Kategori: Kommuner

S:t Sigfrids socken

S:t Sigfrids socken är beläget i sydöstra delen av Nybro kommun. Bygden befolkades tidigt. Flera stenyxor har hittats. I Gårdsryd har funnits en domarring (förstörd när kommunen grävde vattenledning) i där finns även väl bevarade rösen från järnåldern, minst 1500 år gamla. Enligt legenden anlade den Helige Sigfrid vid Kumlamad ett litet träkapell och en begravningsplats på 1000-talet. År 1178 ägde biskopen i Linköping 24 gårdar runt kapellet. Byarna är namngivna och har samma namn i dag. Några byar ligger i Madesjö vilket kan tyda på att Kumlamad i ett tidigt skede omfattade även Madesjö. Kapellet var ett kapellag under Ljungby socken. År 1548 plundrade Gustav Vasa kapellet på allt som hade något värde, han menade att kapellet ej behövdes, då det nu fanns en kyrka i Madesjö. Kapellet kom nu att stå öde i många år och förföll svårt, dock användes begravningsplatsen. I mitten av 1800-talet hade befolkningen ökat, och man ville bilda egen socken med egen präst. Detta skedde 1856 och socknen fick då namnet S:t Sigfrid. Socknen hade egen präst till och med 1961. År 1977 flyttades S till Nybro pastorat efter att tidigare tillhört Ljungby, och 1990 ingicks ekonomisk samfällighet med Nybro. Från 2006 har socknen gått samman helt med Nybro och bildat Nybro-S:t Sigfrids församling.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Sigfrids_socken

Nybro köping

”Lägenheten Nybro” fick köpingsrättigheter 3 februari 1865. Då fanns 297 invånare i det unga samhället. I boken Nybro köpings historia 1824-1924 utgiven av J. Gottfr. Nilsson 1924 berättas köpingens historia efter en inledande historisk översikt och en sammanfattning av Madesjö kyrka och prästgårdar i äldre tider. Köpingens historia börjar med berättelsen om Henrik (Hindric) som föddes 20 augusti 1793  i Flyebo, Madesjö. H började sin bana som dräng på Öland och senare garvarlärling i Bergkvara. H återvänder till sina hemtrakter 1823 efter att ha gift sig med en änka till en garvare, blivit garverifaktor och förmögen. Vid Lortbron lät han bygga ett bostadshus i två våningar. När huset stod klart 1824 flyttade familjen in och den ökända bron omdöptes till Nybron och samhället som här började spira fick namnet Nybro. Samtidigt med bostadsbygget pågick även arbetet med en större tvåvåningars garveribyggnad, som inreddes med barkstamp, verkstad och torkvindar. Dessutom byggdes en mjölkvarn.

Janne

Nybro

http://nybro.se/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Nybro

Från Projekt Runeberg

Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken – Paprocki /
Nybro, köping och (enl. k. br. 25 apr. 1879) e
sen kommun i Kalmar län, Södra Möre härad, Madesjö
kyrkoförsamling. 1,953 inv. (1912). Taxeringsvärde
å fastigheter 1,967,900 kr. (1912). hvaraf 95,000
kr. å jordbruksfastighet. Köpingen, med station å
Kalmar-Emmaboda järnväg, är utgångspunkt for järnvägen
till Säfsjöström samt har läkare (extra prov.-läkare),
apotek, afdelningskontor af Skånska handelsbanken
och Bank-a.-b. Södra Sverige samt Madesjö och
Örsjö kommuners sparbank (1871) äfvensom kommunal
mellanskola med dimissionsrätt till realskolexamen. I
och omkring köpingen ha utvecklat sig en rätt
liflig handel och någon fabriksverksamhet. 1911
funnos 28 handlande med 39 biträden och med
en inkomst af rörelsen af 52,600 kr. och 13
fabriker med 200 arb. och ett tillverkningsvärde
af 450,660 kr., hvaraf största värdena kommo på en
tändsticksfabrik, en mek. verkstad och formfabrik och
ett glasbruk. S. å. voro N:s inkomster 77,758 kr.,
utgifter 72,363 kr., tillgångar 378,032 kr., skulder
136,844 (dessa siffror gälla endast skolväsen och
fattigvård; de kyrkliga ärendena äro gemensamma med
Madesjö församling); utdebitering kr. 4,35 (äfven
inberäknadt for kyrkliga ändamål). Platsen fick
köpingsrättigheter genom k. br. 3 febr. 1865. Invid
köpingen ligger (sedan 1883) en mycket besökt
kallvattenkuranstalt, belägen på torr grusgrund
med högvuxen barrskog (omkr. 90 m. ö. h.) och
utrustad med flera slags bad: varma bad, elektriska
ljusbad, Nauheimbad med flytande kolsyra m. m. Två
järnkälior. Badläkare under säsongen (l juni -början
af sept.). Wb£. Ln.

Madesjö landskommun

http://sv.wikipedia.org/wiki/Madesj%C3%B6_landskommun

Lästips: Stig Fahréus: Några kommunalmän i Madesjö för ett halvsekel sedan i Hembygdskrönikan 2001 s 199.

Erik Wångmar: När Madesjö, Örsjö och Kristvalla gick samman i Hembygdskrönikan 2004 s 197.

Erik Wångmar: Madesjö blir en del av Nybro – Om hur Madesjö upphörde som egen kommun i Hembygdskrönikan 2005 s 120.

Erik Wångmar: Madesjö, Örsjö och Kristvalla blir utan brandkår – Om avvecklingen i gamla Madesjö kommun i Hembygdskrönikan 2006 s 152.