FRÅN LÄGENHETEN NYBRO GÖLJEMÅLA ÄGOR ÅR 1860

De äldsta kyrkoböckerna i Madesjö bära årtalet 1860. Från tidigare åren äro de förvarade i riksarkivet i Vadstena. För oss, senare tiders barn, kan det vara av intresse taga del av vad kyrkoboken hade att förtälja om våra förfäder, vilka för snart 100 år tillbaka i tiden levde och verkade i den lilla lägenheten Nybro under Göljemåla ägor.
Bebyggelsen år 1860 bestod i regel av små bostadshus med jämförelsevis stora tomter. Stora landsvägen från Kronobergs län till Kalmar var lägenhetens enda gata, dessutom fanns tvenne utfartsvägar, den ena mot Transtorp och den andra mot Flyebo.
Vi hänvisa till Redaktör J. Gottfr. Nilssons förträffliga arbete, Nybro köpings historia 1824-1924, vari den första bebyggelsen och samhällets tillkomst beskrivits. Däri nämnes också att 1850 funnos endast 12 tomter bebyggda. År 1863 funnos å lägenheten omkring 50 hushåll och 293 innevånare enligt en detta år gjord utredning, tillställd länsstyrelsen.
Om dessa 50 hushåll har 1860 års kyrkobok något att förtälja, komplet¬terat med en och annan minnesglimt från undertecknads barndoms- och ung-domstid. Givetvis finnes det en del namn i den gamla kyrkoboken, som jag ej kunde identifiera. Men där var också många, vars namn ännu ej äro glömda, sådana som jag i barndomen väl kände till eller också sådana, vars barn och efterkommande ännu äro verksamma i våra bygder.
Som en inledning kan här nämnas att ägaren till Göljemåla 1860 var bonden Olaus Axelsson, född 1809, avliden 1870. Sonen Peter Adolf Ohlsson övertog sedermera gården och i sin tur försålde han i slutet av 1860-talet gården å dels mantal Göljemåla till fabrikör M. A. Bolander och smedmästare A. Ohlsson för ett belopp av 10.150 kr., varav de båda köparna vardera blevo ägare av 1/16 dels mantal.
Här följer nu i samma ordning de varit införda i den gamla kyrkoboken en del namn med någon kort kommentar av dem jag kunnat identifiera eller om vilka jag haft någon kännedom. Endast barnen födda 1860 eller tidigare nämnas här. Barn från senare år är dock angivna inom parentes. Detta blott i enstaka fall.
Nybro i nov. 1956. Sture Ljungdahl.

AVSKEDADE BÅTSMANNEN PETER PETERSSON SKOOG, född 1817.
HANS HUSTRU KARIN NILSDOTTER, född 1818.

SMEDEN PETER NILSSON FRÖBERG, född 1829.
HANS HUSTRU FREDRIKA JONSDOTTER, född .1833.
Sonen Johan Ferdinand, född 1852, dottern Teolinda, född 1854, och Emelia, född 1857.
Vi hava ännu kvar »Fröbergs backe« å Östermalm. Den har blivit obetydlig under årens vägarbeten, namnet finnes dock ännu. Sonen Johan var anställd vid järnvägen som eldare eller förare vid dess start.

REPSLAGAREMÄSTAREN KARL SJÖSTRÖM, född 1813.
HANS HUSTRU EMELIA CHARLOTTA ÅGREN, född 1818.
Sonen Carl Johan Edvard, född 1839, som var ägare till den långa repslagare-banan, som vi fordom hade å Fagerslätten.

GARVERIFABRIKÖREN M. A. BOLANDER, född 1832.

Nybro hemsöktes 1887 av en svår nervfeberepidemi och jag minns livligt det djupa intrycket av dödsfallet, då den anlitade sjukvårderskan Matilda Ohlsson på vår verkstad omtalade att hon å natten varit och »vakat ut« fabrikör Bolander.

BRYGGAREN JOHANNES ROSENQVIST, född 1828.
HANS HUSTRU JOHANNA JONSDOTTER, född 1823.

Sonen studeranden Johan Alfred, född 1846, sonen Herman Frithiof, född 1847 och Rudolf, född 1852.
De båda sistnämnda blevo affärsmän, bosatta i Kalmar. Studeranden blev präst. Av honom minns jag ett tidigt besök i S:t Sigfrids kyrka, då han var komminister, och i sin fulla krafts dagar. Den andra minnesglimten är från en högmässa i Madesjö kyrka, dä den gamle kyrkoherden i Mönsterås, J. A. Jönsson, predikade. Till avslutning säger då talaren under djup gripenhet följande: »Som nu en gammal man ville jag ännu en gång se Madesjö och Nybro med dess många minnen av gången barndoms- och ungdomstid. Jag ville besöka mina föräldras gravar, där de sova under gravkullen sin sista sömn. Inom kort är det min egen tur att flytta, snart, till den strand, där böljor sig ej häva, lik arkens trötta duva skall jag sväva, till herdens famn, lik rädda lammet ila och där få vila.«
Den tredje minnesglimten var vid en bjudning hos kyrkovärden och bokbindaren Anton Nygren i Mönsterås där också den gamle kyrkoherden emeritus var med. Men, ack, vilken skillnad mot tidigare. Minne och rörelseförmåga voro så gott som helt borta. Den jordiska hyddan var nedbruten och helt snart därefter kom döden som befriare.

ORGANISTEN OCH POSTSTATI-ONSFÖRESTÅNDAREN ERLAND PE¬TER KINDBLOM, född i Älghult 1834.
HANS HUSTRU MARIA SOFIA KARLSDOTTER, född 1841.
Makarnas son, Sture, blev apotekare och avled efter sin pensionsålder på nå-got hem i Blekinge.

TAPETFABRIKÖR PER GUSTAF NORLING, född 1829.
HANS HUSTRU SOFIA ULRIKA SÖDERBOM, född 1829.
Dottern Jenny född 1856, sonen Johan Gustaf född 1857 (Erik 61, Helge 67 och Elvira 70).
P. G. Norling uppnådde hög ålder. Under flera år var han ensam och bosatt i Emmaboda. På ålderns dagar blev han hemskickad till Nybro ålderdomshem. En dag kom bud från hemmet till ordföranden, att det var hans skyldighet komma och hålla styr på gubben Norling, som ställt till bråk och oro. Efterhållen förklarade den gamle mannen att han visserligen bråkat och ryat, som han sade, men det var bara de gamla polistagen, som hade råkat falla över honom. Norling hade ett par år tjänstgjort som samhällets allra första polis. Vid Norlings frånfälle tjänstgjorde styrelsen som bärare och hela sorgetåget utgjordes av en enda, nämligen styrelsens ordförande. Norling var dock på sin tid en av dem, som byggt vårt samhälle. Han var ägare till det stora boningshuset innanför apoteket vid torget.

HUSÄGAREN ERIK PÅVELSSON, född 1802.
HANS HUSTRU KRISTINA NORD-GREN född 1807.
Namnet förefaller så bekant från min barndom. Troligen byggde han och ägde tomten vid Storgatan, som senast ägdes av fröken Witting.

LANTHANDLAREN ADOLF FREDRIKSSON HULTMAN, född 1824.
HANS HUSTRU KRISTINA ANDERSDOTTER, född 1823.
Sonen Adolf, född 50, Ida 52, Jenny 55, Emelia 57, Viktor 60 (Alma född 64, Nanny 66 och Anna 69).
Våra köpmän 1860 voro då alla lanthandlare. Hultman ägde det stora hörnhuset vid Torget, där Skandinaviska Banken nu uppfört sin nybyggnad. En del av barnen emigrerade till Amerika. Av dem må nämnas Emelia, som förut var anställd som biträde hos gamla fru Blomdell, Alma, gift med kyrkoherde Ljunggren i Arby, Nanny, anställd som affärsbiträde hos handl. Rosenqvist i Berglundska färgeriet, där affärslokal var anordnad emot Storgatan, senare övertagen av J. G. Fridholm.

KOPPARSLAGARE KARL A. NORDSTRAND, född 1818.
HUSTRUN MARIA LINDBERG, född 1827. Barn: Tekla, född 54, Hulda 57, Herman 60.
Herman lärde typografyrket och var under sin levnad anställd å Barometerns tryckeri i Kalmar. Ofta besökte han Nybro och jag minns honom väl. från min tidiga barndom.

APOTEKAREN P. JOHANNII, född 1834.
Nybros förste apotekare. Är omnämnd i Nybro köpings historia

FÄRGAREGESÄLLEN JOHAN ELIS LINDVALL, född 1832.
HUSTRUN HELENA GULDBRANDS-SON, född 1833.
Dottern Rosalie, född 60 (Ernst 62, Fritiof 64, Amelia 67 och Loth 70).

MÖSSKRÄDDAREN JOHAN AUGUST GUSTAFSSON, född 1835.
HUSTRUN CHARLOTTA BÖRJESSON, född 1825.
Ägde ett mindre hus vid Storgatan, senare inflyttad på E. Johnssons tomt. Frun var känd under namnet »Socker-Lotta« och hennes bruna sirapskarameller voro mycket efterfrågade. En gammal man, boende vid Pukebergsvägen, som jag för många år sedan samtalade med, nämnde att han var son till ”Sockerlotta”.

HUSÄGAREN PETER MAGNUS JEANSSON, född 1837, änkeman.
Sonen Karl August 1859, dottern Matilda 1860.
Inflyttad från Hagnabo och gick här under namnet »Pelle-Massa. Han byggde det stora reveterade huset vid järnvägen, sedan flyttat till Stora Trädgårdsgatan (intill Folkets Hus). Reste vid hög ålder till Amerika och sina där bosatta barn.

DRÄNGEN PETER ANDERSSON, född 1825.
Mantalsskriven hos J. P. Johansson, senare anställd som dräng hos August Andersson under den tid han var ägare av en gård i Södra Bondetorp. På ål¬derns dagar bosatt i en liten lägenhet på backen vid Riddaretorp. Hans hust¬ru känd under namnet »Ticksan( på grund av någon åkomma, varigenom hennes huvud var i ständig skakning.

URMAKAREN JOEL JOHANSSON, född 1841.
HUSTRUN HELENA FREDRIKSDOTTER, född 1842.
En broder till förutnämnde J. P. Johansson. Emigrerade tidigt till USA. Erhöll för ett par år sedan brev från sonen, däri han begärde en del upplysningar om Nybro och om sina här boende kusiner. Han hade god ekonomi och nämnde något om en del smärre uppfinningar, varå han lyckats få patent och tidningsomnämnande. Min far, skriver han, var ägare av tomt från Storgatan ned mot stationen. På andra sidan gatan från vårt hus hade en hedersman, bagare Andersson, sitt hem. Fru Andersson var barnmorska och hjälpte min moder att frambringa mig till tåredalen.

BAGARMÄSTAREN GUSTAF AN¬DERSSON, född 1816.
HUSTRUN ANNA GUSTAVA BARK, född 1825.
Sonen Isidor 51, Ingeborg 53, Tor-borg 55.
Gamla fru Gustava Andersson var på sin tid bygdens jordemoder. Närmaste läkare var Kalmar eller Wäxiö, vadan hon nog nödsakades fuska i läkaryr¬ket allt emellanåt. Som barn hade jag vid ett tillfälle fått s.k. öronsprång. Det gjorde ont, så att jag skrek. Min far ledsagade mig då till fru Gustava, vilken kommenderade mig att lägga huvudet på ett bord med det sjuka örat uppåt. Så hade hon ljum mjölk, fyllde därmed sin mun och sprutade därifrån mjölken direkt i örat. Det hjälpte nästan omedelbart och allt se_ dan har jag varit totalt befriad ifrån denna åkomma.
Av de båda döttrarna blev Ingeborg gift med byggmästare J. G. Blom-dell och Torborg med landskanslist Rosenius.

LACKFABRIKÖR SVEN GUSTAF JONSSON 1820.
HUSTRUN KRISTINA SVENSDOTTER 1825.
Sonen Karl-Vilhelm f. 1851, dottern Amanda 1854 och (Hulda Gustava 1863).
Sonen övertog faderns lackfabrik, som efter hans frånfälle eller tidigare nedlades. Den stora fabriksbyggnaden övertogs av missionsföreningen och ändrades samt utbyggdes till missionshus.
Hulda emigrerade till USA. Blev gift med en Zimmerman av judisk börd, som tidigare varit i Sverige. Från en metodistpastor i Passadena, Californien, erhöll jag brev, däri han meddelade att han jämte en svensk konsul blivit kallade till ett sjukhus, där en kvinna önskade upprätta testamente å ett belopp, som hon hade i bank från sin Sverigetid. Testamentet var bifogad skrivelsen och däri var jag förordnad att ordna saken. Det blev den allra första donation Nybro erhållit. Glädjande var att snart därefter erhöll jag brev från mannen, däri han förklarade sig för sin del godkänna testamentet.

BLECKSLAGAREN J. M. PALMQVIST född 1821.
HUSTRUN EMMA SUNDQVIST, född 1834.
Barnen (Ester 1861, Anton 1864 och Frithiof 1868).
Ägare till nuvarande Mauritzons fastighet, där Ljungdahls under min hela skoltid voro hyresgäster. Ester blev gift med komminister Ekman i Löt och Alböke, blev tidigt änka, hade sedan uppdrag att besöka och inspektera ut-arrenderade barn på hela Öland, därefter flyttade hon till Kalmar och in-nehade där en fastighet, vilken efter hennes frånfälle inköptes av kyrko-fullmäktige, att tilläggas dess expeditionslokaler. Anton reste tidigt till England och Frithiof till Amerika, därifrån han återkom och avled härstädes å Nybro Stadshotell. Anton torde efter Frithiofs frånfälle övertagit hans verksamhet i Arizona, därifrån jag för en tid sedan fick ett brev från en fru med engelskt namn som var dotter till nämnda Anton. Hon skulle göra en rundresa i Sverige och ville då besöka Nybro, men har ännu icke avhörts.

SVARVARE JOHAN FREDRIK KÄHR, född 1828.
HUSTRUN STINA-KAJSA OLOFSDOTTER, född 1827.
Barn: Emilia 53, Johan Fredrik 55, Ida Kristina 57 och Aron 59.
Gamle Kähr, som kom till Nybros lilla samhälle från det då stora Mönsterås, tillfrågades vid ett tillfälle varför han på sin tid flyttade hit. Svaret blev att han kände sig överflödig hemma och ville gärna få något eget. Om lägenheten Nybro hade han hört berättas att det var en bra plats för hantverk, att det var genomfartsplatsen för en dåvarande stor trafik till länsstaden Kalmar ifrån hela Kronobergs och delvis också från Jönköpings län. Min specialitet var att tillverka spinnrockar, som på den tiden överallt var i bruk på landsbygden och jag visste att jag där skulle få arbete och levebröd. Min hela utrustning när jag kom till Nybro bestod av en dragkärra, lastad med två kistor, i den ena hade jag mina kläder och i den andra mina verktyg.
Gamle Kähr var en hjärtans from och god man, en riktig patriarkgestalt, omtyckt av alla. Han var en av de första stöttepelarna i Nybro Missionsförsamling.
Sonen Johan Kähr och följande släktled, Gustaf Kähr och sedan Olof Kährs verksamhet i Nybro och det inflytande de fått, skall ej här nämnas.

VAGNMAKAREN ULRIK JAKOBSSON, född 1828.
HUSTRUN VENDLA ADOLFSDOTTER, född 1838.
Barn: Gottfrid 1862, Ulrika 1865, Anna-Helena 1867 och Emeli 1871.
Gottfrid Jakobsson kom i unga år till sin morbror Hellgren i Visby och övertog hans verksamhet. Anna-Helena blev gift med handlanden John Aldén i Bidalite och Emelie med målaremästaren Hjalmar Köhlberg i Nybro.

P. N. PETERSSON, född 1842, och ARON GUSTAFSSON, född 1844.
Om dessa finnas inga andra anteckningar i den gamla kyrkboken. Aron Gustafsson torde vara identisk med ägaren av Pellemassa-huset, där han i min barndom var bosatt och själv verkställde stora reparationer. Från Gustafsson övergick sedan fastigheten till barnmorskan Emma Elmqvist.

LANTBRUKAREN FRANS ANTON HOLM, född 1820.
HUSTRUN EMMA THORSSON, född 1822.
Barn Olga 1853, Ossian 1854, Agnes 1857.
Anton Holm innehade gård i Stora Ebbehult. Ossian blev lektor. Agnes var gift med stationsinspektor Liljegren i Orrefors.
Vid ett tillfälle besökte jag den 100-åriga Frans Andersson i Södra Sävsjö, som vid besöket var synnerligen vital och språksam. Jag ville veta något om hans forna grannar från gången tid, särskilt om bröderna Anton och Erik Holm. Kände ni Anton Holm, frågade jag. Om, blev svaret, vet, att jag tjänade dräng hos honom i 5 år. Hurudan var han, blev nästa fråga. Svaret blev: hur vuren han var, det måtte jag väl veta. Han söp. For han nå’n gång till Nybro med ett balkalass, så söp han alltid opp pengarna han fick. En gång var han till Kalmar med ett stort balkalass. Det dröjde mer än åtta dar innan han kom hem. Då kom han gående och löske. Vagnen, lasset och tell och mä’ de båda hästarna hade han söpet opp. Nå, hurudan var frun då? Hon var bra och barnen var bra. I Ebbehult, där var hon så feter och katiger. När allt gått sönder och hon blev änka flyttade hon till Fagerslätten. Men där blidde hon så skrinn och mager. Ossian försörjde henne, så hon led annars ingen nöd.

LANTHANDLAREN ERIK HOLM, född 1818.
HUSTRUN CHARLOTTA NILSSON, född, 1838.
Dottern Sofia 1862.
Om denne hade Frans Andersson inget att berätta. Erik Holm var någon gång i Stora Ebbehult. Di’ kallade honom för lantmätaren, om han va’ dä’ vet inte ja’. Han gjorde aldrig nånting, satt bara vid ett fönster och glodde. Hustrun Charlotta Nilsson var min moster, barnmorska till yrket och troligen familjeförsörjare. Min far berättade att bröllopet hölls av mina föräldrar. Till högtiden var några gäster inbjudna, bl.a. patron Nyström från Pukeberg, smeden A. Olsson, deras fruar och några andra. Prästen och gästerna voro anlända, bruden klädd och med blommor i handen, allt var redo. Det var endast ett som fattades —brudgummen. Efter pinsam väntan måste min far ut att söka den väntande. Han fann honom i hans ungkarlslya — djupt insomnad, antagligen efter hållen s.k. svensexa. Far lyckades få med sig brudgummen, så att bröllopet kunde firas. Sedan kunde min far aldrig riktigt smälta smäleken, han ansett sig lidit. Det låg en visa bitterhet över honom, så snart Erik Holms namn nämndes.

Här gjorda beskrivning är ej vacker men får stå helt för mina båda sagesmäns räkning. Vi må minnas att omkring 1860-talet var brännvinet överallt tillgängligt och att berusning då ansågs mycket ursäktligt.
Från försättsbladet i en gammal bok har jag en egenhändig anteckning av Eric Holm, så lydande:
»1861 den 8:de februari kl. 5 e.m. vigdes jag, Eric Konstantin Holm, tillsammans med min hustru Charlotta Larsdotter från Öfverstatorp av S:t Sigfrids socken och bröllopet stod hos svågern Bokbindaren A. G. Ljungdahl i Nybro. Vigseln förrättades av Herr Komminister E. G. Kassell i S:t Sigfrids församling.
Jag E. Holm var då 42 år, 8 månader, 27 dagar och min hustru Charlotta Larsdotter 22 år, 4 m., 15 dagar gammal. Mannen var då 20 år, 4 mån., 15 dagar äldre än hustrun. (Anmärkning av E. Holm).
Anm. Pastor Eric Gustaf Kassel dog som kyrkoherde i lilla Vickleby s:n på Öland den 12 april 1874 kl. 11 f.m. 58 år, 2 m. och 3 dagar gammal. (Ruts bok 2:12. 1 Petri Ev. 5:7).
Så långt nämnda anteckning.

AUGUST OHLSSON, född 1834, »Häst-August« kallad.
HANS HUSTRU LISA, född 1827.
I kyrkobokens marginal var antecknat angående August Ohlsson: »av Södra Möre häradsrätt i Vassmolösa dömd till tre månaders straffarbete för tjuvnadsbrott.«
August Ohlsson övergav tidigt sin maka, flyttade till Oscar socken, där han innehade en liten lägenhet och sammanbodde där med en hushållerska. Han försörjde sig på marknader och annorlunda med försäljning, köp och byten av hästar.
Madam Lisa, hans hustru, försörjde sig såsom tvättgumma och ägde syn-nerligen gott anseende för sin duglighet och sitt arbete. En dag kom, då hon låg sjuk och ensam. Här var ingen annan råd än att forsla henne till fattiggården. Det hade alltid varit hennes fasa att behöva komma dit. Trots hennes protester så måste det ske. Morgonen därpå var hon — död. Lisa hade lite tillgångar, ej stora. En bouppteckning hölls, ledd av handlanden A. W. Hultenberg, till vilken August Ohlsson var kallad. Han var en liten och stöddig man med ett friskt utseende. Vid sammanträdet höll han ett helt litet tal, däri han skröt med sin gamla Lisa, att hon var redbar, ordentlig och arbetsam, ja, den bästa människa i hela världen, men, tillade han, hon var så galet argsinter, så det var omöjligt att bo i lag med henne. Av hennes tillgångar vill jag ha 100 kr., inte ett öre mera, sen får ni ordna det som ni vill. Det blev också ordnat så.

Kyrkoherde Olén i Karlskrona har för ej så länge sedan i bokform utgivet en biografi över väckelsepredikanten August Andersson, född i Gränö i Madesjö församling. Titelomslaget bär August Anderssons porträtt och därunder med stora bokstäver kort och gott »Häst-August«. Biografin är välvilligt och sympatiskt skriven. Däri finnes också en redogörelse, vari förväxlingen av de båda männen angives. Visserligen är det sant, att August Andersson nere i Blekinge fått detta öknamn. Här, i hans hembygd, har det dock ej funnit burskap. Att fastlåsa detta öknamn i det allmänna medvetandet, så som här har skett, var inte rätt.

SNICKAREN A. P. JOHANSSON, född 1825.
HUSTRUN KRISTINA JOHANSDOTTER, född 1824.
Barn: Johan Edvin, (Emma 1863, Viktor 1865, Albert 1868, Anna och Edit).
Mannen inflyttad från Vetlanda. Han var broder till den bekante och fram-stående predikanten Samuel Johansson i Göteborg. Hustrun var dotter till ål-derman i gamla Pukeberg. Av barnen var Emma anställd som affärsbiträde i Pukeberg. Viktor med sin maka, Ruth Norén, emigrerade tidigt till USA.

LANTHANDLAREN PER BERGSTRAND, född 1822.
HUSTRUN KRISTINA DANIELSSON, född 1825.
Denne Bergstrand torde vara den, som jämte C. W. Nyström på sin tid byggde och startade Pukebergs Glasbruk

SMEDEN ALFRED STENBERG,
född 1823.
HUSTRUN MARIA FALCK, född 1823.
Barn: dottern Anna 1850, sönerna Petter-Alfred 1853, Ludvig 1856, Robert 1860 och Linus.
Gamle Stenberg flyttade till Överstatorp, S:t Sigfrid socken, från Nybro, enligt ett uttalande till min fader, på grund av sin förmodan att skattebördan skulle bli odräglig, enär kungl. brevet 1865 angående samhällets blivande köpingsrättigheter innebar bl.a. som villkor att landsvägen genom området skulle jämnas och stensättas. Petter Stenberg flyttade till Lindås och grundlade därstädes stor industriverksamhet. Ludvig var ägare till Brändebo gård i S:t Sigfrid. Den yngste, Linus, emigrerade i unga år till USA. Han avled kort efter sin ankomst dit i klimatfeber. Dottern Anna var gift med köpman Kjellberg i Kalmar.
Peter Stenberg hade stor familj, 10 söner och en dotter. Alla sönerna har gjort sig kända genom sina stora merkantila och industriella insatser och de hava haft förtroende och framgång. En av dessa, Arvid Stenberg, innehar aktiestocken av Elgqvists fabrik i Nybro. Vi hoppas att någon av den präktiga Stenbergska släkten, om än i fjärde led, skall återbördas till det gamla Nybro.

CIGARRFABRIKÖR KARL PETTER SVENSSON, född 1819.
HUSTRUN ANNA MAGNI, född 1825.
Svensson var också snusfabrikör, hade sin verksamhet på Elgqvistska tomten, där i min barndom fanns en stor rödbrun fabriksbyggnad, på vars gavel var med stora bokstäver målat ordet Snus-Fabrik. De hade en son, Josef, som var lam i benen och därför måste använda kryckor. Familjen flyttade tidigt till U.S.A.

BRYGGARE PER AUGUST PETERSSON, född 1844.
HUSTRUN EMMA, född 1843.
Dottern Ellen, född 1866.
Handlanden August Petersson sålde tidigt sitt bryggeri och ägnade sig sedan åt framgångsrik virkeshandel. Han var under sin tid måhända den mest inflytelserika av samtliga våra kommunalmän och hans minne borde, av alla de som i vårt samhälle bygga och bo, erinras med tacksamhet för hans insatser. Särskilt nämnes här hans insats för samhällets inköp av Kvarnaslätts gård.

LANTHANDLAREN LARS MAGNUS EKELUND, född 1844.
HUSTRUN IDA JOHANSDOTTER, född 1850.
Innehade svagdricksbryggeri i den s.k. Ekelundska gården nära torget emot Mejerigatan.

HANDELSBETJÄNTEN JOHN LJUNGGREN, född 1850.
Denne var endast 10 år gammal, då han mantalsskrevs hos Ekelund. Senare blev han sin egen, först som filialföreståndare och sedan som egen företagare. Ljunggren med maka hade en liten fosterson, Göran Karlsson, barnbarn till gamle skomakare P. J. Lång. Denne fosterson har fabrik i Handen, söder om Stockholm. För honom har det gått bra och vid några tillfällen har jag haft brevväxling med honom.

BOKBINDAREN A. G. LJUNGDAHL, född 1825.
HUSTRUN CAJSA LENA LARSDOTTER, född 1835.
Barn: Ester 1857, Janne Georg 1859, Gustaf Mauritz 1861.

Av i detta äktenskap födda 10 barn är undertecknad sedan 28 år tillbaka den ende, som är kvar på denna sidan dödens flod.

A. G. Ljungdahl Sture Ljungahl

Anders Ljungdahl

BOKBINDARGESÄLLEN VILMELM MALMSTRÖM, född 1842.
Han var mantalsskriven hos Ljungdahl och reste i unga år till Amerika. Son till en båtsman Gunnberg från Börseryd eller trakten däromkring

MÅLAREMÄSTAREN AUGUST LINDSTRÖM, född 1832.
HUSTRUN JOHANNA PETERS-dotter, född 1828.
Ägde fastigheten ovanför Konsums butiker vid Storgatan. Nuvarande ägare bagaremästare Priem.

SKOMAKAREN P. J. LÅNG, född 1826.
HUSTRUN INGRID SÖDERMAN, född 1821.
Barn: Axel Uno 1856, Judith 1862.
Axel övertog sin faders skomakeri. Han var en utomordentligt skötsam och präktig man. Gift med en Öman, vars broder var polis i Nybro och blev mördad under sin tjänstgöring av den s.k. »Jödde Änka«.
Dottern Judith var gift med en fabrikör Karlsson, som hade en liten fajansfabrik intill Linnéasjön. Då fabrikens ekonomi gick sönder måste Karlsson taga arbete på annan ort. Judith lärde till barnmorska. Hemkommen erhöll hon ordinarie anställning i Bäckebo, låg i iskalla sängkläder, fick lungsot och dog hemma i Nybro hos de stackars gamla föräldrarna.

SKRÄDDAREN KARL PETER JONS-SON-BERG, född 1823.
HUSTRUN KAROLINA JONSDOT-TER, född 1822.
Berg var en av samhällets första polismän. Polisväsendet sköttes då i tur och ordning av samhällets hantverkare. Han uppnådde hög ålder och avled å ålderdomshemmet.

SOCKERFABRIKÖR KARL JOHAN VESTERSTRÖM, född 1838.
HUSTRUN AMANDA ROSANDER, född 1843.
För mig helt okända.

KAKELUGNSMAKAREN C. F. KUNGBERG, född 1817.
HUSTRUN HILDA PETERSSON, född 1825.
Barn: Fridrik 1849, Frans 1861 (Albert 1864 och Edla 1867).
Endera av sönerna, Fredrik eller Frans, blev genom giftermål bosatt i Älghult, där även namnet Kungberg existerar. Albert blev målare och Edla blev gift med en Rubin i Helleberga. Edla var en av mina skolkamrater i den första småskolan.

Smedmästaren Anders Olsson var en enkel vardagsmänniska. aktad och om-tyckt av alla. Få voro väl de hem och kojor å lägenheten han ej besökte och alltid välkommen. Många fingo av honom uppmuntran och hjälp. Samhällets väl låg honom varmt om hjärtat. Som ett av bevisen härom torde det vara nog erinra om att han senare, då Nybro erhållit sina köpingsrättigheter, till köpingen försålde Göljemåla med vad därtill hörde för ett belopp av 20 000 kr., detta, ehuru han kunnat till enskilda köpare erhållit ett betydligt högre pris. Då någon för honom påpekade detta blev svaret att ingen annan än köpingen skall få köpa gården och det pris jag i detta fall bestämt mig för, då det gällde kommunen, det har jag vidblivit.

D:r A. SANDBERG,
kyrkoherde i Madesjö vid den tid uppgifterna infördes i kyrkoboken. Han var född i Torsås 1799. Från 1832 till året för sin död, 1876, var han kyrkoherde i Madesjö. Komminister Westerström verksam i Madesjö 1845-1866.
1860 års kyrkobok för själva lägenheten Nybro har nu avslutats. I förestående förteckning äro samtliga bokförda familjer angivna. Några namn, dock ej många, har jag ej kunnat identifiera. En del namn äro helt enkelt överstrukna, exempelvis en mängd garvare och även tjänstefolk hos Bolanders m.fl., som säkerligen stannat en kort tid och sedan avflyttat till annan ort.
Samtliga familjer, som voro införda i Madesjö kyrkobok år 1860 och boende å lägenheten Nybro å Göljemåla ägor, äro här omnämnda i samma ordning de varit införda i kyrkoboken. Alla dessa våra präktiga fäder och mödrar äro för länge sedan borta. Av deras barn finnes i dag endast syskonen Hanna, Karl och Karin Berglund, urmakaren John Zinnerström och undertecknad kvar på denna sidan dödens flod.

Tidevarv komma,
Tidevarv försvinna,
Släkten följa släktens gång.

Sture Ljungdahl.