Florhult

http://kartor.eniro.se/m/Y1wQw

Lästips: Lars-Erik Fridholm: En vandring i tid och rum genom Florhult i Hembygdskrönikan 2005 s 29.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Florhult är det nutida namnet på det hemman, som i de äldsta källorna heter Flodighult, Fluguhult, Flögohultm.fl. varianter. Namnet kanske betyder ”hultet vid en brant bergssida”. Kanske anspelar det på Florhults mossbacke, 163,5 meter över havet och därmed en avde högsta punkterna i Madesjö. Den nutida benämningen Florhult ärsen. Den uppkom på 1800-talet. Hemmanet bör ha upptagits under medeltiden, kanske så tidigtsom på 1200-talet. Men därom kan vi intet veta, då källor saknas. Florhult nämnes f.f.g. i 1533 års register över fodring och gärd. ”Anders  Jonsson i Flodighultt” erlade då 2 mark, samma belopp som alla andra Madesjö-bönder måste erlägga. Enligt 1535 års städsleöreregister erlade ”Andh. i Flodighultt” 1 oxe och 1 hud i städsleöre. Det innebär att han 6 år tidigare tillträtt hemmanet eller förnyat sin städsla avhemmanet. Städsleöre erlades vid tillträde avett kronohemman och därefter vart 6:te år, då städslan måste förnyas.

När de mera regelbundna fogderäkenskaperna började 1539 var Anders’ i Fluguhult avrad: smör-1 lispund, ”taatt-1 kleff”, en öra, näver-1 packe, fodring för två hästar. 1541 hade avraden höjts till: penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa,smör-1 lispund, ”taatt-1 kleff”, näver-1 packe, 3 dagsverken och fodring för 6 hästar. Anders Jonsson brukade Florhult under hela 1540-talet och 1550-talet och tycks ha undgått att aktivt dragas in i dackefejden. I 1561 års fogderäkenskaper har han efterträtts avJon, som 1565 hade att leverera 3¹/₂skäppa råg och 4 skäppor korn i tionde till Kronan. Det motsvarade en skörd på 52¹/₂ skäppor råg och 60 skäppor korn året förut – ett mycket gott resultat. Florhult var ej med på den lista över knekthemman som kyrkoherden i Madesjö Petrus Nicolai d. 21 juni 1569 undertecknade. Från detta år brukades Florhult av”Göthe i Fluguhult”. Enligt registret över Älfsborgs lösen 1571 var hans tillgångar: ”koppar-¹/₂ lispund, 1 oxe, 3 kor, 2 ettårsungnöt, 3 får, 3 svin, 6 getter, häst för 5 mark”. Göthes bidrag till Älfsborgs lösen blev 7 mark. Göthe hette Mattsson eller Mattisson i efternamn. Hans tionde till Kronan 1572 var 2 skäppor råg och 2¹/₂ skäppor korn, men det svaga året 1575 endast 1¹/₂ skäppa råg och 1 skäppa korn. Åren 1574 och 1575 var Göthe fjärdingsman för västra fjärdingen och för den skull befriad från dagsverken.

Vi är nu framme vid den episod, där Nils Göthe i Florhult skulle spela en roll i rikshistorisktsammanhang. Det gäller de oroligheter i Möre, som leddes avJon Stim och som väckte så stora farhågor om ett nytt dackeuppror. Se Madesjö sockens  historia, del 1, sid. 166 ff. När Sven Håkansson och hans medhjälpare annandag påsk 1624 överrumplade de sammansvurna knektarna i Köl greps bl.a. Nils Göthe. Han råkade vara tillsammans med Jon Stim och ansågs därför vara en av ledarna för soldatmyteriet. Han skickades upp till Stockholm för att förhöras avSvea hovrätt. Förhörsprotokollet återfanns av undertecknad i hovrättens arkiv, och har refererats i Madesjö sockens historia. Domen för Nils Göthe lydde på dödsstraff men förvand­lades tydligen till deportation till Ingermanland, dvs det 1617 förvärvade land, där nu Leningrad ligger. Att så skedde framgår avett domstolsprotokoll från 1660, i vilket det uttryckligen heter, att ”Nils Göthe en rum tid sedan blevsänd åt Ingermanland och  där död vorden”. Men nu inträffar det egendomliga, att i 1627 års fogderäkenskaper står ”Nils Göthe i Flugehult” upptagen som brukare. I 1628 års mantalslängd står ”Giöthe i Fluguhult” vars tillgångar var: säd-3 tunnor, 1 ungsto, 6 kor, 3 kvigor, 4 får, 4 lamm, 4 ungsvin. 1629 står i jordeboken ”Giöthe i Floehult-¹/₂ ödeshemman”. samma års jordebokstår ”Giöthe i Flugehult-ödhe-¹/₂”. Går vi fram till 1633 års jordebokstår där ”Giöthe i Floehult-¹/₂ på frihet”. Florhult räknas nu som ett halvt hemman och brukas avGiöthe motskattefrihet. Enligt mantalslängden församma år fanns det två  brukare avhemmanet: ”Giöthe i Flogehult”, som är ensam, och Joen, ibm,som är gift. Hur skall man förklara oöverensstämmelsen mellan uppgiften från 1624 om att Göte dömts till döden, uppgiften från 1660 att han deporterats till Ingermanland och uppgifterna från 1620- och 1630-talen att han fortfarande brukade Florhult? Blev han deporterad först senare? ”En rum tid” 1660 kan ju syfta på cirka tjugo år lika väl som på trettiosexår. Nils Giöthe återkommer i 1641 års mantals-längd under rubriken ”ryttare och knektar” men nu måste det vara fråga om en son. Huvudbrukare 1641 var ”Anders i Floehult”, som var gift och hade en dotter hemma. Han deklarerade 1 oxe, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 6 får, 3 tunnor utsäde. Ryttaren Nils Giöthe deklarerade 2 oxar och 2 kor.

I 1649 års mantalslängd heter brukaren ”Matz i Floahult”. Med tanke på att den förste Göte hette Matzson i efternamn är det rimligt att antaga att Matz var son till Göte, och broder till Nils Göte, särskiltsom han 1655 uttryckligen kallas ”åldrig”. I mantals­längden 1660 står Matz fortfarande för hemmanet, men han har en son hemma. Han torde ha dött detta år. Hans efterträdare var Nils Götes son Per Nilsson. Vid tinget detta år framställde Per Nilsson å sina och sina medarvingars vägnar arvskrav på Måns Nilsson i Lillaverke, som var son till Nils Örn och dennes hustru, som var Nils Götes änka och Per Nilssons moder. Bägge dessa var nu döda men efterlämnade sonen Måns Nilsson, mot vilken Per Nilssons arvskravställdes.

I 1668 års mantalslängd är Per Nilsson upptagen som brukare av Florhult. Men det fanns dessutom en ”Matthes i samma gård”, som var gift. Denne gav redan 1665 2 mark till Madesjö kyrka. Denne Mats kan inte vara identisk med den tidigare nämnde utan var antagligen en son till denne eller till Per. I 1682 års jordebok brukas Florhult av”Nils i Floahult”. Hemmanet förklaras ”behållet” och den årliga räntan anges till 6 dlr 25 öre 9 1/5 penning. Denne Nils var sannolikt son till Per Nilsson, och fick detta år träda in för fadern. Denne kom nämligen igen i 1686 års jordebok, enligt vilken 1 mantal Floahult brukades avPer Nilsson.

På 1690-talet delades Florhult. I 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”Floehult. Pehr Erichsson och Nills. Wattnet har sitt ursprung af en måsse och stannar i Säfsiön. Endast mala til husbehof.” I 1699 års jordebok är Florhult delat på tre hemmansbrukare: ”Pehr, Nils, Erik.” Var och en brukade 1/3 hemman. Erik Persson dömdes 1703 till 3 marks böter för att han kastat Anders Jonsson i Sjöahult överända. Enligt en uppgift i domboken 1711 hette de tre brukarna Erik Persson, Mattias Persson och Mattias Nilsson. Avnamnen Mattias eller Mats att döma tillhörde de två senare Göthes släkt, som alltså fortfarande höll sig kvar i Florhult. I 1717 års mantalslängd har brukarna blivit fyra: Erik Persson, Sven Persson, Änkan och Mattias Persson. Vid tinget 1735 förekom ett mål om äganderätten till en hemmansdel,som Sven Persson ägde. Därvid vittnades, att änkan Sara Mattisdotter d. 1 november 1721 i vittnens närvaro skänkt sin 1/3 hemman Floahult till Sven  Persson, som var hennes måg. Dokumentet om överlåtelsen skrevs av klockaren Börje Persson och bevittnades av Håkan Persson i Buttetorp och Per Olsson i Göttorp.

Vid kyrkoherdevalet 1740 upprättades en vallängd, i vilken alla bönder i Madesjö var upptagna, med angivande avvars och ens rösträtt efter hemmansdelens storlek. För Floahult upptager den fyra brukare: Jon Nilsson, som brukade ¹/₄ mtl, Sven Nilsson, ¹/₄ mtl, Carl Matthisson, ¹/₄ mtl, och Sven Jonsson, ¹/₄ mtl. Avdessa hade Sven Jonsson genom sin hustru kommit i besittning avsin gård. Vid tinget 1734 hade hans hustru Kerstin Svensdotter fått 3:dje uppbud för dennes ¹/₄ mtl, som hon förvärvat från sina medarvingar och anhöriga.

I den första husförhörslängden,som omfattar åren 1728-1740, upptages Sven Nilsson, som tycks ha blivit änkling och som senare ingick äktenskap med Agda Persdotter. De sålde 1/8 mtl Floahult till Gumme Nilsson i Kroksjö, som 1747 fick fasta på denna hemmansdel. Husförhörslängden upptager vidare Erik och Kerstin, Matthias och Ingrid, Sven Persson och Elin samt Sven Jonsson eller Jönsson, vars hustru Kerstin Svensdotter nu var död. Hemmanets båtsman hette Nils Uhrwäder, som var gift med Elsa. Dessutom bodde flera inhyses på ägorna: Erik och Carl Matthiasson, Kerstin Eriksdotter, Jonas Eriksson, Håkan Lindqvist m.fl.

I husförhörslängden 1749-1754 upptages tre hemmansbrukare. Jon Eriksson uppges vara 34 år gammal och gift med Marja, Håkan Persson 35 år och gift med Karin, Per Svensson 25 år och hans hustru Karin. Hemmanets båtsman hette nu Gumme Uhrwäder, som var 60 år. Den ovan nämnde Gumme Nilsson har försvunnit och säkerligen sålt sin hemmansdel.

I och med att Petrus Frigelius blev kyrkoherde i Madesjö upplades en nyhusförhörs-längd, som fördes på ett noggrannare och utförligare sätt än de två tidigare. Den omfattar tiden 1755-1788 och utvisar växlingen avhemmansägare undertiden. I början av perioden fanns det fyra hemmansägare. Jon Eriksson uppges vara född 1714 och gift med Marja Börjesdotter, född 1721. De hade två barn: Karin, född 1742 och Per, född 1756. Håkan Persson uppges vara född 1713 och hans hustru Karin Mattisdotter 1724. De hade sex barn: Carl, f. 1743, Elin 1745, Per 1750, Matthis 1754, Kierstin 1756 och Cathrina 1762. Per och Matthis Håkanssöner och Per Jonsson stod 1777 anklagade inför häradsrätten i Vassmolösa för att vid Gårdsryds marknad ha misshandlat drängen Jon Persson i Södra Svalehult och för att ha ridit omkull och skadat Jon Vipas hustru från Norra Svalehult. De fälldes till böter. Jon  Svensson brukade en hemmansdel. Han uppges vara född 1725 och gift med Karin Gummesdotter, f. 1729. De hade sju barn: Kierstin, f. 1748, Maria 1755, Sven 1757, Anders 1760, Peter 1763, Karin 1765 och Elin 1772. Den sistnämnda uppges i nästa husförhörslängd vara gift i Norra Bondetorp. Den fjärde hemmansägaren var Per Svensson, f. 1719 och gift med Brita, f. 1730. De hade fyra barn, alla gifta: Ingrid, f. 1746, Peter 1754, Catharina 1760 och Stina 1766.

Under periodens senare del avlöstes dessa hemmansägare avandra. Peter Jonsson  var född 1723 och hans hustru Stina Nilsdotter 1738. De fick tre barn: Erik 1778, Peter 1785 och Catharina, u.å. Håkan Persson fick två döttrar bortgifta. Dottern Kierstin blev gift med Daniel Olofsson, född 1745, och dottern Catharina blev 1780 gift med Jöns Jonasson, f. 1752. De två mågarna fick dela på hemmansdelen, så att vardera fick 1/8 mtl. Jöns Jonasson och Cathrina Håkansdotter fick två barn: Johannes 1781 och Brita Stina 1786. Per Persson var född 1754 och gift med Stina Nilsdotter, född 1759. De fick tre barn: Axel 1779, Jonas 1782 och Brita Stina 1784. Per Svensson avlöstes avJon Jacobsson, f. 1724 och Lisbeth Jönsdotter, f. 1743. De hade fyra barn: Peter, f. 1779, Johannes 1782, Maria och Stina. Enligt en notis i domboken fanns 1786 följande fem bönder i Floahult: Per Jonsson, Peter Persson, Jöns Jonasson, Jonas Jonsson och Daniel Persson. Av dem kallades Jöns Jonasson 1787 extra nämndeman. Sven Persson och Elin Nilsdotter betecknas som inhyses på ägorna liksom änkan Kierstin, f. 1692 och hennes dottermed samma namn. Avskedade båtsmannen Gumme Uhrwäder, f. 1695, och hans hustru Kierstin Andersdotter, f. 1708, bodde fortfarande kvar. Båtsmannen Jöns Uhrwäder bodde i Algutsboda och hemmanets ordinarie båtsman Peter Eriksson Uhrwäder, f. 1755 med hustru Elin och 3 barn bodde på ägorna.

Enligt husförhörslängden 1782-1801, som således huvudsakligen återger förhållandena på 1790-talet fanns det fyra hemmansägare i Floahult. Jon Svensson avled som undantagsman 1799. Änkan Karin Gummesdotter, född 1722, anges vara döv. Dottern Stina, f. 1755, var gift i Hyltan, och dottern Elin i Norra Bondetorp. Per eller Peter Persson avled 1796. Hans första hustru Stina Nilsdotter, med vilken han ingått äktenskap 1778 avled 1786. Samma år gifte han om sig med Elin Persdotter från Haddamåla. I sitt första äktenskap fick han 1779 sonen Axel, 1782 sonen Jonas och 1784 dottern Brita Stina. Sonen Axel Petersson fick 1801 1:sta uppbud på ¹/₄ mtl Floahult. Hans hustru hette Maria Svensdotter, f. 1784. Hemmansdel nr 2 brukades av Peter Jonsson, född 1753 och gift med Stina Nilsdotter, som avled 1790, varpå Peter Jonsson gifte om sig med Stina Börjesdotter. I det första äktenskapet föddes 1778 sonen Carl, 1782 dottern Cathrina, som så småningom blevgift i Köpstaden, 1785 sonen Peter, 1788 sonen Jonas. 1792 föddes sonen Olof i det andra äktenskapet.

Den tredje hemmansdelen ägdes avSven Nilsson, som var född 1742 och gift med Lena Carlsdotter, f. 1756. Sonen Nils föddes 1780, Johannes 1783, Carl Gustaf 1784. Dottern Lena, som var född 1775, blev gift i Stora Slät. På denna gård bodde som inhyses f.d. extra nämndemannen Jöns Jonasson med hustru Cathrina Håkans-dotter.

Hemmansdel nr 4 ägdes avAnders Jonsson, f. 1760 och 1796 gift med Ingrid Andersdotter, f. 1776. De fick 1797 dottern Brita Stina och 1800 sonen Jonas, varefter Anders Jonsson avled. Båtsman var fortfarande Peter Eriksson Floman, som var gift med Elsa Jonsdotter, f. 1747. De hade tre barn. På ägorna bodde änkan Maja Bengtsdotter, f. 1764, torparen Jon Jacobsson, f. 1726 med hustru Lisbeth Jonsdotter och tre barn. Jon Jacobsson avled 1799. I stället kom torparen Anders Jacobsson, f. 1777 och gift med Stina Brönjesdotter, f. 1763.

Undertiden 1802-1814 fick Axel Petersson och Maria Svensdotter tre barn: Stina 1803, Peter Magnus 1811 och Gustaf 1814. Peter Jonsson och Stina Börjesdotter blev undantagsfolk hos Erik Persson, f. 1787, och Cajsa Månsdotter, f. 178?, som ingick äktenskap 1804. Hon dog redan 1806 liksom ende sonen Jonas. Peter Jonssons dotter Catharina blev 1807 gift med Daniel Persson, född 1774 och brukare av hemmansdel nr 3. De fick 1808 dottern Christina, 1811 sonen Peter och 1813 dottern Ingrid Catharina. Gård nr 2 ägdes avJonas Ohlsson, som var född i Alguts-boda 1777 och 1802 gift med Ingrid Andersdotter, f. 1776, och änka efter Anders Jonsson. Hon medförde i det nya äktenskapet två barn: Brita Stina och Jonas Anders. Jonas Ohlsson övertog 1802 gården i samband med sitt äktenskap. En gård ägdes av Erik Persson och Brita Petersdotter. De gifte sig 1807 och fick 1809 sonen Carl Gustaf och 1811 dottern Christina. En femte hemmansdel ägdes av Nils  Gummesson, f. 1778 och hans hustru Brita Stina Petersdotter, f. 1784 och dotter till Peter Persson. Hon var därmed syster till Axel Petersson. De fick 1812 dottern Maria och 1815 sonen Johannes. Erland Carlsson, f. 1774 och Lisa Petersdotter, f. 1780 ingick 1802 äktenskap och brukade en kortare tid en hemmansdel men flyttade 1807 till Älghult. Många inhyses bodde under denna period på Floahults ägor.

Under perioden 1815-1821 fortsatte Daniel Persson och Katharina Persdotter att bruka ¹/₄ mtl. Barnskaran ökade 1817 med sonen Fredric, 1818 med dottern Ingrid Katarina och 1820 med dottern Fredrika.

Erik Persson och Brita Petersdotter på ¹/₄ mtl fick 1817 sonen Andreas. Jonas  Olofsson och Ingrid Andersdotter brukade fortfarande ¹/₄mtl. Johannes Olsson och Brita Stina Andersdotter fick 1817 sonen Anders och 1820 dottern Maja Stina. Axel  Peterssons och Maria Svensdotters barnaskara växte 1817 med sonen Fredric och 1821 med dottern Wendla Sophia. Nils Gummesson och Brita Stina Petersdotter brukade fortfarande 1/8 mtl. Båtsman var Johan Floman, som var född 1793 och gift med Margareta Håkansdotter, f. 1789. På ägorna bodde bl.a. undantagsänkan Elin Petersdotter, f. 1748, undantagsfolket Peter Jonsson och Stina Börjesdotter, torpareänkan Lisbeth Jonsdotter, som avled 1818.

Under 1820- och 1830-talen brukade Daniel Persson sin gård även sedan hustrun Cathrina Persdotter 1826 avlidit. Daniel gifte om sig med Cajsa Lena Olofsdotter, f. 1801. De fick 1826 dottern Maria och 1830 dottern Christina. Daniel sålde så småningom sin gård på ¹/₄mtl så att 1/8 mtl köptes avJohannes Nilsson och 1/8 mtl avJonas Månsson frånÄlghult. Detta skedde 1839. Daniel och hans hustru tog samtidigt undantag. Jonas Nilsson avled nästan omedelbart.

¹/₄ mtl brukades av Eric Persson, f. 1778, och hans hustru Brita Petersdotter. Eric Persson avled 1841, varefter änkan tog undantag av sonen Jonas Ericsson och hans hustru Cajsa Lena Petersdotter, f. 1814. De fick 1836 dottern Mathilda Petra och 1841 dottern Emina Gustava. Ovannämnde Jonas Månsson var född i Hälleberga 1796. Flyttade 1839 frånÄlghult till Floahult, då han köpte hälften av Daniel Perssons gård. Han var gift med Lena Stina Håkansdotter frånÄlghult, född 1809. De fick sammanlagt sex barn: Isac, f. 1823, Anna Lena 1825, Gustaf Peter 1828, Olaus 1831, Charlotta 1834 och Carl Gustaf 1840. Jonas Nilssons kvarstående 1/8 mtl köptes av Peter Petersson, f. 1798 och gift med Christina Nilsdotter, f. 1811. De fick 1837 sonen Johan August och 1840 dottern Wendla Gustava.

En hemmansdel brukades avJonas Andersson, f. 1810 och hans hustru Christina Petersdotter, f. 1805. De efterträddes 1830 avGabriel Danielsson, f. 1785, som närmast kom från Algutsboda, dit familjen 1838 flyttade tillbaka. Efterträdare blev Johannes Petersson, f. 1801, och Cajsa Nilsdotter, f. 1817. De hade ett barn, sonen Jonas, född 1833.

På ¹/₄ mtl tog Nils Pehrsson undantag, sedan hustrun Maria Carlsdotter 1841 avlidit. Det fanns två söner: Jonas, f. 1815 och Johannes, f. 1819. Johannes Jonsson, f. 1794, och Christina Axelsdotter, f. 1803 och dotter till Axel Petersson, fick 1828 dottern Maria och 1830 sonen Jonas Peter. De flyttade till Gränö och efterträddes av Jonas Andersson, f. 1800 och hans hustru Ingrid Lena Månsdotter, f. 1792. De fick 1826 sonen Adolph och flyttade till Ljungby 1834. De följdes i Floahult av Peter Andersson, f. 1805, och Ingeborg Petersdotter, född i Vissefjärda 1799. De hade tre barn: Andreas född 1832, Ingrid Lena 1834 och Johan 1835. 1/8 mtl brukades av Jonas Johansson, f. 1815, och hans hustru Stina Cajsa Petersdotter, född i Gummemåla samma år. 1/16 mtl brukades en tid avJonas Peter Jaensson, född i Kråksmåla 1791. Han kom till Floahult 1833 med sin hustru Beata Nilsdotter, som också var från Kråksmåla och född 1806. De flyttade redan 1835 till Smedbypå Öland. Efterträdare blevJohannes Jönsson,som var född 1807, och hans hustru Ingrid (inget efternamn angivet) och efter dem Adolph Andersson, f. 1814 och hans hustru Christina Carlsdotter, f. 1815 i Algutsboda. De kom till Floahult 1838 och fick 1840 sonen Johan.

Avövriga invånare i Floahult under årtiondena 1820-1840 kan nämnas änklingen Peter Olsson, f. 1810, vars hustru Brita Stina Petersdotter hade avlidit 1832. Avträdande bonden inhyses Carl Gustaf Eriksson och hans hustru Ingeborg Lisa Svensdotter och avskedade båtsmannen nr 178 Peter Jonsson Zirath, f. 1779, med hustru och fosterson. På ägorna bodde även inhyses Peter Petersson och hans hustru Anna Gustava Axelsdotter, född i Lindås 1814. De hade fyra barn. Torpare var Johannes Jonsson, som var gift och hade en dotter, och Jonas Eriksson, som hade hustru och fem barn.

På 1840-talet lämnade Jonas Eriksson sina 1/16 mtl och blevtorpare. Från Algutsboda inflyttade ovannämnde Johannes Jönsson med hustru Ingrid och två barn, men de flyttade snart till Hyltan. 1/8 mtl övertogs av Fredrik Johansson, som var född i Erengislahyltan 1822 och hans hustru Lena Stina Petersdotter, född i Norra Örsjö 1826. De kom till Floahult 1847. De fick 1851 dottern Emma Mathilda. En annan hemmansdel på 1/8 mtl brukades av Olof Johansson, som var född i Högebo 1815 och sedan 1841 gift med Anna Sophia Israelsdotter, född i Transtorp 1822. De fick under 1840-talet fyra barn: Peter Elof 1842, Augusta Sofia 1844, Frantz Johan 1847 och Carl Johan Erik 1849. En annan hemmansdel på 1/8 mtl brukades mellan 1839 och 1843 avJonas Månsson, född i Hälleberga 1796 och hans hustru Lena Stina Håkansdotter, född i Älghult 1802. De flyttade 1843 till Södra Björnahult och efterträddes av Carl Gustaf Eriksson, som var född i Floahult 1809 som son till Eric Persson och Brita Petersdotter. Han var gift med Ingeborg Lisa Svensdotter från Ekeberga, f. 1809. De medförde ett barn när de kom från Södra Säfsjö: sonen Peter Johan, född 1839, och fick 1846 dottern Helena. Nästa 1/8 mtl brukades först av Jonas Nilsson, f. 1815 och Stina Petersdotter, f. 1817. De hade tre barn: Peter Magnus född 1837, Charlotta 1839 och Johan August, född 1842. De följdes av Peter Jönsson,som var född i Öjersmåla 1789 och Cajsa Lena Olofsdotter, f. i Högebo 1801. Hon hade i sitt första äktenskap med Daniel Persson två barn: Gustaf Danielsson, f. 1835, och Christina Danielsdotter, f. 1830 och 1852 vigd vid Johannes Olofsson i Södra Ljusås. Änkan Cajsa Lotta Petersdotter, som brukade 1/8 mtl, tog undantag avsonen Gustaf Svensson,som var född 1828. 1/8 mtl brukades av Adolph Andersson, som var född i Kroksjö 1814 och hans hustru Christina Carlsdotter från Algutsboda, f. 1815.

Vi går fram till 1850-talet. Peter Jönsson och Cajsa Lena Olofsdotter brukade 1/8 mtl. Fredrik Danielsson och Christina Axelsdotter brukade ¹/₄ mtl. Deras barnskara växte under 1850-talet med tre barn: Eugenia 1852, Jonas Peter 1855 och Carl Gustaf 1859. Fredrik Johansson och Lena Stina Petersdotter brukade till en början 1/8 mtl men senare ¹/₄ mtl. De fick 1851 dottern Emma Mathilda och 1854 sonen Johan Peter. Olof Johansson och Anna Sophia Israelsdotter brukade ¹/₄mtl. De fick till de tre barnen från 1840-talet ytterligare fyra barn: Israel Lorentz 1852, Aron 1854, Oscar Alfred 1855 och August Fridolf 1858. På 1/8 mtl avled Adolph Andersson 1855, varefter änkan Christina Carlsdotter gifte om sig med Fredrik Axelsson, son till Axel Petersson och född 1817. Han övertog därmed gården. De fick 1858 sonen Frantz Oscar. Carl Gustaf Ericsson,som var född i Floahult 1809,sålde 1853 sina 1/8 mtl till Olof Johansson och emigrerade med hustrun Ingeborg Lisa Svensdotter och två barn till USA. Han blevdärmed en avde tidigaste emigranterna från Madesjö.

Floahult var tätt befolkat under 1850-talet. Där fanns fem torpare. Sven Carlsson var född i Vissefjärda 1821. Omkring 1847 hade han dömts till 2 års fästning för utprångling avfalska sedlar, ett inte ovanligt brott just på 1840-talet. Han hemkom 1849 och bodde först i Oscars församling, varifrån han 1860 flyttade till Floahult. Han var gift två gånger. I första giftet hade han fem barn. I sitt andra gifte med Fredrika Axelsdotter fick han 1860 en son. Torparen Johan Peter Andersson var född i Oscars socken 1828 och flyttade till Floahult 1857. Han gifte sig samtidigt med Anna Maria Nicolaidotter från Vissefjärda. De hade två barn. Torparen Johan Zackrisson var född i Algutsboda 1831. Han kom till Floahult från Oscars socken 1853 samtidigt med att han ingick äktenskap med Christina Andersdotter, f. 1831 även hon. De fick tre barn. Torparen Gustaf Axelsson var från Floahult, och var född 1814. Han var gift med Fredrika Petersdotter från Mortorp. De kom hit från S. Agebo 1853. Torparen Gustaf Petersson var född i Erengislahyltan 1830. Han ingick äktenskap 1858 med Anna Stina Johansdotter från Vissefjärda, f. 1833. De hade två barn. På Floahults ägor fanns också skräddaren Carl Magnus Petersson, född i Erengislahyltan 1839, varifrån han 1860 flyttade till Floahultsamtidigt som han gifte sig med Lena Peters-dotter från Kopparfly, f. 1832. Hon kom närmast från Norra Örsjö. Inhyses Gustaf Svensson flyttade till Kalmar 1858, inhyses Peter Danielsson till Erengislahyltan 1860. Inhysesänkan Christina Johansdotter kom till Floahult från Oscars socken 1860. Utom de nu nämnda bodde flera inhyses längre eller kortare tid på Floahults ägor under 1850-talet. Man kan sannerligen påstå, att hemmanet var överbefolkat.

Under 1860-talet brukade fortfarande Peter Jönsson och Cajsa Lena Olofsdotter 1/8 mtl. Fredrik Danielsson avstod halva sina ¹/₄ mtl till Frantz Alfred Johansson, som kom från Lindås 1868 och gifte sig med dottern Emma Christina Fredriksdotter. De fick 1869 dottern Adelina Mathilda. Fredrik Johansson och Lena Stina Petersdotter brukade fortfarande ¹/₄mtl. De fick 1867 sitt tredje barn, sonen Carl Emrik. 1/8 mtl brukades av Olof Johansson och Anna Sophia Israelsdotter. De fick under 1860-talet ytterligare tre barn till de tidigare åtta: Emrik Theodor 1861, Josef Emil 1863 och Joel Hildemar 1866. Från 1867 brukade Olof Johansson gård i Köpstaden. Fredrik  Axelsson avled 1863, varefter änkan Christina Carlsdotter tog undantag avCarl  Johan Petersson, som ingått äktenskap med styfdottern Johanna Adolphsdotter, f. 1844. De fick 1870 sonen Joel Emil. Brukaren av 1/8 mtl Jonas Johansson kom från Algutsboda 1866 samtidigt med sitt giftermål med Augusta Sofia Olsdotter. De fick 1866 sonen Johan Amandus och 1870 sonen Aron Viktor. År 1869 sålde Jonas Johansson sina 1/8 mtl till Carl Magnus Petersson, f. 1840, som kom till Floahult från Bällsjö. Han var gift med Emma Christina Petersdotter, f. 1845. De hade vid tillträdet dottern Hulda Amanda, f. 1868 och fick 1870 sonen Carl Algot.

Av övriga på hemmanets ägor kan nämnas urmakaren Joel Johansson, som bosatte sig i Floahult 1865 med hustru Helena Fredriksdotter, f. 1841 och dotter till Fredrik Danielsson och Christina Axelsdotter. De flyttade redan 1868 bort från Floahult. Av torparna flyttade Johan Zackrisson 1865 till Algutsboda och Johan Peter Andersson 1869 till Oskar. Övriga torpare var Johan Fredrik Petersson, f. 1835 och gift 1861, Gustaf Axelsson med tillnamnet Sundqvist, f. 18?? med hustru och sex barn, Gustaf Petersson, f. 1830 med hustru och flera barn och Peter Petersson med hustru och två barn. Båtsman var Frantz Johan Petersson Floman, f. 1840. Han var gift och hade två barn. I övrigt kan nämnas snickaren Olaus Jonsson Isberg med hustru och två barn och backstumannen Jonas Johansson med hustru och fem barn.

Vi går fram till tiden 1871-1880. Peter Jönsson avled 1879, varefter änkan Cajsa Lena Olofsdotter tog undantag. Hemmansdelen övergick till Pehr August Johansson, f. 1857 och Emma Mathilda Petersdotter, f. 1857. De fick 1879 dottern Gerda Augusta. På nästa hemmansdel, likaledes på 1/8 mtl, avled Fredrik Danielssons  hustru Christina Axelsdotter 1871, varefter han gifte om sig med Lovisa Daniels-dotter, f. 1828. Han överlät därefter gården 1873 till mågen August Johansson, f. 1843 i Algutsboda, som var gift med dottern Ida Sophia Fredriksdotter, f. 1849. August Johansson kom från Nybro. Fredrik Danielssons son Carl Gustaf, f. 1859, emigrerade till USA 1879. Redan 1874 överlät August Johansson 1/8 mtl till sin svåger Jonas Peter Carlsson, f. 1850 i Lenhofda och gift med Eugenia Fredriksdotter, f. 1852 och således yngre syster till Ida Sophia Fredriksdotter. De kom från Södra Bäckebo. De hade 1873 fått dottern Gerda Mathilda och fick 1875 sonen Carl Johan. De flyttade till Carlshamn 1877 och efterföljdes i Floahult av Carl Johan  Johannesson, f. 1819 i Älghult och gift med Maria Johansdotter, f. 1830 i Nottebäck. De hade fyra barn: Ida Christina, född 1861 i Lenhofda, Emma Dorothea, f. 1864 och Anna Theresia, f. 1867 likaledes i Lenhofda samt Hulda Victoria Carolina, född 1870 i Madesjö.

3/8 mtl ägdes från 1868 av Frantz Alfred Johansson, född 1844 och detta år gift med Fredrik Danielssons dotter Emma Christina Fredriksdotter, f. 1846. Frantz Alfred Johansson var också glashandlare. De fick till 1880 icke mindre än sju barn: Adelina Mathilda, f. 1869 och redan nämnd, Aron Wilhelm 1871, Carl Gottfrid 1873, Emilia Sophia 1874, Amandus Elof 1876, Lorentz Emil 1877 och Fabian Teodor 1880.

¹/₄ mtl ägdes av Fredrik Johansson, f. 1822 och gift med Lena Stina Petersdotter, f. 1826 och i kyrkoboken antecknad som ”nära blind”. År 1874 tog Fredrik Johansson undantag av mågen Pehr Elof Carlsson, f. 1851 och detta år gift med dottern Emma Mathilda Fredriksdotter, f. 1851. Han kom från Orrabäck. De fick 1875 dottern Emilia Christina Josefina och 1879 sonen Carl Wilhelm.

1/8 mtl ägdes vid decenniets början av Carl Johan Petersson, f. 1825, och Johanna Adolphsdotter, f. 1844. De hade gift sig 1869, och fick tre barn: Joel Emrik 1870, redan nämnd, Peter Olof 1871 och Carl Gottfrid 1874. Samma år sålde Carl Johan Petersson gården och flyttade till St. Slät. Ny ägare blev Carl Edvard Adolphsson, f. 1842 och gift med Johanna Charlotta Petersdotter, f. 184? i Algutsboda. De kom från Kroksjö. Han avled redan 1876 varefter änkan sålde gården och följande år, eller 1877, enligt kyrkobokens uppgift rymde till USA! Den nye ägaren hette Peter August Andersson och var född 1844 i Vissefjärda. Han var gift med Helena Adolfsdotter, f. 1852 och dotter till den 1858 avlidne Adolph Andersson och Christina Carlsdotter. De fick 1876 sonen Carl Emil Gottfrid.

Carl Magnus Petersson ägde ¹/₄ mtl tillsammans med hustrun Emma Christina Petersdotter. De fick 1875 sitt tredje barn sonen Pehr Johan. Gården arrenderades ut till Gustaf Carlsson,som 1871 gift sig med Ida Mathilda Petersdotter från St. Slät. Själv kom Gustaf Carlsson från Transtorp samma år. De fick 1871 sonen Johan Gottfrid och 1873 sonen Carl August. Familjen flyttade 1874 till Åby. Halva hemmansdelen övertogs 1871 av bonden och snickaren Peter Ludvig Petersson och Wendla Petersdotter, f. 1850. De fick under vistelsen i Floahult fyra barn: Anton Julius Florentin 1871, Alma Emerentia 1873, Jenny Mathilda 187? och Carl Linus 1878. Följande år lämnade familjen Floahult.

1/8 mtl brukades en kortare tid av Otto Patrick Billquist, f. 1850 och 1873 gift med Johanna Gustafva Carlsson, f. 1853 i Lenhofda. De kom till Floahult 1878 men emigrerade 1880 till USA. Gården övergick därvid till Carl Edvard Gustafsson, f. 1844. Han hade blivit änkling 1876 men 1879 gift om sig med Anna Ingeborg Eufrosyne Hammarstedt, f. 1858 i Ventlinge på Öland. Han hade från ett föregående äktenskap två barn: Ida Mathilda, f. 1871, och Johan Gottfrid, f. 1876. I det nya äktenskapet föddes 1880 sonen Ernst Herman.

På Floahults ellersom det nu började kallas Florhults ägor bodde fortfarande mycket folk, t.ex. Fredrik Axelssons änka Christina Carlsdotter med två barn och icke mindre än 6 torpare: Sven Carlsson, Gustaf Axelsson Sundqvist, Gustaf Petersson, Peter Petersson, Olaus Andersson och Peter August Carlsson. Snickare Olaus Jonsson Isberg avled 1879 och hans änka 1880. Kvar fanns en annan snickare: Carl Johan Gustafsson. På ägorna bodde till 1873 skräddaregesällen Israel Lorentz Olofsson, men han flyttade till Tyskland detta år, otvivelaktigt på en s.k. gesällvandring för att förkovra sig i yrket. En arbetare Frantz Oskar Nicolausson emigrerade 1871 till USA. En annan arbetare Carl Erik Johan Olofsson dömdes 1872 av rådhusrätten i Kalmar till 2 månaders fängelse för ”motstånd vid offentlig förrättning”. Ytterligare ett antal arbetare och backstusittare bodde under 1870-talet längre eller kortare tid i Florhult.

Under 1880-talet hände sig, att glashandlaren och hemmansägaren Pehr August Johansson lämnade sina 3/8 mtl och flyttade bort från Florhult. Gården övergick till Frantz Arfvid Johansson. Dennes hustru Anna Christina Fredriksdotter avled 1887, varpå han 1889 gifte om sig med Sofia Kristina Petersdotter, född 1843. Till hans nio barn i första äktenskapet medförde hon fyra från sitt föregående äktenskap. Tillsammans blev det 13 barn i den familjen! En dräng på gården Johan Elis Fredriksson emigrerade 1883 till USA.

Pehr Olof Carlsson och hans hustru på ¹/₄mtl fick 1883 sitt tredje barn sonen Johan Gotthard. Peter August Andersson och Helena Adolfsdotter på 1/8 mtl hade 1878 fått sonen Carl Emil Gottfrid. De fick under 1880-talet ytterligare fyra barn: Emilia Serafia 1881, Johan Ehrlich 1884, Anna Viktoria 1888 och Joel Viktor 1891. På nästa 1/8 mtl flyttade Carl Edvard Gustafsson och Anna Hammarstedt 1885 till Persnäs på Öland. De hade fyra barn. Hustrun avled i Persnäs 1886 varefter mannen 1890 återvände till Florhult.

På 1/8 mtl bodde sedan 1880 Peter Magnus Johansson, född i Dädesjö 1836 men närmast kommen från Algutsboda. Hans hustru hette Emilia Kristina Jonsdotter, f. i Lenhofda 1841. De medförde sina fem barn: Carl Johan född 1866, Gustaf Wilhelm 1868, Johannes Gottfrid 1871, Hilda Charlotta 1875 och Axel Edvin 1878. En annan hemmansdel på 1/8 mtl ägdes avAron Gustaf Petersson, som var född 1864 och 1889 gifte sig med Hilda Sofia Petersson, f. 1865. De fick 1890 dottern Elin Hillevi Augusta.

Beträffande övriga boende på ägorna kan nämnas att Peter Jönssons änka Cajsa Lena Olsdotter avled 1883. Det fanns fortfarande många torpare på Florhults ägor: Peter August Karlsson, f. 1847 med hustru och tre barn, Carl Johan Johansson, f. 1819 i Älghult, med hustru och 5 barn, av vilka två emigrerade till USA 1886 och 1887, och en till Finland 1882, Sven Karlsson, f. 1821 i Vissefjärda med hustru och en dotter. Torparen Johannes Johansson flyttade 1890 med hustru och sex barn. Torparen Gustaf Axelsson Sundqvist avled 1888 och efterlämnade änka och sju barn. Torparen Gustaf Petersson avled 1885, torparen Peter Petersson 1882. Torparen Olaus Andersson var född 1842 och var gift och hade nio barn, torparen och båtsmannen [namnet är utelämnat] var född 1870 och gifte sig 1890. Avövriga kan nämnas garvaregesällen Frans Robert Samuelsson,som kom från Algutsboda 1890 och gifte sig samma år. Snickaren Carl Johan Gustafsson gifte sig 1880 och fick sex barn under 1880-talet. En annan snickare var Per August Almqvist, som gifte sig 1879, inflyttade från Solna 1889 men bortflyttade till Brännkyrka 1890. En skomakare Karl August Gustafsson flyttade 1886 bort från Florhult med hustru och två barn. Ordinarie båtsman för Florhult var Frans Johan Petersson Floman, som var gift och hade åtta barn. Vidare fanns åtminstone fem arbetarefamiljer någon tid boende i Florhult. En folkrik by!

Under åren 1891-1896 inträffade en del förändringar i ägoförhållandena i Florhult. Glashandlaren och bonden Frans Alfred Johansson flyttade 1892 bort från Florhult men behöll sina 3/8 mtl, som brukades avPer Alfred Karlsson, som var född 1868 och 1894 gifte sig med Emma Katarina Petersson, f. 1872. De fick samma årsonen Axel Gunnar Bernhard. Fyra av Frans Alfred Johanssons barn emigrerade till USA: dottern Adelina Matilda 1893, sonen Aron Wilhelm samma år, Carl Gottfrid 1894 och Amandus Elof 1896. Dessutom flyttade dottern Emilia Sofia 1894 till Storkyrkoför-samlingen i Stockholm. ¹/₄ mtl ägdes av Per Olof Karlsson och Emma Matilda Fredriksdotter. Till de tre barnen från 1870- och 1880-talen kom 1892 dottern Frida Viktoria Elisabet.

Carl Edvard Gustafsson, som 1890 återvänt till Florhult sedan han blivit änkling på Öland, brukade nu 1/8 mtl. Han gifte 1894 om sig med Amanda Olsson, född 1861. Han hade tre barn i sitt första gifte, hon hade ett barn i ettföregående gifte och tillsammans fick de 1894 sonen Erik Gustaf Einar. ¹/₄ mtl ägdes av Aron Gustaf Petersson, född 1864 och 1881 gift med Hilda Sofia Petersson, f. 1865. De fick 1890 dottern Elin Hillevi Augusta och 1893 Anna Gunhild Kristina. Undantagsmannen Fredrik Johansson avled 1892 och efterlämnade änkan Lena Stina Petersdotter, som var nästan blind. Torpare fanns det fortfarande flera: Peter August Karlsson med hustru och tre barn, Carl Johan Johansson med hustru, ett barn och ett fosterbarn, torparen Sven Carlsson med hustru, torparen Alfred Petersson, som flyttade 1891, med hustru och sexbarn. Dessutom en rad arbetarefamiljer och från 1894 från Örsjö inflyttade mjölnaren Peter Axelsson. Därjämte fanns det flera änkor och backstu-sittare.

Laga skifte ägde rum i Floahult åren 1835-1836.

Intrycket man får, att Florhult var överbefolkat under 1800-talets sista hälft bekräftas, när man undersöker emigrationen från hemmanet. Följande hade emigrerat fram till år 1915:

1853 bonden Carl Gustaf Eriksson                  till USA

hustru Ingeborg Lisa Svensdotter 2 barn

1869 drängen Johannes Nicolausson drängen Carl Johan Svensson

1871          drängen Franz Nicolausson
drängen August Nicolausson

1872          drängen Otto Nicolausson

1873          skräddaregesällen Israel Olofsson

1879          drängen Carl Gustaf Fredriksson

1880          hemmansägare Otto Billqvist

hustru Johanna Carlsson dotter

188?          arbetaren C.J. Niklasson

hustru 4 barn

1882          pigan Ida Karlsdotter                      Finland

1883          arbetaren Axel Petersson               USA

1886          pigan Emma Karlsson

1887          pigan Anna Teresia Karlsson

1893          bonddottern Adelina Johansson                USA

1894          bondsonen Karl Gottfrid Johansson

1896          bondsonen Amandus Elof Johansson

pigan Elsa Emilia Olsdotter

1897          arbetaren Per Olof Karlsson
pigan Adelina Olsdotter

drängen Aron Gottfrid Olsson

1899          Hilma Josefina Matilda Andersson
pigan Alma Josefina Petersson

1900          Frans Johan Olsson Florelius
arbetaren August Reinhold Petersson

1904          arbetaren Gustaf Vilhelm Andersson

Tillsammans 36 personer har således emigrerat under 1800-talets senare del och början av 1900-talet. Alla med undantag av en har de emigrerat till USA. Florhult framstår härmed som en av de för emigration mest utsatta hemmanen i Madesjö. Det kan jämföras med Stora Agebo,

Ingemundsmåla och KolsbygdEtt stycke norr om Blomkulla ligger Ekaryd.

Denna gård tilhör det senaste skedet i nyodlingsverksamheten i Madesjö. Namnet betyder ekskogsröjningen. Ekaryd förekommer i historiska kälor först vid slutet av 1500-talet. I rumpeskattelängden 1601 nämnes ”Nils Kop i Ekery”. Han ägde 1 oxe, 2 kor och 1 tunna säd. Allt tyder på, att hemmanet upptagits en kortare tid förut, sannolikt omkring 1590. Det är vid samma tid som t. ex. Göljemåla först förekommer i källorna. Över huvud taget är Johan III:s regering en tid av intensiv nyodlingsverksamhet i skogstrakterna. Huru länge Nils Kop brukade Ekaryd är ovisst. I en knektrula från 1612 har han ersatts av en ”Germund i Ekery”. Hemmanet räknades som ¹/₄ hemman och den årliga räntan var ¹/₂mark i städslepengar och 6 öre i fodernötspengar samt ¹/₂ lispund smör. Från denna ränta var Germund i egenskap avknekt befriad så länge kriget pågick.

När 1613 den nya Älfsborgs lösen uttogs hette brukaren ”Nils i Eeckrydh”, som erlade 2 koppardaler till Älfsborgs lösen. Det fanns dessutom en knekt på hemmanet ”Gumme i Eeckerydh” som ej erlade någon lösen. Nils brukade hemmanet under en lång följd av år. I längden över boskapspenningen 1620 anges hans tillgångar: åker till 1¹/₂ tunnas utsäde, svedjeland till ¹/₂ tunna, häst-1, oxar-2, kor-4, kvigor-2, får-6, lamm-4. Det blev 1 dlr 22¹/₂ öre i boskapspenning, en rätt obetydlig summa. Knekten Gumme fanns ännu 1623 kvar i Ekaryd. Hans fullständiga namn var Gumme  Andersson. Det var dock Nils som stod för hemmanet. I 1628 års boskapspennings-register finns inte mindre än 3 brukare upptagna i Ekaryd. Nils redovisar 3 tunnor säd, 1 häst, 2 stutar, 1 ko, 2 kvigor, 3 får, 1 lamm och 1 ungsvin. En viss Bengta  hade 1 ko, 1 kviga, 2 får, 1 lamm och 1 ungsvin. En Ingegärd hade 1 sto, 1 ko, 1 kviga, 3 får, 1 lamm och 1 ungsvin.I 1633 års jordebok finns dock endast Nils kvar. Men det fanns andra icke mantalsskrivna människor i Ekaryd. Enligt S. Möre dombok för 1633 anklagade Gumme Svensson i Ekaryd Nils Månsson i Persmåla och Håkan Nilsson i Bondetorp för att de slagit honom ett köttsår. Det blev6 mark penningar i böter för dem!

Enligt 1641 års mantalslängd hade Nils 1 ungsto, 2 stutar, 2 kor, 2 får och 2 tunnor utsäde. Nils brukade hemmanet ännu 1655, då han i mantalslängden kallas ”utfattig”. Fem årsenare eller i 1660 års mantalslängd har han efterträtts av”Per Nilsson i  Ekary”, som 1668 står ensam. Hustrun var tydligen död. Per Nilsson måste anses ha varit son till Nils. Ännu i 1686 års jordebok upptages Per Nilsson. Hans ränta upptages till 1 dlr 11 öre, ett måttligt belopp. I 1699 års jordebok har han efterträtts av Per Persson, säkerligen en son. Först 1717 är Ekaryd delat mellan Per Persson och Oluf Persson, som vardera brukade 1/8 mantal. I vallängden till kyrkoherdevalet 1740 upptages för Ekaryd Måns Persson och Per Olsson. Det är rimligt att antaga att de är söner till Per Persson och Olof Persson.

I husförhörslängden för åren 1728-1740 upptages Olof Persson med sin hustru Ingeborg och Per Persson med sin hustru Ingierd eller Ingrid. Båtsman var Olof Kiöhl. Dessutom fanns redan nu många inhyses och tjänstehjon, så att längden upptager tillsammans 26 personer, vilka dock ej alla samtidigt vistats i Ekaryd. I 1749-1754 års husförhörslängd förekommer Måns Persson med en angiven ålder av40 år, vilket skulle innebära, att han var född 1709. Hans hustru Karin uppges vara 35 år. Pär Olofsson uppges vara ”huvudsvag”. Hans hustru hette Kerstin. På hemmanet bodde bl.a. inhysesänkan Ingrid, som väl var Per Perssons efterlämnade änka, och dottern Kerstin. Båtsmannen för Ekaryd hette nu Nils Kiöhl. Han var gift med Elin Abrahams-dotter.

I husförhörslängden 1755-1788 avspeglas en del förändringar, som inträtt under de 33 år längden omfattar. Måns Persson och hans hustru Karin avled efterlämnande Per, gift, Kierstin, gift, Ingrid, Brita, gift i Skedebäckshult, samt Maria. Det blev Maria som ficksvara för kontinuiteten på gården, då hon ingick äktenskap med Nils  Månsson, som övertog gården. De fick sonen Måns 1781, dottern Brita Stina 1785 och dottern Cathrina 1789.

Per Olofsson eller Olsson anges vara född 1712 och hans hustu Kierstin Jonsdotter 1714. De fick 6 barn: Karin, Eric, Kierstin, gift, Elin, Ingrid och Daniel. Det blevDaniel som efter faderns död övertog gården, därmodern bodde kvar som undantagsänka. Daniel Persson gifte sig 1787 med Annika Olofsdotter. De fick 1788 dottern Stina. Det fanns under de första decennierna efter 1755 två hemmansdelar i Ekaryd, men snart blevdet tre. Utom Daniel Perssons hemmansdel fanns det en brukad avMåns  Olsson och Stina Jonsdotter. De fick fem barn: Cathrina, Stina, Jonas, Olof och Lena. För ingen avdem anges födelseåret. En tredje hemmansdel brukades av Håkan  Eriksson, f. 1729, och Carin Persdotter, f. 1739. Bägge avled 1789. Olof Persson och Ingrid Persdotter övertog hemmansdelen. De hade ingått äktenskap 1786 och fick tre barn: Peter 1787, Johannes 1789 och Stina 1792. Utom flera änkor bodde avskedade båtsmannen Nils Kiöhl och hans hustru Elin Abrahamsdotter till sin död 1783 respektive 1785. De hade fem barn. Ordinarie båtsmannen för Ekaryd var under detta skede Måns Persson Kiöhl, f. 1753, och hans hustru Cajsa Bengtsdotter, f. 1748. De hade fyra barn.

Under perioden 1782-1801 försvann Nils Månsson med familj från Ekaryd. Daniel  Persson fortsatte att bruka sin hemmansdel. Per Olsson avled först, följd avänkan och sonen Eric. En gård ägdes avNils Persson,som var gift med Kjerstin Erics-dotter och hade 6 barn, men familjen bodde inte i Ekaryd utan i Östra Persmåla. Jonas Ericsson, f. 1746, och hans hustru Anna Jonsdotter, f. 1756, hade fyra barn: Peter 1781, Brita Stina 1783, Lena 1786 och Johannes 1789. Avdessa var Peter gift i Parismåla och Brita Stina i Gummemåla. Jonas Ericsson avled 1806. Olof Persson  och Ingrid Persdotter har redan nämnts.

Under perioden 1802-1814 avled som redan nämnts Jonas Ericsson 1806. På nästa hemmansdel satt nu Olof Danielsson, f. 1776 och 1807 vigd vid Helena Jonsdotter, f. 1786. De fick två barn: Jonas 1809 och Stina Caisa 1812. Det var Daniel Perssons gård de övertagit. Han avled 1805. Peter Olsson, f. 1780, och 1803 gift med Stina Danielsdotter, f. 1788 och dotter till Daniel Persson, brukade en hemmansdel. De fick icke mindre än 9 barn: Maria 1804, Brita Stina 1805, Lena 1807, Lisa 1808, Johannes 1811, Caisa Lena 1814, Peter 1816, Lovisa 1818 och Olaus 1820. Av dessa avled Lisa i ungdomen. På gården bodde Daniel Perssons änka Annika Olofs-dotter, som dog 1819. Där fanns också som undantagsfolk Olof Persson och hans andra hustru Stina Aronsdotter, f. 1765. Dottern Cajsa Lena tjänade som piga på gården. Avde fem barnen avled dottern Stina. Giöstaf flyttade till Egby 1812. Om yngsta dottern Cajsa Lena är tillagt i husförhörsboken: ”läser väl”. Mängder av drängar och pigor avlöste varandra de år perioden omfattar.

Under perioden 1815-1821 fanns det endast två hemmansdelar i Ekaryd. Olof Danielsson avled 1820 och lämnade efter sig änkan Helena Jonsdotter och barnen Jonas, Stina och Anders. Det blev Stina som så småningom skulle bevara konti­nuiteten i gården, när hon gifte sig med Peter Petersson från Kolsbygd, f. 1808. Peter Olsson  och Stina Danielsdotter med 8 barn brukade fortfarande sin hemmansdel. På Ekaryds ägor bodde vidare undantagsänkan Anna Jonsdotter och undantagsänkan Annika Olofsdotter. Den senare avled 1819. Undantagsmannen Olof Persson och hans hustru Stina Aronsdotter bodde kvar. Torpare var Jonas Persson, f. 1750 med hustru Katharina Thoresdotter, f. 1777 och tre barn. Båtsman för Ekaryd var nu Måns Ekström, om vilken står antecknat i husförhörslängden: ”hyser obehörigt folk”.

Bakgrunden var den högst ansträngda fattigvårdssituationen i Madesjö vid denna tid. Man var livrädd för att behöva underhålla inflyttade och införde restriktioner för sådana. Det var otvivelaktigt skäl för ovannämnda anmärkning, tydet fanns en mängd boende i Ekaryd, om vilka står antecknat ordet ”obehörig” i kyrkoboken. Så att säga ”lagliga” bebyggare var inhyses Nils Persson och hans hustru Kjerstin Eriks-dotter, som en tid innehaft gård i Ekaryd, liksom torparänkan Kerstin Håkansdotter, f. 1760.

Under 1830-talet brukade en tid Olof Danielssons och Helena Jonsdotters yngste son Anders Olofsson ¹/₄ mtl. Han var ogift och lämnade Ekaryd. Istället kom hans svåger Peter Petersson, gift med systern Stina Cajsa Olofsdotter, som fick två barn: Carl Gustaf, f. 1835 och Olaus, f. 1838. Peter Petersson spelade en betydelsefull roll som motståndare till 1819 års psalmbok. När prosten Anders Sandberg sökte få denna införd 1837, leddes motståndet av Peter Petersson och Peter Nilsson i Rafvelsbygd. Motståndet hade som synes sitt centrum i norra fjärdingen. 1/16 mtl brukades en tid av Carl Gustaf Ericsson, f. 1809 och Ingeborg Lisa Svensdotter, f. 1804 i Ekeberga, men han sålde sin andel till Sven Persson, f. 1796 i Kristvalla och gift med Brita Stina Petersdotter, f. 1805 och dotter till Peter Olsson. Denne brukade redan 1/16 mtl och genom detta köp blevhan ägare av 1/8 mtl. De fick 1832 dottern Christina och 1840 dottern Emma Mathilda. Som undantagsman levde på 1830-talet förre bonden Adolph Nilsson, f. 1791 och hans hustru Helena Jonsdotter, f. 1786, som tidigare varit gift med Olof Danielsson. De fick 1830 dottern Fredrika Adolphs-dotter. Även Peter Olsson levde som undantagsman till sin död 1839. Änkan Stina Danielsdotter och de två yngsta barnen bodde kvar i Ekaryd. Olof Persson dog som undantagsman 1840 och lämnade efter sig änkan Stina Aronsdotter. På hemmanets ägor bodde även förre båtsmannen och torparen Anders Nilsson Styrman med hustru Maria Svensdotter och fem barn och torparen Håkan Jonsson med hustru Stina Petersdotter och fyra barn. Båtsman var Anders Ekström, som var född i Åby 1803 och kom till Ekaryd från Ljungby 1831. Hustrun Elin Jonsdotter var född i Förlösa 1791. De hade tre barn, av vilka två flyttade till Förlösa 1834. Några inhysesfamiljer fanns också på hemmanets ägor.

En anteckning i kyrkoboken för åren 1841-1850 anger antalet bosatta i Ekaryd till 26 män och lika många kvinnor, tillsammans 52 personer. Det var således ett tätt-befolkat hemman. Peter Petersson brukade fortfarande sina 1/8 mtl. Hans barnskara ökade under 1840-talet till fem: Carolina 1842, Peter Elof 1846 och Johan August 1849. Carl Gustaf Ericsson och hans hustru Ingeborg Lisa Svensdotter sålde sina 1/16 mtl till Sven Petersson eller Persson (båda tillnamnen förekommer) och blev torpare i Södra Säfsjö 1841. Sven Petersson satt kvar på 1/8 mtl hela 1840-talet. Från Södra Säfsjö kom Johannes Jonsson, f. 179? och från Tjukehall hans hustru Stina Svensdotter, f. 1794 med åtta barn. 1850 sålde Johannes Jonsson 1/16 mtl till sonen August Johansson, f. 1823. Denne ingick samma år äktenskap med Charlotta Olofsdotter född 1823 i Blomkulla. De ficksamma årsonen Carl Edvard. Båtsman för Ekaryd var på 1840-talet Jonas Olofsson Ekström, som var född i N. Svalehult 1826 och kom till Ekaryd 1847. Det fanns två torpare: Håkan Jonsson, vars alla barn lämnat hemmet, och Jonas Nilsson, född i Smedjevik 1807 och hans hustru Stina Cajsa Johansdotter, född i Gummemåla 1813. De hade 6 barn och kom till Ekaryd från St. Gangsmad 1849. Dessutom fanns det två backstugusittarefamiljer och undantagsmannen Adolf Nilsson med hustru och dotter.

Under 1860-talet fanns det tre bondefamiljer i Ekaryd. Peter Petersson brukade fortfarande sina 1/8 mtl. Sonen Olaus dog 1861. 1/16 mtl brukades avOlaus  Johansson, son till Johannes Jonsson och Stina Svensdotter och född 1829. De hade fem barn: Johan Hildemar 1860, Carl Robert 1862, John Wilhelm 1865, Peter Gottfrid 1867 och Ernst Alfred 1869. Brodern August Johansson brukade fortfarande 1/16 mtl tillsammans med Charlotta Olofsdotter. De fick också fem barn: Carl Edvard 1850, Pehr Olof 1853, Theodolinda Sophia 1856, Johan Alfred 1859 och Victor 1861. Johannes Jonsson och Stina Svensdotter bodde kvar som undantagsfolk. Så gjorde också Adolph Nilsson, men hans hustru Helena Jonsdotter avled 1870. Peter Olssons änka Stina Danielsdotter levde fortfarande. Nu fanns det inte mindre än fyra torpare i Ekaryd: Håkan Jonsson, Sven Persson, änkling 1858, född i Kristvalla, Nils Olofsson, änkling, f. 1815 och Anders Olofsson, f. 1817 med hustru Sophia Carls-dotter och fyra barn. Båtsmannen hette fortfarande Jonas Olofsson Ekström vid decenniets början men han efterträddes av Frantz Johan Gustafsson Ekström, f. 1843 och gift med Johanna Gustava Petersdotter, f. 1837. De hade två barn. Slutligen kan nämnas snickaren Carl Johan Bergqvist, som var född i Ekeberga 1838 men kom till Ekaryd från Eskelhem på Gotland 1868. Hans hustru hette Dorothea Andersdotter och var född 1832 i Madesjö. De hade tre barn.