http://kartor.eniro.se/m/KvaHa
Lästips: Gösta Andersson: Hundra år med Torestorps by i Hembygdskrönikan 2009 s 119.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
I nordöstra Madesjö, nära Ljungbyån ligger Torestorp. Namnet är sammansatt av personnamnet Tore och -torp. Mycket talar för att en man vid namn Tore följt ån från Kristvalla och på en lämplig plats anlagt ett nybygge, som fick sitt namn efter honom. Torestorp skulle då tänkas följa efter Övratorp. Hemmanet är i varje fall anlagt under medeltiden, sannolikt under dess slutskede, då en livlig nyodlingsverksamhet började i Kalmar läns skogstrakter. En antydan om, att Torestorp kanske var nyanlagt, finns i det faktum, att hemmanet ej nämnes i 1533 års register över fodring och gärd och ej heller i 1535 års städsleöreregister. I 1539 års fogderäkenskaper nämnes emellertid som brukare ”Per Karlsson i Torestorp”. Hemmanet var obetydligt. Per behövde ej erlägga någon fodring och hans avrad var endast ½ lispund smör (= cirka 3½ kg) och 2 fyrkar årligen.
När dackefejden var över hade Per Karlsson försvunnit. Nu rekryterade Gustav Vasa den första svenska krigsmakten från f.d. dackeanhängare. I 1546 års rulla över dessa upptogs ”Henrik i Torestorp” som rotemästare, dvs han förde befälet över en rote knektar. Enligt rullan var hans lön 3 mark örtug. Roten bestod av tio man, av vilka sex fick sig tilldelade ”rör” dvs eldvapen och fyra stålbågar. Henriks fullständiga namn var Henrik Olsson, som framgår av 1548 års jordebok. Enligt fogderäkenskaperna 1551 hade Henrik Olssons avrad höjts. Han betalade som förut 2 fyrkar och ½ lispund smör årligen men måste dessutom göra två dagsverken och erlägga fodring för 3 årliga hästar och dessutom för en s.k. konungshäst vart tredje år.
När 1553 en ny knektrulla gjordes upp, hette rotemästaren ”Jöns Abba” dvs Jöns Abrahamsson i Ljusås och i roten ingick dels ”Ernst i Torestorp” dels ”Truls Persson i Torestorp”. Vardera avlönades med 2 alnar grönt brabantztyg. Per Karlsson måste dock ha hållit sig kvar i Torestorp, ty i 1548 års saköreslängd och i 1556 års jordebok dyker han ånyo upp. Hans avrad var 2 fyrkar, ½ lispund smör, 2 dagsverken och fodring för samma antal hästar som avkrävdes Henrik Olsson 1551. Per Karlsson saknas i den samma år upprättade knektrullan och har således icke varit knekt.
I början av 1560-talet reducerades Torestorp till ½ hemman. Brukaren hette 1561 Per Trulsson, vars avrad höjts med 1 dagsverke till tre s.k. löskedagsverken, och med fodring för en s.k. lagmanshäst. Per Trulsson, som väl var son till ovannämnde Truls Persson brukade hemmanet till 1565, men samma år svarade Jon i Torstorp för kronotionden: 1 skäppa råg men inget korn. Denne Jon var knekt men även Truls är 1569 angiven som knekt. I registret över Älfsborgs lösen 1571 saknas Torestorp. I den förteckning över ödeshemman i Madesjö, som kyrkoherde Petrus Nicolai d. 15 juli samma år undertecknade nämnes emellertid Truls i Torstorp. Frånvaron i listan över Älfsborgs lösen berodde väl på att Truls inte hade några beskattningsbara tillgångar! Han satt dock kvar på hemmanet även om en Folke i Torestorp ansvarade för tionden 1572 med 1 skäppa råg. Både i 1573 och 1574 års fogderäkenskaper är Truls upptagen som brukare av Torestorp. I 1575 års tiondelängd återkommer Folke med ½ skäppa korn. Tydligen bodde båda samtidigt i Torestorp men Truls var den officielle brukaren.
Under de sista decennierna av 1500-talet saknas underrättelser om Torestorp men i 1600 års fogderäkenskaper nämnes en Erland Jönsson. I följande års s.k. rumpe-skattlängd över en extra skatt saknas Torestorp helt, sannolikt beroende på att ingen brukare fanns, men 1604 var Torestorp knekthemman för Bonde i Torestorp. Det var samtidigt under några år ”förmedlat” till ¼ hemman, ett vittnesbörd om att det var ett magert hemman. Nästa underrättelse vi får om Torestorp är att kvartermästaren i S. Möre fänika Håkan Göling i Torestorp stupat i striderna i Lifland 1608-1609. Hans öde delades av många Madesjöknektar.
I registret över Älfsborgs lösen 1613 står Erland i Torestorp. Han uppges vara gift, hade inga tjänare och bidrog med 3 daler till Älfsborgs lösen. Hemmanet var nu icke längre anslaget till någon knekt. Erland brukade Torestorp fram till 1620. I detta års skattelängd över den s.k. boskapspenningen är Erlands tillgångar upptagna som följer: åker till 2 tunnors utsäde, svedjeland till 2 skäppor, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor, 3 ungnöt, 3 får, 2 lamm, 1 svin, 1 ungsvin. Det gav i skatt 1 dlr 3 mark 22 penningar. Erland måste ha drivit upp hemmanet under sina år som brukare. Tillgångarna var inte bland de mindre!
Samma år, 1620, dyker ett nytt namn upp: Cnut i Torestorp. Hemmanet var nu åter taxerat till ½ hemman, en följd av Erlands ansträngningar! Knut var knekt, 1622 i Sven Håkanssons och 1623-1624 i Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Det var den senare enheten som var centrum för Jon Stimms soldat-myteri 1624, som slutade med de dramatiska händelserna i Köl och Harstenslycke annandag påsk detta år. Knut tycks ha hållit sig undan från delaktighet. Visserligen nämnes 1625-1628 en Bengt i Torestorp. Han deklarerade 1628: åker till 3 tunnors utsäde, svedjeland till ½ tunna, 1 ungsto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm och 1 svin. Knut måste under dessa år funnits kvar i Torestorp, ty 1629 står han åter upptagen som officiell brukare, även om hemmanet detta nödår klassificerades som ”ödeshemman”. Knut, vars efternamn är obekant, brukade Torestorp till 1655. I 1633 års boskapspenningslängd upptages hans tillgångar till följande: åker till 2½ tunnors utsäde, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm och 2 ungsvin. År 1641 hade Knut en dotter mantalsskriven i hemmet. Hon hade redan 1639 antecknats i kyrkoräkenskaperna för en gåva av 1 mark till kyrkan. Knuts hustru och han själv skänkte också detta belopp till kyrkan 1639. Tillgångarna 1641 uppgick till följande: 1 sto, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 3 får, 1 ungsvin och 2½ tunnors utsäde.
Under 1640-talet omtalas även andra bebyggare i Torestorp. I 1644 års mantals-längd förekommer utom Knut, hans hustru och dotter en inhyses, Sisla i Torstorpa-målen och 1646 en Olof i Torstorp, som gav 1 mark till kyrkan liksom Knut. I man-talslängden 1650 nämnes ”Steen i Torestorp, bonde och hustru”. I 1655 års man-talslängd betecknas Knut och hans hustru som ”åldriga”. Steen och hans hustru nämnas som brukare. Det fanns således flera hushåll i Torestorp. Om Steens hustru är identisk med Knuts dotter är ovisst. Steen och hans hustru är emellertid 1660 ensamma i Torestorp. Knut är väl död. Men det måste ha funnits en hel del människor på hemmanet, som ej togs med i skattelängderna. Enligt 1661 års dombok för Södra Möre dömdes Joen Månsson i Torestorp, dräng, och Ingrid Persdotter, ibm, mö, till böter för mökränkning. Sannolikt var de tjänstefolk. I 1667 års dombok är Torestorp åter aktuellt. Drängen Olof Jonsson i Torestorp, gift, hade rymt från sitt arbete i Kalmar, sedan han begått hor med Mariet Hemmingsdotter i Månsamåla. Paret spårades till Danzig. Hur det gick för dem i fortsättningen förmäler ej domboken. Steen och hans hustru nämnas sista gången i 1669 års mantalslängd. Då ingen sådan är bevarad från 1670-talet är de 1677 begynta kyrkoböckerna vår enda källa. Enligt dopboken föddes och döptes 1677 Lars son i Torestorp och 1683 Joens dotter i Torestorp. Enligt 1686 års jordebok behölls Torestorp som ½ mantal. Bonden hette Per Bengtsson och avraden var 4 dlr 5 öre 21 penningar. Enligt 1699 års jordebok är hemmanet delat mellan Per Steensson, Börge Olofsson och Aron Persson. Vardera brukade 1/6 mtl. Av dessa gav Börge Olofsson enligt kyrkoräken-skaperna 1697 ”på sin högtidsdag” 1 dlr till Madesjö kyrka.
Under 1700-talet förekommer Torestorp några gånger i domböckerna. I domboken för 1719 omtalas att Aron Perssons hustru hette Maria Danielsdotter. De hade sönerna Knut Persson i Torestorp och Sven Persson i Gårdsryd. {Troligen hette bröderna Aronsson i analogi med faderns förnamn Aron/MJ]. Efter Aron Perssons död gifte Maria Danielsdotter om sig med Nils Persson i Pukeberg. Enligt testamente d. 1 maj 1720 hade hon köpt 1/3 av ½ Torestorp vilket hon testamenterade till sin man Nils Persson. Vid tinget sommaren 1721 anklagade länsmannen Jonas Larsson denne Nils Persson för att straxt efter slutad gudstjänst haft en brännvinsflaska och alldeles intill kyrkomuren supit ur den. Rätten avvisade anklagelsen och friade Nils Persson på formella grunder. Ordningen i Förordningen om eder och sabbatsbrott hade ej följts, varför Rätten ej ansåg sig kunna utdöma något straff. Enligt 1723 års dombok var Börje Olofsson och Knut Persson i Torestorp förmyndare för änkan Marje Olofsdotters i Brantås omyndiga barn. Enligt domboken 1725 var Anna Arons-dotter från Torestorp gift med Carl Carlsson i Pukeberg.
I och med husförhörslängdernas tillkomst 1728 ges en mera ingående upplysning om hur många som egentligen bodde i Torestorp. Fortfarande fanns det tre hemmans-delar, ägda av Börje Olsson och hans hustru Ingrid, Nils Persson och hans hustru Maria och Knut Persson, vars hustru Elin avled 1734. Därjämte bodde i Torestorp Håkan Knutsson, Aron Knutsson och Sven Knutsson, tydligen söner till Knut Persson. Israel Börgesson och Daniel Börgesson var väl söner till Börge Olsson, medan Aron Nilsson väl var son till Nils Persson. Om Per Aronsson i sin tur var son till Aron Nilsson framgår ej av husförhörslängden. Hemmanets båtsman hette Jon Skalm, gift med en Elin. Inhyses var Sven Skalm med hustru Martha och Israel med hustru Maja. Allt som allt var det tjugo personer bosatta på Torestorps ägor 1728. Av dessa upptages endast de tre hemmansägarna Knut Persson, Olof Börgesson och Nils Persson i vallängden vid 1740 års kyrkoherdeval, då Petrus Naesman valdes. Det kan påpekas, att Nils Persson, som ju kom från Pukeberg röstade på lektor Montelius till kyrkoherde. Montelius härstammade från Pukeberg!
Vid vintertinget 1746 beviljades Per Knutsson i Torestorp fasta på 1/3 av ½ mantal Torestorp, som han köpt av sin fader Knut Persson för 160 dlr smt. Vid samma ting upplästes en överenskommelse mellan Per Knutsson och hans broder Gunnar Knutsson, som var gästgivare i Börseryd, daterad d. 27 jan. samma år om över-låtande av en äng på Torestorps ägor, kallad Måssehagen, att nyttjas i bägges deras livstid.
I husförhörslängden för perioden 1755-1788 avspeglas hur hårt hemmansklyvningen slagit i Torestorp. I längden upptages icke mindre än tio ägarefamiljer, som under dessa år ägt hemmansdelar i Torestorp. Olof Bergesson eller Börjesson var son till den i 1728 års mantalslängd upptagne Börje och hans hustru Ingre. Olof var född 1706 och hans hustru hette Ingrid, född 1719. De hade fem barn, alla söner. Den förste i längden, Berge, föddes 1748 och avled 1763. De övriga hette Pehr, f. 1736 och antecknad som gift, Måns, f. 1739 och gift, Sven, f. 1750 och Jonas, f. 1753. Av dessa kom Jonas Olofsson att övertaga en hemmansdel. Han ingick 1773 äktenskap med Lena Ericsdotter, f. 1754. De fick tre barn: Caisa Lena, Stina och Axel, födda mellan 1780 och 1789. Den sistnämnde skulle komma att övertaga gården.
Sven Olofsson blev gift med Kerstin Aronsdotter, f. 1749. De fick till 1778 sex barn: Nils 1765, Maria 1767, Israel 1770, Karin 1772, Peter 1775 och Sara 1778. Sven Olofsson och hans hustru instämde till sommartinget 1775 Eric Ericsson och Brita Aronsdotter i Torestorp beträffande laga delning av hus och tomter vid hemmanet. Denne Eric Ericsson, f. 1738 och hans hustru Brita Aronsdotter, f. 1753, fick sex barn mellan 1769 och 1786: Peter 1769, Carl 1772, Stina 1773, Jonas 1778, Maria 1781, Beata 1786. Av dessa blev dottern Stina gift i Högebo. Efter 1801 försvann familjen från Torestorp.
Den tidigare nämnde Per Knutsson var född 1715. Hans hustru hette Caisa och var född 1722. De hade fyra barn: Brita, Kerstin, Axel och Aron. Axel Persson blev den som övertog gården. Han var född 1748. Hans hustru hette Cathrina Persdotter och var född 1763. De fick tre barn: Gustaf 1786, Sara Lisa och Peter. Sonen Gustaf Axelsson övertog så småningom gården.
Aron Nilsson var född 1715 och gift med Marja Håkansdotter, f. 1720. De hade tre barn: Maria, Kerstin och Brita, födda 1745, 1749 och 1753. Aron Nilsson avled 1787, varefter änkan blev inhyses.
Per Olofsson var född 1736 och son till Olof Bergesson. Han var sedan 1767 gift med Stina Staffansdotter, f. 1746. De fick fem barn: Olof 1768, Maria 1771, Peter 1773, Caisa 1779 och Stina Lena, som tycks ha dött tidigt.
Måns Olofsson var likaledes son till Olof Bergesson och således bror till Sven Olofsson och Per Olofsson. Han var gift med Ingrid Nilsdotter, som var född 1749. De fick sju barn. Måns Olofsson var fjärdingsman. Vintern 1778 hölls urtima ting i Vassmolösa på grund av att soldater vid Kalmar regemente vid hemfärd från Kalmar, dit de varit kommenderade till arbete vid kronobränneriet, begått övervåld mot befolkningen i Ljungby och Madesjö. Bl.a. hade de i fyllan och villan misshandlat Måns Olofsson, som i sin egenskap av fjärdingsman sökt lugna ner dem. Det hade som synes sina sidor att vara ordningens upprätthållare. Måns Olofsson avled 1787.
Jonas Olofsson var född 1753 såsom yngst bland Olof Bergessons söner. Han var gift med Lena Ericsdotter, f. 1754, som väl var syster till Eric Ericsson. De fick tre barn, av vilka sonen Axel föddes 1789. Denne Axel Jonsson övertog så småningom hemmansdelen.
Axel Persson var son till Per Knutsson och född 1748. Om hans överenskommelse med brodern Gunnar Persson i Börseryd är redan talat. Hustrun hette Cathrina Persdotter, f. 1763. De hade tre barn: Gustaf 1786, Sara Lisa och Peter. Gustaf Axelsson skulle övertaga gården.
Aron Persson var född 1758 och gift med Caisa Israelsdotter, f. 1754. De hade två barn: Cathrina och Peter. Axel och Aron Persson samt Eric Ericsson instämdes 1775 till tinget av åborna i N. Ljusås med anledning av en tvist om rätt gräns mellan deras hemmansdelar och N. Ljusås. Syn hade skett d. 9 nov. 1774.
Båtsman för Torestorp under perioden 1755-1788 var Jonas Forsell.
Vi går över till perioden 1782-1801. Husförhörslängden upptager följande hemmans-ägare i Torestorp: Sven Olofsson, Eric Ericsson, Per Olofsson, Jonas Olofsson, som avled 1790, Axel Persson och Joen Persson, som avled 1800. Han var född 1750 och gift med Caisa Isacsdotter, f. 1754. De hade sex barn: Stina 1781, Elin 1783, Peter 1784, Jonas 1790, Axel 1792 och Johannes 1796. Aron Nilsson var född 1715 och avled 1787. Den ovannämnde Måns Olofsson avled 1787 och efterlämnade änkan Ingrid Nilsdotter och sju barn. Som av ovanstående framgår hade hemmans-klyvningen gått långt i Torestorp under de närmast förflutna decennierna. Den skulle bestå under 1800-talet.
Vi går fram några årtionden till decennierna 1821-1840. Olof Persson var son till Per Olofsson och brukade 1/16 mantal till sin död 1833. Änkan Cajsa Lena Petersdotter avled 1838. De hade tre barn: Peter, f. 1811, Adolph f. 1814 och Jonas f. 1818. Det blev Peter Olofsson, som övertog gården. Han ingick äktenskap med Maria Helena Andersdotter, f. 1817. De fick 1836 dottern Wendla Christina. Peter Olofsson överlät hemmansdelen till arrendatorn David Erlandsson, som var född i Lenhofda 1818 och ogift. Han stannade i Torestorp till 1854, då han flyttade till Mortorp. Han hade då gift sig med Stina Petersdotter från Blomkulla, f. 1813. De fick till 1854 fem barn.
1/12 mantal ägdes på 1820- och 1830-talen av Peter Jonsson, f. 1815 och hans hustru Cajsa Petersdotter, f. 1812. Om honom mera längre fram i skildringen. 1/15 mantal äges av Jonas Olofssons och Lena Ericsdotters son Axel Jonasson, som var född 1789 och gift med Cajsa Jonsdotter, f. 1791. De hade tre barn: Lena Stina 1813, Christina 1816 och Gustaf 1818.
1/12 mantal ägdes vid denna tid av Axel Perssons och Cathrina Persdotters son Gustaf Axelsson, född 1786 och gift med Stina Petersdotter, född 1813. Deras tre barn Axel, Peter och Gustafva var födda 1835, 1837 och 1841. Gustaf Axelsson var en ansedd man i Madesjö och innehade flera förtroendeuppdrag. Han var nämnde-man för östra fjärdingen, blev 1831 medlem av sundhetsnämnden och 1833 medlem av jaktkommitten för rovdjursbekämpningen.
1/12 mantal ägdes av Jonas Aronsson och Brita Olofsdotter, som bägge avled under perioden, Brita Olofsdotter 1834, då hon var änka. Gården övergick nu till Andreas Jonasson, men som denne var född 1815 och alltså minderårig brukades den till en tid av brukaren Jonas Carlsson, som var från Älghult och var född 1791. Hustrun Christina Petersdotter var från Allgutsboda och född 1799. Jonas Carlsson blev senare ägare av 1/24 mtl i Torestorp. Makarna fick fem barn.
1/30 mantal ägdes under 1820- och 1830-talen av Samuel Petersson, f. 1797 och hans hustru Cajsa Petersdotter, f. 1802. De fick 5 barn: Peter 1829, Jonas 1831, Nils 1834, Maria 1837 och Johanna 1840. Sonen Jonas Samuelsson skulle 1859 efterträda fadern på gården. Han ingick samtidigt äktenskap med Christina Johans-dotter från Pukeberg, f. 1835.
Utöver nu nämnda hemmansägare fanns också en nybyggare Jonas Petersson, som var född 1807 och torparen Måns Olosson, f. 1798 med hustru Lena Israelsdotter. De hade 9 (!) barn. Dessutom bodde ett stort antal inhyses på Torestorps ägor. Det var ett folkrikt hemman!
Under 1850-talet fanns David Erlandsson kvar som arrendator men han flyttade 1854 till Mortorp. 1/8 mantal ägdes fortfarande av Peter Jonsson och Cajsa Petersdotter, som var född i L. Ebbehult. Peter Jonsson köpte Jonas Olofssons ägor, sedan denne 1858 flyttat till N. Persmåla. Anders eller Andreas Jonasson flyttade 1853 till Markus-torp. 1/15 mantal ägdes av Gustaf Axelsson, f. 1818. Jonas Carlsson och Christina Petersdotter tog 1860 undantag av sonen Peter Magnus Jonsson. Denne var född i Brokagärde 1829. Han gifte sig 1862 med Christina Olsdotter, f. 1832. 1/12 mantal ägdes under 1850-talet av Olof Petersson, som var född i Ö. Bondetorp 1803 och avled i den svåra rödsotsepidemien 1858. Gården övertogs av sonen Johan Peter Olsson, f. 1833. Han gifte sig 1860 med Carolina Petersdotter från Blomkulla.
På 1/30 mantal tog Samuel Peterssons änka undantag av sonen Jonas Samuelsson, som redan påpekats. Om hans giftermål med Christina Johansdotter från Pukeberg är redan talat.
Från Dackebo kom 1850 Johannes Jonsson på 1/15 mantal. Han var född i Mellan-Örsjö 1816 och gift med Christina Petersdotter från N. Otteskruf. De hade fyra barn. Familjen flyttade redan 1852 till N. Otteskruf. Efterträdare på gården blev Jonas Olsson eller Olofsson, som var född i Torestorp 1818 och son till Olof Persson eller Petersson och Cajsa Lena Petersdotter. Han var gift med Sophia Petersdotter från Ö. Smedstorp, f. 1827. De hade fyra barn: Johan August 1847, Peter Olof 1849, Ida Mathilda 1851 och Amanda Augusta född 1856 i Torestorp. Familjen flyttade till N. Persmåla 1858.
1/12 mantal arrenderades under åren 1854-1860 av Jonas Svensson och hans hustru Maria Jonsdotter. Han var född i Allgutsboda 1811, men kom närmast från Lindås. Maria Jonsdotter var född i N. Bondetorp 1817. De hade sex barn. Familjen flyttade 1860 till Markustorp i samband med att Peter Gustafsson kom hem från Mortorp. Han var son till Gustaf Axelsson. Om honom mera längre fram.
Det bodde många flera människor i Torestorp under 1850-talet. Flera undantags-änkor, båtsmannen nr 243 Carl Johan Petersson Thorell, som var född i Lilla Gangsmad och 1855 flyttade till St. Idehult, torparen Johan Magnusson, som var från Ramkvilla och kom till Torestorp 1846 från Dörby. Hustrun Charlotta Petersdotter var från N. Persmåla. De hade tre barn. Torparen Gustaf Israelsson var född i Sigislaryd 1825 och kom till Torestorp från Flemmingeland 1853. Samtidigt gifte han sig med Maria Helena Carlsdotter-Warme från Hälleberga. Gustaf Israelsson var en av Madesjö sockens mest kända oxdrivare, dvs han drev oxflockarna härifrån till Stockholm. Oxuppfödning tycks ha bedrivits med stor framgång i Torestorp. Peter Magnus Jonsson och Peter Jonsson var bägge framstående oxuppfödare. Till nu nämnda invånare i Torestorp bör läggas minst fyra backstugusittarefamiljer och flera inhyses. Hemmanet kan med fog kallas överbefolkat vid århundradets mitt.
Vi övergår nu till 1860-talet. Peter Gustafsson som 1860 övertagit 1/12 mantal gifte sig med Mathilda Charlotta Petersdotter, som var född 1844. De fick under 1860-talet sönerna Carl Gottfrid 1864 och Johan Lorentz 1869. Den ovannämnde oxuppfödaren Peter Jonsson var född i Torestorp 1815 som tidigare nämnts. Hustrun Cajsa Peters-dotter avled 1864, varefter Peter Jonsson 1865 gifte om sig med Johanna Christina Andersdotter, som var född 1841. De fick 1866 dottern Christina Augusta. Peter Jonsson var en tid nämndeman för östra fjärdingen och blev 1863 medlem av Madesjös första k.-nämnd. Han skänkte 1868 tre nya nummertavlor till Madesjö kyrka. Han utökade sin hemmansdel genom att inköpa Jonas Olofssons ägor, så att han härefter ägde 1/8 mantal, den största hemmansdelen i Torestorp.
1/12 mantal ägdes av en annan ”oxagubbe” Peter Magnus Jonsson. Om honom har tidigare talats. Med hustrun Christina Olsdotter fick han på 1860-talet fyra barn: Johan Emrik 1863, Carl Amandus 1866, Hilda Amanda 1868 och Pehr Elof 1870.
1/15 mantal ägdes fortfarande av Gustaf Axelsson och 1/12 av Johan Peter Olsson, f. 1833 och 1860 gift med Carolina Petersdotter, f. 1838. Han sålde 1/24 av sin gård till förut nämnde Peter Magnus Jonsson, som var gift med hans syster Christina Olsdotter. 1/30 mantal slutligen ägdes av Jonas Samuelsson och Christina Johans-dotter, som under 1860-talet fick fyra barn: Joseph 1861, Johan August 1862, Hanna 1864 och Ida 1867. Under 1870-talet tillkom ytterligare tre: Amandus 1871, Carl Viktor 1874 och Pehr Otto 1878.
Under 1870-talet skedde inga större förändringar i ägoförhållandena i Torestorp. Peter Gustafsson började nu framträda som kommunalman i Madesjö. Det började blygsamt med att han 1877 blev suppleant i styrelsen för Madesjö Nya Brandstods-bolag. Längre fram blev han vice ordförande i kommunalnämnden 1889-1892 och vice ordförande i kommunalstämman 1891-1895. Han blev 1894 suppleant och 1896 ordinarie medlem av styrelsen för Madesjöbanken och till sist 1897-1904 ordförande i bankens styrelse. Som vice ordförande och efterträdare fick han Wilhelm Andersson i Resebo!
1/8 mantal ägdes fortfarande av f. nämndemannen Peter Jonsson, 1/12 mtl av Peter Magnus Jonsson. På 1/15 mtl avled Gustaf Axelsson 1876. Hans gård inköptes av smeden Isak Lander från Flerohopp, som i samband med järnbrukets nedläggning bytte yrke och blev bonde. Han var gammal, född 1803, och gift med Johanna Christina Israelsdotter, f. 1816. De hade två barn: Emma Sofia 1849 och Gustaf Ferdinand 1854.
Från Kristvalla inflyttade 1876 Peter Jonsson d.y., född 1821. Hans hustru hette Wendla Gustafva Persdotter och var född 1832. De hade två barn: Clara Sofia 1863 och Almida Christina 1869. På 1/24 mantal satt fortfarande Johan Peter Olsson och Carolina Petersdotter. De hade en fosterson: Oscar Constantin, f. 1865. 1/30 mantal ägdes fortfarande av Jonas Samuelsson och Christina Johansdotter. Antalet undan-tagsfolk, arbetare och backstugusittare var fortfarande stort.
Vi avslutar med förhållandena, som avspeglas i husförhörsboken 1891-96. Peter Gustafsson hade tre barn: Johan 1869, Augusta 1871 och Per Algot 1883. På Peter Jonssons 1/8 mtl satt nu Alfred Jonsson. Han var född 1862 i Kristvalla och sedan 1886 gift med Kristina Augusta Petersson, f. 1866 och dotter till Peter Jonsson. De hade sonen Carl Emil Teander, f. 1887 och dottern Nanny Alfrida Augusta, f. 1893. Alfred Jonsson var kommunalman. Han var 1903 styrelsesuppleant och 1904 ordinarie styrelsemedlem i Madesjöbanken. Han invaldes 1919 i Madesjö kommuns första kommunalfullmäktige.
1/12 mantal ägdes fortfarande av Peter Magnus Jonsson och Kristina Olsdotter. De hade två barn: Hilda Amanda 1868 och Per Algot 1873. På 1/16 mtl hade Gustaf Lander efterträtt fadern Isak Lander. Han var gift med Matilda Andersson, f. 1852. De hade fyra barn: Carl Algot 1883, Gustaf Viktor 1884, Johan Ernst 1887 och Erik Albert 1890. 1/15 mantal ägdes nu av Carl Johan Jonsson, född 1861 i Kristvalla och sedan 1890 gift med Clara Sofia Petersson, som var dotter till Peter Jonsson d.y. och Wendla Gustafva Persdotter. De fick 1894 sonen Karl Gotthard. 1/24 mantal ägdes nu av Johan Peter Olsson, som var född 1833. Hustrun Carolina Petersdotter avled 1893. På 1/30 mantal avled Jonas Samuelsson och gården sköttes av sterbhuset. Äldste sonen hette Josef Jonsson och hans syskon Ida, Carl Viktor, Amandus. Den sistnämnde emigrerade till USA 1892.
Till nu nämnda hemmansägare kom även under 1890-talet ett stort antal andra personer. Där fanns flera undantagsänkor och tre torpare: på Peter Magnus Jonssons ägor Carl Wilhelm Petersson med hustru och fyra barn, på Alfred Jonssons gård Gustaf Israelsson med hustru och dotter, på Landers gård Frantz Johan Petersson, som avled 1894 efterlämnande änka och fyra barn. Därjämte fanns arbetare, inhysesänkor och inhysespigor. Man skulle trott, att en så starkt befolkad by skulle levererat många emigranter. Så är dock icke fallet. Totalt utvandrade endast 9 personer från Torestorp fram till 1915. De var: 1869 pigan Johanna Samuelsdotter, dotter till Samuel Petersson och född 1840. Först 1884 följde nästa utvandrare: pigan Gerda Petersson, f. 1866, och pigan Kristina Petersdotter, f. 1865. År 1892 utvand-rade som ovan påpekats bondsonen Amandus Jonsson och samma år Jonas Petersson, f. 1870. År 1900 emigrerade Gustaf Landers son Karl Algot och arbetaren Johan Ferdinand Teodor Petersson, f. 1882. År 1902 lämnade drängen Gustaf Hjalmar Almquist Sverige och 1906 slutligen Ernst Fritiof Svensson, f. 1886.
Till sist skall nämnas, att laga skifte genomfördes i Torestorp åren 1842-1843.