Folkpartiet

Länk till Folkpartiet

http://www.folkpartiet.se/Folkpartiet-nara-dig/Kalmar-lan/Kommuner/nybro/

== Nybro och Madesjö Frisinnade Valmansförening ==
Föregångaren till Folkpartiet i Nybro, Nybro och Madesjö Frisinnade Valmansförening, bildades 1910:
”Protokoll fört vid sammanträde i Nybro den 16 jan 1910.
§1. Efter föredrag af Öfverläraren E. Göransson fr. Kalmar, beslöts bilda en frisinnad valmansförening i Nybro. Det anmäldes genast 36 personer till medlemmar.
§2. Besöts att kalla föreningen Nybro och Madesjö frisinnade valmansförening.
§3. Medlemsafgiften för år bestämdes till 50 öre per medlem.
§4. Beslöts att styrelsen skulle bestå af 5 medlemmar samt 3 suppleanter för dem.
§5. Till styrelse valdes Claes Ågren Ordförande, Enok Runefors v. ordf., S. Lundgren sekreterare, M. Johansson Kassör samt Ernst Aldén. Till suppleanter J.E. Lindvall, J. Jonsson och Hjalmar Köhlberg.
§6. Till valkretsombud valdes Claes Ågren, Enok Runefors och till suppleant J.E. Lindvall.
§7. Till revisorer utsågs Rektor C. Bodlund, Bokh. F. Nilsson samt till deras suppleanter Herr Edberg och J. Olsson.”

Medlemsmatrikel för Nybro & Madesjö frisinnade valmansförening

Sammanträdet 21/2 1911 beslutade att gå till val under beteckningen ”Sparsamhets- och framstegsvänner”. Föreningens aktiviteter avtog mot slutet av 1920-talet och sitt sista protokollförda sammanträde 1931.

Det nuvarande Folkpartiets lokalavdelning i Nybro bildades 1935. 29 oktober 1935 öppnades ett konstituerande sammanträde av Redaktör Ragnar Karsson, Vimmerby. Innan hade ett föredrag hållits av riksdagsman Oscar Carlström. Till sekreterare utsågs Ernst Callenberg:

”Beslöts enhälligt bilda en lokalavdelning av Folkpartiet för Nybro stad med omnejd. Som interimstyrelse valdes kamrer A W Ohlander, urfabrikör Birger Mauritzon och Ernst Callenberg samt suppleant kontorschef Semmy Feinbaum. Årsavgiften fastställdes till kr 1:50.”

1946 års Stadsfullmäktigeval
”För första gången går folkpartiet i Nybro vid stadsfullmäktigevalet fram med egen lista. Vid tidigare val har folkpartiets representanter återfunnits på den gemensamma borgerliga listan. När partiet nu framträder med egen valsedel, har lokalvadelningen härigenom velat öppna möjlighet för röstberättigade, som sympatiserar med folkpartiets idéer och strävanden, att genom enig uppslutning kring partiets kandidater välja sina egna representanter i stadsfullmäktige.”

Listan år 1946:

A. W. Olander, kamrer
Oscar Nyvall, järnhandlare
Maja Nyvall, kassörska

John Ljunglid, folkskollärare
Greta Eklund, fru
Karl Ideström, disponent
Birger Mauritzon, urmakare
Emil Andersson, modellsnickare
Aldor Nyberg, köpman
Evan Lundin, handlande
Verner Strömgård, handlande
Birgitta Nyvall, fröken

1950 års Stadsfullmäktigeval

  • För ett levande fritt samhälle
  • För social trygghet
  • För hänsyntagande och samarbete för allas bästa
  • För de andliga, ideella och kulturella värdenas stärkande i vårt samhällsliv

Listan år 1950:
John Ljunglid, folkskollärare.
Linnéa Edsenius, fru.
Sven Elgqvist, banktjänsteman.
Petrus Kruse, disponent.
Sören Berglund, avdelningschef.
Harald Hjelm, försäljningschef.
Erik Franzén, byggmästare.
Nils E. Larsson, stadsarkitekt.
Evan Lundin, handlande.
Birgitta Nyvall, kassörska.
Verner Strömgård, köpman.
Emil Andersson, modellsnickare.
Ivar Wernersson, föreståndare.
Olof Hederos, avdelningschef.
Margit Aldén, fotograf.

Folkehyltan

http://kartor.eniro.se/m/ruOv5

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Folkehyltan

Namnet Folkehyltan lär väl betyda ”Folkes skog”. Hemmanet har upptagits under medeltiden och sannolikt under dess slutskede, dvs omkring 1500. Härför talar den obetydliga avrad, som den först kände brukaren hade att erlägga. Enligt 1541 års fogderäkenskaper skulle ”Per Monsson i Folkehilto” erlägga penningar-2 fyrkar, taatt-1 kleff, foderhäst-1 och fogdehästar-2. De två sistnämnda avsåg s.k. fodring, dvs ursprungligen skyldigheten att utfodra hästar, men på 1540-talet betydde det en viss avgift att betala med 2 öre per häst. Den obetydliga avraden gör det sannolikt, att hemmanet var ganska nyupptaget. Enligt 1547 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Per Gise”. Hans fodring hade nu höjts till 4 hästar. I 1548 års räkenskaper kallas han ”Per Olzon”. När Älfsborgs lösen 1571 skulle erläggas stod ”Swen i Folke-hyltan” som brukare. Han deklarerade följande tillgångar: oxar-2, kor-4, kalv-1, häst för 5 mark. På dessa tillgångar uttogs 10 % till Älfsborgs lösen. Det blev för Sven att betala 7 mark 1 öre, vilket motsvarar medeltalet för skogsbygdens bönder.

Enligt 1586 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Jon Persson”. Folkehyltan räknades nu som ½ hemman. 1591 hade Jon efterträtts av ”Ifuar Jonsson”, sannolikt en son. Hans avrad var 18 penningar, 1 knippe lin, 3 dagsverken och fodring för 3 årliga och 1 s.k. konungshäst. Avraden var fortfarande ganska obetydlig, vilket visar, att Folkehyltan av skattemyndigheterna ansågs vara ett medelmåttigt hemman.

I början av 1620-talet behövde kronan pengar. En extraskatt utlystes, den s.k. boskapspenningen. Den förutsatte liksom Älfsborgs lösen att bönderna deklarerade sina tillgångar i boskap. På grundval av dessa självdeklarationer uttogs sedan boskapspenningen. Brukaren av Folkehyltan hette vid denna tid ”Lars i Folkehyltan”. Hans boskapspenning uppgick till 1 dlr 30½ öre, vilket bekräftar, att hemmanet ansågs ganska svagt.

1628 var det dags för en ny extraskatt, kvarntullen. Också den byggde på själv-deklarationer. Brukaren ”Börje i Folkehyltan” deklarerade 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. Det fanns också två ”huskvinnor” på hemmanet: ”Karin” hade 1 tunna råg och 5 tunnor korn och malt, ”Britta” hade endast 1 tunna korn. Sannolikt var dessa kvinnor änkor efter föregående brukare. Enligt registret över en annan extra-skatt samma år var ”Kharin i Folkehyltan” s.k. ”inhyses”.

Det var överlag hårda tider omkring 1630. Många hemman var ”öde”, vilket innebar, att brukaren ej förmådde betala sin avrad. I en del fall var hemmanet verkligen utan brukare. Så tycks ha varit fallet med Folkehyltan, ty i 1635 års jordebok står hemmanet upptaget men utan brukare. Lars måste dock ha funnits där, ty i 1638 års jordebok upptages ”Lars i Folkehyltan-½ hemman”. Bakom 1641 års mantalslängd låg en självdeklaration, bekräftad av präst och sexmän. Enligt denna mantalslängd var Lars i Folkehyltan gift. Hans tillgångar var: 1 oxe, 1 ko, 3 kvigor och 3 tunnor utsäde. Dessutom fanns det en brukare ”Tore Persson”, som var gift men endast hade 1 kviga, och ”Marieth”, som var ensam, förmodligen en änka, och också hade 1 kviga. Som inhyses upptages ”Kerstin i Folkehyltan”. Några år senare, 1645, heter brukaren Anders i Folkehyltan, som stannade hela 1640-talet, men 1650 har han avlösts av Nils i Folkehyltan. Han var kvar hela 1650-talet och förekommer ännu i 1663 års jordebok. Hans årliga avrad till kronan bestäms i jordeboken till 2 dlr 12 öre och 3 penningar. Det var ganska obetydligt! Hemmanet var fortfarande lågt värderat. Nils var kvar i 1682 års jordebok med oförändrad avrad. Hemmanet räknades alltjämt som ett halft hemman.

I 1699 års jordebok har Folkehyltan nr 269. Brukarna är nu två: Inge och Swen. Avraden var oförändrad. I 1725 års mantalslängd var ägarna tre: Pär Ingesson ägde ¼, Åke Månsson och Joen 1/8 vardera. I 1746 års mantalslängd är Pär Ingesson fortfarande kvar men brukar nu endast 1/8. De andra ägarna är Anders Joensson 1/8 och Jon Pärsson ¼. Hemmanets båtsman heter nu Olof Palm.

Husförhörslängden för Mortorp under senare delen av 1700-talet saknas varför vi måste gå fram till längden 1805-1810. Den upptager fortfarande 3 bönder i Folke-hyltan. Olof Andersson var 1805 50 år gammal. Sannolikt var han son till Anders Joensson. Han var gift med Elin, 56 år gammal. De hade 4 barn: Anders 25 år, Caisa 21 år och ofärdig, Måns 18 år och Jonas 14 år. Elin avled 1809. På gården bodde undantagsänkan Carin, 45 år gammal, med 3 barn: Anders 21 år, Lena 17 år och Segrid 15 år. Den andra gården innehades av Peter Håkansson. Han var 1805 47 år och gift med Gertrud 48 år. De hade 1805 4 barn: Stina 15 år, Catrina 12 år, Nils 10 år och Peter 7 år. Ett femte barn föddes 1808, som fick namnet Maja. Den tredje hemmansdelen innehades av Håkan Persson 39 år och änkling. Han hade 2 barn: Brita Stina 8 år och Amanda 7 år. Som inhyses inflyttade 1809 undantags-mannen Jöns Månsson 66 år och h.h. Caisa, 69 år. Avskedade båtsmannen Jonas Flög var 1805 41 år och gift med Ingjärd, 36 år. De hade 4 barn. Avskedade båts-mannen Måns Stillman var 59 år och gift med Ingeborg, 44 år. De hade en dotter. Salpetersjudaren Gumme Nirstedt fyllde 1809 30 år. Hans hustru hette Cajsa Nilsdotter och var 33 år.

Under åren 1830-1849 fanns det fortfarande 3 bönder i Folkehyltan. Anders Nilsson var född 1782 och gift med Cajsa Carlsdotter, f. 1792. De fick till 1835 8 barn: Niclas 1812, Christina 1815, Carl Gustaf 1817, Ingrid Lena 1823, Peter 1827, Johanna 1829, Olaus 1832 och Johan August 1835. Jonas Olofsson eller Olsson brukade en gård på ¼ mtl. Han var ålderman och således en ansedd man i Oskar. Han var född 1792 och son till Olof Andersson. Hans hustru hette Brita Stina Håkansdotter, född 1790. Äldsta dottern Ingrid Lena, född 1817, blev 1835 gift till Skärvet. Övriga barn var Anna Stina, född 1820, Olaus 1823, Christina 1826, Peter 1828, Helena 1832, Johanna 1834 och Gustaf 1836. Den tredje gården, som var på 1/8 mtl, innehades av Nils Petersson, f. 1796 och gift med Catharina Andersdotter, f. 1806. De fick 7 barn: Johan Peter 1826, Anders 1829, Olaus 1831, Helena 1834, Stina Maria 1837, Per Lorentz 1840 och Erika 1844. Båtsman var Nils Palmtopp, f. 1798 och gift med Maria Nilsdotter, f. 1774. Båtsmannen Peter Svanström, f. 1796 flyttade 1832 till Madesjö. Hans hustru hette Gertrud Månsdotter, f. 1805. En torpare fanns på ägorna. Han hette Måns Andersson och var född 1794. Han var gift med Elin Jonsdotter, född 1800. De hade 8 barn. Utom de nu nämnda bodde flera inhyses längre eller kortare tid på ägorna.

Under perioden 1849-1861 uppges den totala folkmängden i Folkehyltan till 22 män och 24 kvinnor eller tillsammans 46 personer. På ¼ mtl avled Jonas Olsson som undantagsman 1858. Änkan Brita Stina Håkansdotter följde honom samma år. Gården hade 1857 överlåtits till yngste sonen Gustaf Jonsson, f. 1836. Han gifte sig 1859 med Charlotta Månsdotter från Anebo, född 1838. De fick samma år sonen Johan. En äldre broder Olaus Jonsson, född 1822, levde som inhyses på gården. Han var gift med Brita Stina Petersdotter från Vissefjärda, f. 1815. På 1/8 mtl tog Nils Petersson och Catharina Andersdotter undantag 1856. Ny innehavare blev Johan Peter Nilsson, född 1826 i Oskar. Han kom närmast från Madesjö och gifte sig 1857 med Gustafva Gummesdotter från Arby, född 1832. Han medförde en son från ett föregående äktenskap, Pehr August, född i Madesjö 1850. Tillsammans fick de 1860 dottern Hilda Sofia. En gård ägdes av Niklas Andersson, född 1812 och son till Anders Nilsson och Cajsa Carlsdotter. Han vigdes 1856 vid Johanna Nilsdotter, född 1831 i Madesjö men närmast kommande från Ljungby. De fick 1857 sonen Carl Oskar och 1860 dottern Ida Mathilda. Båtsman var från 1851 Gustaf Jonsson Palmtopp, född i Oskar 1821. Han var gift med Christina Petersdotter från Mortorp, född 1826. De hade 3 barn. Det fanns nu 3 torpare på hemmanets ägor. Torparen Peter Nilsson var född i Arby 1807 och gift med Maria Andersdotter, född i Ljungby 1812. De hade 6 barn. Torparen och avskedade båtsmannen Nils Palmtopp var född i Oskar 1792 och gift med Maria Nilsdotter, född 1798. Torparen Gustaf Petersson var född i Arby 1820 och gift med Fredrika Pettersdotter, född i Oskar 1826. De kom till Folkehyltan 1851. De hade 3 barn. Från Östra Alsjö hitflyttade 1859 inhyses Carl Johan Larsson, f. 1829 och h.h. Anna Maria Petersdotter, född i Torsås 1826. Samma år 1859 inflyttade en annan inhyses, Peter Olaus Månsson, född i Oskar 1819. Han var gift med Anna Maria Månsdotter, f. 1823. De hade 7 barn och kom närmast från Kroksjö.

Vi går fram till 1870-talet. Vi möter en ökad uppdelning av hemmanet. Där fanns nu 5 gårdar. 1/8 mtl ägdes fortfarande av Johan Peter Nilsson och Gustafva Gummes-dotter. Till dottern Hilda Sofia kom ytterligare 4 barn: Emilia Augusta 1864, Esther Maria 1866, Lydia Christina 1871 och Julia Amanda 1875. Idel döttrar! På nästa 1/8 mtl satt Johan August Nilsson, född 1838 i Mortorp och 1869 gift med Johanna Nilsdotter, född i Oskar 1842. De fick 4 barn: Hilda Amanda 1870, Olof August 1873, Anna Emilia 1878 och Karl Severin 1880. På nästa 1/8 mtl satt 1870 Joel Carlsson, född 1848 i Oskar. Han vigdes 1870 vid Emma Mathilda Petersdotter, född 1848 i Madesjö. De flyttade 1871 till Madesjö. Gården övergick till Olaus Nilsson, född 1831 i Oskar. Han vigdes 1870 vid Helena Carlsdotter, född 1841 i Oskar. De fick 3 barn: Hilda Augusta 1871, Emilia 1873 och Per Anders 1879. På nästa 1/8 mtl satt Pehr August Johansson, född 1850 i Madesjö. Han vigdes 1870 vid Thilda Christina Carlsdotter, född 1845. De fick 2 barn: Carl Herman 1873 och Adolf Eiron 1876. 1/24 mtl ägdes av Nils Nikolausson, född 1841 i Oskar och 1864 gift med Ingrid Nilsdotter, född 1847 i Vissefjärda. Deras dotter Hilda föddes 1865 i Arby. Det fanns 7 torpare på Folkehyltans ägor på 1870-talet. Torparen Peter Högström var från Madesjö och född 1837. Han kom närmast från Mortorp 1873 och gifte sig samma år med Eva Alfhilda Nikolaidotter från Algutsboda, född 1841. De fick 3 barn innan han dog 1878. Torparen Gustaf Jonsson och h.h. Christina Månsdotter fick 7 barn.

Torparen Gustaf Petersson var född 1820 i Arby. Hans hustru Fredrika Petersdotter avled 1871, varefter han 1876 gifte om sig med Cajsa Lena Magnidotter från Madesjö, född 1830. Det fanns 4 barn. Torparen Peter Nilsson var också från Arby och född 1807. Hustrun Maria Andersdotter var från Ljungby och född 1812. De hade 4 barn. Torparen Carl Magnus Petersson Arnell var född i Oskar 1841. Han gifte sig 1873 med Emma Christina Carlsdotter, f. 1852 i Oskar, varefter de flyttade till Folke-hyltan samma år. De fick 2 barn. Torparen Peter Gustafsson var från Madesjö och född 1812. Hustrun Gertrud Månsdotter var född 1817 i Arby. Torparen Peter Svensson var från Torsås och född 1835. Hustrun Johanna Svensdotter var från Mortorp och född 1841. De hade 5 barn. F.d. båtsmannen Gustaf Jonsson Palmtopp var född 1821 i Oskar. Han blev änkling 1871 och hade 5 barn. På ägorna bodde en smed Frans Otto Forsberg, född 1838 i Torsås och gift med Maria Christina Peters-dotter, född 1839 i Halltorp. De hade 6 barn. 1872 inflyttade en skräddare Anders August Petersson, född i Halltorp 1837. Han gifte sig 1873 med Christina Gustafs-dotter från Oskar, född 1848. De fick 3 barn. Utom de nu nämnda bodde 5 arbetare-familjer på ägorna under 1870-talet.

Vi går vidare till åren 1881-1891. Johan Peter Nilsson och Gustafva Gummesdotter tog 1882 undantag av dottern Hilda Sofia, som detta år gifte sig med Karl Alfred Israelsson från Vissefjärda, f. 1858. De fick 1884 dottern Alfrida Gunhild Lovisa. Hela familjen emigrerade till USA 1889. En del av gården, 1/16, förvärvades av Johan Pettersson Arbman i Hylkebo i Karlslunda. På ¼ mtl satt Johan August Nilsson och Johanna Nilsdotter kvar. Sonen Olof August, f. 1873, emigrerade 1892 till USA. Olaus Nilsson och Helena Karlsdotter fick sitt fjärde barn 1883 med sonen Johan Albin och sitt femte 1886 med dottern Ottilia Maria. 1/12 mtl ägdes av Frans Karlsson i USA. Pehr August Johanssons hustru Thilda Kristina Karlsdotter avled 1883, var-efter han gifte om sig 1884 med Ida Karlsson, f. 1861. I det nya äktenskapet föddes 1884 sonen Ernst Rudolf Wilhelm. 1889 halverades gården. 1/16 mtl förvärvades av Joel Petersson, f. 1852 i Oskar. 1/24 mtl ägdes av Nils Nikolausson, f. 1841 i Oskar och Ingrid Nilsdotter. De hade sedan 1865 dottern Hilda och fick 1883 dottern Ottilia Maria. Hela familjen emigrerade 1884 till USA. Gården övertogs av Peter Gustaf Danielsson från Vissefjärda, f. 1856. Han vigdes 1884 vid Augusta Johansson, f. 1862 i Oskar. De fick 1887 sonen Johan Elof, 1889 sonen Karl Arvid och 1892 dottern Gunhild Marie Wilhelmina. Undantagsmannen Karl Gustaf Pettersson var född 1816 i Oskar och flyttade till Folkehyltan 1884. Han avled 1888.

F.d. båtsmannen Anders Peter Månsson Alm var född 1840 och sedan 1867 gift med Kristina Petersdotter, f. 1846. De hade 5 barn, när de 1890 flyttade hit. Torparen Gustaf Jonssons hustru Kristina Månsdotter avled 1889. Där fanns 10 barn! Torparen Gustaf Petersson och h.h. Kajsa Lena Magnidotter hade nu 3 barn. Torparen Peter Nilsson dog 1881. Torparen Karl Magnus Pettersson Arnell dog 1890. Torparen Peter Gustafsson och h.h. Gertrud Månsdotter hade sitt torp kvar. Torparen Peter Svensson och Johanna Svensdotter hade 8 barn. De båda hantverkarna smeden Forsberg och skräddaren Anders August Pettersson bodde kvar i Folkehyltan under 1880-talet. De hade 7 respektive 3 barn. Den senare av dem kallas i husförhörs-längden ”fattig”. F.d. båtsmannen Gustaf Jonsson Palmtopp hade 6 barn. Det hade också torparen Per Emil Karlsson, f. 1860 i Oskar och h.h. Thilda Karlsdotter, f. 1859.

Flögstorp

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/fl%C3%B6gstorp?c=56.843207,15.772512&t=geos&z=14.49

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Vid Ljungbyåns övre lopp nära den gamla häradsgränsen ligger Flygstorp. Den vanligaste namnformen under äldre tid var ”Fligstorp”, men 1547 möter vi formen ”Flögstorp”, som också påträffas 1571. Under 1600-talets senare del blir den senare formen den vanligaste. Det förefaller sannolikast, att Flygstorp anlagts västerifrån: någon har följt ån och röjt upp ett hemman intill denna. Det har skett någon gång undermedeltiden, tyi den äldsta källan, 1533 års register, är Flygstorp med. Brukaren heter detta år ”Peder i Fligstorp”. I 1535 års städsleöresregister kallas han ”Per i Fligstorp”. Han var detta år skyldig att i städsleöre ge en hud. Städsleöre var den avgiften tillträdande kronobonde gavKronan. Den skulle upprepas vart sjätte år.Enligt 1539 års fogderäkenskaper var Pers årliga avrad 1 lispund smör och fodring till 2 hästar. Denna avrad höjdes 1541 till 1 fyrk i penningar, 1 skäppa korn, 1 pund smör och fodring för 6 hästar, som skulle lösas med 2 öre per häst. Gustav Vasas ekonomiska politik började ge utslag. Redan 1542 höjdes godtyckligt fodrings-avlösningen till 3 öre per häst och 1545 tillkom fodring för ytterligare 2 hästar. Enligt 1551 års fogderäkenskaper tillkom 3 dagsverken. I 1553 års knektrulla nämnes en Pelle Persson i Fligstorp, som fick 2 alnar gott brabant. Sannolikt var han son till Per, som fortsatte att bruka hemmanet och 1561 fick ytterligare höjd avrad till 2 lispund smör och 4 dagsverken. Pelle Persson var fortfarande knekt 1556 och fick då 4/5 mark i lön. Ett begrepp om hemmanets beskaffenhet ger 1565 års tionderegister. Enligt detta erlade Per 11/2skäppa råg och 11/2skäppa korn i tionde till Kronan. Det motsvarar en skörd av221/2 skäppor råg och lika mycket korn. 1569 hade Pers avrad ökats med fodring för ytterligare 2 hästar, s.k. lagmanshästar. Pers tillgångar 1571 inför Älfsborgs lösen var: 3 pund koppar, 4 oxar, 8 kor, 2 treårsungnöt, 2 tvåårs-ungnöt, 2 årsgamla nöt, 9 får, 8 svin och hästar för 15 mark. Skatten härpå var 10 % vilket blev 19 mark 1 öre, ett bland de högsta beloppen i Madesjö. Per måste ha varit en bland de förmögnaste bönderna i socknen. Nästa år gavhan 3 skäppor råg och 21/2 skäppa korn i tionde, motsvarande en skörd av45 skäppor råg och 37 skäppor korn, ett utmärkt resultat.
Från 1573 står Per Pedersson som brukare av Flygstorp. Han måste ha varit son till Per och identisk med den f.d. knekten Pelle Pedersson. Han är kvar år 1600 men är 1601 ersatt av”Per Åke i Flixtorp”, som deklarerade 1 par oxar, 6 kor, 2 ston, 4 tunnorsäd. Fortfarande var tillgångarna över genomsnittet.
Brukarna av Flygstorp tycks under de följande oroliga åren ha lyckats undvika att bli uttagna till knektar. De saknas i de ofta förekommande knektrullorna. När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas fanns det två brukare i Flygstorp: Håkan och Karl, bägge ogifta. Tillsammans fick de erlägga 6 koppardaler till Älfsborgs lösen. Karl försvann snart men Håkan brukade Flygstorp t.o.m. år 1625. Det är emellertid möjligt, att Karl var kvar på hemmanet inofficiellt, ty 1622 förekom ”Enkian i Flyxtorp”. Det kan ju inte ha varit Håkans änka, eftersom han fortfarande levde, men det kan ha varit Karls. Håkans tillgångar inför uttagandet av boskapspenningen 1620 var: åker till 4 tunnors utsäde, svedjeland till 2 tunnor, 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 6 kor, 3 kvigor, 2 stutar, 4 ungnöt, 10 får, 5 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Det blev3 dlr 21/2 öre i boskapspenning. Flygstorp var otvivelaktigt ett avde bättre hemmanen i Madesjö.
I 1628 års register över boskapspenningen har Håkan efterträtts av”Peder Olsson i Flyxtorp”. Han hade 4 tunnors utsäde, svedjeland till 1/2 tunna, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 6 får, 4 lamm, 6 ungsvin. Peder eller Perskulle komma att bruka Flygstorp under mycket lång tid. Han omtalas sista gången 1669 och hade då bott i Flygstorp i minst fyrtio år! Han övervann det svåra nödåret 1629 och kunde 1633 redovisa följande tillgångar: 41/2 tunna säd, 1 sto, 1 ungsto, 1 oxe, 3 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 4 lamm, 1 svin och 1 ungsvin och 1641 1 sto, 2 oxar, 1 tjur, 2 stutar, 5 kor, 2 kvigor, 4 får, 4 lamm, 2 ungsvin och 5 tunnor utsäde. En så förmögen man kunde ej undgå att bli förtroendeman i socknen. Vid sockenstämman d. 12 maj 1639 förordnades Per Olsson att jämte Jöns Olsson i Bäckebo vara kyrkovärd i Madesjö de följande tre åren. Från 1668 var sonen Per mantalsskriven på hemmanet och i 1686 års jordebok har han efterträtt fadern. Den årliga räntan för hemmanet var nu satt till 6 dlr 17 öre 9 penningar.
I 1697 års kvarnkommissions protokoll är två brukare uppförda på Flygstorp: ”Swen Pehrsson och Pehr Eriksson”. Om dem är antecknat: ”äger 1/2 Strömmen med dem
som bor i Upwidinge Härad. Kan stundom hielpa grannarne öfwer sin mälld näär stoor Ström ähr. Miöl kvarn.” Strömmen avser Ljungbyån. Huruvida Swen Pehrsson är son till föregående Per är ovisst. I 1699 års jordebok stårsamma brukare för 1/2 var avhemmanet, men 1717 års mantalslängd upptager tre ägare: Håkan, Olof Börgesson och Pär Eriksson, och vallängden 1740 fyra röstberättigade: Per Håkansson 1/4 mtl, Nils Jonsson 1/4 mtl, Per Persson 1/4 mtl och Jon Persson 1/4 mtl.
I husförhörslängden 1727-1740 upptages följande fyra namn på hemmansägare i Flygstorp: Per Persson med hustru Maria, Olof med hustru Brita, Håkan med hustru Elin och Jon Persson med hustru Lisbeth. Därjämte nämns många inhyses och tjänare. Längden återspeglar förhållandena på 1730-talet.
I husförhörslängden 1755-1788 stårsom första namn Per Olofsson,som anges vara född 1722. Hans hustru hette först Kerstin, men efter hennes död gifte Per Olofsson om sig med en Karin Jonsdotter. Hemmanet nr 2 ägdes av Berge Håkansson, född 1728, och hans hustru Anna, vars efternamn ej är angivet. De fick 4 barn: Elin, Nils, Sven och Håkan. Denna hemmansdel övergick undersenare delen av perioden till Anders Jacobsson, f. 1741, och Karin Månsdotter, f. 1753. De fick 5 barn. Äldste sonen Peter Andersson gifte sig 1799 med Maria Nilsdotter, f. 1770. De fick barnen Lena Stina 1799 och Johannes 1801. Den näst äldste sonen Eric Andersson gifte sig med Cajsa Lena Jonsdotter, som var född 1778. Bägge dessa söner övertog en del av gården. Den tredje hemmansdelen ägdes avJon Olofsson och Karin Jonsdotter, som hade 5 barn. Den övertogs av sonen Olof Jonsson, f. 1746, och Maria Svensdotter. De fick sonen Peter 1776. Efter en tid övergick gården till Daniel Carlsson och Maria Månsdotter. De fick fyra barn: Helena 1766, Carl 1770, Christina 1775 och Magnus 1786. Den fjärde gården ägdes avJacob Svensson och Brita Persdotter. De fick fyra barn. På Flygstorps ägor bodde bl.a. avskedade båtsmannen Nils Stare jämte många inhyses.
Undertiden 1782-1801 bodde Jacob Svensson och hans hustru kvar på sin hemmansdel. Om Anders Jacobssons söner är redan talat. Den tredje gården ägdes nu av Johan Zackrisson, f. 1737, och hans hustru Kerstin Månsdotter, f. 1747, men äldste sonen Nils Johansson, f. 1769, och hans hustru Annika Månsdotter övertog den. Den fjärde gården ägdes av Sven Jonsson, f. 1762, och Maria Johansdotter, f. 1772. De fick 1794 sonen Jonas och 1799 dottern Stina. Båtsman för Flygstorp var nu Olof Rydberg.
Under åren 1802-1814 fanns fortfarande fyra hemmansdelar i Flygstorp. Sven Jonsson och hans hustru Maria Johansdotter med de två barnen Zackris och Lena Lisa, födda resp. 1792 och 1794, Johannes Jonsson, f. 1778, och Maria Nilsdotter, f. 1776, med 6 barn: Lena Stina 1800, Johannes 1801, Stina 1803, Jonas Peter 1808, Ulrica 1814 och Peter 1816. Nils Johansson, f. 1769 och Annika Månsdotter ägde en gård men bodde i Kolsbygd. Eric Andersson och Cajsa Lena Jonsdotter med sina 6 barn flyttade till Hälleberga 1816 och efterträddes av Johannes Månsson, f. 1765 och Lena Månsdotter, f. 1774. De kom från Lenhofda och hade 8 barn: Magnus född 1795, Lovisa 1797, Johannes 1800, Anders 1803, Gustaf 1805, Jonas Peter 1807, Daniel 1811 och Frans 1814.
Under åren 1821-1840 skedde en hel del förändringar i Flygstorp. 1/4 mtl brukades av Magnus Nilsson, f. 1799 och hans hustru Ulrika Månsdotter, född 1812 i Älghult och gift 1838. Johannes Månsson och Lena Månsdotter överlämnade sin gård till sonen Gustaf Johansson, f. 1805 och hans hustru Lena Caisa Johansdotter, f. 1812. De fick 1830 sonen Karl Peter. Olof Johansson bodde i Mellan-Resebo. Hans gård brukades avJonas Andersson, f. 1790, och h.h. Sara Lisa Petersdotter. Han var född 1793 och hon 1803.
Under 1830-talet fanns fortfarande fyra bönder i Flygstorp. Magnus Nilsson och Ulrika Månsdotter, Sven Petersson, f. 1803, och Ingrid Lena Petersdotter, f. 1807. De hade fyra barn: Gustaf Johan f. 1827, Jonas Peter 1830, Lena Stina 1835 och Charlotta 1839. Gustaf Johansson och Lena Cajsa Johansdotter satt kvar på sin hemmansdel. Jonas Petersson, f. 1793, och Sara Lisa Petersdotter fick fem barn: Jonas Peter 1824, Johan August 1831, Johannes 1834, Carl Johan 1837 och Wendla Gustafva 1840. På hemmanets ägor bodde båtsmannen nr 265 Hemming Jonsson Öman med hustru och 2 barn. Han var båtsman för Öjarsmåla men bodde alltså på Flygstorps ägor. Hemmanets egen båtsman var nr 191 Peter Jonsson Rydberg, som var gift och hade en son. Vidare bodde nybyggaren Johannes Hult med hustru och en dotter samt från Kristvalla 1836 inflyttade nybyggaren Jonas Peter Johansson med hustru och 2 barn. Om honom är emellertid antecknat: ”den 18 nov. 1836 blef icke mantalsskrifven, emedan ingen borgensförbindelse enl. Förf. före¬teddes. Infördes på lösdrifvarelistan. Likaså skedde 13/11 1837.” Den saknade borgensförbindelsen skulle ha innehållit en försäkran från vederbörande hemmans-ägare, att han icke skulle komma att ligga fattigvården till last. Johansson bodde i varje fall minst ett år på ägorna utan borgen!
På 1840-talet fanns fortfarande fyra hemmansägare i Flygstorp. Var och en brukade 1/4 mtl. Magnus Nilsson och Ulrika Månsdotter var barnlösa. Sven Petersson var född i Bråtemåla 1814 och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter, f. 1807, fick 7 barn. På 1840-talet föddes Mathilda 1842, Johannes 1845 och Wendla Sophia 1850. Anders Johansson, f. i Lenhofda 1803, och Lena Cajsa Svensdotter, född i Algutsboda 1802, var barnlösa. Jonas Petersson, f. i Hälleberga 1793, och Sara Lisa Petersdotter, f. 1803 i Rås, fick tillsammans 6 barn, av vilka Wendla Gustafva föddes 1840 och Adolf 1844. Båtsmannen nr 265 Hemming Jonsson Öman bodde fortfarande på ägorna. Flygstorps egen båtsman nr 191 Peter Jonsson Rydberg var nu pensionerad men bodde kvar. Änkan Stina Nilsdotter avled 1844.
På 1850-talet avled Sven Peterssons hustru Ingrid Lena Petersdotter 1858. Näst äldste sonen Jonas Peter Svensson, som var född 1830, övertog 1859 gården och gifte sig samma år med Maria Charlotta Olofsdotter, som var född 1830 i Brunsryd. De fick 1860 sonen Peter Olof. Jonas Petersson och Sara Lisa Petersdotter avträdde sin gård till näst äldste sonen Johan August Jonsson 1858. Han gifte sig 1860 med Anna Stina Andersdotter från Appleryd, f. 1831. Anders Johansson och Lena Cajsa Svensdotter innehade fortfarande sin gård. De hade inga egna barn men var förmyndare för ett par föräldralösa barn, Lovisa och Emma Franzdöttrar, födda 1838 och 1841. Dessa flyttade 1858 och 1859 till Gislatorp och Hälleberga. På ägorna fanns nybyggaren Johannes Jonsson, född i Solberga 1805, och hans hustru Stina Petersdotter, född i Madesjö 1815. De gifte sig 1859, då hon kom från Vissefjärda. Hon medförde från ett tidigare äktenskap 3 barn: Pehr August, född 1845, Carl Johan 1849 och Jacob Wilhelm 1855. I sitt nya äktenskap fick hon 1861 sonen Frantz Elof. Torparen Lars Erik Petersson flyttade in på ägorna 1857. Hustrun hette Carolina Carlsdotter. De fick 1859 dottern Hilda Christina.
På 1860-talet flyttade Magnus Nilsson och Ulrika Maria Magnidotter. I stället kom Otto Hammargren hit från Hälleberga 1863. Han var född där 1830 och gift med Johanna Petersdotter, f. 1826 i Madesjö. De hade flyttat omkring innan de kom till Flygstorp. De två äldsta barnen Carl Johan och Aron Albin var födda i Dref 1854 resp. 1856, Frantz Jacob var född i Hofmantorp 1858, Johanna Sophia var född i Hälleberga 1860. I Flygstorp föddes Jonas Edvin 1865, August Robert 1867 och Otto Fredrik 1870. Hälftenbrukaren Carl Peter Johansson flyttade 1863 till Östra Skedebäckshult med hustru och 3 barn. 1/4 mtl ägdes av Johan Peter Svensson, f. 1830, och hans hustru Maria Charlotta Olofsdotter född samma år. De fick på 1860-talet 5 barn: Pehr Olof 1860, Johan Conrad 1861, JennySofia 1864, Carl Albert 1866 och August Robert 1868. Nästa 1/4 mtl ägdes avAnders Johansson, f. 1803 i Lenhofda, och hans hustru Lena Kajsa Svensdotter, född samma år i Algutsboda. De flyttade 1869 till Lilla Idehult. De efterträddes 1870 av Peter Johan Petersson, f. 1840 i Jonsryd, och h.h. Mathilda Emma Sophia Carlsdotter, f. 1849 i Rismåla nr 2. 1/4 mtl ägdes av Carl Peter Johansson, f. 1833 och Lena Stina Svensdotter, f. 1835. De fick 5 barn: Johan Alfred 1857, Emilia Helena 1861, Hilda Josephina 1864, Carl Robert 1866 och Anna Sophia 1869. Johan August Jonsson var född 1831 och gift med Anna Stina Andersdotter, som också var född 1831. De fick fyra barn: Emilia Sophia 1861, Amanda Charlotta 1866, Alma Augusta 1866 och Axel Robert 1870.
En broder till Otto Hammargren smeden Aron Hammargren flyttade in till Flygstorp samtidigtmen flyttade därifrån till Flerohopp 1874. I stället kom hammarsmeden Samuel Hammargren, f. 1833 i Hälleberga och gift med Lena Nilsdotter, född i Åsheda 1831. De hade fyra barn. Bland övriga i Flygstorp under 1860-talet kan nämnas en rad smedsdrängar vid den smedja, som Otto Hammargren startade och drev. Men de kom och gick. Där bodde också arbetskarl Carl Magnus Johansson, f. 1818, hans hustru Cajsa Lena Petersdotter, f. 1819, och deras 7 barn, av vilka 4 emigrerade till USAåren 1873 och 1880. Avskedade båtsmannen Öman bodde fortfarande kvar i Flygstorp med hustru och 2 barn. År 1877 inflyttade backstugu-mannen Gustaf Petersson, f. 1822 i Lenhofda. Han kom från Sigislaryd med hustrun Wendla Gustafva Johansdotter, f. 1823. Johannes Hult levde fortfarande men hans hustru avled 1880.
Vi går fram till åren 1891-1896. Carl Jonas Johansson blevänkling 1894 och flyttade från sin gård,som köptes avägaren till detstraxt förut grundade glasbruket Flygsfors Carl August Svensson,som också köpte 1/4 mtl avJohan Peter Emil Johansson. Denne var född i Hälleberga 1851 och hade 18?? gift sig med Amanda Charlotta Johansson, f. 1862 och dotter till Johan August Jonsson och Anna Stina Anders-dotter. De fick 1892 sonen Karl Emil Albin och 1893 dottern Anna Charlotta Viktoria. Johannes Johansson brukade 1/4 mtl. Han var född 1866 i Hälleberga och sedan 1889 gift med Ida Mathilda Johansson, f. 1867. Johannes Johanssons föräldrar hette Johannes Nilsson och Brita Kristina Svensdotter. Rättaren August Petersson och hans hustru Johanna Matilda Axelsdotter brukade Svenssons hemmansdelar. De hade tre barn: Matilda, född 1873, Oskar Teodor 1878 och Alfred Gottfrid 1882. I Flygstorp bodde också vagnmakaren Johan Thernström, som var född 1860 i Madesjö. Han emigrerade 1898 till USA. Undantagsmannen Johan August Jonsson och hans hustru flyttade 1894 tillÄlghult. Undantagsänkan Maria Charlotta Olsdotter levde ännu, men hennes fyra barn hade lämnat hemmet. På ägorna bodde arbetaren Per Olof Johansson, född 185? och gift 1883 med Hilda Karolina Larsson. De hade sexbarn. Dessutom fanns arbetarna på det nystartade glasbruket, men de kom och gick och stannade inte längre än konjunkturerna gav dem arbete. De utelämnas därför här.
Enskifte ägde rum i Flygstorp 1806. Vi kommer nu till emigrationen från Flygstorp, som visar sig ha varit omfattande. Redan d. 22 april 1870 tog pigan Wendla Sofia Svensdotter ut utflyttningsbetyg till USA. Hon var dotter till Sven Petersson och Ingrid Lena Petersdotter och var född 1850. Hon följdes d. 16 maj 1872 avbrodern Johannes Svensson, f. 1845. Samma månad tog Otto Hammargrens son Carl ut utflyttningsbetyg till USA. Han var född 1854 och således endast 18 år gammal. D. 2 maj 1873 följde systrarna Carolina Charlotta och Christina Carlsdöttrar. De var döttrar till arbetskarlen Carl Magnus Jonsson. Senare samma år följde Aron Hammargren och smeddrängen Peter Wärme. Under 1870-talet var det relativt goda tider och det dröjde till 1879, innan tre syskon Hammargren följde efter: Johanna Sofia, August Robert och Otto Fredrik. Därefter dröjde det till 1880, innan arbetarna Adolf och Wilhelm Freuk emigrerade, följda 1882 avEmilia Karlsson, f. 1861 och dotter till Carl Peter Johansson och Lena Stina Petersdotter, och Wilhelm Karlsson, arbetare. Hilda Josephina emigrerade 1886. Hon var född 1864 och dotter till hälften-brukaren Carl Peter Johansson och Lena Stina Svensdotter. Brodern Carl Robert, f. 1866, emigrerade samtidigt. Systern Anna Sofia, f. 1869, följde efter nästa år. Det stora emigrationsåret 1888 såg endast en emigrant från Flygstorp: Karl Johan Petersson, f. 1871 och son till Peter Johan Petersson och Mathilda Carlsdotter. År 1890 utvandrade glasbruksarbetaren Lundquist med hustru och 6 barn till Norge. Det var dåliga tider för glasbruken dessa år. Många arbetare utvandrade till Norge eller Finland för att söka arbete. År 1891 utvandrade Alma Ottosdotter och en hel familj, bestående av arbetaren Carl Peter Johansson med hustru och 5 barn till USA.
Efter denna åderlåtning blev det en paus till 1896, då August Robert Jonsson emigrerade. Han var född 1868 och son till Jonas Peter Svensson och Maria Charlotta Olofsdotter. Samma år emigrerade glasarbetaren Johan Peter [Fransson?] med hustru och två barn till USA. Det skedde d. 18 augusti. Den 3 oktober utvandrade glasarbetaren Karl Leonard Merkel med hustru och en son till Finland. Som redan tidigare omtalats emigrerade 1898 vagnmakaren Thernström. Han reste till Norge. Så gjorde också två år senare glasblåsaren Franz Edvard Brauer med hustru och tre barn, och 1902 arbetaren Alfred Gottfrid Petersson, född 1882 och son till rättaren August Petersson och Johanna Matilda Axelsdotter. Det dröjde till 1907, innan näste emigrant tog steget. Det var sågmästare Gustaf Robert Ström, f. 1874. Glasarbetaren Axel Manfred Hansson emigrerade till USA 1912 och arbetardottern Anna Gertrud Terese Slättman, f. 1897, for till Danmark 1913. Kanske hon kom tillbaka. Danmark var ju ej så avlägsetsom USA. Som ovan visats var emigrationen från Flygstorp-Flygsfors mycket omfattande. Sammanlagt 52 personer tog ut emigrationspapper under åren 1870-1913. Flygstorp var otvivelaktigt ett av de stora utvandringsområdena i Madesjö.