Kategori: Stadsdelar

https://nybro.se/miljo-boende/stadsmiljo-parker/pusta-ut-pa-stadshusplan/

Bruksmiljön vid ”Djävulsberget”

Det är glasbruksmiljön som ger stadsdelen Pukeberg dess särprägel. Denna karaktär förstärks både av de äldre bostäder som uppförts av bruket och de senare tillkomna bostäder som medvetet utformats med anspelning på äldre bruksarbetarbostäder.

Ur Ericsson & Lamkes Nybros stadsdelar (2006):

Stadsdel i centrala Nybro. Göljemåla gård var beläget i nuvarande P. I ett rum i mangårsbyggnaden fanns en målning med bibliskt motiv; denna paradismålning där Eva ger äpplet till Adam har givit namn till stadsdelen. På marken till Göljemåla gård, som inköpts av de lokala myndigheterna, byggdes Nybro upp. I 1912 års stadsplan reglerades marken i stadsdelen. P begränsas i öster av Norra vägen. Östra P domineras av flerfamiljshus i form av bostadrätter medan det äldre västra P, som är beläget nära stadens centrum, består av villabebyggelse från första hälften av 1900-talet. I P finns bland annat två grundskolor, förskola, affär och Nybro kyrka.

Lästips: Ericsson & Lamke: Nybros stadsdelar, 2006.

MJ

Ur Ericsson & Lamkes Nybros stadsdelar (2006):

Folkhemmet förverkligat

Mer än något annat bostadsområde i Nybro är Myrdalen en renodlad skrivbordsprodukt, tillika ett förverkligande av folkhemstanken. Som pricken över i:et har stadsdelen dessutom sitt namn efter makarna Myrdal vilka vid 1900-talets mitt hade blivit de självklara försvararna av den enskilda familjens rätt till en människovärdig bostad och av barnens rätt att
leka och rasa.

Lästips: Ann-Margret Elmroth: Kyrkan och skolan mitt i byn – Barndomsminnen från Madesjö 3 i Hembygdskröniken 2012 s 100.

Kyrkbyn som blev villasamhälle

Kyrkbyn Madesjö med landsvägskorsningen invid kyrkbacken, blev basen i det framväxande samhället Madesjö. Men den jättestora kyrksocknen Madesjö hamnade snart i skuggan av lilleputtgrannen Nybro, som vid 1800-talets mitt började växa med en väldig fart. Den expansion med tillhörande bostadsbrist som uppstod i den snabba industrialiseringens spår, spillde snabbt över på Madesjö. Bostadskvarter planlades och villor byggdes, men livet gick sin stilla gång i skuggan av staden Nybro.

Ur Ericsson & Lamkes Nybro stadsdelar (2006):

Små stugor och höga hus

Då den södra delen av Kungshall, Emmatorp, införlivades i staden och planlades i början av 1940-talet var området i princip redan fullt bebyggt med gator, kvarter och bostäder. De östra kvarteren med sina små hus och ”överblivna” markytor ger ännu intryck av att vara oplanerade. I norra Kungshall är bebyggelsen däremot storskaligt planerad, som ordnad till en landskapsskulptur.

Ur Ericsson & Lamkes Nybros stadsdelar (2006):

Joel Johansson (1842-?) som var ägare till Qvarnaslät 1864-1890 gav namn till det skogsskifte i centrala Nybro som heter Joelskogen. Området var en del av gården Qvarnaslät. Skogen har tidvis kallats för Linneaparken.

MJ