ”gårdman”, som också hette Joen Nilsson i 5 punkter: 1. för att denne på olaga tid släppt ut kreatur i en kalvhage, ”varifrån de gått i sädesgärdet och kullrifvit 4 st. hökufvar och trampat i säden.” 2. ”för det han upkiört kärandens åkermark.” 3. ”för han skall brutit löf på kärandens äng.” 4. ”för en sönderslagen bössa.” 5. ”för ett röijslestycke.” Häradsrätten beslöt upp-skjuta målet tills laga syn skett. Sannolikt förliktes parterna, eftersom ingenting avhördes i fortsättningen.

Husförhörslängden 1728-1740 visar att Kopparfly var ett folkrikt hemman. Den upp-räknar Per Nilsson med hustru Kerstin, Börje Jacobsson med hustru Maria, Börje Svensson, vars hustru Elin uppges vara död, Jon Nilsson med hustru Maria. Dessa fyra var hemmansägare. Båtsman var Daniel Laggare med hustru Maria. Vidare bodde på ägorna inhysesänkorna Ingrid, Karin och Gunnil, Kerstin Carlsdotter, 18 år gammal, Marta, Sissa Jonsdotter, Segrid, Maria, Nils Persson, Swen Börgesson, Kerstin Börgesdotter, Bengt och Per Persson samt en del strukna, som alltså antingen avlidit eller flyttat. Enligt vallängden 1740, som återspeglar ett något senare skede fanns det 5 röstberättigade hemmansägare i Kopparfly: Per Nilsson 1/6 mtl, Per Jönsson 1/6 mtl, Sven Börgesson 1/4 mtl, Börje Svensson 1/4 mtl och Jon Nilsson 1/6 mtl.

Enligt husförhörslängden 1749-1754 fanns det 6 hemmansägare. Deras ålder är f.f.g. antecknad. Nr 1 ägdes av Börje Jacobsson, 63 år, och Segrid, vars ålder ej är angiven. Nr 2 ägdes av Jon Nilsson, 54 år, och Maria, 30 år, nr 3 av Per Jönsson och därefter av Sven Persson, 21 år, och Sissela, 33 år, nr 4 av Sven Börjesson den äldre, 39 år, och Elin, 25 år, nr 5 av Sven Börjesson den yngre, 26 år, och Segrid, nr 6 av Eric Persson, 32 år, och Sara, 20 år. Utom de nu nämnda fanns det en mängd tjänstehjon och inhyses på ägorna.

Under åren 1755-1788 ökade hemmansdelarna i antal. Jon Nilsson, född 1695 och hans hustru Maria Börgesdotter, f. 1719, brukade sin gård hela perioden, men han avled strax därefter. Sonen Olof Jonsson, f. 1752, och hans hustru Caisa Jonsdotter, f. 1749, övertog därefter gården. De fick 4 barn: Stina 1771, Olof 1776, Maria 1780 och Ingrid 1782. Av Jon Nilssons övriga barn drunknade den äldste, Nils, 1761, dottern Karin blev gift i Desemåla och sonen Berge blev båtsman för Kroksjö. Sven Persson var född 1724 och gift med Sissela, f. 1718. De fick 1743 sonen Nils, som blev gift i Holmen, och 1753 dottern Kierstin. Den sistnämnda blev gift med Sven Svensson, f. 1745. De fick 5 barn: Sven 1774, Petter 1777, Stina 1779, Jonas 1782 och Nils 1786. Sven Börjesson den yngre var född 1722 och var först gift med Segrid Jonsdotter och från 1784 med Ingeborg Gummesdotter, f. 1726. I det första äkten-skapet föddes 7 barn, av vilka 3 dog unga. Kvar blev Karin, f. 1744, Märta 1746, Elin 1748, Sven 1754. Eric Persson var född 1717 och först gift med Sara (efternamnet ej känt) och sedan med Stina Thoresdotter. Han fick i första äktenskapet 7 barn: Nils 1753, Anders 1756, Peter 1757, Sven 1760, Jonas u.å., Elin 1767 och Maja 1770. Anders Larsson var ny i Kopparfly. Han var född 1726 och gift med Elin Börjesdotter, f. 1725. De fick 5 barn: Maria 1755, Stina 1759, Jonas 1760, Peter 1764 och Caisa 1762. Det var väl Sven Börjesson den äldres gård han övertog genom giftermål med dennes dotter. Om Sven Svensson är redan talat. Under periodens senare del brukades en gård av Olof Jonsson, som var född 1732, och hans hustru Caisa Jonsdotter, f. 1749. De fick 4 barn: Stina föddes 1771, Olof 1776, Maria 1780 och Ingrid 1782. En annan gård brukades av Per Svensson, f. 1742, och Brita Svensdotter, u.å. De fick 5 barn: Caisa 1775, Nils 1777, Anders 1781, Abram 1783 och Berge 1785. Ännu en Sven Svensson, kallad den äldre, brukade en gård. Han kom från Algutsboda, där han 1782 vigdes vid Brita Persdotter, f. 1760. De fick samma år sonen Anders.

Det bodde mycket folk i Kopparfly denna tid. Nämnas kan de avskedade båtsmännen Daniel Laggare och Nils Laggare, den förre med fyra, den senare med fem barn. Börje Jacobsson och hans hustru Ingrid Nilsdotter hade undantag. Flera änkor bodde på ägorna. Skomakaren Jon Bengtsson var född 1716. Hustrun hette Kerstin Nils-dotter och var född 1720. De hade fem barn.

Vi går fram till 1700-talets sista årtionden, som återspeglar förhållandena under åren 1782-1801. Sven Bergesson dog 1790. Alla de fyra barnen var gifta och hade flyttat från hemmet. Sven Svensson och Kerstin Svensdotter fick ytterligare tre barn till de fyra: Maria u.å., Johannes 1792 och Israel 1794. Olof Jonsson och Caisa Jonsdotter tog nu undantag av Israel Andersson från Vissefjärda, född 1778 och från 1802 gift med dottern Ingrid Olofsdotter, f. 17??. Den andre Sven Svensson och Brita Pers-dotter fick 5 barn: Anders 1782, Segrid 1786, Peter 1791, Stina 1793 och Sven 1799. Peter Andersson var född 1776. Han gifte sig 1794 med Brita Persdotter, f. 1776 men avled redan 1800 utan barn. En gård brukades av Olof Carlsson, f. 1752, och Elin Ericsdotter, f. 1767. De fick sonen Carl Magnus, som dock synes ha dött ung, och Stina, född 1793, och Johannes 1799. Bryniel Börgesson var född 1758 och gift med Stina Månsdotter, f. 1772. De fick 3 barn: Caisa Lena u.å., Börge 1793 och Olof 1794. Börje Svensson, f. 1759, var son till Sven Bergesson och Elin Nilsdotter och övertog föräldragården. Han var gift med Ingeborg Andersdotter, f. 1771. De fick två barn: Stina 1793 och Maria 1797. Eric Persson var nu inhyses. Alla barnen var gifta: Anders i Algutsboda, Peter i Norra Örsjö, Maja gift på ägorna med torparen och salpetersjudaren Sven Håkansson. Båtsman var Sven Nilsson Laggare, född 1780 och 1801 gift med Elsa Danielsdotter, f. 1775. Sven Bergesson och hans hustru Ingeborg Gummesdotter flyttade till Algutsboda. Det fanns nu en torpare, som hette Sven Börjesson, född 1744 och gift med Karin Jonsdotter från Södra Bondetorp, f. 1754.

Under perioden 1802-1815 fanns det i Kopparfly tre bönder med namnet Sven Svensson. Den äldste Sven Svensson var född 1745 och har förut nämnts. Den mellerste Sven Svensson var född 1754 och gift med Brita Persdotter. Även han har nämnts tidigare. Den yngste Sven Svensson var tidigare torpare på Kopparflys ägor men blev bonde. Han var född 1774 och son till Sven Svensson den äldste och Kjerstin Svensdotter. Han var gift med Cajsa Andersdotter, född 1767. De fick 1803 dottern Maria och 1807 sonen Jonas. Per Svensson och Brita Svensdotter överlät nu sin gård till sonen Börje Persson, f. 1785, som gifte sig med Maria Danielsdotter, f. 1786. De fick 1812 dottern Cajsa Lena och 1815 sonen Gustaf. Olof Carlsson och Elin Ericsdotter fick 1802 Jonas och 1809 dottern Maria och hade därmed 4 barn. Brynjel Börjesson och Stina Månsdotter tog undantag av sonen Börje Brynjelsson och hans hustru Ingierd Jonsdotter, f. 1790. Börje Svensson och Ingeborg Anders-dotter fick ytterligare 3 barn: Sven 1802, Brita Stina 1809 och Peter 1813. Olof Jonsson och Cajsa Jonsdotter hade nu undantag. Deras barn Ingrid och Peter hade lämnat hemmet. Det fanns nu två torpare i Kopparfly: Sven Håkansson, f. 1761 och gift med Maria Ericsdotter, hade 8 barn. Sven Börjesson var gift med Karin Jöns-dotter. De hade inga barn hemma. Flera änkor och inhyses bodde även på ägorna.

Under åren 1815-1821 fanns det 7 hemmansägare i Kopparfly: 4 på 1/8 mtl, 2 på 1/6 mtl och 1 på 1/16 mtl. Olof Carlsson, Börje Persson, Börje Svensson och Sven Svensson den yngre brukade var sitt 1/8 mtl. Den ena gården på 1/6 mtl brukades till en början av Jonas Mattsson, född 1769, och hans hustru Nilla Larsdotter, född 1786. De hade 4 barn: Ingrid, född 1809, Anna Stina 1815, Brita Maria 1817 och Peter 1819. Familjen flyttade under perioden till Gränö ägor och gården brukades en tid av Johannes Andersson och Cajsa Håkansdotter, som hade sonen Anders. Den andra gården på 1/6 mtl brukades först av Peter Svensson, f. 1777, och sedan av Johannes Svensson, f. 1792, och hans hustru Anna Petersdotter, f. 1795. De fick 3 barn: Maria 1817, Peter Johan 1819 och Israel 1821. Den ena gården på 1/12 mtl brukades först av Börje Brynjelsson och Ingrid Jonsdotter, som 1816 fick dottern Stina Cajsa. De flyttade därefter till Algutsboda och överlät gården till Håkan Håkansson, född 1780, och hans hustru Ingrid Olofsdotter, f. 1782. De hade 2 barn: Abraham, född 1810, och Maria, född 1814. Den andra gården på 1/12 mtl ägdes av Anders Svensson, f. 1782, som dock avled 1820. Änkan Stina Månsdotter behöll gården för de 3 barnens räkning: Lena Stina, f. 1811, Catrina Lisa, f. 1814 och Lotta, f. 1817.

Det fanns nu 6 torpare i Kopparfly. Daniel Persson, f. 1788, och Peter Persson, f. 1797, var bägge ogifta. Sven Håkansson var född 1761 och gift med Maria Erics-dotter, f. 1770. De hade fem barn. Sven Börjesson var född 1744 och hans hustru Karin Jonsdotter 1754. Hon dog 1821. Om henne är antecknat i kyrkoboken, att hon ej kunde läsa i bok. Det var tydligen sällsynt vid denna tid! Torparen Börje Brynjelsson är identisk med den bonde, som tidigare brukade 1/12 mtl. Han fick 1816 en dotter Stina Cajsa. Torparen och båtsmannen Axel Hvithår var född 1795 och gift med Elin Pehrsdotter, u.å. De hade 2 barn. Han var båtsman för Elmeberg men bodde på Kopparflys ägor. Båtsmannen för Korpahult Peter Hult bodde också på Kopparflys ägor. Han var född 1788 och gift med Catharina Petersdotter, f. 1786. De hade 2 barn. På ägorna bodde också avskedade båtsmannen Johannes Ekelund, född 1781 och gift med Stina Börjesdotter, f. 1793. De hade 5 barn. Sven Svensson den äldre bodde som undantagsman på ägorna med sin hustru Kjerstin Svensdotter, f. 1753. Dessutom fanns flera inhysespigor och änkor i Kopparfly.

På 1820-talet tog Olof Carlsson och Elin Ericsdotter undantag av sonen Johannes Olofsson, född 1799 och gift med Stina Petersdotter, f. 1796. De hade 3 barn: Olaus 1815, Carl Magnus 1823 och Lotta 1828. Även Börje Persson och Maria Daniels-dotter tog undantag. De hade 6 barn: Cajsa Lena, f. 1812, Johannes, f. 1819, Gustaf 1822, Daniel 1825, Jonas 1828 och Johanna, u.å. Håkan Håkansson dog 1823. Han efterlämnade änkan Ingrid Olofsdotter och 3 barn: Abraham, f. 1810, Nicolaus, f. 1817 och Maria 1819. Gården brukades en kort tid av Peter Olsson, f. 1787, och Maria Mattisdotter, f. 1787, tills de 1824 flyttade till Algutsboda. Ny ägare blev Peter Jonsson, som var född 1804 och gift med Maria Håkansdotter, f. 1814. Hon var dotter till Håkan Håkansson. Abraham Håkansson var torpare på ägorna. Även Börje Svensson och Ingeborg Andersdotter tog undantag av dottern Maria Börjesdotter, f. 1797, och hennes man Olaus Jonsson, f. 1798. De fick 4 barn: Johannes 1826, Johanna 1828, Lotta 1830 och Wendla, u.å. Sven Svensson den yngre och Cajsa Andersdotter tog undantag, i deras fall av dottern Maria Svensdotter, f. 1803, och hennes man Israel Axelsson, f. 1801. De fick 3 barn: Olaus 1825, Jonas 1827 och Lotta 1830. Johannes Svensson avled 1830. Änkan Anna Petersdotter brukade gården tillsammans med de 6 barnen, av vilka 4 var födda på 1820-talet: Israel 1821, Jonas 1823, Johanna 1826 och Carl Magnus 1828.

Icke mindre än 10 torpare fanns nu på Kopparflys ägor längre eller kortare tid. Redan nämnd är torparen Abraham Håkansson, född 1810 och ogift. Torparen Daniel Persson var född 1788 och gift med Maria Jonsdotter, f. 1798. Peter Holmberg var född 1777 och hans hustru Anna Katharina Petersdotter 1783. De hade en dotter. Sven Håkansson var född 1766 och gift med Maria Ericsdotter, född 1770. De hade fem barn. Peter Svensson var född 1796. Hans hustru dog 1827. Börje Brynjelsson var född 1793 och gift med Ingrid Jönsdotter, född 1790. De hade två barn. Peter Persson brukade ett torp, som kallades Mörelycka. Han var född 1797 och gift med Maria Nilsdotter, född 1803. De fick 1824 sonen Gustaf men flyttade sedan bort. Så gjorde torparen Axel Hvithår, hans hustru Elin Persdotter och deras tre barn. Torparen Jonas Månsson avled 1831, året efter hustruns död. De efterlämnade fyra barn. Båtsmannen Peter Hult flyttade med hustru och tre barn bort under 1820-talet. Bland inhyses kan nämnas Johannes Ekelund, f. 1781, med hustru Stina Börjes-dotter, f. 1783, och 6 barn. Kopparfly var mycket folkrikt på 1820-talet.

Vi går fram till 1840-talet. Nu finns det en uppgift på hur många människor som bodde på hemmanets ägor. Folkmängden uppgick till 81 personer, varav 30 var män och 51 kvinnor. Ett ovanligt stort överskott av kvinnor! 1846 flyttade Johannes Svenssons änka, undantagsänkan Anna Petersdotter till Moshult i Algutsboda. Gården på 1/6 mtl övertogs av mågen Andreas Månsson från Norra Björnahult, född 1817 och gift med dottern Maria Johansdotter. De fick 3 barn: Johanna Christina, f. 1841, Helena Beata 1843 och Johannes 1849. På 1/12 mtl dog Johannes Olssons änka Stina Petersdotter 1846. Gården övergick till sonen Carl Magnus Johansson, f. 1823 och 1847 gift med Lotta Andersdotter, f. 1817. De fick 1848 dottern Ida Mathilda och 1850 sonen Johan Elof. Nästa gård, som var på 1/6 mtl, brukades först av Peter Jonsson, f. 1804, och hans hustru Maria Håkansdotter, f. 1814. De hade fyra barn: Lena, f. 1832, Olaus 1836, Jonas 1838 och Emma 1842. Från år 1846 övertogs gården av Peter Johan Johansson, född 1819 i Kopparfly och son till Johannes Svensson och Anna Petersdotter från Algutsboda. Han ingick 1846 äktenskap med Ingrid Petersdotter, född 1827 i Algutsboda. Deras son Johannes Gustaf föddes 1848. 1/8 mtl brukades av Olaus Jonsson från Gränö, f. 1779, och Maria Börjesdotter, född i Kopparfly 1797. De hade 4 barn: Johanna, född 1818, Lotta 1830, Wendla 1835 och Emma 1838. Nästa gård på 1/8 mtl brukades från 1837 till 1846 av Samuel Petersson från Algutsboda, född 1800, och Cajsa Lena Börjes-dotter, f. 1812. De fick 1840 sonen Peter August och 1842 dottern Emma Christina. Gården övertogs 1846 av Peter Håkansson från Algutsboda, f. 1803, och hans hustru Maria Månsdotter, f. 1806. De fick 4 barn: Johanna född 1834, Johan August 1837, Frans Gustaf 1840 och Emma Mathilda 1849.

Den tredje gården på 1/8 mtl brukades av Israel Axelsson från Spaksmåla, f. 1801, och Maria Svensdotter, född i Kopparfly 1803 och dotter till Sven Svensson den yngre. De fick 6 barn: Olaus 1825, Jonas 1827, som 1849 flyttade till Nybro, Lotta 1830, Johannes 1833, Carl 1836 och Wendla. På nästa 1/8 mtl omkom 1850 Sven Nilsson efter ymnig brännvinsförtäring. Hans kropp obducerades och begravdes sedan ”i tysthet” vid [oläslig förled]-husets västra gavel på Madesjö kyrkogård. Änkan Lena Stina Andersdotter var född i Kopparfly och dotter till Anders Svensson och Stina Månsdotter. Hon behöll gården. Äldste sonen Johannes, f. 1832 inskrevs i Kalmar lärdomsskola 1848. Övriga barn var: Brita Stina, f. 1834, Maria Charlotta 1837, Emma Christina 1839 och Johanna 1848. Båtsman var på 1840-talet Gustaf Johansson Laggare, född i Virrmo 1823. Han gifte sig 1842 med Gustava Petersdotter från Algutsboda, f. 1822. De fick 1849 sonen Johan Elof.

Det fanns nu fem torpare på hemmanets ägor. Abraham Håkansson, f. i Kopparfly 1810. Han var nu gift med Johanna Svensdotter från Torhamn och hade med henne fyra barn. Daniel Persson var född i Kopparfly 1788 och gift med Maria Jönsdotter från Sjöahult, f. 1797. De hade fyra barn. Peter Danielsson var född 1826 och gift med Johanna Olofsdotter från Knappsmåla, f. 1817. De hade från 1849 sonen Carl. Torparen Sven Håkanssons hustru Maria Eriksdotter dog 1841 och han själv dog 1847. Torparen och skomakaren Gustaf Nilsson var född i Virrmo 1825. Med hustru och dotter flyttade han hit från Ellebäck 1849. Inhysesmannen Samuel Petersson, som tidigare varit hemmansägare, häktades 1847 för stöld och hustrun Cajsa Lena Börjesdotter undergick 1848 hemligt skriftermål för 1:sta resan snatteri. En familj i nedförsbacken! De bodde nu hos hennes fader Börje Pehrsson, vars hustru avlidit 1845. Flera undantagsänkor bodde på ägorna längre och kortare tid.

På 1850-talet fick Andreas Månsson ytterligare 3 barn: Mathilda 1852, Fredrika Charlotta 1854 och Wendla 1859. Carl Magnus Johansson fick ytterligare 2 barn: Jonas Peter 1855 och Johannes 1858. Peter Johan Johansson fick också 2 barn: Maria Christina 1853 och Ida Amalia 1859. Olaus Jonsson överlät 185? sina 1/8 mtl till mågen Sven Simonsson från Skäregärde, f. 1825, och gift med hans dotter Johanna Olaidotter, f. 1828. De fick 2 barn: Carl Simon 1857 och Johannes 1859. Peter Håkansson och Maria Månsdotter brukade sina 1/8 mtl hela 1850-talet. Israel Axelssons hustru Maria Svensdotter avled 1858. Sonen Olaus flyttade 1852 till Siggegärde och dottern Lotta blev 1861 gift till V. Hällasjö i Algutsboda. Sonen Jonas flyttade 1854 till Vissefjärda. Sven Nilssons änka Stina Andersdotter, som hittills skött hemmansdelen, tog 1860 undantag av mågen Carl Johan Håkansson från Nässjö-måla, f. 1837 och gift med dottern Brita Stina Svensdotter, f. 1834. Undantagsänkan Ingrid Olofsdotter, som var född i Kopparfly 1782, avled 1855. Undantagsänkan Ingeborg Andersdotter, född i Bällsjömåla 1791, avled 1856 och undantagsänklingen Börje Pehrsson, född i Kopparfly 1785, avled 1857. Torparna var nu 4. Peter Danielsson med hustru och 2 barn, Gustaf Nilsson, som återflyttat från Ellebäck 1849, med hustru och 3 barn, Gustaf Svensson, född i Algutsboda 1832, dog 1858 i den då grasserande svåra rödsotsepidemien och efterlämnade änkan Johanna Danielsdotter och ett barn. Skräddaren och torparen Jonas Johansson var född i Kopparfly 1806. Han återflyttade hit från Algutsboda 1858. Han var gift med Ingrid Andersdotter från Algutsboda, f. 1805.

Under åren 1861-1871 tog Andreas Månsson undantag av mågen Johan August Jonsson, f. 1840 och 1864 gift med dottern Helena Beata Andersdotter, som var född 1843. De fick 3 barn: Wilhelmina Viktoria 1865, Augusta Mathilda 1867 och Amanda Mariana 1870. På nästa 1/6 mtl avled Carl Magnus Johanssons hustru Lotta Anders-dotter 1869. Hon efterlämnade fyra barn. Peter Johan Johansson och Ingrid Peters-dotter på 1/6 mtl fick sitt fjärde barn med sonen Carl Amandus 1862. På 1/8 mtl fick Sven Simonsson och Johanna Olaidotter ytterligare 3 barn på 1860-talet: Johan Gottfrid föddes 1862, Ida Charlotta 1864 och Hulda Augusta 1867. Peter Håkansson och Maria Månsdotter tog 1864 undantag av sonen Frans Gustaf Petersson, f. 1840, som detta år gifte sig med Johanna Charlotta Jonsdotter, f. 1846. De fick 1867 sonen Carl Ernst och 1869 sonen Aron Amandus. På nästa 1/8 mtl avled Israel Axelsson 1868 som undantagsman. Gården hade redan övertagits av sonen Johannes Israelsson, f. 1833 och 1862 gift med Emma Mathilda Johansdotter från Algutsboda, f. 1842. De fick 3 barn: Carl Amandus 1866, Hulda Charlotta 1869 och Axel 1870. Carl Johan Håkansson och Britta Stina Svensdotter fick på 1860-talet 5 barn: Johan Gottfrid 1861, Amandus 1863, Johannes Vilhelm 1865, Hulda Amanda 1867 och August Emrik 1869. Undantagsmannen Olaus Jonsson avled 1862. Torpare var Peter Danielsson, Gustaf Nilsson, som 1863 flyttade till Kvarneslätt med hustru och 3 barn, Jonas Johansson, August Magnusson, som blev änkling 1861 och flyttade till Skälby vid Kalmar 1871 och Jonas Olsson, som blivit änkling 1866 och sedan 1868 flyttade till Kopparfly från Kristvalla. Båtsman var från 1861 Jonas Johansson Laggare, f. 1841. Han var gift med Emma Gustafva Jonsdotter, f. 1844 och hade 3 barn. Många inhyses och backstugusittare bodde på ägorna.

Under åren 1871-1881 fick Johan August Jonsson och Helena Beata Andersdotter ytterligare 3 barn: Algot Ferdinand 1873, Carl Hildemar 1876 och Ernst Emil 1878. Carl Magnus Johanssons dotter Ida Mathilda flyttade 1873 till Kolfly. Peter Johan Johansson och Ingrid Petersdotter tog 1875 undantag av sonen Johannes Gustaf Petersson, f. 1848 och 1875 gift med Johanna Johannisdotter, f. 1852. De fick 3 barn: Ida Mathilda 1876, Carl Bernhard 1877 och Johan Aron 1880. Sven Simonsson och Johanna Olaidotter brukade sina 1/8 mtl med sina 5 barn. Franz Gustaf Peterssons hustru Johanna Charlotta Jonsdotter avled 1873, varefter han gifte om sig med Hedda Amalia Andreasdotter från Västra Madesjö, f. 1853. I första äktenskapet föddes 3 barn: Carl Ernst 1867, Aron Amandus 1868 och Augusta Matilda 1871. I det andra föddes 1877 Hilma Erika och 1879 Selma Charlotta. Johannes Israelsson och Emma Mathilda Johansdotter fick ytterligare 2 barn efter 1870, nämligen Amanda 1874 och Ida Charlotta 1878. Carl Johan Håkansson avled 1880. Med hustrun Britta Stina Svensdotter hade han på 1870-talet fått ytterligare 2 barn: Emilia Serafia 1875 och Carl Algot 1877. Undantag hade Andreas Månsson, Peter Håkansson, änkan Lena Stina Andersdotter och änkan Anna Catharina Petersdotter.

Torpare var Peter Danielsson och Jonas Olsson. Det fanns nu två skomakare i Kopparfly: Gustaf Nilsson och Pehr August Samuelsson. Den senare flyttade 1880 till Tyskland. På ägorna bodde vidare tre avskedade båtsmän: Israel Petersson Stålbåge var född 1830 i Algutsboda och gift med Cajsa Lena Carlsdotter, f. 1821 i Mortorp. De flyttade från Tjukehall till Kopparfly 1875. Jonas Johansson Laggare flyttade 1879 till M-Örsjö med hustru och 4 barn. Den tredje båtsmannen var Jonas Jonsson Hult, f. 1814. Liksom tidigare bodde flera inhyses och backstugusittare på ägorna. Hela folkmängden i Kopparfly var 1875 93 personer. Hemmansdelarnas taxeringsvärde var 24000 kr.

På 1880-talet fick Johan August Jonsson och Helena Beata Andersdotter ytterligare 2 barn: Hildur Anna Eugenia 1881 och Esther Signe Beata 1882. Däremot avled dottern Augusta Mathilda 1886. Carl Magnus Johansson tog 1883 undantag av sonen Jonas Peter Carlsson, f. 1855, som var gift med Rosalia Amanda Svensson, f. 1858. Hon dog redan 1884, varefter han gifte om sig med Ida Helena Andreas-dotter, f. 1864. Hon var från Algutsboda. Av barnen dog Karl Aldo Alexius 1886. Sonen Karl Gustaf föddes 1887. Johannes Gustaf Petersson och Johanna Johans-dotter fick på 1880-talet två barn: Anna Victoria 1881 och Esther Emilia 1885. Sven Simonssons hustru Johanna Olsdotter avled 1891, sedan äldste sonen Carl Simon avlidit 1885. Sonen Johannes gifte sig och flyttade från hemmet 1886 varefter Sven Simonsson överlämnade gården till sonen Johan Gottfrid Svensson, f. 1862. Han gifte sig 1889 med Amanda Kristina Svensson, f. 1865. De fick 1890 sonen Erik Gustaf Simeon. Franz Gustaf Petersson avled 1885 liksom hustrun Hedda Amalia Andersdotter. Efterlevande var 2 barn i första äktenskapet: Carl Ernst, f. 1867 och Augusta Mathilda, f. 1871 samt 3 barn i det andra: Helena Erika, f. 1877, Selma Charlotta, f. 1879 och Hildur Sofia, f. 1885. Gården arrenderades av Johannes Svensson, f. 1859 och gift med Mathilda Charlotta Johannisdotter från Vissefjärda, f. 1860. De fick 1887 dottern Signe Gunhild Matilda. Han emigrerade 1888 till USA och lämnade hustru och barn kvar i Sverige. Johannes Israelsson och Emma Matilda Johansdotter fick på 1880-talet ytterligare 2 barn: Anna Matilda föddes 1882 och Ernst Hjalmar 1886. Carl Håkansson avled 1880 varefter änkan Brita Stina Svens-dotter, som var född 1834, brukade gården tillsammans med de 5 barnen. 1/16 mtl brukades av Carl Gustaf Samuelsson, född i Algutsboda 1868 och 1890 gift med Hulda Augusta Svensson, född 1867. 1/8 mtl brukades från 1890 av Carl Amandus Petersson, som var född 1862 och 1890 gifte sig med Almida Ottilia Johansson, f. 1868. De fick 1891 sonen John Gustaf Gunnar. Undantag hade följande: Andreas Månsson och Sven Nilssons änka Lena Stina Andersdotter. Undantagsmannen Peter Håkansson avled 1881 och hans hustru Maria Månsdotter 1883. Undantags-mannen Peter Johan Johanssons hustru Ingrid Petersdotter avled 1881.

De två torparna Jonas Olsson och Karl Petersson flyttade bort 1881 resp. 1889. Soldaten i Uppvidinge kompani Johan August Karlström flyttade 1885 till Kopparfly. Han var född 1864 och 1885 vigd vid Emma Mathilda Petersson, f. 1858. De hade 2 barn. Förre båtsman Peter Jonsson Pihl flyttade till Kopparfly 1889 och förre båtsman Nils Magnus Gustafsson Floman 1891. Den senare hade en dotter. Skomakare Gustaf Nilsson bodde kvar på ägorna med hustru och barn liksom f. båtsmannen Israel Petersson Stålbåge med hustru och 2 barn. Stationskarlen Johan Arfvid Petersson med hustru och dotter samt mjölnaren Jonas Samuelsson, f. 1828 i Ekeberga bodde på ägorna. Den sistnämnde var änkling sedan 1885 och flyttade till Kopparfly 1889.

Under åren 1891-1894 gifte sig Johan August Jonssons dotter Mariana 1894 till Oskar. Jonas Peter Carlsson och Ida Helena Andersdotter fick 1891 ytterligare en son Erik Gustaf. Johannes Gustaf Petersson på 1/6 mtl avled 1893. Han lämnade efter sig änkan Johanna Johansdotter och 5 barn födda före 1885. Johan Gottfrid Svensson och Amanda Kristina Svensson fick 1890 sonen Erik Gustaf Svensson och 1892 dottern Edit Ingeborg Constance. Johannes Israelssons och Emma Matilda Johansdotters äldste son Carl Amandus emigrerade 1892 till USA. Näst äldste sonen Axel gifte sig till Långasjö 1894. Systern Amanda gifte sig 1893 och flyttade bort. Kvar var Ida Charlotta, Anna Matilda och Ernst Hjalmar. Carl Håkanssons änka Brita Stina Svensdotter brukade fortfarande 1/8 mtl tillsammans med de fem barnen. 1/16 mtl brukades av Carl Gustaf Samuelsson och Hulda Augusta Svensson. De hade gift sig 1890 och fick 1894 sonen John Rickard. 1/8 mtl brukades av Carl Amandus Petersson, född 1862 och 1890 gift med Almida Ottilia Johansson, f. 1868. De fick 2 barn: John Gustaf Gunnar 1891 och Karl Hugo 1892. Andreas Månssons hustru Maria Johansdotter avled 1893. Undantagsänkan Lena Stina Andersdotter gick bort 1894. Undantagsmannen Peter Johan Johansson blev änkling 1891. Frans Gustaf Peterssons äldste son Carl Ernst Fransén, f. 1867, emigrerade till USA 1892. Undantagsmannen Sven Simonsson blev änkling 1891. Dottern Ida Charlotta gifte sig 1892 och flyttade bort. Bland övriga på ägorna kan nämnas skomakaren Gustaf Nilsson med hustru och 2 barn, mjölnaren Jonas Samuelsson, sjömannen Carl Olsson, förre soldaten Carlström, förre båtsmannen Stålbåge och förre båtsmannen Floman, som avled 1893. Befolkningen var 1894 45 män och 34 kvinnor eller totalt 79 personer.

Emigranternas antal från 1870 till 1892 var 6. Den förste var smedsdrängen Fredrik Johansson, som utvandrade till Tyskland. Sedan dröjde det tio år innan arbetaren Carl August Andersson och skomakaren Per Samuelsson utvandrade, den förre till USA, den senare till Tyskland. Arbetaren Johannes Svensson emigrerade 1888 till USA och följdes 1892 av bondsönerna Karl Ernst Fransén och Carl Amandus Johansson.

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/stora+kolfly+nybro?c=56.670359,15.717255&t=geos&z=12.65

Lästips: Bengt Gustafsson: Ragnar Swanson från Kolfly – Världens äldste svensk-amerikan? i Hembygdskrönikan 2008 s 84.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

De båda hemman, som från 1600-talets mitt fick benämningen Stora och Lilla Kolfly tillhör sannolikt den äldsta bebyggelsen i den del av Madesjö som kom att kallas Kolfly fjärding. Den omfattade flera gårdar i Madesjö: Otteskruv, Svalehult, Ebbehult, Agebo, Gelebo, Hökahult och Humpagärde samt hela det senare Örsjö. Tydligen var Kolfly något slags centrum för denna bygd, innan den förenades med de övriga tre fjärdingarna och blev Madesjö socken. Namnet Kolfly är sammansatt av det gamla personnamnet Kol och -fly, som varje Madesjöbo vet vad det betyder. Båda hemmanen Kolfly har upptagits under medeltiden och tillhör den äldsta bebyggelsen i Örsjöområdet. De var gamla, när de f.f.g. omtalas i 1533 års register över gärden. Brukarna hette då ”Päder Andersson” och ”Lasse Andersson”. Av dem förnyade Per Andersson 1535 sitt ”arrende” genom att erlägga nytt städsleöre med en oxe. Enligt fogderäkenskaperna 1539 hade Peder och Lasse samma avrad: 1 lispund smör, 1 spann malt, 1 öre, 1 packe näver och fodring för 2 hästar. Det var en betydande avrad, som vittnar om att det var fråga om sedan gammalt odlade hemman. 1541-42 hade bådas avrad höjts till penningar 5 fyrkar från 1 öre, med 1 skäppa korn och med 3 dagsverken. 1545 hade den ytterligare höjts för Peder och en ny brukare på det andra hemmanet: Matz Biur till fodring för 8 hästar. Enligt saköreslängden för år 1547 hade Sven Bosson skjutit ett rådjur och därför påförts böter på en oxe. Han var nog ej brukare utan kanske husman hos Peder eller Matz.

Enligt 1551 års fogderäkenskaper brukades de två hemmanen av Lasse Andersson och Matz Biur, men 1553 var Per Larsson knekt och fick 2 alnar grönt kläde. Han var väl son till Lasse Andersson. 1561 hade han efterträtt Lasse Andersson, medan Matz Biur fortfarande brukade det ena hemmanet. Enligt 1565 års tionderäkenskaper er-lade Matz Biur detta år 3 skäppor råg och 2 skäppor korn i tionde, vilket motsvarar en skörd av 45 skäppor råg och 30 skäppor korn. Nils Larsson på det andra hemmanet erlade 1½ skäppa av vardera sädesslaget, svarande mot en skörd av 22½ skäppa råg respektive korn – en avsevärd skillnad i skörderesultat. 1569 betecknas Nils Larsson som knekt.

Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Nils i Kolfly följande tillgångar: 1 lispund koppar, 7 kor, 3 tvåårsungnöt, 4 ettårsungnöt, 9 får, 4 svin, häst för 5 mark. Hans skatt blev 12 mark 7 öre. Per Eriksson hette nu det andra hemmanets brukare. Han deklarerade följande: koppar-5 marker (= cirka 2 kg), silver-1 lod, 1 oxe, 3 kor, 2 tvåårsungnöt, 3 ettårsungnöt, 4 svin, häst för 5 mark. Hans skatt blev 8 mark 2 öre. Här framträder skillnaden klart mellan de två hemmanen. Nils tillgångar imponerar. Han var tydligen en för den tiden välbeställd bonde. Men båda hemmanen var välbeställda: inget fanns med på den omfattande lista över ödeshemman, som kyrkoherden i Madesjö gjorde upp 1571. Per Eriksson försvann snart. I 1572 års tionderegister förekommer utom Nils Larsson ”Enckian i Kolfly”. Hennes tionde var 1½ skäppa av vardera råg och korn, medan Nils’ tionde var 1½ skäppa råg och 2 skäppor korn. Båda stannade kvar de närmaste 2 åren, men i 1575 års tiondelängd heter brukarna ”Ingeborg i Kolfly” och ”Swen i Kolfly”. Ingeborg är väl identisk med ”änkan”. Var hon Per Erikssons änka? Enligt fogderäkenskaperna 1580 hette Swen Gise i efternamn. Han förekommer ensam i räkenskaperna av okänd anledning. 1591 brukades det ena hemmanet av en Karl Eskilsson, medan det andra var delat mellan knekten ”Ingefell” och ”Lasse Nilsson”. Det står annoterat i längden, att knekten brukade ½ hemman. 1598 är brukarna Karl Eskilsson och Lasse Nilsson. Den senare är nu knekt. Två år senare hade Karl Eskilsson efterträtts av en ”Knut i Kolfly” och året därpå hade Lasse Nilsson efterträtts av ”Inge i Kolfly”. Lasse Nilsson var ännu 1604 knekt.

Enligt 1601 års s.k. rumpeskattlängd redovisade Inge 1 par oxar, 2 kor och 2 tunnor säd, medan Knut hade 1 häst, 1 par oxar, 4 kor och 4 tunnor utsäde. Lasse Nilsson brukade ej längre något av hemmanen men fick avkastning från ett av dem. Under de följande åren måste ett av hemmanen bytt brukare. 1612 heter en brukare ”Nils i Kolfly” och han var så ansedd och betrodd att han satt i kyrkans nämnd detta år. Men han var inte ensam. Inför den nya Älfsborgs lösen 1613 fanns det följande brukare i de båda hemmanen: Tore i Kolfly, som hade att erlägga 2 koppardaler, Knut, som måste erlägga 2 koppardaler och ¾ silverdaler, Nils, vars bidrag var 3 silverdaler och ”Enckian, ibm”, som borde erlägga 1 daler kopparmynt och 1 daler silvermynt. Under rubriken ”knektar” är Håkan i Kolfly uppförd. Hans bidrag var 1½ silverdaler. Det fanns således 5 brukare av de båda hemmanen. Längden över Älfsborgs lösen är undertecknad av bl.a. Nils i Kolfly. Denne Nils tillsammans med Knut brukade under de följande åren de båda hemmanen. De är medtagna i 1620 års fogderäkenskaper och i 1622 års tiondelängd. Ovannämnde knekt Håkan är 1622 fortfarande knekt. Han tjänstgjorde i Sven Håkanssons kompani av Kalmar regemente. Niels, som hette Nilsson i efternamn och en Jöns brukade de båda hemmanen 1625. Jöns’ hemman räknades som ½ hemman och var väl Lilla Kolfly, fastän denna benämning ännu ej förekom i officiella handlingar. I 1628 års mantalslängd förekommer 3 brukare. Nils Larsson hade 6 tunnor utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 7 kor, 4 kvigor, 5 svin och 3 ungsvin. Nils Petersson hade 3 tunnor utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 7 kor, 3 kvigor, 3 får, 3 lamm, 1 svin och 6 ungsvin. Jöns Petersson hade 2 tunnor utsäde, 1 sto och 1 ko. Man kan antaga, att Nils Larsson brukade det hemman, som snart skulle kallas Stora Kolfly, och Nils Petersson Lilla Kolfly samt att Jöns Petersson var broder och ”husman” hos denne. Enligt 1629 års jordebok var det hemman som brukades av ”Nils i Kolfly” ½ öde och ½ på frihet, dvs han brukade det fritt från skatt under en viss tid.

I 1633 års jordebok dyker ett nytt namn upp: Gumme i Kolfly. Han brukar ett hemman och Nils ett halvt på frihet. Men i mantalslängden över boskapspenningen samma år heter brukarna Nils Ryttare och Nils Persson. Nils Ryttare deklarerade följande till-gångar: 5½ tunna utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 ungsto, 3 oxar, 1 stut, 8 kor, 5 kvigor, 3 lamm, 2 svin och 3 ungsvin. Nils Persson hade 4½ tunna utsäde, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 2 kvigor, 4 får och 2 ungsvin. Gumme fanns dock på plats och är med i 1635 års jordebok liksom Nils. Nils brukade fortfarande ett halvt hemman på frihet. Dessa båda Gumme och Nils brukade hemmanen 1641. Nils står upptagen i den vanliga förteckningen. Hans deklarerade tillgångar var 1 häst, 2 oxar, 2 kor, 6 kvigor, 3 får, 6 lamm, 2 ungsvin och 6 tunnor utsäde. Gumme står under rubriken ”Ryttare och Knechtar på Skatte och Crono”. Gummes tillgångar var 1 föl, 1 sto, 2 oxar, 1 tjur, 2 stutar, 7 kor, 4 kvigor, 6 får, 3 lamm, 4 svin, 2 ungsvin och 7 tunnor utsäde. Tre år senare eller 1644 delade ”Nils i Kolfly och Sven Persson, ibm” det ena hemmanet under det att Gumme Jonsson brukade det andra. Under något av de följande åren avled Gumme, ty 1649 heter brukarna ”Peer i Stora Kolfly och Swen, ibm”. Här möter vi för första gången benämningen Stora Kolfly. Motsvarande benämning Lilla Kolfly möter vi först senare. I mantalslängden 1655 förekommer Per i Kolfly, som är gift och har en piga, och Inge, ibm, som också är gift. De brukade Stora Kolfly. Lilla Kolfly brukades av Swen och Måns, bägge gifta. 1660 heter brukarna på det ena hemmanet Swen och Truls, på det andra Swen och Måns. Enligt kyrkoräkenskaperna gavs 1665 i testamente efter Per i Kolfly 2 dlr 2 mark, en ansenlig summa, som vittnade att Per varit välbeställd. 1666 skänkte Swen i Kolfly 2 mark till kyrkan liksom ”hustru Märta i Kolfly”. Enligt 1668 års mantalslängd fanns det 3 brukare av det ena hemmanet: Jons änka i Kolfly, som hade en dräng på gården, Swen och Nils och 2 brukare av det andra: Swen och Måns. Följande år hade Swen försvunnit från det första hemmanet, som nu alltså brukades av ”Änkian i Kolfly” och ”Nils i samma gård” under det att samma brukare fanns kvar på det andra hemmanet, som var Lilla Kolfly. 1679 avled Måns hustru i Lilla Kolfly, Kerstin. Detta är första gången benämningen Lilla Kolfly förekommer. Samma år föddes Swens son i Kolfly Gumme.

I 1682 års jordebok upptages endast två brukare som ansvariga för avraden: Nils skulle årligen betala 8 dlr 12 öre 17 penningar och Måns 6 dlr 16 öre 17 penningar. Måns i Lilla Kolfly begärde förmedling av hemmanet från 1 mantal till mindre. Den kom så småningom men inte med detsamma. I 1686 års jordebok heter brukarna Nils Hemmingsson och Måns Ingesson. Bägge brukade ett helt hemman vardera. Nils Hemmingsson var 1687 medlem av kyrkans nämnd. 1697 blev omsider Lilla Kolfly förmedlat till 3/8 mtl. I kvarnkommissionens protokoll heter det om de båda hemmanen: ”Swen och Nils har sqwalta i een lijten Beck som rinner i Örsiön, icke stort af werde,” ”3/8 dito i samma beck. Kan mahla till husbehof.”

I 1699 års jordebok är hemmanen numrerade. Stora Kolfly har nummer 154 och är delat mellan 3 brukare: Swän, Nils och Daniel, med 1/3 vardera. Lilla Kolfly har nummer 155 och är delat mellan 2: gamle Måns P. och unge Måns P. med 3/16 mtl vardera. Hemmanets avrad är nu sänkt till 3 dlr 11 öre 23 penningar årligen. Stora Kolfly hade kvar sin avrad på 8 dlr 12 öre 17 penningar.

1717 hade antalet bönder i Stora Kolfly stigit till fyra: Nils Pärsson, Daniel Pärsson, Änkian och Nils Pärsson. Var och en brukade ¼ mtl. Lilla Kolfly brukades av Pär Månsson och Måns Pärsson, tydligen far och son. Vid 1724 års häradsting var bl.a. dessa två åtalade för att de vid ett vargskall försummat att medföra vargnät. De fick böta 6 mark vardera.

I och med husförhörslängdernas tillkomst blir källmaterialet rikare. Vi tager därför i fortsättningen varje hemman för sig och börjar med

Stora Kolfly

Enligt husförhörslängden 1728-1740 fanns följande invånare i Stora Kolfly: Per Persson med hustru Karin, Nils Persson med hustru Brita, Anders Persson med hustru Sissa. Dessutom båtsmannen Lars Jonsson Krämare och inhyses Nils Persson senior med hustru Maria. Av de nu nämnda var Nils Persson medlem av kyrkans nämnd till 1742, då han avgick och efterträddes av Anders Persson, som fungerade till 1745. Enligt vallängden till kyrkoherdevalet 1740 fanns emellertid fyra brukare: Per Persson, Per Danielsson, Anders Persson och Nils Persson. Snart skulle emellertid förändringar ske i ägandeförhållandena i Stora Kolfly. I husförhörs-längden 1755-1788. Den första gården innehades till en början av Sven Nilsson och därefter av Olof Nilsson och hans hustru Maja. Innehavaren av nästa gård Anders Persson anges vara 65 år gammal. Hans hustru Sissa Påvelsdotter var född 1705 och avled 1776. De hade en son Carl och två döttrar Elin och Segrid hemma, under det att sonen Olof var gift i Korpahult. Nils Persson anges vara född 1730 och gift med Elin Andersdotter, tydligen identisk med den tidigare nämnda Elin, dotter till Anders Persson. De fick 1766 sonen Per. Olof Persson anges vara född 1716 och från 1755 gift med Kierstin Persdotter, f. 1733. De fick sonen Petter, dottern Kierstin, dottern Elin och sönerna Per och Olof. Mattis Persson var gift med Marja Håkans-dotter, född 1729. De fick 1748 sonen Per, 1750 dottern Maja, 1754 sonen Peter, 1763 sonen Jonas, 1766 dottern Stina och 1772 dottern Ingrid. Hemmanets båtsman hette Måns Krämare, men han bodde i Vissefjärda. Inhyses var Per Persson.

Under perioden 1782-1801 brukade Olof Nilsson och hans hustru Elin Abrahams-dotter en gård. De hade ingått äktenskap 1767, då de bägge var 23 år gamla. Deras förstfödde son hette Per Olsson, född 1769 och 1794 gift med Maria Persdotter. De fick 1799 dottern Maria. Nils Persson med familj flyttade under perioden bort från Stora Kolfly och efterträddes av Per Nilsson och Stina Petersdotter, f. 1759 och 1783 gift med Per Nilsson. De fick 5 barn, av vilka 2 dog i barndomen: Carl född 1788, tvillingen Jonas 1794 och Peter 1796. Peter Olofsson var född 1747 och son till Olof Persson. Han gifte sig 1777 med Elin Persdotter, född 1753. Hon avled 1800 och efterlämnade 4 barn: Maria, född 1780, Stina 1781, Jonas 1786 och Kaisa Lena 1791. Per Mattisson övertog fädernegården efter fadern Mattis Persson. Han avled snart och efterträddes av sin broder Peter Mattisson, f. 1754 och gift med Stina Petersdotter, f. 1769. De fick 5 barn: Jonas 1789, Maria 1792, Olof 1795, Caisa Lena 1798 och Sigrid 1800. Per Larsson var född 1742 och gift med Juliana, f. 1747. Deras son Nils Persson var född 1780. Båtsmannen hette nu Anders Krämare, f. 1737. Dessutom fanns en torpare Nils Persson Lindberg med hustru och 5 barn.

Under den period, som omfattas av åren 1802-1815 avled 1815 Olof Nilssons hustru Elin Abrahamsdotter, varefter Olof Nilsson tog undantag av dottern Maria, f. 1778 och hennes man Jonas Pettersson, född 1774 i Mortorp. De hade redan 1805 fått dottern Brita Stina och fick 1814 sonen Johannes. Per Ohlsson och hans hustru fick efter den 1799 födda Maria ytterligare en dotter Anna Stina. Per Nilssons hustru Stina Petersdotter avled 1805. Hon efterlämnade 4 barn: Carl, född 1788, Jonas 1794, Petter 1796 och Brita Stina 1809. Peter Olofsson och Maja Svensdotter tog undantag av dottern Maria Petersdotter, f. 1780, och hennes man Peter Persson, f. 1766. De fick 3 barn: Johan, Caisa och Ingrid Lena. Peter Mattisson och Stina Petersdotter fortsatte att bruka sin gård. De fick 7 barn: Jonas 1789, Maria 1792, Olof 1794, Caisa Lena 1798, Ingrid 1800, Johanna 1808 och Lena 1814. Flera torpare bodde en tid på ägorna men flyttade bort före periodens slut. Båtsmannen Anders Krämare, f. 1776, bodde vid Högahult med hustrun Ingierd Andersdotter.

Mellan 1815 och 1821 avled Per Nilsson som undantagsman. Sonen Carl Persson övertog gården. Han gifte sig med Annika Nilsdotter, f. 1777. De yngre barnen flyttade till förmyndarna: Brita Stina till Halltorp i Mortorp, Elin och Maria till Lisabo i Mortorp. Carl Persson och Annika Nilsdotter fick 1817 sonen Johannes. De brukade ¼ mtl. En andra gård på ¼ mtl brukades av Peter Mattisson, f. 1754 och Stina Nilsdotter, f. 1769. Den tredje gården brukades av Jonas Petersson och Maria Olofsdotter. På den fjärde gården satt till en början Per Olsson och Ingrid Persdotter, men de tog undantag av äldsta dottern Maria Persdotter, f. 1799 och hennes man Peter Nilsson, f. 1791. De fick 2 barn: Brita Stina 1818 och Johanna 1820. Olof Nilsson och Peter Olsson hade undantag. Torpare var Peter Persson och Maria Petersdotter. Peter Persson stod av okänd anledning under förmyndare och hustrun var ansvarig för huset och de 3 barnen.

På 1820-talet brukade Carl Petersson och Annika Nilsdotter sin gård. En tid brukades gården av Sven Nilsson, f. 1780 och Maria Olofsdotter, f. 1782. De fick 1828 dottern Ingrid Lena men flyttade därefter bort från gården. På den andra gården tog Peter Mattisson och Stina Nilsdotter undantag av sonen Jonas Petersson, f. 1789 och dennes hustru Maria Magnidotter från Algutsboda, f. 1805. De fick barnen Johannes 1828 och Lena Stina 1830. Året efter dog Peter Mattisson. Dottern Cajsa Lena, f. 1798, kom till Olsbo. Jonas Petersson, född 1774, avled 1829 och efterlämnade änkan Maria Olofsdotter, född 1778, och barnen Brita Stina, f. 1805, Johannes 1814 och Maja Stina, u.å. Peter Nilsson och Maria Persdotter fick sammanlagt 5 barn: Brita Stina 1818, Johanna 1820, Johannes 1822, Jonas 1824 och Gustaf 1827. 1/8 mtl brukades av Jonas Nilsson, född 1813, och Ingeborg Lisa Svensdotter, född 1804. De kom först 1833 och medförde sonen Samuel August, f. 1828. Undantags-mannen Olof Nilsson, som var född 1742, avled 1824. Båtsman var Carl Magnus Krämare, f. 1802 men boende i S. Sävsjö. Han var gift med Christina Sjögren, f. 1807. Torpare var alltjämt Peter Persson, under förmyndare.

På 1830-talet avled 1836 Jonas Petersson på ¼ mtl och efterlämnade änkan Maria Magnidotter och barnen Johannes, f. 1828, och Lena Stina, f. 1840. Härtill kom 1840 den utom äktenskapet födda dottern Johanna. På 1/8 mtl avled Johannes Jonsson 1832 varpå änkan Maria Persdotter med 6 barn 1834 flyttade till Mortorp. Gården övertogs redan 1833 av från Mortorp hitflyttade Jonas Pehrsson, född i Vissefjärda 1813. Han gifte sig 1835 med Ingeborg Lisa Svensdotter från Mortorp, född i Algutsboda 1804. Hon medförde från Mortorp ett barn från ett föregående äktenskap: Samuel August Samuelsson, f. 1829. I Kolfly föddes 1836 sonen Peter Johan. ½ mtl brukades av änkan Maria Olofsdotter, änka efter Jonas Petersson, tills gården över-togs av sonen Johannes Jonsson, f. 1814, som gifte sig med Maja Stina Nilsdotter från Mortorp, f. 1822. Hon kom till Kolfly 1840. 1/8 mtl brukades först av Olaus Petersson, f. 1805 och Ingrid Olofsdotter, f. 1813 och därefter av Carl Johansson, f. 1818. På ägorna bodde också avskedade soldaten Johannes Nilsson Mörk, f. 1788 och gift med Ingrid Nilsdotter, född samma år. De fick 1823 sonen Peter.

På 1840-talet bodde 16 män och 19 kvinnor i Stora Kolfly, eller tillsammans 35 personer. På 1/8 mtl bodde till en början Jonas Månsson, som dock flyttade till Lilla Kolfly. Efterträdare blev Håkan Nilsson, född 1808 och gift med Ingrid Lena Olofs-dotter från Nässiömåla, f. 1814. De hade två barn: Christina, född 1840, och Peter Nicolaus, f. 1847. Jonas Pehrsson och Ingeborg Lisa Svensdotter fick på 1840-talet ytterligare två barn: Sven Alfred 1842 och Peter Otto 1843. På 1/8 mtl bodde Carl Johansson från Gränö, f. 1818 och hans hustru Cajsa Lena Eriksdotter från Ellebäck, född 1812. De fick 1846 sonen Johan. ½ hemman brukades av Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter från Mortorp. De fick 4 barn: Johan 1842, Christina 1845, Peter 1846 och Mathilda 185?. Tre undantagsänkor avled på 1840-talet: Maria Olofsdotter 1841, Stina Nilsdotter 1843 och Ingrid Petersdotter 1847. Fortfarande bodde avskedade soldaten Johannes Nilsson Mörk på ägorna. Han var född i Buttetorp 1788. Hustrun Ingrid Nilsdotter var född samma år i Stora Kolfly.

På 1850-talet fanns det fem gårdar i Stora Kolfly. Fyra gårdar var på 1/8 mtl vardera och en på ½ mtl. Den senare brukades av Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter. De fick icke mindre än 7 barn: Johan född 1842, Christina 1845, Peter 1846, Mathilda 1850, Ida 1853, Emelie 1854 och Amanda 1860. 1/8 mtl ägdes av Håkan Nilsson, född i Lilla Kolfly 1808 och Ingrid Lena Olofsdotter, född i Nässiö-måla 1814. De fick 3 barn: Christina, född i Lilla Kolfly 1840, Peter Nicolaus, född i Stora Kolfly 1847 och Johanna Mathilda, född 1852. Nästa 1/8 mtl ägdes av Jonas Johansson, född i Västra Madesjö 1812, och Christina Carlsdotter, född i Kolsbygd 1811. De fick 6 barn: Helena Mathilda, född i Norra Rismåla 1840, Johanna Sophia, f. därstädes 1842, Augustina Charlotta, f. i Stora Kolfly 1845, Johan Peter, f. 1848, Carl August, f. 1851 och Elmina Amanda, f. 185?. Jonas Pehrsson och Ingeborg Lisa Svensdotter på 1/8 mtl tog 1859 undantag av sonen Peter Johan Jonsson, f. 1836, och hans hustru Christina Magnidotter, född i Bällsjö 1839. De fick 1859 sonen Carl Johan. Den sista gården på 1/8 mtl ägdes av Carl Johansson och Cajsa Lena Eriksdotter. De fick 2 barn: Johan född 1846 och August född 1854. Båtsman var Peter Johan Johansson Krämare, f. 1830 och gift med Lena Stina Johansdotter, f. 1836. Han flyttade 1854 hit från Björstorp. De hade en dotter. Fortfarande bodde avskedade soldaten Johannes Nilsson Mörk på ägorna. Han var gratialist, f.d. förstärkningssoldat vid 3:dje majorens kompani av Kalmar regemente och hade nummer 118. Han var gift med Ingrid Nilsdotter.

På 1860-talet tog Håkan Nilsson och Ingrid Lena Olofsdotter undantag av sonen Peter Nicolaus Håkansson, f. 1847, som 1870 gifte sig med Christina Mathilda Johannisdotter, f. 1847. Peters äldre syster Christina hade 1862 flyttat till Vissefjärda. På nästa 1/8 mtl satt alltjämt Jonas Johansson och Christina Carlsdotter. Äldsta dottern Helena Mathilda vigdes 1863 vid arbetskarlen Olaus Johansson från Visse-fjärda. Hennes yngre syster Johanna Sophia fick 1869 betyg att bli barnmorska. Hon flyttade till Norra Örsjö 1870. Övriga fyra barn vistades i hemmet. Bonden Peter Johan Jonsson varnades 1866 i kyrkorådet för ”orolig lefnad”!! Hustrun Christina Magnidotter och de 5 barnen skulle inom några år lämna honom. På nästa 1/8 mtl satt Carl Johansson med hustru och två barn. På ½ mtl satt Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter. De hade nio (9) barn, av vilka äldste sonen Johan 1863 flyttade till Karlskrona, dottern Christina samma år blev gift i Brantås och sonen Peter blev varnad av kyrkorådet ”för orolig lefnad” vid samma tillfälle som Peter Johan Jonsson. De tre yngsta barnen föddes 1860: Amanda, 1864: Hulda, och 1867: Carl. Jonas Pehrsson och Ingeborg Lisa Svensdotter hade undantag. Sonen Sven Alfred Jonsson flyttade 1871 till Algutsboda, sonen Otto, född 1843, kallade sig Sjöström och utbildade sig till organist. Som sådan vikarierade han i Madesjö kyrka 1874. Båtsman var Peter Johansson Krämare, född 1830 i Algutsboda och 1856 gift med Lena Stina Johansdotter, f. 1836. De hade 4 barn. Gratialisten Mörk avled 1864.

På 1870-talet sålde Peter Nicolaus Håkansson halva sin gård på 1/8 mtl till avskedade båtsmannen Carl Gustaf Petersson Lidberg från Kroksjö, som brukade denna 1/16 mtl från 1870 till 1875, då han flyttade tillbaka till Kroksjö. Den andra hälften sålde han till innehavaren av 1/8 mtl Johan Carlsson, som därmed kom att bruka 3/16 mtl. Peter Nicolaus Håkansson avled 1873, varefter änkan Christina Matilda Johansdotter 1875 flyttade till Lilla Idehult. På nästa 1/8 mtl tog Jonas Jonsson och Christina Carlsdotter undantag av sonen Johan Peter Jonsson, född 1848. På nästa 1/8 mtl gick det utför för Peter Johan Jonsson, om vilken står antecknat, att han ”saknar hemvist”. Gården ägdes nu av Peter Staffansson i Stora Ebbehult. Hustrun Christina Magnidotter flyttade 1872 till Lillaverke med deras 5 barn. Under ett år, mellan 1871 och 1872 ägdes gården av Gustaf Petersson, f. 1837. Han kom från Björstorp men flyttade 1872 till Västra Madesjö. Näste ägare blev Sven Alfred Jonsson. Han kom från Algutsboda 1872 tillsammans med hustrun Johanna Seraphia Petersdotter, f. 1852 i Algutsboda. De fick 3 barn: Jenny Elisabeth Christina 1874, Carl Oskar Anselm 1876 och Erick Arfvid Bruno 1879. Peter Staffanssons besittning av gården var således kortvarig. På nästa 1/8 mtl tog Carl Johansson undantag av sonen Johan Carlsson, f. 1846. Han gifte sig 1872 med Lovisa Christina Wilhelmina Jonasdotter, f. 1851. Hon kom från Östra Madesjö. de fick 3 barn: Carl Hildemar 1873, Adrian Wilhelm 1875 och Anna Eugenia Wilhelmina 1877. Som ovan nämnts köpte Johan Carlsson 1/16 mtl av Peter Nicolaus Håkansson och brukade därefter 3/16 mtl. På ½ mtl satt fortfarande Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter. Deras yngste son Carl, f. 1867, emigrerade 1879 till USA. Till Stora Kolfly inflyttade 1878 Sven Johansson Elmgren, född i Algutsboda 1838 och hans hustru Maria Charlotta Johansdotter, f. 1842. De hade 5 barn: Hulda Amanda, f. 1865, Ida Augusta 1871, Carl Gottfrid 1873, Edla Matilda 1876 och Johan August 1878. Elmgrens gård omfattade endast 1/40 mtl. Undantag hade Jonas Petersson och Håkan Nilsson. Den sistnämndes dotter Johanna Matilda, f. 1852, blev 1871 gift till Högahult. Båtsman för Stora Kolfly var nu Peter Johan Johansson Krämare, född i Algutsboda 1831 och sedan 1856 gift med Lena Stina Johansdotter, född 1836. De bodde på eget torp i Mellan-Örsjö. Arbets-karlarna Johannes Petersson och Andreas Petersson bodde på ägorna. Den sistnämnde var gift med Maria Helena Petersdotter och hade två barn. Gratialisten Mörks änka avled 1879.

Vi förflyttar oss fram i tiden till 1880-talet. På 1/8 mtl var Johan Peter Jonsson ogift. Han upptog en fosterson Carl Ferdinand Fernström, som var född i Katarina församling i Stockholm 1880. Han kom till Stora Kolfly från Kalmar 1883. 13/80 mtl ägdes av Sven Alfred Jonsson och Johanna Serafia Petersdotter. De fick under 1880-talet ytterligare 4 barn: Anna Ragnhild Annette 1881, Sven Hjalmar Fritiof 1884, Hildur Johanna Konstance 1887 och Gustaf Ragnar Fabian 1890. 3/16 mtl brukades alltjämt av Johan Carlsson. Pigan Emma Charlotta Johansson, f. 1863, emigrerade 1887 till USA. På ½ mtl avled Johannes Jonssons hustru Maja Stina Nilsdotter 1889. Sven Johansson Elmgren och hans hustru fick på 1880-talet ytterligare 3 barn: Ernst Victor 1881, Axel Amandus 1883 och Frans Oskar Hjalmar 1885. Jonas Johansson och Kristina Karlsdotter hade undantag, liksom Jonas Persson och Ingeborg Lisa Svensdotter. Undantagsmannen Carl Johansson avled 1888. Hans hustru Cajsa Lena Eriksdotter hade avlidit redan 1886. Undantagsmannen Håkan Nilsson avled 1887. Hans hustru Ingrid Lena Olsdotter hade avlidit 1883. Båtsmannen Peter Johan Johansson Krämare flyttade 1886 bort med hustru och 7 barn. Flyttade gjorde också 2 arbetarefamiljer.

Under åren 1891-1894 skedde inga förändringar ifråga om hemmansägarnas förhållanden. Undantagsmannen Jonas Håkansson avled 1893. Hans hustru Kristina Carlsdotter och de två barnen flyttade samma år bort. Jonas Petersson och hans hustru avled 1893. Samma år flyttade båtsman Lindström bort.

Lilla Kolfly

I husförhörslängden 1728-1740, som återspeglar förhållandena på 1730-talet upptages Per Månsson junior med hustru Anna och Per Månsson senior med hustru Martha, båtsmannen Kohl med hustru Karin samt inhyses Måns med hustru Elin. I 1740 års vallängd, som endast upptager de röstberättigade hemmansägarna återfinnes gamle Per Månsson och unge Per Månsson. Vardera brukade 3/16 mtl.

Under perioden 1755-1788 skedde förändringar i Lilla Kolfly. Per Månsson junior avled och efterlämnade änkan Anna och 4 barn: Per Persson, Måns Persson, Maria Persdotter och Segrid Persdotter. Båda döttrarna blev gifta, Segrid i Algutsboda. Sonen Måns Persson gifte sig 1770 med Lena Gummesdotter, f. 1745. De fick följande barn: Petter 1773, Elin 1775, Jonas 1777 och Gumme 1783. Den andra gården brukades av Sven Nilsson, f. 1736 och sedan 1766 gift med Maria Håkans-dotter, f. 1752 [frågetecken för årtalet]. De fick följande barn: Nils, f. 1766, Peter 1769, Olof 1772, Brita 1777, Stina 1784, Gertrud 1785, Maria 1790. Båtsman var Per Nilsson Kohl, som var gift med Lotta och hade två barn. Inhyses var Per Månsson senior med hustru Märtha och två gifta döttrar samt sonen Måns. Under perioden 1782-1801 flyttade Måns Persson till Ellebäck med hustru och fyra barn. I stället kom Håkan Olsson, f. 1748 och gift med Annika Nilsdotter, f. 1761. De fick följande barn: Peter 1779, Nils 1781, Maria 1785, Jonas 1789, Caisa Lena 1797, Olaus 1799 och Brita Stina 1804. Sven Nilsson satt kvar på sin gård. Båtsman var Jonas Kohl, f. 1760 och gift med Brita Svensdotter. De hade 2 barn. Inhyses Håkan Persson avled 1791. Dessutom bodde änkan Chierstin Nilsdotter, f. 1751, på ägorna.

Under åren 1802-1815 tog Sven Nilsson undantag och avled kort därefter 1804. Han efterlämnade änkan Maria Håkansdotter och 4 döttrar, som alla blev gifta på olika håll. Gertrud blev gift i Bällsjö, Brita i Nässiömåla, Stina i Hyltan och Maria, f. 1790, blev gift i gården med Eric Jonasson. Efter Håkan Olssons död övertogs gården av Nils Håkansson, f. 1781 och gift med Lena Petersdotter, f. 1784. De fick 4 barn: Håkan 1802, Maria 1810, Brita Stina 1812 och Jonas 1814. Eric Jonsson och Maria Svensdotter fick också 4 barn: Jonas 1807, Ingrid Lena 1810, Brita Stina 1812 och Caisa Lena 1815.

Under åren 1815-1821 inträffade inga förändringar utom att Nils Håkanssons barn-skara ökade. 1819 föddes Anna Maria, 1821 Peter. Tre inhysesänkor bodde på ägorna: Maria Håkansdotter, f. 1752, Annika Nilsdotter, f. 1761 och Kjerstin Nils-dotter, f. 1751. Av dessa avled Maria Håkansdotter 1825. På 1820-talet fick Eric Jonsson flera barn: Johanna 1818, Gustava 1820, Maria Beata 1822, Lotta 1824 och Ulrica 1826. Nils Håkansson fick 1826 dottern Helena. Båtsman var Olof Kohl, f. 1803 och gift med Christina Andersdotter, f. 1807.

På 1830-talet brukade Eric Jonsson och Maria Svensdotter sina 3/16 mtl. Barnskaran ökade med Johannes, f. 1832. På den andra gården tog Nils Håkansson undantag av äldste sonen Håkan Nilsson och sonen Jonas Nilsson, som delade gården och brukade 3/32 mtl vardera, tills Jonas Nilsson 1840 flyttade till Vissefjärda. Håkan Nilsson gifte sig med Ingrid Lena Olofsdotter och fick 1840 dottern Christina.

På 1840-talet var folkmängden i Lilla Kolfly 8 män och 13 kvinnor, tillsammans 21 personer. Eric Jonssons hustru Maria Svensdotter avled 1845. Följande år kom i stället dotterdottern Brita Maria Johannisdotter från Halltorp i Mortorp till Lilla Kolfly. Hon var född 1840. Håkan Nilsson fick 1843 sitt andra barn, sonen Peter August. Håkan Nilssons gård övergick för en tid till Jonas Månsson från Hökahult, f. 1811, och hans hustru Maria Magnidotter, född i Algutsboda 1805. De flyttade dock 1849 till Falebo i Vissefjärda. Gården övergick till Jonas Håkansson från Vissefjärda, född 1820 och gift med Helena Nilsdotter, f. 1826, och dotter till Nils Håkansson och Lena Petersdotter. Nils Håkansson och Lena Petersdotter åtnjöt undantag. Båtsman var fortfarande Olof Jonsson Kohl, född i Mellan-Örsjö 1808 och gift med Christina Andersdotter från Bällsjömåla, f. 1807. De hade 6 barn.

Under 1850-talet inträffade den förändringen, att Eric Jonsson 1853 överlämnade sina 3/16 mtl till sonen Jonas Ericsson, f. 1807 och hans hustru Cajsa Abrahams-dotter, född i Vissefjärda 1819. De kom till Lilla Kolfly från Vissefjärda och hade då 3 barn: Johan August, f. 1844, Peter Erik, f. 1846, Johanna Maria, f. 1849. I Kolfly föddes ytterligare 2 barn: Carl Fredrik 1856 och Emma Christina 1860. På den andra gården fick Jonas Håkansson och Helena Nilsdotter ytterligare 4 barn: Johanna Mathilda 1852, Peter Elof 1855, Frans Oskar 1857 och Josephina 1860. Undantags-mannen Nils Håkanssons hustru Lena Petersdotter avled 1854, båtsmannen Olof Jonsson Kohl 1853 i kolera i Karlskrona. Han efterlämnade änkan Christina Anders-dotter och 7 barn. Ny båtsman blev från 1855 Johan August Johansson Kohl, f. 1839 i Örsjö.

På 1860-talet brukade Jonas Ericsson 3/16 mtl. Jonas Håkansson brukade 3/16 mtl. Äldsta dottern Carolina blev 1864 gift till [oläsligt gårdsnamn], Karlslunda. Undan-tagsmannen Nils Håkansson avled 1862 och Eric Jonsson 1866. Avskedade båtsmannen Johan August Johansson Kohl dömdes 1868 till 2½ års straffarbete för utprångling av falska sedlar. Båtsman i hans ställe blev 1868 Carl Ludvig Jonsson Kohl, f. 1845.

På 1870-talet tog Jonas Ericsson undantag av sonen Johan August Jonsson, f. 1844 i Vissefjärda. Han gifte sig 1879 med Ida Matilda Carlsdotter. Samma år avled Jonas Ericsson. Av hans övriga barn flyttade Peter Erik 1873 till Kristvalla, Johanna Maria 1874 till Mortorp, Emma Christina 1878 och Carl Fredrik 1876 till Kalmar. På den andra gården flyttade Jonas Håkansson och Helena Nilsdotter 1872 till Karlslunda. Gården övertogs 1874 av Frans Petersson från Södra Otteskruf, f. 1847, som gifte sig med äldsta dottern Stina Cajsa Jonsdotter, f. 1852. De fick 3 barn: Jenny Mathilda 1875, Axel Hjalmar 1876 och Ingrid Emilia Kristina 1878. Avskedade båtsmannen Carl Ludvig Jonsson Kohl … [oläslig rad] … flyttade 1873 till Agebo. Förre båts-mannen Johan August Johansson Kohl, som 1868 fick 2½ års straffarbete för utprångling av falska sedlar, flyttade efter frigivningen till Örsjö 1871.

På 1880-talet fick Johan August Jonsson och Ida Matilda Karlsdotter ytterligare 2 barn: Selma Elisabet Annette 1881 och Erik August 1884. Drängen Carl Fredrik Jonsson, f. 1856 tog 1881 ut flyttningsbetyg till Australien men anteckningen är struken. Kanske kom han aldrig iväg. Frans Petersson och Stina Kajsa Jonsdotter fick 4 barn på 1880-talet: Anna Vilhelmina 1881, Gerda Helena 1885, Karl Julius 1887 och Gustaf Adolf Fritiof 1890. Undantagsänkan Cajsa Abrahamsdotter avled 1884. Arbetaren Andreas Petersson med hustru och 2 barn flyttade hit 1886.

Under åren 1891-1895 skedde den förändringen att Frans Petersson med hustru Stina Cajsa Jonsdotter och 7 barn 1891 flyttade till Knappsmåla. Efterträdare på 3/16 mtl blev Per August Karlsson, f. 1859, som 1885 gift sig med Clara Jonsson, f. 1858. De fick 4 barn: Carl Harry Albin 1886, Ester Julia Johanna Ingeborg 1888, Elsa Clara Elin Viktoria 1890, Ruth Ellen Frideborg 1892. Arbetaren Andreas Peterssons och Maria Helena Petersdotters andre son Per Viktor emigrerade 1893 till USA. Den äldre sonen Johan August Sjölin gifte sig 1892 med Ida Mathilda Svensdotter, f. 1866. De flyttade samma år bort från Lilla Kolfly.

Emigrationen från de båda hemmanen i Kolfly är obetydlig. Endast 5 emigranter är kända, varav en tvivelaktig. 1879 emigrerade bondsonen Johan Cardell och 1882 drängen Johan Karlsson, f. 1862, till USA. Arbetaren Carl Fredrik Jonsson, f. 1856, tog 1887 ut flyttningsbetyg till Australien, men anteckningen härom i kyrkoboken är struken. Det är därför möjligt, att han ångrade sig och aldrig reste. Samma år emigrerade pigan Emma Charlotta Johansson, f. 1863, till USA. Arbetaren Per Andersson, f. 1873, emigrerade 1893 till USA. Han var från Lilla Kolfly.