Nybro ridklubb

http://www4.idrottonline.se/NybroRK-Ridsport

Nybro Ridklubbs historia
Nybro Ridklubb bildades sommaren 1958. En av initiativtagarna till att bilda klubben var Karl-Erik Joelsson och han kom även att vara klubbens ordförande i många år.

På Karl-Erik Joelssons gård i Persmåla bedrevs ridskoleverksamhet, ridlägerverksamhet och viss tävlingsverksamhet – mest klubbtävlingar, men även större tävlingar, såsom t ex distriktsmästerskap. Många minns nog ridningen i den lilla ladan på gården – ser man ladan idag så undrar man hur man fick plats över huvud taget.

Efter några års verksamhet blev NRK anslutna till Ridfrämjandet och Svenska Ridsportens Centralförbund.

Verksamheten i Persmåla gjorde att intresset för fritidshästar ökade och eftersom antalet hästar ökade så växte ett antal privatstall upp runt Nybro, t ex Flyebo och Pukeberg.

En stor del av klubbens verksamhet hamnade så småningom i Pukeberg, medan ridskoleverksamheten fanns kvar i Permåla. I Pukeberg hölls träningar för privatryttarna och man arrangerade en del tävlingar. Senare arrangerades tävlingar även i Flyebo.

I början av 1970-talet tog klubben över arrende på Rismåla gård och inredde stall i de gamla ladugårdslängorna. Våren 1974 startade ridskoleverksamhet här i Håkan Astermarks regi och all ridning hölls utomhus.

Den 11 juli 1975 är ett ödesdigert datum i klubbens historia. Ett åsknedslag i en av stallbyggnaderna satte denna i brand. Branden spred sig även till den andra byggnaden och båda stallen totalförstördes. En häst befann sig i stallet då det började brinna, men den räddades av Martin Jonsson, som vid den tiden bodde i mangårdsbyggnaden. Alla andra hästar var ute på sommarbete.

Tack vare välvilliga insatser från kommunen kunde en ny ridanläggning byggas upp. Den nya anläggningen, som stod färdig hösten 1976, är i stort sett identisk med den anläggning vi har idag (ett ridhus har tillkommit, samt gäststallarna).

I samband med att den nya ridanläggningen stod färdig anställdes Eva-Karin Oscarsson och med sig i bagaget hade hon Pia Skanhed. Nu startade en omfattande ridskoleverksamhet.

1980 lyckades klubbens medlemmar med konststycket att sälja flest Ridborgarmärken i landet och första pris i den tävlingen var en ny hinderpark.

De numera årligen återkommande och mycket populära seriehoppningarna arrangerades för första gången 1982.

När Eva-Karin lämnade klubben 1984 tog Pia Skanhed och Ingrid Erikson gemensamt över ridskolechefsposten. Båda två hade då jobbat som stallskötare och instruktörer under Eva-Karin i flera år. Hösten 1985- våren 1987 tjänstgjorde Anette Tukk som ridskolechef och när hon slutade delade Pia och Ingrid åter på chefsposten, fram till 1987 då det blev Pia ensam som fick axla den tunga manteln.

Under 1987 bygdes ett till ridhus upp och det invigdes den 4 oktober, med pompa och ståt, av Anders Gernandt och kommunfullmäktiges ordförande Börje Hermansson.

1990 bestämde sig Pia för att dra sig tillbaka från jobbet på ridskolan. Det blev då Ingrids tur att dra det tunga lasset som chef och den posten hade hon kvar till sommaren 1999, då en omstrukturering av klubbens verksamhet gjordes. Ingrid är kvar som ridinstruktör och en administrativ chef – Eva-Lena Elmgren – anställdes.

Utöver ridskolecheferna har det funnits ett stort antal anställda i klubben genom åren, med allt från heltidsanställning och timanställning till vikarier. Alla kan inte nämnas, men här följer en förteckning över de heltidsanställda instruktörer som arbetat hos oss. Angiven tidsperiod är ungefärlig.

Håkan Astermark (1974-1976), Anneli Duveborn (1974-1975), Tomas Jonsson (1975-1976), Eva-Karin Oscarsson (1976-1984), Pia Skanhed (1976-1990 + periodvis efter det), Ann Stigberg (1976-1977), Helen Benzler (1977-1980), Daniel Eklund (1980), Lena Hegeland (1980), Ingrid Erikson (1981-fortfarande kvar), Anette Svensson (1982-1983), Ulrika Andersson (1983-1985), Anette Tukk (1985-1986), Viktoria Pettersson (1987-1996), Moniqa Svensson (1988), Anette Wallsten (1991-1992), Malin Westergren (1994-1999), Pia Tedhamn (1996-1997), Linda Sonesson (1997-1999).

Ridanläggningen i Rismåla kompletterades med gäststallar 1993 (13 platser) och 1998 (20 platser). Tävlingsbanan har byggts ut för att fungera även för de högsta klasserna. Anläggningen förändras lite hela tiden och man strävar mot målet – drömanläggningen.

Klubben har haft ett stort antal framgångsrika tävlingsryttare genom åren. Alla kan inte nämnas men här kommer några exempel på ryttare som tävlade för NRK när nämnda bedrifter utfördes.

•Anders Jonsson – medlem i juniorlandslaget i hoppning •Peter Ljung – Svensk Mästare i hoppning på ponny •Eva-Karin Oscarsson-Munck – Svensk Mästare i dressyr, mm •Thomas Nilsén – tvåfaldig Svensk Mästare i fälttävlan, mm •Sofia Gustafsson – Nordisk Juniormästare i dressyr, mm •Johan Nilsén – Europamästare i hoppning på ponny, mm •Linda Algotsson – Europamästare i fälttävlan för juniorer, mm I klubben finns i dag ett antal lovande ekipage, men tyvärr ingen på allra högsta elitnivå – ännu…

sammanställt av Anna Ohlsson 1993, i samband med klubbens 35-årsjubileum. Händelser efter denna tidpunkt har lagts till av samma skribent 2000.

Text från Nybro ridklubbs hemsida 20120315//
http://www4.idrottonline.se/NybroRK-Ridsport

Nybro odlarförening

Vid slutet av 1970 talet uppkom i Sverige ett starkt intresse för Organisk-Biologisk odling–täckodling – inspirerat av den amerikanska författarinnan Ruth Stouts The No-Work Garden Book, som översatts till svenska under titeln Den Arbetsfria Trädgården. I Nybro togs intresset upp i fritidsnämnden. Och enligt en notis i Barometern den 16 januari 1982 uttalade sig fritidschefen Thomas Nilson om att fritidkontoret skulle kalla till en träff för bildande av en Koloniträdgårdsförening med inriktning på täckodling. En mindre arbetsgrupp hade hjälpt till att förbereda mötet. Söndagen den 21 februari 1982 samlades, efter annonser i lokaltidningarna, ett 30 tal intresserade människor i Föreningshuset (fd Badhuset) för att lyssna till föreläsningar, titta på filmer och diskutera föreningsbildning. Mötets beslut blev att bilda Nybro Odlarförening. Till dess första styrelse valdes Thomas Nilsson, ordförande, Evert Jonsson, Britt-Marie Fors, Erling Jakobsen, Patricia Jäverbrandt, Cicilia Fredriksson och Sven-Olof Karlsson.

Odlingsmark skulle arrenderas av Nybro kommun. Och fastighetsnämnden beslöt 1982-05-28 att godkänna ett avtal mellan kommunen och N. Byggnadsnämndens arbetsutskott beslöt 1982-06-01, § 123, att ställa sig bakom att N. på åkermark tillhörande Svartbäcksmåla 1:1 och Pukeberg 1:9 får användas för kolonilotter efter att föreningen upprättat en skiss över lotterna. Det blev Thomas och Toralf Nilsson, som upprättade planskissen med 10 lotter om ca 400 kvm vardera på Svartbäcksmåla 1:1 och 12 på Pukeberg 1:9. Intresset för koloniodlingen har alltsedan starten varit stort och alla lotterna upptagna. Däremot har täckodlings- metoden med tiden övergetts till förmån för mer traditionell köksväxtodling. Lotterna försågs redan 1984 med bevattning till varje lott. Ett högt staket fick också sättas upp för att hålla rådjuren borta. Nästan varje lottinnehavare har byggt sig en mindre stuga på tomten.

Hilt

Nybro korpförbund

Det är med glädje vi kan presentera en liten historik över de gångna åren med Korpen Nybro. Många minnen har bevarats, men tyvärr har en del dokumentation över olika aktiviteter försvunnit, eftersom Korpen Nybro eller som det i början kallades Nybrokorpen har flyttat ett antal gånger. Jubileumsskriften är skriven ur styrelsens synvinkel, vilket innebär att sektionernas verksamheter inte alltid tillräckligt kunnat lyfts fram till dess rätta nivå. Den fina kamratandan har alltid funnits och bör framhävas.

Nybro Korpförbund bildade styrelse i maj 1954. Styrelsen bestod av Nils Möller ordf, Olle Borgh sekr, Olle Ernse kassör samt Göte Palmberg och Oskar Eriksson. Senare blev Göte Palmberg invald som kassör och Karl- Gustav Norlin som v. ordf. Första året höll föreningen 10 protokollförda möten, varav tre var allmänna. De flesta möten hölls på Café Tallbo. Styrelsen startade en fotbollskorp, där 17 lag deltog i två grupper. Gruppsegrare blev Ljungdahls och Elgqvists och i finalen dem emellan segrade Ljungdahls. Fotboll var, kan man verkligen påstå, basen i verksamheten. I protokoll kunde läsas att Korpen betalade Nybro IF 4 kr/kväll för planhyra och omklädning. Stadsmatch hölls mot Kalmar. Nybro segrade hemma och spelade 0 – 0 borta och fick äran att låna hem det vackra vandringspriset. I december var det Riksstämma och Rikskorpen firade 10 år och där representerade Nils Möller Nybrokorpen. Dessförinnan hade Nybrokorpen den 30 augusti ansökt och senare beviljats om medlemskap i Svenska Korporationsidrottsförbundet. I och med detta fick Nybrokorpen mottaga 250 kr i kontanter, 2 fotbollar, 2 tidtagarur samt 4 varpor. Under första verksamhetsåret startades en serie i bordtennis och en serie i schack.

Citerat från http://www4.idrottonline.se/ImageVault/Images/id_67429/ImageVaultHandler.aspx

Nybro hembygdsförening

 

Historik

Qvarnaslät är en gammal lantgård, troligen från 1400-talet. Gårdsnamnet förekommer i urkunderna, bl.a. från Gustav Vasas skattelängd 1533. Enligt självdeklarationen stod Olof Andersson som ägare till gården och danska krigsmän marscherade 1611 upp från Kalmar och brände boningshus, prästgårdar och Qvarnaslät. Ny herrgårdsliknande huvudbyggnad med två flygelbyggnader uppfördes efter modell från Gunnabo och Maltesbo gård i Kristvalla. Det var högt till tak, stort kök, sal och tre ytterligare rum. Samtidigt renoverades kvarnen vid Linnéasjön, som då kallades Qvarnaslättagöl. En man vid namn Joel Persson övertog gården 1864 och brukade den fram till 1890. Dåvarande Nybro köping förvärvade fastigheten, eftersom den expanderande kommunen behövde mark för bostadsbyggande, skolor, trafikleder och mark för brunns- och badhusrörelsen. Joels namn lever numera kvar i namnet Joelskogen, belägen mitt i centrala Nybro stad.

Qvarnaslät med tillhörande kvarn och såg utarrenderades fram till 1940. Siste arrendatorn hette Emil Jonsson, som 1941 flyttade till en annan gård i Hanemåla. Nybro Hembygdsförening, som bildades 1936, föreslog att Qvarnaslät skulle avsättas för kulturminnesvård. Stadsfullmäktige beslöt 1943 att en stiftelse skulle bildas med uppgift att förvalta området som då också upprustades med bl.a. stöd av en anonym penninggivare. Idag  har Qvarnasläts gamla byggnader renoverats och några för bygden tidstypiska hus har förbättrats och tillförts området. Sålunda har en har en mindre ladugård flyttats till området under 1940-talet och användes nu som förråd och snickarbod. En tröskvandring köptes på en auktion i Bäckebo och uppsattes vid ladugården. En loftbod från första hälften av 1800-talet tillkom området 1945 från Aplaryd i Hälleberga församling. Skol-Karins stuga flyttades hit från stadsdelsområdet Fredrikslund 1964 och en större ladugårdsbyggnad, benämnd Qvarnaladan, kom från Torestorp till Qvarnaslät 1973. På grund av Hanemåla Gårds utbyggnad med bostadshus revs den gamla Hanemålastugan  och uppfördes 1997-98 på Qvarnaslät Här inruymmes nu en bakstuga, smedja och en fågelutställning.Det senaste tillskottet är det nybyggda industrimuseet vid kyrkans stora parkeringsplats. (Citerat från Nybro hembygdsförenings hemsida)

Nybro hembygdsförening