Kategori: Kyrkor

Det område som idag utgör Oskars församling kallades ursprungligen Mortorps ”skogsbygd”, eftersom området hörde till de mindre befolkade delarna av Mortorps socken. Under 1700-talets första hälft, sannolikt på 1730-talet, byggdes här ett kapell benämnt Mortorps capell och under senare delen av samma århundrade börjar dokumenten tala om ”kapellförsamlingen”. År 1847 blev församlingen egen kyrksocken med namnet Oscar, inspirerat av den dåvarande regenten, och fick egen präst.

Oskars kyrka började byggas 1870 och ersatte då ett kapell från 1770-talet. Kyrkan invigdes 1872 av biskopen i dåvarande Kalmar stift Paulus Genberg. Den har genomgått flera reparationer, bl.a. 1953 då kyrkan elektrifierades samtidigt som själva kyrkorummet förminskades. Oskars församling tillhörde först (efter 1847) Mortorps pastorat, ingick senare i Karlslunda-Mortorps-Oskars pastorat och är från 1977 kunten till Madesjö (nu Nybro) kyrkliga samfällighet. Sedan 1969 utgör Oskars församling en del av Nybro kommun.

Lennart K Persson

Se vidare Lennart K. Persson: Oskars kyrka och församling. Historia och nutid. Nybro 2008. (distribution Oskars församling)

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Oskars_kyrka,_Nybro

http://sv.wikipedia.org/wiki/Madesj%C3%B6_kyrka

Lästips: Inger Estham: Två mässhakar i Madesjö kyrka i Hembygdskrönikan 2002 s 17.

Margareta Lundström: Ett barnsdomsminne från Madesjö kyrka i Hembygdskrönikan 2002 s 131.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kr%C3%A5ksm%C3%A5la_kyrka

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristvalla_kyrka

Lästips: Sven Forsberg: Kristvalla kyrka i Hembygdskrönikan 2002 s 141. 

http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4lleberga_kyrka    http://www.gullaskruv.se/forr/kyrkan.htm

Den nuvarande kyrkan uppfördes 1978 på platsen för en äldre brunnen kyrka.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 – Uppförd 1819-1820 som ersättning för en medeltida träkyrka. Beslut om nybyggnad hade tagits 1797. För byggnadsarbetena svarade en murmästare Höglander, Älghult och byggmästare Carl Palmgren, Lenhovda. Kyrkan uppfördes efter lokalt upprättade ritningar, som delvis blev omarbetade på ÖIÄ av Per Wilhelm Palmroth 1818. Invigningen förrättades 1821 av biskop Ludvig Mörner. Byggnaden förstördes helt genom brand 1976 och ersattes 1979 med en ny träbyggnad på samma plats.

PLAN OCH MATERIAL – Korskyrka, grekisk korsform, med utbyggd sakristia i öster och torn i väster. Ingångar fanns i tornet, södra korsarmen och på sakristians sydsida. Planen överensstämde med en av de osignerade och odaterade ritningarna samt 1818 års ritning förutom beträffande sakristieingångens placering. Väggarna var uppförda i liggtimmer och reveterade och kalkstrukna. Slätputsade tunna hörnlister och omfattningar. Till och med 1880 var kyrkan endast brädfodrad. Spåntak.

EXTERIÖR – Exteriören återgick främst på 1818 års ritning. Den var föga förändrad före branden förutom utbytet av väggbeklädnaden.

INTERIÖR – Kyrkorummet var delvis förändrat genom 1942-43 års renovering. Då tillkom en klassicerande altaruppställning med altartavla av Simon Gate med motiv från Jesu bergspredikan, som ersatte den ursprungliga, enkelt inramade altartavlan ”Kristus sovande i skeppet omgiven av lärjungarna”, målad av kapten Salomon Andersson år 1826. Såväl altarring som läktarbarriär och bänkinredning härstammade i princip från samma renovering. Predikstolen med rund korg, smyckad med lisener och förgyllda ornament, var från kyrkans byggnadstid eller strax därefter. Orgelfasaden, utförd 1851 av Johannes Magnusson, Lemnhult, återgick på en ritning av Abraham R Pettersson.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

Kapellet såldes våren 2020 av kyrkan och avkristnades.

Lästips: Göran Madeland Flemmingelands kapell 1933-2020 i Madesjökrönikan 2021 sid 132-136.

https://nybro.se/wp-content/uploads/2022/09/nybro-kommun-kulturmiljoprogram-skedebackshult-flemmingeland-KS-2022-130-1.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/Flemmingelands_kapell

http://www.barometern.se/nybro/nedrasad-kyrktupp-vacker-starka-kanslor/

https://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%A4ckebo_kyrka

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 – Efter beslut 15 maj 1834 om nybyggnad uppfördes Bäckebo kyrka 1842-44 av J D Berglund som ersättning för ett träkapell från 1685. Approberad ritning följdes ej. Församlingen föredrog en mer sedvanlig kyrka. Kyrkan invigdes den 1 augusti 1847 av kontraktsprost Aron von Sydow.

PLAN OCH MATERIAL – Rektangulärt långhus med halvrunt kor i öster. Torn i väster och sakristia mitt på nordväggen. Två ingångar, en genom tornet samt en mitt på sydsidan. Planen överensstämmer ej med nedan nämnda ritningar. Murarna, uppförda av kluven marksten, Är spritputsade och avfärgade i en svagt gråaktig ton med slätputs lister och omfattningar. Grovt putsad grå sockel. Tvåkupigt rött tegel på själva kyrkobyggnaden, galvaniserad plåt på kortaket samt kopparplåt på torntaket. Ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR – En typisk nyklassicistisk kyrka med den i Kalmar stift sedvanliga mångkantiga lanterninen. Lanterninutformningen återgick ursprungligen närmast på Nils Isak Löfgrens båda ritningsförslag. Numera är den täckt med vitmålad plåt med svarta urtavlor i vartannat fält. Förutom förändringen av lanterninen samt takmaterialet tycks exteriören vara oförändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR – Delvis förändrad i och med att en läktarunderbyggnad med dominerande fönster in mot kyrkorummet tillkom 1958. Altaruppställningen och predikstolen är samtida med kyrkan. Altartavlan ”Kristus bär sitt kors” är målad av Sven Gustaf Lindblom ca 1845. Predikstolen var ursprungligen placerad nästan mitt på nordväggen med direktuppgång från sakristian. Ljudtaket är i senare tid förstorat. Bänkinredningen härstammar delvis från kyrkans byggnadstid, sittbänkarna är dock moderniserade. Orgeln byggd 1848 av Johannes Magnusson från Lemmhult med fasad ritad av Ludvig Hawerman. Läktarbarriären är förmodligen delvis ursprunglig, det utskjutande mittpartiet kan emellertid ha tillkommit senare. Det laserade takvalvet tillkom vid 1958 års renovering.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

På uppdrag av Växjö stift har Kalmar läns museum inventerat kyrkogårdar/begravningsplatser inom stiftets del av Kalmar län. Läs Magdalena Jonssons rapport [1]