Nybro ridklubb

http://www4.idrottonline.se/NybroRK-Ridsport

Nybro Ridklubbs historia
Nybro Ridklubb bildades sommaren 1958. En av initiativtagarna till att bilda klubben var Karl-Erik Joelsson och han kom även att vara klubbens ordförande i många år.

På Karl-Erik Joelssons gård i Persmåla bedrevs ridskoleverksamhet, ridlägerverksamhet och viss tävlingsverksamhet – mest klubbtävlingar, men även större tävlingar, såsom t ex distriktsmästerskap. Många minns nog ridningen i den lilla ladan på gården – ser man ladan idag så undrar man hur man fick plats över huvud taget.

Efter några års verksamhet blev NRK anslutna till Ridfrämjandet och Svenska Ridsportens Centralförbund.

Verksamheten i Persmåla gjorde att intresset för fritidshästar ökade och eftersom antalet hästar ökade så växte ett antal privatstall upp runt Nybro, t ex Flyebo och Pukeberg.

En stor del av klubbens verksamhet hamnade så småningom i Pukeberg, medan ridskoleverksamheten fanns kvar i Permåla. I Pukeberg hölls träningar för privatryttarna och man arrangerade en del tävlingar. Senare arrangerades tävlingar även i Flyebo.

I början av 1970-talet tog klubben över arrende på Rismåla gård och inredde stall i de gamla ladugårdslängorna. Våren 1974 startade ridskoleverksamhet här i Håkan Astermarks regi och all ridning hölls utomhus.

Den 11 juli 1975 är ett ödesdigert datum i klubbens historia. Ett åsknedslag i en av stallbyggnaderna satte denna i brand. Branden spred sig även till den andra byggnaden och båda stallen totalförstördes. En häst befann sig i stallet då det började brinna, men den räddades av Martin Jonsson, som vid den tiden bodde i mangårdsbyggnaden. Alla andra hästar var ute på sommarbete.

Tack vare välvilliga insatser från kommunen kunde en ny ridanläggning byggas upp. Den nya anläggningen, som stod färdig hösten 1976, är i stort sett identisk med den anläggning vi har idag (ett ridhus har tillkommit, samt gäststallarna).

I samband med att den nya ridanläggningen stod färdig anställdes Eva-Karin Oscarsson och med sig i bagaget hade hon Pia Skanhed. Nu startade en omfattande ridskoleverksamhet.

1980 lyckades klubbens medlemmar med konststycket att sälja flest Ridborgarmärken i landet och första pris i den tävlingen var en ny hinderpark.

De numera årligen återkommande och mycket populära seriehoppningarna arrangerades för första gången 1982.

När Eva-Karin lämnade klubben 1984 tog Pia Skanhed och Ingrid Erikson gemensamt över ridskolechefsposten. Båda två hade då jobbat som stallskötare och instruktörer under Eva-Karin i flera år. Hösten 1985- våren 1987 tjänstgjorde Anette Tukk som ridskolechef och när hon slutade delade Pia och Ingrid åter på chefsposten, fram till 1987 då det blev Pia ensam som fick axla den tunga manteln.

Under 1987 bygdes ett till ridhus upp och det invigdes den 4 oktober, med pompa och ståt, av Anders Gernandt och kommunfullmäktiges ordförande Börje Hermansson.

1990 bestämde sig Pia för att dra sig tillbaka från jobbet på ridskolan. Det blev då Ingrids tur att dra det tunga lasset som chef och den posten hade hon kvar till sommaren 1999, då en omstrukturering av klubbens verksamhet gjordes. Ingrid är kvar som ridinstruktör och en administrativ chef – Eva-Lena Elmgren – anställdes.

Utöver ridskolecheferna har det funnits ett stort antal anställda i klubben genom åren, med allt från heltidsanställning och timanställning till vikarier. Alla kan inte nämnas, men här följer en förteckning över de heltidsanställda instruktörer som arbetat hos oss. Angiven tidsperiod är ungefärlig.

Håkan Astermark (1974-1976), Anneli Duveborn (1974-1975), Tomas Jonsson (1975-1976), Eva-Karin Oscarsson (1976-1984), Pia Skanhed (1976-1990 + periodvis efter det), Ann Stigberg (1976-1977), Helen Benzler (1977-1980), Daniel Eklund (1980), Lena Hegeland (1980), Ingrid Erikson (1981-fortfarande kvar), Anette Svensson (1982-1983), Ulrika Andersson (1983-1985), Anette Tukk (1985-1986), Viktoria Pettersson (1987-1996), Moniqa Svensson (1988), Anette Wallsten (1991-1992), Malin Westergren (1994-1999), Pia Tedhamn (1996-1997), Linda Sonesson (1997-1999).

Ridanläggningen i Rismåla kompletterades med gäststallar 1993 (13 platser) och 1998 (20 platser). Tävlingsbanan har byggts ut för att fungera även för de högsta klasserna. Anläggningen förändras lite hela tiden och man strävar mot målet – drömanläggningen.

Klubben har haft ett stort antal framgångsrika tävlingsryttare genom åren. Alla kan inte nämnas men här kommer några exempel på ryttare som tävlade för NRK när nämnda bedrifter utfördes.

•Anders Jonsson – medlem i juniorlandslaget i hoppning •Peter Ljung – Svensk Mästare i hoppning på ponny •Eva-Karin Oscarsson-Munck – Svensk Mästare i dressyr, mm •Thomas Nilsén – tvåfaldig Svensk Mästare i fälttävlan, mm •Sofia Gustafsson – Nordisk Juniormästare i dressyr, mm •Johan Nilsén – Europamästare i hoppning på ponny, mm •Linda Algotsson – Europamästare i fälttävlan för juniorer, mm I klubben finns i dag ett antal lovande ekipage, men tyvärr ingen på allra högsta elitnivå – ännu…

sammanställt av Anna Ohlsson 1993, i samband med klubbens 35-årsjubileum. Händelser efter denna tidpunkt har lagts till av samma skribent 2000.

Text från Nybro ridklubbs hemsida 20120315//
http://www4.idrottonline.se/NybroRK-Ridsport

Nybro odlarförening

Vid slutet av 1970 talet uppkom i Sverige ett starkt intresse för Organisk-Biologisk odling–täckodling – inspirerat av den amerikanska författarinnan Ruth Stouts The No-Work Garden Book, som översatts till svenska under titeln Den Arbetsfria Trädgården. I Nybro togs intresset upp i fritidsnämnden. Och enligt en notis i Barometern den 16 januari 1982 uttalade sig fritidschefen Thomas Nilson om att fritidkontoret skulle kalla till en träff för bildande av en Koloniträdgårdsförening med inriktning på täckodling. En mindre arbetsgrupp hade hjälpt till att förbereda mötet. Söndagen den 21 februari 1982 samlades, efter annonser i lokaltidningarna, ett 30 tal intresserade människor i Föreningshuset (fd Badhuset) för att lyssna till föreläsningar, titta på filmer och diskutera föreningsbildning. Mötets beslut blev att bilda Nybro Odlarförening. Till dess första styrelse valdes Thomas Nilsson, ordförande, Evert Jonsson, Britt-Marie Fors, Erling Jakobsen, Patricia Jäverbrandt, Cicilia Fredriksson och Sven-Olof Karlsson.

Odlingsmark skulle arrenderas av Nybro kommun. Och fastighetsnämnden beslöt 1982-05-28 att godkänna ett avtal mellan kommunen och N. Byggnadsnämndens arbetsutskott beslöt 1982-06-01, § 123, att ställa sig bakom att N. på åkermark tillhörande Svartbäcksmåla 1:1 och Pukeberg 1:9 får användas för kolonilotter efter att föreningen upprättat en skiss över lotterna. Det blev Thomas och Toralf Nilsson, som upprättade planskissen med 10 lotter om ca 400 kvm vardera på Svartbäcksmåla 1:1 och 12 på Pukeberg 1:9. Intresset för koloniodlingen har alltsedan starten varit stort och alla lotterna upptagna. Däremot har täckodlings- metoden med tiden övergetts till förmån för mer traditionell köksväxtodling. Lotterna försågs redan 1984 med bevattning till varje lott. Ett högt staket fick också sättas upp för att hålla rådjuren borta. Nästan varje lottinnehavare har byggt sig en mindre stuga på tomten.

Hilt

Equmeniakyrkan Nybro

http://equmeniakyrkannybro.se

Equmeniakyrkan Nybro (tidigare Nybro Missionskyrka) har varit verksam i Nybro sedan 1872. Det är troligen den organisation som allra längst bedrivit oavbruten verksamhet i Nybro. Till en början bedrevs mötesverksamheten i förhyrda lokaler. Fler medlemmar och ökad verksamhet innebar behov av större lokaler. En tomt i samhällets centrum inköptes och blev platsen för ett missionshus, som stod färdigt för invigning söndagen före jul 1885.

Källa: Equmeniakyrkans hemsida

Nybro marknad

Enligt Madesjö sockens historia del I sid 503 f ordnades marknad på torsdagar i Nybro sedan 1847. Den ersatte delvis Gårdsryds marknad, som upphörde 1866, inom Mortorps kommun med gamla anor som hade fått stora problen med fylleri, slagsmål och allmän oordning.

Lästips: Nybro marknad i Nybro förr i tiden pärm 3.

 

Nybro köping

”Lägenheten Nybro” fick köpingsrättigheter 3 februari 1865. Då fanns 297 invånare i det unga samhället. I boken Nybro köpings historia 1824-1924 utgiven av J. Gottfr. Nilsson 1924 berättas köpingens historia efter en inledande historisk översikt och en sammanfattning av Madesjö kyrka och prästgårdar i äldre tider. Köpingens historia börjar med berättelsen om Henrik (Hindric) som föddes 20 augusti 1793  i Flyebo, Madesjö. H började sin bana som dräng på Öland och senare garvarlärling i Bergkvara. H återvänder till sina hemtrakter 1823 efter att ha gift sig med en änka till en garvare, blivit garverifaktor och förmögen. Vid Lortbron lät han bygga ett bostadshus i två våningar. När huset stod klart 1824 flyttade familjen in och den ökända bron omdöptes till Nybron och samhället som här började spira fick namnet Nybro. Samtidigt med bostadsbygget pågick även arbetet med en större tvåvåningars garveribyggnad, som inreddes med barkstamp, verkstad och torkvindar. Dessutom byggdes en mjölkvarn.

Janne