Författare: Mats Johansson

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/h%C3%B6kahult+nybro?c=56.640133,15.774932&t=geos&z=12.18

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Det råder en viss osäkerhet om denna gårds egentliga namn. Ofta stavas detta Högahult i akterna och då är det lätt att förväxla denna gård med Högahult i Örsjö. Faktiskt heter hemmanet Högehult i den äldsta källan, 1533 års register över fodring och gärd, men 1539 och 1541 heter det Hökahult, 1547, 1551, 1556, 1561 och 1565 Högehult, men från 1569 stabiliseras stavningen till Hökahult, som i fortsättningen är den enda. Namnet på den intilliggande sjön, Hökasjön,stöder väl också namnet Hökahult. Om namnet Hökahult är det ursprungliga skulle det betyda hökskogen eller höklunden. Är däremot Högehult det ursprungliga namnet måste det betyda den högt belägna dungen, vilket verkar mera osannolikt.
Den förste kände kronobonden hette ”Jönns i Högehullt”. Han gav 1533 som andra Madesjöbönder 2 mark penningar till Kronan. Enligt 1539 års fogderäkenskaper hette han ”Jöns Persson i Hökahult”. Han hade att i årlig avrad till Kronan erlägga 1 pund smör (= ungefär 7 kg), 1 spann malt (= ungefär 60 l), ett öre, en packe näver och fodring för två hästar. Hökahult framstår som ett betydligt starkare hemman än t.ex. Humpegärde. Jöns Persson klarade sig oskadd genom Dackefejden och satt kvar på hemmanet till 1547, då brukaren heter Jon Gise. Enligt 1551 års fogderäkenskaper erlade ”Joenn Gisse i Högahult” 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 löskedagsverken, fodring för 6 hästar varje år och däröver för ytterligare 2 hästar vart 3:dje år. Detta var en stor avrad.
År 1556 hade Jöns Persson återvänt till Hökahult och han satt fortfarande kvar 1561. Samtidigt anges Jon Gise som brukare avHumpegärde. Han hade tydligen fått maka på sig för Jöns Persson. Orsakerna härtill anges ej. Avraden var 1561 höjd med ett dagsverke. År 1565 hette brukaren enligt detta års tionderäkenskaper ”Per i Högehult”, som i tionde hade att lämna 1 skäppa råg men inget korn. Det måste ha berott på, att han detta år ej odlat korn. Fyra år senare, 1569, är Jon Gise tillbaka. Avraden har ökats med fodring för ytterligare två hästar, de s.k. lagmanshästarna. När Älfsborgs lösen skulle erläggas 1571 deklarerade Jon Gise sin egendom:silver-1
lod, koppar-2 lispund, oxe-1, kor-4, treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-2, får-6, svin-3, häst för 10 mark. För detta hade han att erlägga 10 %, vilket blev 10 mark 7 öre. Jon Gise var som synes för den tiden relativt välbärgad. Han satt kvar i Hökahult till i varje fall 1575, då han i kronotionde erlade 1/2skäppa råg och 1/2skäppa korn, vilket motsvarar en skörd av sammanlagt 15 skäppor.
Hur länge Joen Gisesson brukade Hökahult efter 1575 går ej att avgöra. När seklet tog slut hade han i varje fall lämnat över till ”Suen i Hökahult”, som brukade hemmanet 1598-1601. I sistnämnda års s.k. ”rumpeskattlängd” deklarerade han sina tillgångar: 1 par oxar, 2 kor, 1 sto, 4 tunnorsäd. Efterträdaren hette ”Nils Joensson i Hökahult”, som 1606 var knekt. Sannolikt brukade han hemmanet till 1612, men detta år betecknades det som ”öde”. Räntan, som således ej kunde betalas detta år, anges till ”pengar-1 öre 6 penningar, 1 skäppa korn, 4 skäppormalt, 1 lispund smör, 1 packe näver, städslepengar-1 penning, fodernötspenningar-3 penningar, 4 dags-verken och fodring för 6 hästar varje år.” Det var fortfarande ganska mycket. Följande år stod Nils visserligen upptagen för hemmanet, som anges vara ”upptaget på frihet”, men han måste ha avlidit under förra hälften avåret, tyi registret över Älsfsborgs lösen står ”Enkian i Höökahult, 1/3 hjonelag, ingen dräng.” ”uthfattig.” Hon behövde inte betala något till Älfsborgs lösen.
Går vi fram några år i tiden till 1620, så heter brukaren då Jöns,men i registret över boskapspenningen samma år upptages en ”Pär i Hökahult”. Hans tillgångar var följande: ”åker till 4 tunnor-värde 8 öre, 2 hästar-värde 16 öre, 2 oxar-värde 16 öre, 1 stut-värde 4 öre, 5 kor-värde 20 öre, 1 kviga-värde 2 öre, 9 får-värde 63/4 öre, 4 lamm¬värde 2 öre, 2 gamla getter-värde 11/2 öre, 2 unga getter-värde 1 öre.” Hans boskapsskatt blev 2 dlr 14 öre. Det vittnar om att Per i Hökahult ansågs ganska välbärgad. Hemmanet hade tydligen övervunnit krisen från krigs- och nödåren.
Redan i 1622 års tionderäkenskaper möter vi ett nytt namn i Hökahult, Olof, men samtidigt nämnes en knekt, Jöns, som tillhörde Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Eventuellt är han identisk med den Jöns som nämndes 1620, men därom vet vi intet med säkerhet. Jöns fanns kvar ännu 1625, men under mellantiden hade en annan knekt kommit till Hökahult, nämligen ”Joen Nilsson”, som tillhörde ”kapten Claudes” kompani. Med kapten Claude torde avses Claude de Laval.
Nödåret 1629 betecknas Hökahult som ödeshemman, men brukaren Olof hade nu återvänt, om han överhuvud varit borta under de föregående åren. Han kan ha bott där hela tiden, fastän de officiella urkunderna nämnt någon annan. I 1633 års räken-skaper redovisas hans årliga ränta till Kronan: pengar 11/4 öre, korn-1 skäppa, malt-4 skäppor,smör-1 lispund, näver-1 packe, ved-4 lass, dagsverken-4, fodring för 4 årliga hästar och 2 konungshästar. Enligt mantalslängden samma år var Olof gift. Han redovisade i denna 4 tunnor råg och lika mycket korn. Olof brukade Hökahult under hela 1630-talet och nämnes sista gången i 1644 års mantalslängd. Hemmanet betecknades då som 1 helt hemman.
I 1649 års mantalslängd heter brukaren ”Nils Olzon i Hökahult”. Enligt kyrkoräken-skaperna skänkte 1650 Nils i Hökahult 6 öre som bidrag till Madesjö kyrkas målning, men samma års mantalslängd upptager ”Oluff Ollzon i Hökahult”. Det var väl en broder till Nils. Den i 1655 års mantalslängd upptagne ”Peer i Höökahult” hette full-ständigt ”Peer Oluffsson i Hökahult” och måste varit en annan broder. Denne Per anges i mantalslängden 1655 vara ”åldrig”. I samma längd upptages en ”fattig, Måns Ollsson”. Det är omöjligt att på grundval avdessa uppgifter reda ut förhållandet mellan alla dessa. Så mycket är säkert: det bodde många personer … [resten av meningen oläslig].
I 1660 års mantalslängd upptages endast ”Peer Oluffsson i Hökahult”. Det var han som var officiellt ansvarig för hemmanets ränta. Han satt kvar i Hökahult under hela 1660-talet, men 1668 upptages därjämte en inhyses och en husfattig. Följande år upptages Per Olofsson med hustru men därjämte ”Jacob Persson” med hustru. Om han var en son till Per eller de hade andra relationer undandragersig vår kunskap.
I 1686 års jordebok finns endast en brukare medtagen. Han hette Sven Persson. Den årliga räntan anges nu till 8 dlr 12 öre 17 penningar och hemmanet anges som 1 mantal. Sven Persson kan naturligtvis ha varit son till förutnämnde Per Olofsson, men därom vet vi intet. Enligt kyrkoräkenskaperna avled d. 9 nov. 1679 ”hustru Karin i Hökahult”. Vem hon var har ej gått att få klarhet i. I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett officiellt faktum. Hemmanet är nu uppdelat mellan tre brukare med vardera 1/6 mtl, vilket betyder, att det förmedlats från ett till ett halvt mantal. Brukarna var: Per Joen, Måns M. och Carl Gumme. Räntan för hemmanet hade samtidigt sänkts till 5 dlr. Snartskulle en nyförändring ske: I 1717 års mantalslängd brukas de tre hemmansdelarna av”änckian, Carl Gummesson och Olof Svänsson”, men i 1740 års vallängd till kyrkoherdevalet förekommer endast två ägare: Jöns Nilsson och Per Jacobssons änka. Vardera ägde 1/4 mtl.
Vi går över till de nu börjande husförhörslängderna. I den äldsta, som börjar 1728, upptages Olof Svensson, Carl Gummesson med hustru Maria, Jöns Nilsson med hustru Maria och dottern Elsa, Per Israelsson med hustru Sara. Olof Svensson, Carl Gummesson och hans hustru Maria samt Jöns Nilssons dotter Elsa är överstrukna och har antagligen dött eller flyttat bort före längdens avslutning omkring 1740.I nästa husförhörslängd, gällande åren 1749-1754 står Per Olofsson med hustru Kierstin och på nr 2 hustru Sara. Denna uppteckning måste vara ofullständig, tyom vi går till 1755-1788 års husförhörslängd möter vi ett myller av människor. Minst 3 bönder finns nu i Hökahult. Per Olofsson uppges nu vara född 1723 och hans hustru Kierstin 1725. Deras dotter, Elin, f. 1748, blevgift till Folkehyltan i Oskar, sonen Måns, f. 1751, blev gift med Caisa Andersdotter. De hade 2 döttrar: Maria och Caisa. Den senare uppges vara född 1785. Nästa hemmansdel brukas av Börge Jonsson, f. 1718 och 1755 vigd vid Kerstin Petersdotter. De hade 4 barn, av vilka sonen Peer var född 1755, Anders 1757, Brita 1759 och Maria 1764. Den tredje hemmansdelen brukades av Nils Månsson, f. 1727 och gift med Maja Persdotter, f. 1731. De hade sonen Sven, f. 1767 och gift samtsonen Måns, f. 1769, som kom att efterträda fadern på hemmanet. Det fanns därjämte en mängd inhyses på hemmanets ägor.
I husförhörslängden 1782-1801 har noterats de förändringar, som skedde under tidsskedet ifråga. Per Olofsson har nu lämnat över till sonen Måns Persson,som gifte sig först med Cajsa Andersdotter och efter hennes död med Ingrid Olofsdotter, som avled 1791. Självdog Måns Persson 1795. Dottern Maria … [resten av meningen saknas].
Efter Måns Persson övertogs gården av Måns Olsson, f. 1769, och hans hustru Sara Nilsdotter, dotter till Nils Månsson och Maja Persdotter. Hon var född 1767. Makarna flyttade redan 1801 till Öland. I stället kom Nils Persson, f. 1779, med hustru Maria Carlsdotter, f. 1781 och efter dessa David Svensson, f. 1764, och Caisa Månsdotter, dotter till Måns Persson. Börje Jonsson dog 1792 och efterträddes av sonen Per Bergesson eller Börjesson, f. 1755 och 1785 gift med Maria Olofsdotter, f. 1760. De fick 7 barn: Jonas, f. 1787, Brita Stina, f. 1789, Martha Lisa, f. 1790, Olof, f. 1792, Stina, f. 1795, Caisa, f. 1799 och Anders, f. 1802. På den tredje hemmansdelen bodde Måns Nilsson med Stina Olofsdotter, f. 1775, och döttrarna Lena och Johanna, födda 1798 och 1801. Till dem kom sedan Peter, f. 1803, Olof, f. 1808 och Jonas, f. 1811. Båtsman för Hökahult var vid denna tid Per Jonsson Sparf, som avled 1789, efterlämnande hustrun Brita Johansdotter och 5 barn. Sonen Johannes Persson Sparf efterträdde fadern. Båtsmannen Johannes Ekerot bodde i Mortorp. Som synes hade Hökahult och Humpegärde båtsman gemensamt. Först 1797 avled den gamle Sven Persson. Hans hustru Kerstin Haraldsdotter blev på ålderdomen blind. På Hökahults ägor bodde också Carl Andersson, som var torpare vid Norra Svalehult, med hustru och sonen Anders. Dessutom bodde flera änkor på ägorna.
Under 1800-talets första decennier ökade hemmansklyvningen. I husförhörslängden 1815-1821 upptages 4 hemmansdelar i Hökahult. Måns Nilsson och Stina Olofsdotter ägde den första 1/6 mtl. Barnskaran ökade nu med dottern Maria, f. 1819. 1/8 mtl ägs nu avJonas Nilsson, f. 1775 och Stina Månsdotter, född 1789, dotter till Måns Persson. De hade tre barn: Brita Stina, f. 1811, Nils, f. 1814, Helena, f. 1816. Peter Persson i Humpegärde ägde även en hemmansdel i Hökahult en tid. 1/8 mtl ägdes vidare avJonas Jonsson och Brita Danielsdotter, f. 1779 respektive 1783. Den sista 1/8 mtl ägdes avJonas Pettersson, f. 1776, och hans hustru Ingrid Lena Anders-dotter, f. 1782. De hade dottern Caisa Lena, f. 1818. Det fanns vid denna tid två torpare på ägorna: Nils Olsson och Carl Andersson. Den sistnämnde avled 1805. Per Börjesson och Maria Olofsdotter levde ännu 1820 som undantagsfolk. Undantags¬pigan Maria Börjesdotter var en syster till Per Börjesson. Hemmanets båtsman Johan Ekerot bodde i Carlskrona.

Under tidsperioden 1821-1840 skedde flera förändringar i Hökahult. Måns Nilsson och Stina Olofsdotter blevundantagsfolk. Mannen var ofärdig och hustrun sjuklig. Gården övertogs avsonen Olof Månsson, f. 1808 och gift med Caisa Lena, f. 1810. 1/8 mtl ägdes avJonas Nilsson, vars hustru Stina Månsdotter avled 1822. Hon efterlämnade 4 barn: Brita Stina, f. 1811, Nils, f. 1814, Helena, f. 1816 och Gustaf, f. 1820. Till hemmansdelen kom för en tid Olof Håkansson, f. 1787, med hustru Martha Lisa, f. 1790 och dotter till Per Börjesson och Maria Olofsdotter. De hade 6 barn, men hela familjen flyttade bort 1827. 1/8 mtl ägdes av Peter Persson, f. 1793, och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter, f. 1794. De hade döttrarna Caisa Lena och Maria, födda 1818 och 1825. 1/8 mtl brukades avinhysesbonden Johannes Olsson, f. 1788, och Maria Petersdotter, med barnen Petter, f. 1821, Christina, f. 1824 och Helena, f. 1828. Båtsman var Johan Modin, f. 1776. Hans hustru dog 1838 och efterlämnade 2 barn.
Går vi fram till 1840-talet blir bilden förändrad. På 1/8 mtl bodde i början av1840-talet Jonas Jonsson, som avled 1843. En son, Nils Jonsson, född i Södra Agebo 1796, ingick 1846 äktenskap med Johanna Månsdotter, född 1801 och dotter till Måns Nilsson och Stina Olofsdotter. I ett tidigare äktenskap hade Nils Jonsson sonen Johan Nilsson, f. i Södra Agebo 1834. Han ingick äktenskap med Ingrid Lena Nilsdotter, f. 1820, som sedan gifte om sig med Sven Petersson, f. 1812. De flyttade 1846 till Skedebäckshult. Nils Jonsson och Johanna Månsdotter kom till Hökahult från Södra Agebo. De hade 3 barn: Brita Stina, Jonas och Christina.
På nästa 1/8 mtl bodde nu Andreas Petersson, f. 1802, och Johanna Svensdotter, f. 1806. Intill 1844 hade de fått fem barn: Brita Maria, f. 1833, Peter Johan, f. 1835, Lydia Sophia, f. 1838, Christina, f. 1840 och Carl August, f. 1844. På nästa 1/8 mtl satt nu Olof Jonsson, f. i Västra Agebo 1818. Han kom till Hökahult från Norra Svalehult 1846, då han gifte sig med Johanna Petersdotter från Västra Madesjö, f. 1814 och närmast kommande från Mellan-Örsjö.
Vid 1850-talets början ägdes 1/8 mtl fortfarande avNils Jonsson och Johanna Månsdotter. Sonen Johan Nilsson kom hit 1855 men flyttade 1864 till Södra Agebo, där både han och fadern en gång fötts. På gården vistades från 1860 Gustaf Petersson, född i Jonsryd 1832. Han gifte sig med Brita Stina Jonsdotter, född i Hökahult 1839 och dotter till Jonas Nilsson. Hon var således syster till Johan Nilsson. Peter Månsson och Maria Andersdotter blev undantagsfolk, då dottern Fredrika Petersdotter 1854 gifte sig med Frans Pettersson från Gränö, f. 1823. De fick dottern Hilda Maria, f. 1856, men flyttade samma år till Södra Svalehult. Hemmansdelen var på 1/16 mtl och övergick till Peter Petersson från Bruatorp, f. 1820, och hans hustru Ingrid Olofsdotter Palm, f. 1823. De kom från Skrufvemåla. De fick 4 barn: Ida Christina, f. 1849, Emma Gustava, f. 1852, Maria Helena, f. 1855, samtliga födda i Käringskruf, och Emma Augusta, f. i Hökahult 1858.
På nästa hemmansdel, 1/8 mtl, satt fortfarande Olof Jonsson och Johanna Peters-dotter. De hade inga egna barn men en fosterdotter Matilda Petersdotter från Brånahult, som kom till dem från Västra Madesjö 1853. Från Humpegärde kom 1861 en ”pupill”, Sven Johansson, son till Johannes Svensson och Christina Andersdotter. Modern hade dött i rödsot 1858.
3/16 mtl ägdes av Olof Månsson, som var son till Måns Nilsson och Stina Olofsdotter och född i Hökahult 1808. Han var gift med Cajsa Lena Olofsdotter från Kvarneslätt, f. 1810 och en ättling till ”majoren på Ebbehult” Sven Håkansson. De fick fram till 1845 fem barn: Johanna Sophia, f. 1834, Carl Peter, f. 1837, Stina Cajsa, f. 1839, Johan, f. 1843 och Wendla Gustava, f. 1845.
I Hökahult bodde på 1850-talet dessutom Måns Nilssons änka,som dock avled 1855. Från Kroksjö inflyttade 1856 drängen och smeden Johan August Petersson, som var född i Mortorp 1836. Till Mortorp avflyttade istället 1851 inhyses Gustaf Petersson och hans hustru Maria Petersdotter, som kommit därifrån 1845. Till Svalehult avflyttade 1861 båtsmannen nr 139 Johan Nilsson Modin, f. 1837, och hans hustru Johanna Svensdotter, f. 1842. En inhyses dräng Evald Johansson Modin, f. i Karlskrona 1822 och sannolikt båtsmansson, bodde på Hökahults ägor. Han skötte det illa ansedda yrket som hudavdragare.
Under hela 1860-talet brukade Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdottersina 1/8 mtl. De fick 4 barn: Emma Christina, f. 1861, Hilda Amanda, f. 1863, Hulda Augusta, f. 1867 och Johan August, f. 1870. Brukaren av 1/16 mtl Peter Petersson och hans hustru Ingrid Stina Olofsdotter Palm, som kommit till Hökahult från Skrufvemåla 1856, flyttade redan 1863 till Olofsbo. De hade 5 barn: Ida Christina, f. 1849, Emma Gustava, f. 1852, Maria Helena, f. 1855, Emilia Augusta, f. 1858, och Mathilda Charlotta, f. 1862. Nils Johan Jonsson,som var född 1829 i Oskar och kommit till Hökahult 1863 tillsammans med hustrun Carolina Svensdotter, f. 1827, och tre barn, sålde sin hemmansdel, 1/32 mtl, till Joel Jonasson,som var född 1838 och kom från Bällsjö. Han var gift med Helena Olofsdotter, f. 1839. De flyttade 1870 till Gelebo. 1/16 mtl övertogs 1868 avCarl Fredrik Jonsson, f. 1847, som kom från Lilla Ebbehult. Han gifte sig 1870 med Anna Gustava Jonasdotter, f. 1848 i Stora Granås. 1/8 mtl brukades fortfarande av Olof Jonsson och Johanna Petersdotter, som hade hos sig fosterflickan Mathilda Petersdotter och ”pupillen” Sven Elkuin Johansson. 3/16 mtl slutligen ägdes fortfarande av Olof Månsson och Cajsa Lena Olofsdotter.
På Hökahults ägor bodde 1865-1866 arbetskarlen Johan Petersson och hans hustru. Bägge var från Hälleberga och flyttade till Kvarneslätt 1866. År 1870 inflyttade från Västra Agebo arbetskarlen Gustaf Petersson och hans hustru. De hade tre barn med sig. Som undantagsfolk bodde kvar Nils Jonsson och Johanna Månsdotter samt Peter Månsson,som avled 1866 och lämnade efter sig änkan Maria Andersdotter jämte barnen Stina Cajsa, Emma Christina och Carl August. Båtsmannen Johan Nilsson Modin gifte sig 1861 och flyttade med hustrun Johanna Svensdotter från Hökahult. Han ersattes som båtsman av Peter Gustaf Modin, f. 1845, med hustru Cajsa Lena Jonsdotter, som var född 1831 i Söderåkra. Sonen Carl Gustaf föddes 1867.
Under 1870-talet brukade Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdotter fortfarande 1/8 mtl. Äldsta dottern Emma Christina gifte sig 1877 med snickaren Nils Peter Ohlsson, som flyttade hit från Södra Svalehult. Carl Fredrik Jonsson och Anna Gustava Jonasdotter brukade sina 1/16 mtl till 1876, då gården övergick till Carl Ludvig Johansson och Gustava Andersdotter från Norra Örsjö. De stannade endast en kort tid. Redan 1878 kom från Nybro Erland Gustaf Ståhl med hustru Johanna Svensson. De var födda i Älghult 1856 och 1852 och hade tre barn, alla födda i Hälleberga: Theolinda Charlotta, f. 1862, Jennie Annalisa, f. 1864 och Arvid Christian, f. 1867. Olof Jonssons hustru Johanna Petersdotter dog 1872, varefter änkemannen tog undantag. Fosterflickan Mathilda Petersdotter Ekstedt hade redan 1872 flyttat till Kristvalla och ”pupillen” Sven Elkuin Johansson till Mellan-Agebo.
Den nye ägaren hette Jonas Peter Andersson, f. 1838. Han kom till Hökahult från Västra Agebo. Han var sedan 1869 gift med Beata Christina Petersdotter, f. 1841 i Vissefjärda. Från ett tidigare äktenskap hade han dottern Emilia Mathilda, f. 1863. Tillsammans fick makarna under 1870-talet fyra barn: Carl Viktor, f. 1871, Ida Charlotta, f. 1874, Johan Algot, f. 1877 och Hilma Elsie, f. 1879. Olof Månsson och Cajsa Lena Olofsdotter brukade fortfarande sina 3/16 mtl. Dottern Wendla Gustafva flyttade 1876 som gift till Korpahult. På ägorna bodde bl.a. timmermannen Johan Jonsson, f. 1830 och gift andra gången med Sophia Charlotta Håkansdotter, som 1873 kom från Elmeberg. De bodde på Erland Ståhls hemmansdel. Undantags-mannen Nils Jonsson avled 1872 och hans änka Johanna Månsdotter 18??. Båtsmannen Gustaf Modin avled 1872. Änkan Cajsa Lena Jonsdotter och sonen Carl Gustaf bodde därefter i Söderåkra. Arbetskarlen Gustaf Petersson flyttade 1871 till Tjukehall.
Från Algutsboda inflyttade 1872 organistkandidaten Per Otto Sjöström, född 1843 i Madesjö. Han var gift med Mathilda Petersdotter från Algutsboda, född 1847. De hade tre barn: Jenny Elisabeth, f. 1870 i Kalmar, Ossian Hjalmar Leonard, f. 1872 och Selma Mathilda Elvira Constance, f. 1874. Familjen flyttade redan 1874 till Nybro, då Sjöström blevvikarierande klockare och organist vid Madesjö kyrka fram till 1876, då Gustaf Rosén valdes till ordinarie.
Under 1880-talet tog Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdotter undantag. Hem-manet övertogs 1890 avAron Sjöquist, som gifte sig med dottern Hulda Augusta, f. 1867. Sjöquist tog 1892 ut emigrationsbetyg till USA, men lämnade hustrun hemma. Hennes broder Johan August emigrerade 1890 till USA. Han hördes aldrig mera av och dödförklarades 1922 avSödra Möre häradsrätt. Vilka öden genomgick han?
Också Erland Gustaf Ståhl på 1/16 mtl blev undantagsman och flyttade bort från Hökahult. Hans hemmansdel övergick till Johan Emrik Gustafsson, f. 1862. Han var gift med Hulda Johansson, f. 1865. De hade 2 söner: Ernst Hildemar, f. 1885 i Kalmar, och Karl Gustaf Ragnar, f. 1887. Redan 1890 övergick gården till Karl Johan Gustafsson,som var född 1848. Han emigrerade till USA redan följande år.
Jonas Peter Andersson avled och änkan Beata Kristina Petersdotter gifte 1885 om sig med Olof Jonasson, f. 1818 i Madesjö. Han hade en dotter i ettföregående äktenskap, Emilia Matilda Jonsdotter, som emigrerade till USA 1882. Beata Kristina hade med Jonas Peter Andersson 5 barn: Carl Viktor, som 188? kom till Karlsborgs fästning och blevsappörmen 1893 emigrerade till USA, Ida Charlotta, f. 1874, John Algot, f. 1877, som emigrerade till USA 1897, Hilma Elsie, f. 1879, och Alma Viktoria, f. 1882. Olof Jonasson och Beata Kristina Petersdotter fick tillsammans sonen Jonas Thorvald, som 1906 emigrerade till USA.
Olof Månsson och Cajsa Lena Olofsdotter bodde kvar på sina 3/16 mtl. Tre barn vistades i hemmet: Carl Peter, f. 1837, Johan, f. 1843 och Stina Kajsa, f. 1839. Hon hade ett utomäktenskapligt barn, en dotter, om vilken det i kyrkoboken står antecknat: ”tillsagd att avhålla sig från H.Nattvard d. 25/6 1891.” Varför? Det nämnes ej. Liksom tidigare fanns det änkor och arbetare på ägorna under 1890-talet.
Vi övergår till att säga något om emigrationen från Hökahult. Den började 1882, då Emilia Jonsdotter, f. 1863, begärde utresebetyg. Nästa år emigrerade snickaren Nils Lundström med hustru och en 2-årig dotter. De följdes 1890 avden redan omnämnde Johan Gustafsson, son till Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdotter. Följande år emigrerade Carl Johan Gustafsson, 1892 Aron Sjöquist, 1893 utvand¬rade f.d. sappören Karl Jonsson, 1897 arbetaren Johan Algot Jonsson, son till Jonas Peter Andersson, 1898 ogifta pigan Hilma Andersson, f. 1879. Härpå dröjde det till 1906, innan hemmansägaren Karl Johan Gustafsson var redo att resa ut till USAför andra gången. Samma år emigrerade Olof Jonassons och Beata Kristina Peters-dotters son Jonas Thorvald Jonsson. Han följdes 1907 avJohn Ernst Wilhelm Engström, f. 1887 och 1908 av Ernst Viktor Gustafsson, f. 1888. Det blirsammanlagt 14 emigranter från Hökahult, eller 13, om man tar hänsyn till att Karl Johan Gustafsson emigrerade två gånger!

Till sist kan nämnas, att laga skifte infördes i Hökahult redan 1838. Något föregående stor- eller enskifte hade ej skett. Vid sekelskiftet genomfördes det stora sjösänknings-företaget, som berörde Toresbo, Ebbehult, Hultsby, Hökahult, S. Svalehult och Dackebo hemman. En del avHökasjön sänktes och nyåkermark utvanns. Detta var det största torrläggnings- och utdikningsföretag, som genomförts inom Madesjö

http://kartor.eniro.se/m/8Ve4L

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Högerås ärsammansatt av hög och ”rås”. Den sistnämnda ändelsen är inte ovanlig i Madesjö. Den förekommer i namnen Kåtterås och Gadderås. ”Rås” betyder sumpmark. Högerås förekommer f.f.g. i fogderäkenskaperna 1547. Det innebär, att Högerås upptagits någon gång under de föregående tio till femton åren. Så länge brukade det dröja mellan ett hemmans anläggning och dess skattläggning. Högerås ingårsåledes i den stora nyodlingsverksamheten i Smålands skogsbygder, som pågick under Gustav Vasas regering. Den förste kände brukaren hette ”Germund i Högeraas”. Hans arrendeavgift eller avrad till Kronan uppgick nu till 2 fyrkar, 1 ”kleff taat”, dvs en bunt bast samt fodring för fyra hästar. Den senare löstes i pengar.
Vid sidan avGermund omtalas 1553 knekten Anund Jonsson i Högerås, men det var nog ett tillfälligt arrangemang, ty några år senare, 1556, är Germund själv knekt. Hans årliga avrad hade nu höjts med 1/2 lispund (= ung. 31/2 kg)smör och med ett dagsverke. Högerås klassificerades 1565 som 1/2 hemman. Samma års tionderegister upplyser, att Germund levererat 1/2 skäppa råg men inget korn i tionde till Kronan. Det innebär, att hela tionden detta år från Högerås var 3/4 skäppa och hela skörden följaktligen 7,5 skäppor råg. Det var förvisso inte mycket!
Hemmanets ringhet ledde till att när Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas Högerås togs tillsammans med Sigtingsryd och Rafvelsbygd. De tre deklarerade tillsammans följande tillgångar: koppar-5 marker (= ungefär 2 kg), 2 oxar, 3 kor, 2 kalvar, 3 får, 1 svin samt häst för 10 mark. Skatten för dem tillsammans blev 71/2 mark 1/2 öre. Nästa år var Germund död och hans änka stod för hemmanet några år, tills 1575 en Peder i Högerås ansvarade för tionden vilken detta år uppgick till 0 skäppor råg och 0 skäppor korn. Men skörden var överallt dålig detta år.
Om de följande årens brukare avHögerås saknas underrättelser, tills år 1600 ”Enckian i Högerås” nämnes i fogderäkenskaperna. När 1601 tionden till Kronan skulle erläggas, intygade kyrkoherden i Madesjö Jakob Johansson att Högerås var ”oförmöget till skatt och husarmt”. Änkan stod trots detta för den s.k. ”rumpeskatten” 1601. Hon deklarerade för 1 häst, 2 kor, 1 tunna säd. Nästa år förklarades Högerås ”öde”, dvs oförmöget att betala den årliga avraden.
Nästa underrättelser om Högerås kommer 1613, då Joen Germundsson erlade 3 silverdaler till Älfsborgs lösen. Var han son ellersonson till den förste brukaren? Tidsavståndet låter förmoda, att han var sonson. Samma år förekommer en knekt ”Per i Högerås”, men Joen var tydligen den egentlige brukaren. Han satt kvar i Högerås till i varje fall 1628, då han …
[här har en rad fallitbort i Folke Peterssons anteckningar]
… 21/2 tunna säd, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 3 ungsvin. Tydligen hade hemmanet ryckts upp! Men nu följde det svåra året 1629. Högerås brukades nu av”Matzi Högeraass” och var förmedlat till 1/4 och förklarat för ”ödhe-1/2”, dvs Matz kunde endast betala halva skatten.
Några årsenare, 1633, står åter Joen för Högerås. Det är omöjligt att avgöra, om han är densamme, som brukade hemmanet under 1620-talet, då något efternamn ej förekommer. Joen deklarerade för boskapspenningsskatten 1633 följande tillgångar: 21/2 tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 3 kvigor, 4 får, 5 lamm, 4 ungsvin – en avsevärd uppryckning! Enligt den ordinarie mantalslängden hade han 6 tunnor råg och lika mycket korn. Någon son eller dotter måste detta år ha vistats i hemmet, eftersom tre personer är mantalsskrivna där.
I 1641 års mantalslängd hade Joen efterträtts av”Carl i Högerås”, som ägde 1 föl, 1 ungsto, 2 oxar, 4 stutar, 4 kor, 3 kvigor, 6 får, 6 lamm, 1 ungsvin och 3 tunnor utsäde. I mantalslängden 1644 nämnes åter en Jon i Högerås. Det är fortfarande omöjligt att avgöra, om han är identisk med den tidigare Jon. Sannolikt är det en son. Härpå tyder, att i ett mål i häradsrätten 1687, då Fabian Josephsson i Sigtingsryd kärade till ”Joen Germundsson i Högerås” [en fortsättning på meningen saknas]. Han påstod, att han sistlidne skärtorsdagsmorgon före solens uppgång låtit bära några ”förgiörningar”, bestående av2 gamla sopkvastar, något halm och brända

http://kartor.eniro.se/m/ASVzl

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Högemåla har sannolikt upptagits sent under medeltiden, kanske så sent som under 1500-talets första decennier. Härpå tyder den synnerligen obetydliga avrad, som Kronan utkrävde från Högemåla, då det för första gången nämnes i fogderäkenskaperna 1539. Det fanns redan i 1533 års register över den extra skatt, gärden, som Gustav Vasa detta år uttog för att täcka kostnaderna för den svenska upprustningen inför inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. ”Erik i Höijemala” står i registret upptagen för 2 mark penningar. Om han är den förste brukaren vet vi inte. Man får räkna med tio till tjugo års brukande avett nyupptaget hemman, innan det skattlades. I 1535 års register över städsleören har Erik ersatts av”Enkian i Högemola”, som detta årskulle erlägga en ko i städsleöre. Härmed inleddes en ny6-årsperiod avbrukande.
När de första fullständiga fogderäkenskaperna kom till 1539 hade änkan ersatts av ”Bonde Röd i Högemola”. Hans avrad var ytterst obetydlig, fodring fören häst och ”et kleff taat”, dvs en bunt bast. Under förra hälften av1540-talet följdes Bonde av ”Germund”, som i fogderäkenskaperna för 1541 till en början hade samma obetydliga avrad men 1545, alltså efter Gustav Vasas seger över Dacke, fick den höjd till fodring för 4 hästar, varvid för varje hästskulle erläggas 3 öre. Från 1547 heter brukaren Jon Stung och från 1551 Gunnar Stung. Den senare var knekt och är med i 1553 års rulla, enligt vilken han fick 2 alnar grönt tyg, sannolikt till uniform. I 1556 års fogderäkenskaper är Gunnar Stung tillfälligt ersatt som brukare av Sven Stung. Avraden var nu avsevärt höjd. Den bestod 1556 av2 fyrkar, ett klef tåt, 2 dagsverken och förut nämnda fodring. Anmärkningsvärt är, att ingen säd krävdes i avrad ej heller någotsmör. År 1561 hade Gunnar Stungs avrad höjts till 3 dagsverken. År 1565 klassificerades Högemåla officiellt till 1/2 hemman. Tionden samma år var mycket obetydlig: 1/2 skäppa korn men ingen råg. Hela skörden föregående år var således 71/2 skäppor korn!
Gunnar Stung hade 1569 efterträtts aven Jöns och samtidigt var fodringen höjd med två s.k. lagmanshästar. Av någon okänd anledning nämns Jöns ej i uppbördsregistret över Älfsborgs lösen 1571. I stället deklarerar en Håkan sina tillgångar, som inte var så obetydliga som man skulle ha trott: silver-3 lod, koppar-1/2 lispund, 2 oxar, 4 kor, 2 treårsungnöt, 1 tvåårsungnöt, 3 svin och häst för 5 mark. 10 % på dessa tillgångar var 101/2 mark, vilket blev Håkans bidrag till Älfsborgs lösen. Inte bland de lägsta bidragen! Jöns var tillbaka som officiell brukare avHögemåla åren 1573 och 1574. Sedan försvinner hemmanet ur källorna för några decennier. Brukaren var ej knekt och finns därför ej med i Abraham Nilssons knektrulla 1586. Först 1600 dyker en brukare upp och betecknande nog i en förteckning på hemman anslagna till knekt-underhåll. Han hette Germund och var sannolikt i tjänst 1601, tyi rumpeskattlängden detta år heter brukaren Elof. Han deklarerade 1 häst, 4 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Han måste ha brukat hemmanet några år som ersättare för Germund, tydenne var 1604 fortfarande knekt i Sven Ebbessons fänika. Hur det gick för Germund är okänt, kanske stupade han i Kalmarkriget, ty 1612 brukas Högemåla aven knekt vid namn Nils. Hemmanet betecknas fortfarande som 1/2 och avraden uppges vara: penningar-1/2 öre, städslepengar-2 öre, fodernötspengar-11/2 mark, ”tåt”-1 ”kleff”, dagsverken-3 och fodring för 3 hästar.
När Älfsborgs lösen 1613 uttogs var det en Per i Högemåla som betalade 3 silver-daler. Hur länge han brukade Högemåla är inte känt, men 1620 hette brukaren Sven och han satt kvar i Högemåla i varje fall till 1625, men 1628 var han ersatt av två brukare. ”Botilda i Högemåla” redovisar detta år 3 tunnorsäd, 1 sto, 4 kor, 1 kviga, 4 får, 2 lamm och 1 ungsvin, medan ”Matz i Högemåla” redovisar 3 tunnor säd, 3 kor, 3 kvigor, 3 lamm och 1 ungsvin. Denne Matz hette som framgår aven senare notis Matz Göthe och visar sig därmed härstamma från Floahult. På vad sätt han var släkt med den 1624 till Ingermanland deporterade Nils Göthe är omöjligt att säkert avgöra av brist på källmaterial. Var han en son? Han brukade Högemåla till och med 1641, efter 1628 som ensam officiell brukare. Botilda nämnes endast 1628. Var hon Svens änka? Matz Göthe redovisade 1641 följande tillgångar: 1 sto, 2 stutar, 4 kor, 5 kvigor, 3 får, 3 lamm, 21/2 tunna utsäde. Från 1644 har Matz efterträtts avNils, som brukade 1/2 mtl Högemåla tills han 1668 och 1669 ersattes aven Birger. Denne brukade hemmanet en bit in på 1670-talet, som framgår av kyrkoräkenskaperna, som uppger honom som givare avflera gåvor till kyrkan fram till 1679.I 1682 års jordebokstår en Sven Nilsson för hemmanet. Han var son till ovannämnde Nils. Hemmanet taxerades fortfarande som 1/2 mtl och den årliga räntan till Kronan var 2 dlr 11 öre 21 penningar. Sven fick 1679 sonen Olof. Av kyrkoräkenskaperna framgår, att 1679 en hustru Botel i Högemåla avled. Hon var väl Nils’ hustru. Samma år nämnes i kyrkoräkenskaperna en soldat Sven i Högemåla, som gav 12 öre till kyrkan. Samma år döptes som det heter ”soldatens oäkta barn i Högemåla-Mariet”.
Officiell ensam brukare avHögemåla under 1680-talet var Sven Nilsson men enligt kyrkoräkenskaperna för år 1697 fanns där också en Per Andersson. Nästa källa, 1717 års mantalslängd, upptager två officiella brukare eller ägare i Högemåla. Olof Svensson,son till ovannämnde Sven, och Per Persson, som väl var son till Per Andersson.
I röstlängden för kyrkoherdevalet 1740 hade 1/2 mtl Högemåla uppdelats på tre brukare. Sven Jonsson och Gumme Persson brukade var sitt åttondels hemman medan Per Hemmingsson brukade ettfjärdedels hemman.
Förhållandena i Högemåla ändrades snart. Enligt husförhörslängden 1755-1788 brukade Gumme Persson och hans hustru Maria Andersdotter fortfarande en hemmansdel. De fick 1748 dottern Maria, 1750 dottern Kerstin och 1753 dottern Elin. En annan hemmansdel brukades avMåns Jönsson, f. 1702, och Brita Jönsdotter, född samma år. Deras två döttrar Elin, f. 1743 och Sissa, f. 1746, var båda gifta. Den tredje hemmansdelen brukades till en början av Olof Jonsson, f. 1735 och 1756 gift med Karin, f. 1724. De bodde i Gangsmad med sina fem barn. Övriga brukare av denna tredje hemmansdel var Per Israelsson med hustru Ingrid Bergesdotter och Olof Nilsson med hustru Karin Gummesdotter. En del inhyses bodde redan nu på ägorna.
Under perioden 1782-1801 brukades Högemåla fortfarande avtre hemmansägare. Anders Månsson var född 1735 och hans hustru Brita Olofsdotter 1743. De hade fem barn: Stina, född 1770 och gift i Erengislahyltan, Peter, född 1774, Ingrid, född 1776, och gift i Floahult, Annika 1778 och Elin 1782.
Sven Sakrisson var född 1740 och gifte sig 1769 med Caisa Israelsdotter, f. 1750 och dotter till Israel Persson. De fick likaledes fem barn: Israel, född 1771, och gift i Södra Björnahult, Jonas född 1774, Lena 1779, Olof 1782 och Maria 1788.
Peter Andersson var född 1774 och son till Anders Månsson. Han gifte sig med Lena Stina Jonsdotter, född 1777. De fick fyra barn, alla döttrar: Caisa Lotta 1801, Stina Beata 1804, Maria 1806 och Lovisa 1814. En tid bodde Per Israelssons änka Ingrid Bergesdotter i Högemåla, men hon flyttade senare till Björnahult. Hemmanets båtsman hette Sven Hök. Han rymde ur tjänsten och ersattes med Johannes Hök.
Under perioden 1802-1814 tog Sven Sakrisson undantag. Hans hustru Caisa Israelsdotter avled 1810. Sonen Jonas Svensson, f. 1776, hade 1804 ingått äktenskap med Maria Håkansdotter, f. 1784, och därefter övertagit hemmansdelen. De ficktvå döttrar: Caisa Lena 1807 och Brita Stina 1811. Peter Andersson och Lena Stina Jonsdotter brukade den andra hemmansdelen. Båtsman var Sven Hök, f. 1787 och gift med Maria Nilsdotter. På hemmanets ägor bodde Brita Olofsdotter, undan-tagsänka efter Anders Månsson, med dottern Annika.
Under perioden 1815-1821 fanns det fortfarande två hemmansdelar i Högemåla, vardera på 1/4 mantal. De brukades av Peter Andersson och Jonas Svensson. Peter Andersson och Lena Stina Jonsdotter fick 1819 ännu en dotter Johanna Hilma. Jonas Svensson och Maria Håkansdotter fick ytterligare två barn: Peter 1815 och Olof 1819. Sven Sakrisson dog som undantagsman 1817. Namnet på hemmanets båtsman hade nu ändrats från Hök till Höger.
Undertiden 1821-1850 skedde en del förändringar i Högemåla. Peter Andersson och Lena Stina Jonsdotter tog undantag till förmån för svärsonen Jonas Johansson, f. 1816 i Mortorp och gift med deras dotter Lovisa Petersdotter, f. 1814. Jonas Svensson och Maria Håkansdotter avstod sina 1/4 mtl till sin svärson Olaus Petersson, som var gift med deras dotter Brita Stina Jonsdotter. Olaus Petersson avled emellertid redan 1843, varefter Brita Stina 1847 ingick nytt äktenskap med Peter Johansson från Gummemåla, född 1816. Han tillträdde gården 1847. I första äktenskapet hade Brita Stina tre barn: Emma Gustafva Olofsdotter, född 1838, Johan Peter Olofsson 1840 och Carl Elof Olsson 1842. I sitt andra äktenskap fick hon sonen Frantz August Petersson 1847 och dottern Mathilda Fredrika 1849. Jonas Svenssons son Peter Fredrik Jonsson, som var född 1815, hade som gift bott i Holmen och därifrån flyttat till Kalmar. Han återkom 1850 till Högemåla tillsammans med sonen Carl Gustaf men flyttade redan 1851 till Ljungby. Båtsmannen Peter Petersson Höger var född i Kristvalla 1812. Hans hustru hette Cajsa Lena Petersdotter. De hade fem barn. Som undantagsänka bodde Peter Anderssons änka Lena Stina Jonsdotter på ägorna. Hon var född i Gränö 1816. Många inhyses bodde också på ägorna.
År 1847 drabbades Peter Johansson av ett hårt slag, då hans hus brann ner natten mellan d. 1 och 2 mars. Hans förlust i lösegendom uppskattades till 615 rdr 30 sk och 8 rst b:co, byggnadens värde till 285 rdr b:co. De många turerna om brandskade¬ersättning redovisas i Madesjö sockens historia, del 2, sid. 259 f.
Vi går fram i tiden till 1850-talet. Jonas Johansson och Peter Johansson brukade var sina 1/4 mtl. Jonas Johansson gifte efter hustrun Lovisa Petersdotters död om sig 1857 med Johanna Svensdotter, som var född i Algutsboda 1819. I familjen fanns fyra barn från första äktenskapet: Franz Fridolf, född 1838, Uno Ulrik 1843, Gustaf Ferdinand 1846 och Ida Charlotta 1849. Den nya hustrun medförde två barn födda i Algutsboda: Christina Svensdotter, född 1848 och Anna Maria Svensdotter, född 1853. Idet nya äktenskapet föddes 1859 dottern Lovisa. Peter Johansson och Brita Stina Jonsdotter fick 1852 ännu ett barn, sonen Jonas Peter. På ägorna bodde fortfarande Lena Stina Jönsdotter, båtsmannen Peter Petersson Höger med hustru och tre barn samt arbetskarlen Olaus Svensson med hustru och två barn, inflyttade från Floahult 1858. Han var född i Norra Örsjö 1825.
På 1860-talet avskilde Jonas Johansson från sin gård två delar, vardera på 1/16 mtl och överlämnade dem till sina två söner Franz Fridolf och Uno Ulrik. Franz Fridolf gifte sig med styfmoderns dotter Anna Maria Svensdotter och Uno Ulrik med den andra dottern Christina Svensdotter. De fick 1870 sonen Johan Emrik. Två bröder gifte sig således med två systrar, döttrar till deras styfmoder! Peter Johansson brukade fortfarande sina 1/4 mtl. Hans son Carl Elof Olofsson vigdes 1871 vid Emma Mathilda Jonsdotter i Lilla Ebbehult. De nygifta flyttade samma år till S:t Sigfrid.
På 1870-talet tog Jonas Johansson och Johanna Svensdotter undantag, varefter Jonas Johansson avled 1873. Sonen Gustaf Ferdinand Jonsson gifte sig 1876 med Johanna Johansdotter, som var född i Hälleberga 1854. De emigrerade till USA 1879. Gården övergick samma år till Peter Ludvig Petersson,som 1871 ingått äktenskap med Wendla Petersdotter, född 1850. De fick på 1870-talet fem barn: Anton Julius Florentin 1871, Alma Emerentia 1873, Jenny Matilda 1875, Carl Lennart 1878 och Johan Elof 1880. Franz Fridolf Jonsson och Anna Maria Svensdotter brukade fortfarande sin hemmansdel. Deras enda barn dottern Johanna Matilda avled 1880. Uno Ulrik Jonsson och Christina Svensdotter flyttade 1876 till Elmeberg. Två av barnen avled 1871 och 1873. Kvar var dottern Emelia Josefina. Peter Johansson tog nu undantag men avled 1878. Gården övergick till svärsonen Jonas Petersson, född 1844 och gift med dottern Mathilda Fredrika sedan 1874. De kom närmast från Erengislahyltan. De fick tre barn: Carl Gottfrid 1875, Augusta Mathilda 1877 och Ida Charlotta 1879. Avskedade båtsmannen Peter Petersson Höger bodde fortfarande på ägorna med hustru och en dotter.
På 1880-talet fick Peter Ludvig Petersson och Wendla Petersdotter ytterligare tre barn: Ester Augusta 1885, Emilia Viktoria 1888 och Gustaf Ernst 1891. Franz Fridolf Jonsson och Anna Maria Svensdotter brukade fortfarande en hemmansdel under det att 1/4 mtl brukades avJonas Petersson och Matilda Fredrika Petersdotter, som på 1880-talet fick ytterligare två barn: Johan Elof 1882 och Josef Amandus 1890. Jonas Johanssons änka Johanna Svensdotter bodde på ägorna med en dövstum dotter Emma Gustava. Den andra dottern Lovisa fick 1883 flyttningsbetyg till Adolf Fredriks församling i Stockholm. Peter Johanssons änka Brita Stina Jonsdotter levde också som undantagsänka på ägorna. Förre båtsmannen Peter Petersson Höger avled 1883. År 1886 inflyttade skomakaren Carl August Gustafsson, f. 1854, med hustru och fem barn.
Under åren 1891-1896 brukades 1/8 mtl fortfarande av Peter Ludvig Petersson och hans hustru Wendla Petersdotter. Barnskaran ökade 1895 med dottern Hedvig Helvira Helfrida. 1/8 mtl brukades av Franz Fridolf Jonsson och Anna Maria Svensdotter och 1/4mtl av Jonas Petersson och Matilda Fredrika Petersdotter. Undantagsänkan Brita Stina Jonsdotter avled 1895, liksom båtsmansänkan Cajsa Lena Höger. Skomakaren Carl August Gustafsson och hans hustru Ida Mathilda Sundqvist hade sex barn.
Storskifte ägde rum i Högemåla 1812 och laga skifte 1867.
Så till sist några ord om emigrationen från Högemåla. År 1873 emigrerade pigan Ida Christina Jonsdotter till USA. Hon följdes 1879 av hemmansägaren Gustaf Ferdinand Jonsson och hans hustru Johanna Johansdotter. Det dröjde till 1901 tills nästa emigrant utvandrade. Det var Anna Maria Gustafsson, som var född 1884 och dotter till skomakaren Carl August Gustafsson. Summa 4 personer utvandrade således från Högemåla under tiden fram till 1915. Samtliga sökte sig till USA.

http://kartor.eniro.se/m/A9EGv

Lästips: Olle Madeland: Einar Johansson, åldermannen i Högebo i Hembygdskrönikan 2000 s 116.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Enligt 1561 års fogderäkenskaper brukades Högebo av ”Nils Skräddare i Högeboda”. Hans avrad hade ökats med ett dagsverke till 4 dagsverken men var i övrigt oförändrad. I tionde till Kronan levererade han 1565 1¹/₂ skäppa råg och lika mycket korn. Det motsvarar en skörd av 22¹/₂ skäppor råg och lika mycket korn. Då man räknade 6 skäppor på tunnan skördade således Nils mindre än 4 tunnor råg och lika mycket korn. Vid denna tid klassificerades Högebo som ett helt hemman.

Knekten Nils ersattes 1569 av knekten Gudmund, men Nils måste ha brukat Högebo även efteråt, ty det var han som deklarerade tillgångarna inför Älfsborgs lösen 1571: koppar-5 marker, oxar-2, kor-4, kalvar-3, får-3, svin-3, häst för 5 mark. Skatten, dvs 10 % på tillgångarna, blev8 mark 2¹/₂ öre, vilket pekar på rätt god status för Nils. Han gav 1572 1¹/₂ skäppa råg och 2 skäppor korn i tionde till Kronan. Skörden detta år var följaktligen 22¹/₂ skäppor råg och 30 skäppor korn. Det var efter dåtida förhållanden rätt bra!

Nästa år, 1573, var Nils död. Då stod ”änkan i Högeboda” för hemmanet, liksom 1574, men 1575 gav Inge i Högebo 1 skäppa korn men ingen råg i tionde. 1580 hette brukaren ”Peder i Högeboda”. Hur länge han stannade är ovisst, men år 1600 hette brukaren ”Håkan i Högeboda”. Han deklarerade enligt 1601 års s.k. rumpeskattlängd sina tillgångar till 1 par oxar, 1 sto och 3 tunnor utsäde. Håkan var ej knekt under de följande åren men tycks så småningom ha blivit det, ty i listan över Älfsborgs lösen 1613 står Håkan i Högeboda upptagen under den särskilda rubriken ”knektar”. Han uppges vara gift och erlade 3 koppardaler till Älfsborgs lösen. Vid tinget 1615

klagade enligt domboken Håkan Jonsson i Högeboda, att hans gård var alltför högt skattad. Om han icke fick förmedling nödgades han överge gården. Rätten beslöt undersöka förhållandena och det ledde till att Högebo under en tid efteråt räknades som ¹/₂ hemman.

Håkan brukade Högebo under lång tid. När den s.k. boskapspenningen infördes som extra skatt 1620 måste alla deklarera sina tillgångar. Håkan deklarerade 4 tunnor åkerutsäde, 4 skäppor svedjesäd, 1 häst, 5 kor, 2 ungnöt, 2 oxar, 1 tjur, 5 får, 4 lamm, 1 svin. Skatten härpå blev2 dlr 6 öre 2 penningar, vilket var över genomsnittet och visar ett visst välstånd i Högebo. En son, Måns Håkansson, var 1623 utskriven till knekt i Bengt Björns kompani av Kalmar regemente, men Håkan brukade själv hemmanet åtminstone 10 år framåt. Vid den nya deklarationen 1628 hade Håkan 4 tunnor säd, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 4 kvigor, 4 får och 3 lamm. Nästa år var ett nödår och Högebo förklarades ”öde”, dvs oförmöget att leverera den årliga avraden. Vid den förnyade deklarationen 1633 för boskapshjälpen redovisade Håkan 2¹/₂ tunna säd, 1 ungsto, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 3 får, 2 lamm. Det visar, att han ej till fullo hämtat sig efter nödåret. Håkan dog samma år, ty i jordeboken står ”änkan i Högebo” som brukare av hemmanet.

Något år efter 1633 måste Högebo ha övertagits av Sven Håkansson. Denne kallas ännu i domboken 1637 ”Sven Håkansson, dräng i Högeboda”. Han hade skjutit en älg, vilket kostade honom 40 mark i böter. ”Dräng” betydde denna tid helt enkelt bondson. Två år senare heter det i kyrkoräkenskaperna, att ”Swen i Högeboda” skänkt 1 mark till Madesjö kyrka. Nu hade han tillträtt hemmanet. Han var säkerligen son till Håkan Jonsson. Enligt 1641 års mantalslängd ägde Sven i Högeboda 1 sto, 2 stutar, 2 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm och 3 tunnor utsäde.

Sven Håkansson står i urkunderna upptagen som brukare av Högebo under lång tid. Ännu 1676 har han och hans hustru enligt kyrkoräkenskaperna skänkt 2 mark till Madesjö kyrka. Han var den officielle brukaren, som ansvarade för att hemmanets avrad årligen levererades. Men det fanns andra, som bodde på hemmanets ägor. Redan 1650 gav ”Per och Sven i Högeboda” 6 öre till prästgårdens målning. Per och Sven var väl bröder. Vart Per tog vägen är okänt. Någon gång omkring 1680 måste Sven Håkansson ha överlämnat hemmanet till sonen Håkan Svensson. Hemmanet var nu förmedlat till ¹/₂ mtl. År 1682 blev det tvist om ägogränserna mellan Ruskemåla, Norra Persmåla och Högebo. Häradsrätten anbefallde häradssyn, vilken skedde d. 2 augusti samma år. Enligt domboken nedlades ”ett odelsgårdskummel av 5 stenar uti Idåsen, som går därifrån över Ruskemåla damkärr directe uti kyrkovägen, 5 stenar rå, och sedan uti en triangel åt Espedalsrör, varest norregårdens i Persmåla ägorskiljas ifrån lilla Granås.” Denna gränsfråga skulle återkomma!