Författare: Mats Johansson

http://kartor.eniro.se/m/aYHG5

https://banvakt.se/emmaboda-nybro-kalmar/eskilsryd/

https://www.barometern.se/nybro/raddningsaktion-for-eskilsryds-stationshus/

Lästips: Birger Lindholm: Eskilsryds station i Hembygdskrönikan 2017 s 215.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Eskilsryd betyder Eskils röjning. En man med namnet Eskil har röjt den mark, som skulle komma att uppkallas efter honom. Sannolikt har röjningen skett under senmedeltiden, dvs tiden från omkring 1300 till 1500-talets början. Hemmanet ingår i den stora röjnings- och nyodlingsvåg, som i Smålands skogstrakter sätter in mot medeltidens slut. Första gången Eskilsryd förekommer är i 1533 års register över den gärd, dvs den extraskatt, som upptogs detta år med anledning av inbördeskriget i Danmark. Joen Hold betalade som alla andra Madesjöbönder 2 mark penningar. I nästa källa, 1535 års städsleöreregister förekommer Eskilsryd ej, vilket måste innebära, att något skifte av brukare ej då skett. I 1539 års fogderäkenskaper heter brukaren ”Jöns i Eskilsryd”. Det förefaller sannolikt, att han är identisk med Joen Hold. Namnet Joen och namnet Jöns skrevs ibland för samma person. Jöns avrad var obetydlig, vilket styrker antagandet, att Eskilsryd var ett ganska nyupptaget hemman. Han skulle årligen erlägga fodring för 1 häst, medan den vanliga fodringen var för 2 hästar, ett kleff tått, dvs ett knippe lin eller bast, och en öra. Som sagt, den ringa avraden talar för att hemmanet var ganska nyupptaget.

1545 hette brukaren tillfälligt Olof. Hans fodring var fortfarande hälften mot den vanliga: fodring för 4 hästar i stället för 8. Redan 1547 är Jöns, som nu kallas Jöns Nilsson tillbaka. Han brukade Eskilsryd hela 1550-talet. Sista gången han före-kommer är i tiondelängden 1565, då ingen tionde kunde levereras. Då hade Jöns Nilsson redan i de ordinarie fogderäkenskaperna avlösts av ”Sven i Eskilsryd”, som tydligen var knekt, liksom Biörn 1566. Var de söner till Jöns? Sven kallas 1573 Swen Jonsson eller Jönsson och Björn kallas 1574 knekt. Det var Björn som deklarerade sina tillgångar inför Älfsborgs lösen 1571. Han hade 4 kor, 1 treårsungnöt, 1 tvåårs-ungnöt, 1 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 5½ mark – mycket obetydligt. Björn kallas 1574 Björn Jonsson eller Jönsson. Det verkar sannolikt, att han och Sven var bröder och söner till Jöns Nilsson. De tycks ha växlat under 1570-talet: Sven ansvarade 1575 för tionden men från 1580 var Björn den officielle brukaren.

Eskilsryd räknades 1580 som ½ hemman. Björn omtalas sista gången 1600, men 1601 är det ”husarmt och nu brennetompt”. Det nämnes ej i detta års rumpeskatt-längd. 1602 var det öde och utan brukare. Kort tid därefter anslogs det till underhåll av en knekt. Han heter 1606 ”Per Nilsson i Eskilsryd”. Per Nilsson överlevde kalmar-kriget, men fick 1614 hemmanet ”förmedlat” till ¼. Hans bidrag till Älfsborgs lösen 1613 var 3 silverdaler. Per brukade Eskilsryd till 1628, trots att tionden 1622 erlades av en viss ”Matthis”, som dock sedan försvann. I 1625 års fogderäkenskaper är det fortfarande Per Nilsson, som betecknas som brukare av hemmanet och det var han, som inför 1628 års boskapspenning deklarerade hemmanets tillgångar: 2 tunnor utsäde, 2 skäppor svedjeråg, 6 kor, 5 får, 4 lamm, 1 ungsvin. 1629 var Eskilsryd ”öde” men brukaren hette nu ”Suen i Eskilsryd”. I 1633 års jordebok finns ingen brukare nämnd och Eskilsryd betecknas som öde, men i mantalslängden samma år heter brukaren ”Gumme”, som endast hade 2 kor.

I 1635 års jordebok saknas brukare och ½ hemman Eskilsryd betecknas som öde. Det måste ha legat öde några år i slutet av 1630-talet. I 1641 års mantalslängd nämnes visserligen en ”blinde Suen i Eskillsry” men han saknade tillgångar. Följande år tycks dock en ny brukare ha kommit till hemmanet. Enligt Södra Möre dombok för 1643 begärde Sone Svensson i Eskilsryd att få hemmanet förmedlat till ¼. Han fick förmedling till ¼ på 6 år, men tycks ha gett upp efter dessa, ty 1649 heter brukaren ”Anderss i Eskilsrydt”. Han satt kvar 1650 men sedan försvinner Eskilsryd ur skatte-längderna till 1668, då ”Måns i Äskilsry” och ”Pär Räfs i samma gård” upptages och 1669 ”Swän i Eskildry” och ”Pär i s. gård”. Enligt 1682 års jordebok ”förmedlades” Eskilsryd d. 1 april 1661 till ¼ hemman men var 1682 åter betecknat som ½ hemman. Swän var fortfarande brukare 1682, och den årliga räntan värderades till 3 dlr 10 öre 9 penningar.

1686 nämnes en ny brukare: Erland Olofsson. Sven tycks dock ha funnits kvar, ty i 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”¼ Eskilsry. Erland och Swen. Vattnet kommer ur Skärsjö och ändas i Ödwata. Kan mala sin egen säd.” I 1699 års jordebok saknas Eskilsryd av någon okänd anledning. I 1706-1707 års jordebok upptages den årliga räntan från Eskilsryd till 3 dlr 26 öre 9 penningar. I denna jordebok nämnas inga brukare. 1717 är Eskilsryd fortfarande ¼ hemman och har 2 brukare: Måns Erlandsson och Håkan Börgesson, men 1740 brukas hela hemmanet av Anders Torsson. Denne var gift med Anna Ingesdotter. De fick 1744 sonen Inge Andersson, som 1771 gifte sig med Segrid Andersdotter, född 1753 och övertog hemmanet. De fick 4 barn: Anders 1774, Stina 1776, med tiden gift i Skäregärde, Peter 1781 och Jonas 1790. Båtsman var Peter Eriksson Lidberg, född 1748, och gift med Ingrid Persdotter, född 1749. De fick 6 barn. Torparen Peter Svensson från Algutsboda var gift och hade 2 barn. Torparen Jon Jonsson var född 1752. Han återflyttade 1791 med hustru och 2 barn till sin födelsesocken Vissefjärda. Den tredje torparen var Peter Nilsson, som var gift och hade en son.

Under perioden 1802-1814 tog Inge Andersson och Segrid Andersdotter undantag av sonen Peter Ingesson och hans hustru Sara Lisa Olofsdotter, född 1791. Torpare var nu Peter Jonsson, född 1739 och gift med Catharina Persdotter, född 1755. De hade 2 barn: Sara född 1792 och Johanna född 1794.

Under perioden 1815-1821 fick Peter Ingesson och Sara Lisa Olofsdotter 1817 sonen Johannes. Torparen Jon Svensson avled 1819 efterlämnande änkan Maria Jonsdotter och dottern Cajsa, född 1799. Andra torpare var Johannes Petersson, född 1799 och gift med Sara Petersdotter, född 1792, och Anders Nilsson, som var född 1770 och gift med Cajsa Lena Petersdotter, född 1791. Inhyses Anders Nilsson var född 1771 och gift med Maria Petersdotter, född 1786. De hade 2 barn.

På 1820-talet fick Peter Ingesson och Sara Lisa Olofsdotter ytterligare 2 barn: Gustaf 1825 och Jonas 1829. Inge Andersson avled 1823 och hans hustru Segrid Andersdotter 1826. Torpare var Johannes Jonsson med hustru Charlotta och Johan Hemmingsson, född 1780 i Ekeberga och ofärdig. Han var gift med Maria Peters-dotter, född 1792. De hade 8 barn. Inhyses Anders Nilsson och hans hustru Maria Petersdotter bodde kvar i Eskilsryd. De hade 2 barn.

Peter Ingesson avled 1840. Gården övertogs av äldste sonen Johannes Petersson. Han gifte sig med Lena Stina Olaidotter, född 1822. Båtsman var från 1840 Johan Fredrik Petersson Lidberg, född i Algutsboda 1820. Det fanns nu tre torpare på ägorna. Johan Hemmingsson med hustru och många barn, Gustaf Magnusson från Algutsboda, född 1801, som flyttade hit 1835 och Gustaf Jonsson, som var född 1805 och gift med Cajsa Andersdotter, född 1803 och med tre barn.

Vi går fram till 1850-talet. Johannes Petersson och Lena Stina Olaidotter brukade fortfarande sin gård. De fick 7 barn. Peter August föddes 1844, Carl Johan 1845, Maria Gustava 1847, Mathilda Christina 1849, Wendla Sofia 1853, Ida Charlotta 1856 och Johanna Amanda 1858. Torparna Johan Hemmingsson och Johannes Jonsson var nu inhyses, men det fanns ändå tre torpare. Olaus Magnusson var född i Vissefjärda och flyttade till Eskilsryd 1856. Han var gift med Gertrud Peters-dotter från Vissefjärda, född 1824. De hade två söner. Olaus Nilsson var född 1818 i Mortorp. Han var gift med Lisa Maria Jonsdotter från Kolsbygd, född 1819. De flyttade hit 1854. De hade tre barn. Peter Carlsson var född 1820 i Vissefjärda och gift med Ingrid Lena Gustafsdotter, född 1820. De flyttade hit 1860. De hade sju barn.

På 1860-talet ökade Johannes Peterssons barnskara med Johanna Amanda 1863 och Hulda 1866. Näst äldste sonen Carl Johan varnades 1866 i kyrkorådet för ”dåligt leverne”. Det fanns nu 5 torpare på ägorna: Johannes Petersson, född 1846, August Petersson, född 1846 i Vissefjärda och 1867 gift med Cajsa Lisa Jonasdotter från Algutsboda, född 1846, Peter Carlsson, som nu hade 9 barn, Peter Johansson, född 1836 och 1869 dömd för snatteri till tre månaders fängelse och två års förlust av medborgerligt förtroende. Torparen och arbetskarlen Johan Peter Nilsson var född 1824 i Oskars socken och gift med Maria Petersdotter, född 1819. De hade en son. Båtsmannen Carl Gustaf Petersson Lidberg flyttade 1868 till Kroksjö. Flera arbets-karlar bodde kortare tid på ägorna.

På 1870-talet köpte konsul Carl Hasselquist i Kalmar ¼ mtl i Eskilsryd av undantags-änkan Lena Stina Olsdotter, änka efter Johannes Petersson, som avled 1873. Gården sköttes av rättare. Den förste rättaren var Johan Lorentz Jacobsson, född i Ryssby 1823 och hitflyttad från Kalmar 1875. Han återflyttade till Kalmar 1876 och efterträddes som rättare av Franz Gustaf Johansson, född 1841 i Lenhofda. Han kom från Ellebäck 1876 och flyttade till Nättraby 1878. Efterträdaren kallades bokhållare. Han hette Per August Råberg, född 1852 i Kalmar. Till Eskilsryd kom han från Karlslunda. Det fanns mycket folk i Eskilsryd på 1870-talet. Båtsman var nr 212 Johan August Petersson Lidberg, född 1841 i Algutsboda. Han kom till Eskilsryd från Norra Örsjö 1871. Han var gift med Carolina Jonasdotter, född 1845 i Vissefjärda. De hade 2 döttrar. Från Ryssby inflyttade 1878 smeden Frans Elof Bergman, född i Algutsboda 1850. Han var gift med Ida Carolina Eklund, född 1858 i Ryssby. De fick 1878 dottern Hulda Terese innan de nästa år flyttade till Ryssby.

Icke mindre än 7 torpare fanns längre eller kortare tid i Eskilsryd på 1870-talet. Torparen Johannes Petersson var född 1846. Han gifte sig 1871 med Emma Beata Petersdotter från Vissefjärda, född 1851. De fick 4 barn innan de 1878 flyttade till Oskar. Torparen Peter Niclas Israelsson var född 1825 i Vissefjärda. Han var gift med Sara Lisa Petersdotter, född 1827 i Algutsboda. De hade 3 barn när de 1873 flyttade till Eskilsryd från Vissefjärda. Torparen August Nilsson var född 1846 i Vissefjärda. Han gifte sig 1867 med Cajsa Lena Jonasdotter från Algutsboda, född 1840. De hade 5 barn, när August Nilsson 1879 tog ut flyttningsbetyg till Kalmar slottsförsamling för att bli handlande. Torparen Gustaf Andersson Wisser var född 1830 i Vissefjärda. Han var gift med Lisa Sara Gustafsdotter, född 1844 i Vissefjärda. De flyttade 1876 till Eskilsryd från Kroksjö. De fick till 1880 4 barn. Torparen Johan Peter Nilsson var född 1824 i Oskar. Han var gift med Maria Petersdotter, även hon från Oskar och född 1819. De hade en son. Torparen Peter Gustaf Andreasson var från Vissefjärda och född 1849. Han gifte sig 1871 med Johanna Petersdotter från Oskar, född 1851. De fick på 1870-talet 5 barn. Torparen Peter Johansson var född 1876 [frågetecken för årtalet]. Han dömdes 1868 till 3 månaders fängelse för snatteri och för mordbrand till 2 års straffarbete och 1878 för andra resan snatteri till 6 månaders fängelse.

På 1880-talet sålde konsul Hasselquist 1887 gården i Eskilsryd till Karl Johan Gustafsson från Oskar, född i Madesjö 1848 och gift 1869 med Hilda Gustafva Niclasdotter, född i Madesjö 1848. De flyttade hit 1887 och hade då 8 barn: Per Olof, född 1870, Frans Ernst 1873, Johan August 1875, Gustaf Algot 1877, Anna Vilhelmina 1880, Ida Charlotta 1882, Axel Hjalmar 1885, Karl Rudolf 1887. I Eskilsryd föddes 1891 John Ragnar. Rättaren Peter Karlsson föddes i Vissefjärda 1857 och gifte sig 1880 med Johanna Kristina Niclasdotter, född 1858 i Vissefjärda. De kom till Eskilsryd 1884 och fick 5 barn: Frida Dorothea 1879, Jenny Charlotta 1881, Hilma Gunborg Augusta 1885, Anna Emilia Viktoria 1885 och Karl Edvard Hjalmar 1888. Lena Stina Olsdotter bodde kvar som undantagsänka. Dottern Ida Charlotta flyttade 1891 till Vissefjärda. Dottern Johanna Amanda fick 1885 ett barn utom äktenskapet.

Torparen Jonas Andersson inflyttade 1881 till Eskilsryd. Han var född i Oskar 1852 och gift med Lena Stina Petersdotter 1881. Hon var född i Vissefjärda 1859. Torparen Peter Niklas Israelssons yngste son John Aldo, f. 1865, emigrerade 1884 till USA. Torparen Gustaf Andersson fick tillsammans 8 barn. Torparen Peter Gustaf Andersson hade 9 barn. Hans torp ägdes av Karl Andersson Moberg i Vargsmåla i Oskar. Torparen Johan August Gustafsson, född 1839, gifte sig 1884 med Kristina Karlsdotter från Oskar, f. 1834. De fick 7 barn. Båtsmannen Johan August Petersson Lidberg flyttade 1889 till Älmeboda.

På 1890-talet fick Carl Johan Gustafsson och Hulda Gustafva Niklasdotter sitt nionde barn, sonen John Ragnar 1891. Rättaren Peter Carlsson kallas nu arbetare. Han fick 1891 sitt sjätte barn, Erik Vilhelm. Torparen Jonas Andersson och Lena Stina Peters-dotter fick 1891 sitt fjärde och 1893 sitt femte barn. Torparen Peter Niklas Israelssons hustru Sara Lisa Petersdotter avled 1892. Torparen Gustaf Andersson Wisser och Lena Stina Gustafsdotter hade 6 barn. Torparen Johan August Gustafsson och Kristina Karlsdotter hade 3 barn. 1891 inflyttade från Oskar torparen Carl Gustaf Andersson, född i Oskar 1850 och 1888 gift med Helena Niklasdotter, född 1849 i Vissefjärda. De fick 1889 dottern Anna Terese och 1891 sonen Per Oskar. Båtsman var nu Johan August Petersson Lidberg, född 1848 i Algutsboda och 1873 gift med Carolina Jonsdotter, född 1845 i Vissefjärda. De hade 5 barn. Slutligen kan nämnas arbetaren Peter Gustaf Andersson, född 1843 i Vissefjärda och gift med Johanna Petersdotter, född 1851 i Oskar. De hade 10 barn, av vilka sonen Carl Anders Petersson Berg var soldat för roten nr 72 Brännbo vid Konga kompani. Han fick namnet Berg som soldatnamn.

Ende emigranten från Eskilsryd var ovannämnde John Aldo Petersson, som 1884 utvandrade till USA.

http://kartor.eniro.se/m/ArOf5

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Ellebäck torde betyda ”bäcken med alar”. Hemmanet har anlagts under medeltiden, ovisst när. Enligt 1533 års register hette brukaren då ”Peder Mattisson”, som skulle betala 2 mark penningar. Enligt de första fogderäkenskaperna skulle ”Per i Älebäck” leverera ”et klef taat”, en packe näver, ett öre och fodring för 2 hästar årligen i avrad. Fodringen kunde lösas med 2 öre per häst. I 1541-1542 års räkenskaper upptages ”Per Matzssons” avrad till penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, tåt-1 kleff, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Det var en avsevärd höjning. Den höjdes ytterligare 1551 med 2 skäppor malt och 1561 med ett dagsverke till 4. Hela tiden brukade Per Mattsson hemmanet. Enligt 1565 års tionderegister levererade Per detta år 3 skäppor råg och lika mycket korn i tionde. Det svarar mot en skörd av 45 skäppor av vardera sädesslaget – ett mycket bra resultat! När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas var Per Mattsson fortfarande ansvarig för Ellebäck. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-15 marker, oxar-2, kor-7, ettårsungnöt-1, får-5, svin-3, häst för 10 mark. Hans bidrag blev 12 mark 1½ öre – ett vittnesbörd om att hemmanet var bra. Från 1573 möter vi en ny brukare: ”Per Boosson”, som 1591 har efterträtts av Per Håkansson. Hans tionde 1591 var 2 skäppor råg och 1 skäppa korn. Det motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 15 skäppor korn. Det var dåliga skördar på 1590-talet.

1600 var Ellebäck underhållshemman för en knekt ”Ödge i Älebeck”. Hemmanet saknas i 1601 års rumpeskattlängd. Dess öden de närmaste åren är okända, men när Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas hette brukaren ”Swän i Älebäck”. Hans bidrag var 3 silverdaler. Sven brukade hemmanet till 1628, då han deklarerade följande tillgångar: 4 tunnor utsäde, 1 skäppa svedjeråg, 5 kor, 2 kvigor, 4 får, 1 lamm, 2 ungsvin – inte alltför imponerande. Följande år var han död och änkan stod för hemmanet både enligt mantalslängden och jordeboken. Ellebäck räknades för ½ hemman och ”öde”. Änkan fanns ännu kvar 1633, då hon redovisade följande tillgångar: 2½ tunna utsäde, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 1 kviga, 3 får, 1 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. I 1635 års jordebok är ingen brukare nämnd men 1641 nämnes bland ”ryttare och knektar” Lars i Ellebäck, som var gift och hade 2 kor och 2 tunnor utsäde. Som ”inhyses” nämnes ”Mariet i Ellebäck”. Var hon identisk med Svens änka?
I 1644 års mantalslängd upptages 3 brukare: ”Olof i Ellebäck”, som är gift, ”Lars Andersson, ibm, ogift” och ”änkan, ibm”. Av dessa blev det Lars Andersson som stannade kvar. 1649 är han gift, 1668 hade han en dotter hemma och 1669 hade han som medbrukare ”Oluf Skräddare i samma gård”. I 1682 års jordebok räknas Ellebäck som ett helt hemman med en årlig ränta av 5 dlr 24 öre och 4 penningar, vilken 1686 är sänkt till 5 dlr 21 öre 1 penning. Lars Andersson är fortfarande kvar, men 1697 heter brukaren Pehr Larsson, med all sannolikhet en son. Den 1 april 1692 döptes hans son Lars. Enligt kvarnkommissionens protokoll 1697 heter det: ”Pehr Larsson är ringa. Sqwalltan står i een Beck, som kommer uhr een lijten siö. Kan mahla sin säd.”

I 1699 års jordebok har Per Larssons årliga ränta ytterligare sänkts till 5 dlr 19 öre 1 penning. 1717 är Ellebäck delat mellan Per Larsson och Lars Persson. Den förre synes ha dött före 1722, ty i domboken för detta år skedde 2:dra uppbud av Lars Persson och Jon Persson av deras systers arvsandel i Ellebäck. De hade löst ut systern ur hemmanet. Några år senare ägdes en del av Ellebäck av Per Håkansson. Vid hösttinget 1726 tilltalades han av Hans Joensson i Buttetorp i en fråga som rörde Per Håkanssons förhållande under hans tid i Södra Örsjö, som han brukat i 3½ år, innan han kom till Ellebäck. Vid samma ting tilltalade Per Håkansson Hans Joensson i Göttorp för en rad åtgärder, 1. ”för det han åhr 1724 skall lockat kährandens tienstepiga Karin Nilsdotter at bekiänna osanning på honom, lika som han henne skola höfdat. 2. för återfående af 3 dlr smt på förlikningssumman, som slutades dh. 17 Dec. 1724. 3. för slagsmåhl på kärandens hustru. 4. för det hustru Kierstin föreg. höstting skall berättat at hennes man warit wid Upwidinge ting, der han likwähl samma ting skall warit hemma i sina hus. 5. för innestående 4 sk. korn och 3 sk. råg. 6. at bewisa huruledes käranden förbrutit sin trolofning och påbegynte Echtenskap med deras dotter.” Hans Joensson svarade angående punkt 6 ”så skall Pär Håkansson sielf först instämdt dem och deras dotter till Consistorium, der trolofningen uphäfwen blef, och kunde de intet twinga sin dotter, som war så ung.” En mängd vittnen hördes och rätten frikände de tilltalade från Per Håkanssons anklagelser. Man ser hur den uppslagna trolovningen var den egentliga orsaken till familjefejden.

Under 1730-talet skedde en del förändringar i Ellebäck. Per Håkansson efterträddes av Olof Håkansson, som 1740 ägde ¼ mtl vid sidan av Jon Persson ¼ mtl och Lars Persson ½ mtl. Vid vintertinget 1736 skedde 3:dje uppbud för Lars Persson på ½ mtl skattekrono Ellebäck, ”som han undfått af sin Fader Pär Larsson dh. 13 januarii 1720.” I husförhörslängden 1749-1754 upptages följande tre hemmansägare i Ellebäck. 1. Lars Pedersson med hustru Marja, 2. Joen Pedersson med hustru Segrid, 3. Olof Håkansson med hustru Karin.

I husförhörslängden 1755-1788 står Lars Persson för den första hemmansdelen. Han uppges vara född 1698. Sonen Per Larsson är född 1739 och är gift med Ingierd Erichsdotter, född 1743. De fick icke mindre än 8 barn: Peter 1762, Eric 1763, Karin 1765, Nils 1773, Segrid 1776, Olof 1778, Peter 1780, Jonas 1785. Den äldre Peter måste ha dött ung, eftersom han fick en broder med samma namn. Den andra hemmansdelen brukades av Olof Håkansson och hans hustru Karin. De fick 3 barn: Ingeborg, Håkan och Maria, alla tre utan angivet födelseår. Den tredje hemmans-delen brukades av Per Johansson, säkerligen en son till Joen Persson och Segrid. De fick 4 barn: Anders, Maria, Per 1766, Måns. En fjärde hemmansdel brukades nu av Per Hemmingsson och Kierstin Johansdotter, som 1778 fick dottern Cathrina och 1780 dottern Stina Caisa. Båtsman var Börge Urwäder, gift med Maria Thoresdotter. Deras son Nils Peter föddes 1763. Dessutom bodde flera inhyses på Ellebäcks ägor. Det kan nämnas, att Lars i Ellebäck var sexman och medlem av kyrkans nämnd 1731 och de följande åren.

Under perioden 1782-1801 fick Per Larsson och Ingierd Eriksdotter ytterligare ett barn, sonen Carl, född 1788. Olof Håkansson hade efterträtts av sonen Håkan Olofsson, f. 1748, och gift med Annica Nilsdotter, född 1761. De hade tre barn: Peter född 1779, Nils 1781 och Maria 1785. Familjen bodde i L. Kolfly. Per Hemmingsson avled 1798. Han efterlämnade änkan Kerstin Johansdotter och de två döttrarna Catharina och Stina Caisa, som bägge blevo gifta i Ellebäck. Catharina blev gift med bonden Peter Månsson, f. 1773. De flyttade till Algutsboda. Stina Caisa blev gift med bonden Olof Olsson, född 1772. De fick 1799 sonen Olof. Olof Olsson avled redan 1801. I stället för Peter Månsson inflyttade från Ljungby Olof Håkansson, f. 1775 och gift med Kierstin, f. 177?. En gård innehades av Jonas Månsson, f. 1777 och 1801 gift med Maria Persdotter från Mortorp, f. 1780. På ägorna bodde undantagsmannen Måns Persson, f. 1741 och hans hustru Lisa Gummesdotter, f. 1743. De hade ingått äktenskap 1770. De hade två barn: Peter, född 1779 och gift samt Gumme, född 1783.

Under perioden 1802-1814 avled Per Larsson. Det skedde 1813. Änkan Ingierd Eriksdotter och fyra barn fanns i hemmet. Av barnen var yngste sonen Olof, f. 1775, gift, men bodde på gården. Äldste sonen Eric Persson, f. 1770, brukade en annan hemmansdel i Ellebäck. Han var gift med Ingrid Persdotter, som var född 1781. De hade två barn: Jonas var född 1809, Cajsa Lena 1812. En gård ägdes av Jonas Larsson, född 1774 och gift med Cecilia Persdotter, född 1780. De hade 6 barn: Olof, född 1799, Nicolaus 1802, Stina 1804, Peter 1809, Brita Maria 1810 och Johannes 1814. Den fjärde gården brukades av Peter Månsson och Catharina Persdotter, som vänt tillbaka från Algutsboda. De hade fyra barn: Elin var född 1800, Johannes 1807, Brita 1810 och Peter 1813. En femte gård ägdes nu av Peter Persson, född 1780 och son till Per Larsson och Ingierd Eriksdotter. Han var gift med Stina Svensdotter, född 1793. De fick 1813 dottern Maria. Båtsman var till 1815 Peter Svala, född 1760. Han var gift och hade fyra barn.

Under perioden 1815-1821 fick Eric Persson och Ingrid Persdotter ännu ett barn. Sonen Peter föddes 1815. Peter Persson och Stina Svensdotter fick 1818 sitt andra barn, sonen Johannes. På 1/8 mtl fick Jonas Larsson och Cecilia Persdotter sitt sjunde barn, sonen Andreas, som föddes 1816. ¼ mtl brukades av Jonas Månsson, f. 177? och Brita Svensdotter, f. 1793. De hade tre barn: Peter, född 1814, Caisa Lena, född 1817 och Stina, född 1819. På 1/8 mtl tog brukaren Nils Jönsson Broman, f. 1762, och hans hustru Ingjerd Gummesdotter, f. 1768, under perioden undantag. Deras yngsta dotter Brita Nilsdotter, född 1797, gifte sig med Olof Petersson, f. 1794 och övertog gården.

Under 1820-talet inträffade inga större förändringar i Ellebäck. Eric Persson överlät gården till sonen Peter Ericsson, född 1815. Jonas Larsson avled och efterlämnade änkan Cecilia Persdotter och många barn, av vilka sonen Gustaf var yngst, född 1824. Peter Persson och Stina Svensdotter fick 1822 sonen Gustaf och 1827 sonen Petter. Jonas Månsson och Brita Svensdotter fick 1822 sonen Johannes och 1825 dottern Helena. Deras näst äldsta barn, dottern Caisa Lena avled 1824. Olof Petersson och Brita Nilsdotter fick 4 barn: Johannes föddes 1822, Gustaf 1825, Jonas 1827 och Peter Johan 1830. På ägorna fanns en torpare Peter Svensson, född 1789 och gift med Cajsa Andersdotter, född 1792. De hade 4 barn.

Under 1830-talet fick Petter Persson och Stina Svensdotter 1832 sitt femte barn, dottern Ingrid Lena. På deras gård bodde som undantagsman Sven Larsson, född i Algutsboda 1764. Eric Persson hade redan i slutet av 1820-talet tagit undantag av sonen Peter Ericsson, född 1815, som nu var gift med Ingrid Lena (efternamn ej angivet). Jonas Månsson och Brita Svensdotter hade nu undantag av sonen Johannes Jonsson, f. 1822, och hans hustru Christina (inget efternamn!). Jonas Larsson avled 1837 och efterlämnade undantagsänkan Cecilia Persdotter. Gården övergick till dottern Brita Maria Jonsdotter. 1834 inflyttade till Ellebäck Magnus Svensson, född i Algutsboda 1792. Han var änkling sedan 1831 och hade 3 barn. Han återvände till Algutsboda 1836. Den gård han brukade ägdes tidigare av Olof Petersson och Brita Nilsdotter och därefter av Nils Svensson och Maria Hemmings-dotter. 1/8 mtl ägdes slutligen av Andreas Olsson, född 1816, och Maria Petersdotter, f. 1813. De fick på 1830-talet två barn: Caisa Lena 1835 och Anna Gustava 1838. Först 1841 fick de en son Johan August. Torpare var fortfarande Peter Svensson, gift med Cajsa Andersdotter från Långasjö. De hade 6 barn.

På 1850-talet ägdes ¼ av Peter Perssons son Gustaf Petersson, född 1822, och hans hustru Maria Lena Svensdotter från Skäregärde, född 1823. De hade 5 barn: Pehr Elof, född 1848, Augustinus Linus, född 1851, Carl Johan 185?, Ida Mathilda 1857 och Franz August 1858. Gustaf Petersson tog undantag 1860 av Carl Johan Svensson från Nässjömåla, f. 1831 och gift med Ingrid Sofia Håkansdotter, f. 1834. Nästa ¼ mtl ägdes fortfarande av Peter Ericsson och Ingrid Lena Petersdotter från Korpahult. De hade 5 barn: Mathilda, född 1844, Pehr August, född 1848, Ida Lovisa 1852, Carl Johan 1854 och Carolina Sofia 1856. Nästa gård, som nu omfattade 3/16 mtl, brukades av Johan Nilsson, född i Mortorp 1816 och hans hustru Brita Maria Jonsdotter, född 1811 och dotter till Jonas Larsson och Cecilia Persdotter. De fick 5 barn: Maria Christina 1842, Clara 1845, Nils Peter 1848, Johanna Mathilda 1851 och Carl Gustaf 1856. Nästa gård, 5/16 mtl, ägdes till 1856 av Aron Carlsson, född i Algutsboda 1826, och hans hustru Christina Carolina Petersdotter från Kolsbygd, f. 1826. De fick 3 barn: Carl Julius 1850, Frantz Rudolph 1853 och Augusta Amanda 1855. Familjen flyttade till Södra Örsjö 1856 och efterträddes av Jonas Petersson, född i Algutsboda 1818 och gift med Ingrid Stina Carlsdotter, född 1824. De kom närmast från Lindås och medförde därifrån 5 barn: Carl född 1844, Franz 1846, Johannes 1849, Peter August 1851 och Maria 1853. I Ellebäck föddes 1857 Emma Mathilda och 18?? Astrid.

På 1860-talet ägdes ¼ mtl av Carl Johan Svensson och Ingrid Sofia Håkansdotter. De fick på 1860-talet 3 barn: Ida Amanda 1865, Carolina 1867 och Hulda Mathilda 1870. På nästa ¼ mtl flyttade Peter Ericsson 1869 till Orrabäck med hustru Ingrid Lena Petersdotter och 6 barn, av vilka det yngsta, sonen Franz Adolf, var fött 1865. I stället kom från Orrabäck Gustaf Svensson, född 1824, och gift med Lena Stina Fredriksdotter, f. 1826. De medförde 4 barn: Ida Christina född 1858, Carl Ludvig 1859, Johan Alfred 1862 och Thure Oscar 1863. På nästa gård, 3/16 mtl, avled Johannes Nilsson 1867. Änkan Brita Maria Jonsdotter överlät gården till Gustaf Adolf Johansson från Lenhofda. Hon kallas därefter inhyses. Hon hade 5 barn, av vilka sonen Nils Peter Johansson, född 1848, kallas arbetskarl. Barnen tycks ha brukat gården. 5/16 mtl ägdes av Jonas Petersson och Ingrid Stina Carlsdotter. De fick 1863 sitt sjunde barn, Pehr August. I stället emigrerade 1868 näst äldste sonen Frans till USA. Gustaf Petersson blev änkling 1864 med deras 6 barn, av vilka det yngsta, dottern Adelina Sofia föddes 1861. Gustaf Petersson var nu undantagsman. Torpare var Sven Gustaf Petersson, f. 1834 och gift med Helena Svensdotter, f. 1836 i Algutsboda. De hade 4 barn. Båtsman var Sven Johan Elmgren, född 1838 i Algutsboda och gift med Maria Christina Johansdotter, född 1842. De hade 2 barn.

På 1870-talet bytte ¼ mtl ägare flera gånger. Carl Johan Svensson flyttade 1871 med hustru och 3 barn till Korpahult. Gården övertogs av Frantz Lorentz Johansson från Norketorp, f. 1843, som samma år, 1871, ingick äktenskap med Emma Christina Petersdotter från Stora Slät, f. 1853. De fick 4 barn: Emmy Mathilda 1872, Carl Hjalmar 1874, Frans Lage 1876 och Ester Viktoria Maria 1877, då familjen flyttade till Husby i Rekarne. Frantz Lorentz Johansson var vid sidan av bondeyrket även snickare. Gården hade 1874 övertagits av Frantz Gustaf Johannisson från Kroksjö, född 1853, och 1874 gift med Mathilda Jonsdotter från Skräddaregärde, född 1847. De fick 3 barn: Anna Esther Viktoria 1875, Johannes Aron 1876 och Carl Emil 1878. Samma år flyttade familjen till Orrabäck. Gården övertogs nu av Carl Johan Israelsson från Södra Örsjö, f. 1855. Han hade 1877 gift sig med Maria Ulrika Petersdotter, f. 1855. De fick 1878 sonen Carl Gustaf Manfred och 1880 sonen Johan Rickard.

På nästa ¼ mtl avled Gustaf Svensson 1874. Han efterlämnade hustru och barn, som behöll gården. ½/16 mtl brukades till 1875 av soldaten nr 64 vid Upvidinge kompani Gustaf Adolf Johannisson Hjelm, född 1835 i Lenhofda. Hans hustru hette Lisa Cajsa Johannisdotter. De hade till 1870 fått 3 barn och fick 1874 dottern Alma Carolina. Året efter flyttade familjen till Siggegärde. Gården övertogs 1874 av Samuel Petersson från Algutsboda, född 1832 och gift med Wendla Olofsdotter, född 1835. De hade med sig 3 barn: Johan Alfred, f. 1856, Amanda Charlotta 1863 och Carl Gustaf 1868. 5/16 mtl brukades fortfarande av Jonas Petersson med hustru och 6 barn.

Undantagsmannen Andreas Månsson blev änkling 1876. På ägorna bodde dövstumma undantagspigan Ingrid Lena Petersdotter, f. 1852. Det fanns 3 torpare: Sven Gustaf Petersson flyttade 1871 till Siggegärde, Gustaf Johannisson 1876 till Eskilsryd med hustrun Anna Sophia Johannisdotter och 3 barn. I stället inflyttade 1880 torparen och båtsmannen nr 149 Nicolaus Johannisson Blomberg, född i Algutsboda 1844 och 1874 gift med Gustava Gustafsdotter, född 1849. De hade med sig 2 barn. Båtsmannen nr 156 Sven Johansson Elmgren var född 1838. Han flyttade 1877 till torp i Södra Örsjö med hustrun Maria Charlotta Johansdotter och 5 barn.

På 1880-talet flyttade Carl Johan Israelsson 1882 med familj bort från Ellebäck. Gården övergick till Peter Magnus Henriksson från Algutsboda, f. 1828, och hans hustru Johanna Petersdotter, f. 1833. Med sina 3 barn flyttade de redan 1885 till-baka till Algutsboda. Ny ägare blev 1885 Per August Karlsson, född 1859 och 1885 gift med Klara Svensson, född 1858. De fick 1886 sonen Karl Harry Albin och 1888 dottern Ester Julia Johanna Ingeborg. Redan 1890 flyttade familjen bort från Ellebäck. På 1/8 mtl avled änkan Lena Stina Fredriksdotter 1881. Sonen Carl Ludvig Gustafsson övertog gården och gifte sig 1883 med Emilia Amanda Molin, född 1865. De fick 1884 dottern Hildur Emilia Helena. Året därefter flyttade familjen till Kalmar. ¼ mtl ägdes fortfarande av målaren Otto Carlsson, f. 1840, och hans hustru Maria Charlotta Svensdotter, f. 1837. De hade gift sig 1870 och fick till 1880 5 barn: Karl Emrik 1871, Hulda Augusta 1873, Johan Ernst 1875, Esther Serafia 1877 och Johannes Hjalmar 1880. 3/16 mtl ägdes till en början av Samuel Petersson och Wendla Olsdotter. De flyttade bort 1881 och efterträddes till en början av sonen Johan Alfred Samuelsson, f. 1856 och 1881 gift med Kristina Charlotta Carlsson, f. 1858. De fick 1882 sonen Carl Johan Ernst. Följande år avträdde de gården till systern Amanda Charlotta Samuelsson, som detta år gifte sig med Johannes Karlsson, född 1858. De fick 3 barn: Carl Ernst 1884, Wendla Mathilda 1885 och Ester Gunhild Maria 1889. På 5/16 mtl tog Jonas Petersson undantag 1883. Han hade under 1870-talet varit verksam i strävandena att få egen kyrka i Örsjö. Vid kyrkostämman d. 30 maj 1876 var han ensam representant för de sökande örsjö-borna. Sonen Per August, som var född 1863, emigrerade till USA 1886. Det blev brodern Alfred Jonsson, f. 1859, som övertog gården. Han gifte sig 1883 med Ida Amalia Petersson, född 1859. De fick på 1880-talet 4 barn: Carl Oskar 1884, John Wilhelm 1886, Erik Amandus 1888 och Anna Viktoria 1890.

Alfred Jonsson skulle i framtiden bli en av de mera betydande kommunalmännen i Örsjö. Han blev 1896 medlem av Örsjö första kommunalnämnd, var dess vice ordförande 1896-1904 och dess ordförande 1916-1920. Han blev 1897 medlem av den kommitté som skulle utreda möjligheten av att bygga fattiggård i Örsjö. Han blev slutligen nämndeman. 1/32 mtl ägdes av Ida Christina Gustafsson i Timrå. Hon var dotter till den 1881 avlidna Lena Stina Fredriksdotter. ¼ mtl ägdes av Elof Svensson, född 1861 i Algutsboda och 1883 gift med Augusta Amalia Modig. Elof Svensson emigrerade till USA, kom hem 1890 och återvände till USA 1891. Han hade 4 barn: Nanny Emilia föddes 1883, Jenny Maria 1885, Carl Hjalmar 1887 och Sven Erik Fabian 1890. Undantagsmannen Andreas Månsson bodde kvar. Han var änkling sedan 1876. Undantagspigan dövstumma Ingrid Lena Petersdotter bodde också kvar under 1880-talet. Undantagsmannen Samuel Petersson ägde lägenhet i Kopparfly. F.d. båtsmannen torparen Niklas Johansson Blomberg fick till 1891 7 barn.

Under åren 1891-1894 ägdes ¼ mtl fortfarande av Otto Carlsson och Maria Charlotta Svensdotter. Deras två äldsta barn Carl Emrik och Hulda Augusta emigrerade 1893 till USA. Otto Carlsson blev 1889 medlem av byggnadsnämnden för Örsjö kyrka. 3/16 ägdes fortfarande av Johannes Carlsson och Amanda Charlotta Samuelsson, som 1892 fick sitt fjärde barn, dottern Elsa Frideborg Charlotta. Alfred Jonsson på 5/16 mtl fick 1892 sitt femte barn, sonen Gustaf Ernst Julius. Elof Svensson vistades i USA. Hustrun och de fyra barnen flyttade 1891 till Erngislahyltan. Efterträdare på ¼ mtl blev Frans Gustaf Johansson, f. 1853 och sedan 1874 gift med Matilda Jonsdotter, f. 1847. De hade 6 barn med sig till Ellebäck: Johannes Aron, f. 1876, Carl Emil, f. 1878, Anna Heliodora Matilda, f. 1880, Hilma Sofia Viktoria, f. 1884, Esther Maria Constantia, f. 1886, och Gustaf Tage Helfridus, född 1889.

Torparen och förre båtsmannen Niclas Johannisson Blomberg fick sitt sjunde barn 1891 och sitt åttonde 1893. Undantagsmannen Jonas Petersson avled 1892 och Andreas Månsson 1894. Samuel Petersson och hans hustru hade fortfarande undantag liksom dövstumma pigan Ingrid Lena Petersdotter.

Emigrationen från Ellebäck har berörts i det föregående. Vi sammanfattar nu. Sammanlagt 5 personer emigrerade från Ellebäck under perioden 1868-1914. Först var drängen Frans Jonsson, som tillhörde den första gruppen emigranter till USA 1868. Sedan dröjde det till 1886, innan drängen Per Jonsson, f. 1863, följde efter. 1891 utvandrade Elof Svensson, f. 1861, 1893 syskonen Karl Emrik och Hulda Karlsson. Därefter finns ingen emigrant från Ellebäck registrerad.