Toresbo

http://kartor.eniro.se/m/pSbkl

Lästips: Ingvar Andersson: Toresbo kvarn i Hembygdskrönikan 1999 s 162.

Birgit Gustafsson: Slåttervisa från Toresbo I Hembygdskrönikan 1998 s 119.

Inger Kvillner: Min barndom och uppväxt i Toresbo i Hembygdskrönikan 2009 s 140.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Toresbo hette ursprungligen Toresboda, vilket torde betyda de av Tore uppförda bodarna. Hemmanet har upptagits under medeltiden. Namnet Toresboda användes till omkring 1630, varefter den kortare benämningen slog igenom. Hemmanet finns med i den förteckning, som gjordes upp 1533 med anledning av den extraskatt, den s.k. gärden, som togs upp detta år med anledning av inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. Enligt detta register har Karl Eijlofsson i Toresbo att utge 2 mark penningar till denna gärd. Denne Karl Eijlofsson eller Eloffson kallas i övriga källor för Karl Kraak. Namnet Kraak eller Kråk måste betyda, att han var släkt med Hermod i Ebbehult, som egentligen hette Hermod Elofsson. Var de kanske bröder? Det verkar sannolikt. I så fall var Karl Kråk farfars broder till Sven Håkansson Kråk, ”majoren på Ebbehult”. Enligt de äldsta fogderäkenskaperna av år 1539 skulle ”Karl Kraak i Toresboda” i avrad erlägga fodring för 2 hästar, 3 lispund smör, en öra och en packe näver. Denna avrad höjdes de följande åren. Enligt 1541-1542 års fogderäkenskaper var den 5 fyrkar, dvs 1¼ öre, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dags-verken och fodring för 6 hästar. Som synes en kraftig höjning. Det var den kraftiga höjningen av framför allt fodringen, som var en av orsakerna till dackefejdens utbrott. Karl Kråk brukade länge Toresbo. Han återkommer i fogderäkenskaperna ända fram till tionderäkenskaperna 1575. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade han följande tillgångar: koppar-1 lispund (= ungefär 7,5 kg), oxar-2, kor-7, treårsungnöt-2, ettårs-ungnöt-6, får-3, svin-10. Tio procent härpå renderade Karl Kråk en skatt på 17 mark 1 öre, vilket gör, att han måste räknas till de mera välmående bönderna i Madesjö. Hans brorson Karl Hermodsson i Stora Ebbehult hade 5 mark 1½ öre i skatt till Älfsborgs lösen.

I 1580 års fogderäkenskaper har Karl Kråk efterträtts som brukare av Toresbo av Per Hermodsson, vilken att döma av efternamnet var son till Hermod i Ebbehult. Han hade tidigare brukat ett hemman i Madesjö men efter farbrodern övertagit Toresbo. Enligt 1591 års fogderäkenskaper var hans avrad 1 öre 6 penningar, 1 skäppa korn, 2 lispund smör, 1 packe näver, 1 kleff tåt (lin eller bast), 4 dagsverken och fodring för 8 hästar. Per Hermodsson var ännu kvar 1601, då han inför den s.k. rumpeskatten deklarerade sina tillgångar: 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 3 tunnor säd. Det verkar litet om man jämför med Karl Kråks tillgångar 1571, men flera nödår hade inträffat strax före, vilket kan förklara minskningen i tillgångar.

Hur länge Per Hermodsson brukade Toresbo är ovisst, men 1613 hade han efterträtts av Anders Persson, som sannolikt var en son. Han betalade till Älfsborgs lösen 1 koppardaler och 1½ silverdaler. Vem den ”utfattiga” änka var, som är upp-tagen i längden och som ej bidrog med något till Älfsborgs lösen är omöjligt att säga. Kanske var det Per Hermodssons änka? Dessutom upptages under rubriken ”utfattiga och inhyses” en ”Peer i Torssbomåla” som ej heller ansågs kunna bidraga till Älfsborgs lösen. Om honom heter det ”slätt uthfattig”. Anders Persson står som brukare av Toresbo ett stycke in på 1620-talet. 1623 är han knekt i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente, men 1625 hette brukaren Per, som kanske var hans son. I detta års kvarntullmantalslängd står Per upptagen för en kvarntull av 6 öre 6 penningar men i 1628 års mantalslängd upptages två brukare i Toresbo och en i Toresbomåla. ”Swen i Toresboda” hade 2 tunnor säd, 6 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. ”Olof, ibm” hade 1 tunna säd, 1 ko och 4 kvigor. ”Birger i Toresbomåla” hade ½ tunna säd, 1 gammalt sto, 1 ko. När vi går fram till 1629 står Per på nytt för Toresbo. I den längd, som upptager ödeshemman i Madesjö 1629 står ”Per i Torssboda” för ½ hemman.

Per fanns kvar in på 1630-talet och fick 1633 frihet från avrad till 1636, men detta år måste han ha avlidit eller lämnat hemmanet, ty 1633 års jordebok nämner en Bo i Toresbo som brukare av hemmanet. Hans tillgångar var: 2½ tunna säd, 1 ungsto, 2 stutar, 2 kor och 1 kviga. Det var vad man kunde vänta av en nyetablerad brukare. Börje eller Birger i Toresbomåla hade ½ tunna säd, 1 ungsto och 3 kor. Bo hette Jonsson i efternamn och han övertog Pers frihet till 1636. Börge i Toresbomåla tycks ha avlidit 1633, ty hans namn är överstruket i mantalslängden och ersatt av ”Enkian i Toresbomåla”. I 1641 års mantalslängd är Bo ersatt av ”hustru Maria i Torsbo” som hade 1 ko, 1 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Bland inhyses nämnes ”Simon i Torsbomåla”. För övrigt saknas hemmanet i denna mantalslängd. Bo Jonsson har sannolikt dött, ty hans hustru nämnes som ensam på hemmanet i 1644 års mantalslängd. I mantalslängderna för 1648, 1649 och 1650 nämnes ”änkan i Toresbo”. Hon brukade följaktligen hemmanet efter mannens död.

Det fanns fler människor i Toresbo vid denna tid, som framgår av kyrkoräken-skaperna. 1646 gav en Mårten i Toresbo 1 mark till kyrkan och 1650 gav Simon och Johan 6 öre till prästgårdens renovering. Denne Johan hette Persson i efternamn och var sannolikt son till ovannämnde Per i Toresbo. Han brukade hemmanet 1655, men innan dess hade Toresbo drabbats av den stora skogsbranden 1652. Toresbo blev avbränt och förmedlades till ¼ hemman. Brukaren fick frihet från avrad åren 1654-1660. Johan brukade hemmanet hela 1660-talet och in på 1680-talet. Enligt 1682 års jordebok var hemmanet då förmedlat till ½ hemman från 1661.

Johan vittnade i en uppmärksammad rättegång 1678 mellan Anders Trälod i Stora Ebbehult och sexmannen Jacob i Säfsjö. Han var även medlem av kyrkans nämnd 1685 och 1687. Det vittnar om att han var en ansedd man i socknen. Han står som brukare av Toresbo senast i 1686 års jordebok, där hans årliga ränta anges till 8 dlr 21 öre 9 penningar. I 1697 års kvarnkommissions protokoll heter brukaren Sven Johansson, om vilken det heter: ”kan mala för tull”. Hans kvarntull sattes till 3 dlr 8 öre. I 1699 års jordebok är Toresbo kvarn och ålfiske särskilt uppfört och skatten satt till 3 dlr 8 öre. Sven Johansson var säkert en son till Johan, som tydligen levde ännu 1697, då han skänkte pengar till kyrkan. Tidigare nämnda Toresbomåla återfinns 1699. Dess årliga avrad var låg: 26 öre. Toresbo blev från 1699 uppvärderat till 3/8 hemman. I 1717 års mantalslängd är Toresbo delat mellan Sven Johansson och Åke Svensson, som vardera brukade 3/16 mtl. Åke Svensson var säkerligen son till Sven Johansson. I en notis i 1714 års dombok talas också om en båtsman Olof Säll i Toresbo. 1740 fanns det fortfarande två brukare: Jon Svensson och Åke Svensson.

Uppdelningen mellan två brukare bestod under 1700-talet. I husförhörslängden 1755-1788 upptages som brukare av 3/16 mtl Åke Svensson, som uppges vara född 1686 och gift med Maria Nilsdotter. De hade 5 barn: Segrid, f. 1740, Stina 1749, Ingeborg 1751, Kerstin 1757 och Johannes 1764. Den andra hemmansdelen brukades av Johan Svensson, som var född 1716 och säkerligen son till Sven Johansson. Han var gift med Kierstin, född 1720. De hade 3 barn: Segrid, född 1747, Olof 1750 och Sven. Båtsman för Toresbo var Nils Andersson Snäll, som var gift med Åke Svenssons dotter Segrid Åkesdotter. De hade 4 barn. Dessutom fanns det redan nu ganska många inhyses, som för längre eller kortare tid bodde på ägorna.

Under 1700-talets två sista decennier ökade antalet hemmansdelar till 3. Johan Svenssons son Olof Johansson var född 1750 och från 1776 gift med Ingrid Svens-dotter, som var född 1752. De var barnlösa. Jonas Jönsson var född 1752 och gift med Maria Jonasdotter, född 1770. De fick fram till 1802 fyra barn: Segrid 1793, Gustaf 1795, Jonas 1796 och Ingrid 1799. En tredje hemmansdel innehades av Per Johansson, född 1734 och gift med Kierstin Danielsdotter, född 1735. Han hade två döttrar Stina född 1776 och Ingrid född 1779. Han tog undantag av Nils Håkansson, född 1769, och Caisa Lena Nilsdotter, f. 1782, som gifte sig 1802. Undantag hade också Jonas Persson, f. 1738, och Stina Åkesdotter, född 1744. Jonas Persson avled emellertid redan 1789. Båtsman var Nils Snäll. Det fanns två torpare Sven Svensson, gift med Segrid Andersdotter, och Håkan Andersson, gift med Stina Nilsdotter.

Under perioden 1802-1814 fanns det fortfarande tre hemmansägare i Toresbo. Olof Jonsson eller Johansson och Ingrid Svensdotter fick nu sonen Petter. Jonas Jönsson gifte sig nu för andra gången. Den nya hustrun hette Stina Persdotter, född 1783. I det nya äktenskapet föddes 3 barn: Maja 1804, Olof 1807 och Nicolaus 1811. Nils Håkansson och Cajsa Lena Nilsdotter fick 3 barn: Håkan 1804, Brita Stina 1808 och Ingrid Lena 1810.

Under åren 1815-1821 avträdde Jonas Jönsson och hans hustru sin hemmansdel till äldsta dottern Segrid, f. 1793, och hennes man Staffan Olsson, f. 1785. De brukade 3/32 mtl medan brodern Gustaf Jonsson till en tid brukade den andra halvan eller 3/32 mtl. Nils Håkansson och Cajsa Lena Nilsdotter brukade 3/16 mtl. De fick 5 barn: Håkan 1804, Brita Stina 1808, Ingrid Lena 1810, Maria 1815 och Sven 1818. 3/32 mtl brukades en tid av Jöns Persson, född 1780 och gift med Segrid Jonsdotter, f. 1790. Om honom står antecknat: ”lever gudlöst och är elak mot hustrun”. Inte rekommen-derande!! Han var vid periodens slut undantagsman. Undantagsmannen Per Jonsson avled 1818. Undantagsman var nu också Olof Jonsson, f. 1750, och gift med Ingrid Svensdotter, f. 1752. Stina Åkesdotter, f. 1744 bodde också som undan-tagsänka på ägorna. Torparna Jonas Svensson och Olof Frimodig flyttade under perioden från Toresbo. Den senare bosatte sig på Stora Ebbehults ägor. Övriga torpare var Sven Nilsson, f. 1780, med hustru Maria Olofsdotter, f. 1782, Olof Nilsson, f. 1778, med hustru Stina Håkansdotter, f. 1766 och dottern Inga Lena, f. 1811, Jaen Olsson, f. 1792, med hustru Brita Stina Petersdotter, f. 1796, och sonen Jonas Peter, f. 1820, Peter Israelsson, f. 1790, med hustru Brita Stina Månsdotter, f. 1784. Utom de nu nämnda bodde flera inhyses på Toresbo ägor.

Under 1820- och 1830-talen fick Staffan Olsson och Segrid Jonsdotter fyra barn: Peter föddes 1822, Maria Christina 1824, Helena 1828 och Carl Johan 1835. Nils Håkansson och Cajsa Lena Nilsdotter avstod sin hemmansdel till dottern Ingrid Lena Nilsdotter och hennes man Peter Jonsson, f. 1806. De överlät i sin tur gården till Nils Håkanssons äldste son Håkan Nilsson. Den tredje hemmansdelen ägdes nu av Nils Svensson, f. 1794, och hans hustru Stina Jonsdotter, f. 1803. De fick 1824 dottern Johanna, 1826 dottern Karin och 1829 dottern Christina. Undantagsmannen Olof Joensson avled 1826. Torparna Sven Nilsson och Olof Nilsson flyttade bort liksom Peter Israelsson, alla med hustru och barn. Kvar som torpare var Jonas Olsson, f. 1767 och gift med Elin Johansdotter, f. 1775. Avskedade båtsmannen Olof Svartman var född 1775. Han var gift och hade 6 barn. Flera inhyses bodde på ägorna.

Vi går fram i tiden till 1840-talet. På 1/8 mtl avled Håkan Nilsson 184? och efter-lämnade änkan Cajsa Greta Malmquist och 5 barn: Anna Gustafva, f. 1830, Wendla Christina, f. 1834, Carl Johan, f. 1836, Emma, f. 1840 och Sofia, f. 1848. På nästa hemmansdel, 3/32, avled Stephan Olsson 1842. Änkan Segrid Jonsdotter tog undantag av sonen Peter Staffansson, f. 1822. Han gifte sig 1845 med Brita Stina Petersdotter från Björstorp, f. 1827. De fick 1848 dottern Emma och 1849 sonen Carl. Peter Staffanssons syster Helena blev 1851 gift i Stora Idehult. Nils Svensson på 3/32 mtl avled hastigt under slåtter 1844. Änkan Stina Jonsdotter, f. 1803 i Käringskruf, tog undantag och överlät gården på arrende till Peter Staffansson tills dottern Christina Nilsdotter, f. 1828, och hennes man Peter Jonsson, född i Oskars socken 1819, kunde övertaga den 1849. De fick 1850 dottern Wendla Lovisa. Av övriga boende på ägorna kan nämnas torparen och båtsmannen Jonas Olsson Snäll, som var född i Käringskruf 1800 och gift med Anna Nilsdotter från Hagby, född 1797. De hade 7 barn. Torparen och båtsmannen Olof Wästerberg var född i Södra Örsjö 1803. Hustrun Maria Petersdotter, född i Gangsmad 1804, hittades 1850 död i Toresbo hage. De hade 2 fosterbarn. Båtsman nr 257 Peter Petersson Råberg var född 1816 och gift med Catharina Magnidotter från Vissefjärda, f. 1816. De hade 4 barn. Han var båtsman för Råddemåla men bodde i Toresbo. Torparen och båts-mannen Nils Petersson Modin var född i Västra Agebo 1812 och gift med Maja Lisa Nilsdotter, född i Björstorp 1801. Han var båtsman för Hökahult. Torparen Olaus Danielsson var från V. Agebo och född 1820. Han kom till Toresbo från Holmen 1850, då han gifte sig med Maria Danielsdotter från V. Säfsjö, född 1825.

På 1850-talet tog änkan Cajsa Gretha Fredriksdotter Malmquist undantag av Peter Staffansson och Brita Stina Petersdotter. De fick på 1850-talet ytterligare 3 barn: Mathilda 1852, Johan 1855 och Carl Vilhelm 1859. Peter Jönsson på nästa 3/32 mtl sålde 1853 till Johannes Svensson i Ramsjö och flyttade till Oskars socken. Johannes Svensson sålde i sin tur till Carl Johan Staffansson, yngre broder till Peter Staffansson. Han tillträdde 1856 och gifte sig samma år med Johanna Petersdotter från Björstorp, född 1839. Hon avled redan 1859 och efterlämnade 2 barn: Ida Lovisa född 1857 och Peter August född 1859. På den tredje gården på 3/32 mtl tillträdde Carl Johan Håkansson 1858 och gifte sig följande år med Wendla Maja Gustafsdotter från Lilla Ebbehult, född 1838. Samma år 1859 flyttade de till Bäckebo.

På ägorna bodde många båtsmän. De flesta var kvar från 1840-talet. Ny var torparen och avskedade båtsmannen Gustaf Johansson Blom, född i Norra Örsjö 1817 och gift med Elin Persdotter från Södra Säfsjö, född 1818. Ny var också båtsmannen och torparen Gustaf Axelsson Wittenberg, född i Erngislahyltan 1825 och gift med Magdalena Mattisdotter från Oskars socken, född 1828. De kom 1852 från Kåtterås till Toresbo. Ny var också avskedade båtsmannen Olof Westerling, f. 1802. Båts-mannen Nils Peter Jonsson Ny var född 1826. Han var gift med Lovisa Johansdotter från Floahult, född 1819. De kom till Toresbo 1857. De hade 3 barn.

Från Södra Örsjö inflyttade 1853 torparen Nicolaus Jönsson, född 1811. Han var gift med Stina Börjesdotter och hade 6 barn. Från Olofsbo inflyttade 1856 torparen Anders Petersson Sjöberg, född i Lilla Granås 1817. Han var gift med Ingrid Maria Johansdotter, född 1818. De hade 4 barn. Från Ryssby kom 1860 mjölnaren Carl Johansson, född i Madesjö 1833 och 1860 gift med Helena Olofsdotter, född i Kroksjö 1842.

På 1860-talet lämnade Peter Staffansson med familj Toresbo och flyttade 1870 till Stora Ebbehult, som han 1867 köpt på exekutiv auktion efter Anton Holm för 135 000 rdr rmt. Peter Staffansson var då en betrodd man i Madesjö. Bl.a. var han nämndeman åren 1862-1867. Sin gård i Toresbo arrenderade han ut till Nils August Petersson, född 1832 i Kristvalla. Han var gift med Edla Mathilda Andersdotter, född 1847. De fick 1868 dottern Hulda Sophia. Innan de tillträdde brukades Peter Staffanssons gård av svärsonen Johannes Jonsson, som var gift med äldsta dottern Emma Petersdotter. Den tredje gården på 3/32 mtl brukades alltjämt av Peter Staffanssons yngre broder Carl Johan Staffansson, som blivit änkling 1859. De tidigare nämnda båtsmännen bodde kvar i Toresbo. Ny var avskedade båtsmannen och torparen Johan Axelsson Roth, född 1832 i Erngislahyltan, som inflyttade från Norra Björnahult 1867. Olaus Andersson och Emma Håkansdotter fick på 1860-talet fyra barn: Amanda föddes 1861, Amandus Viktor 1863, Hulda Sofia 1865 och Olga Dorothea 1868.

På 1880-talet flyttade Olaus Andersson med hustru och 8 barn till Kalmar. Det skedde 1888. Gården övergick till C. G. Mattiasson i Olofsbo. Nästa gård på 3/32 mtl hade stannat i Peter Staffanssons ägo, när han 1870 flyttade till Stora Ebbehult. När han 1885 gjorde konkurs och flyttade till Karlslunda skingrades familjen. Hustrun hade dött 1882. Gården i Toresbo ägdes av konkursboet, tills sonen Frans Emil Petersson kom hem 1887. Det kan nämnas, att systern Helena Augusta Petersson också flyttade hit men att hon 1888 emigrerade till USA. En äldre broder Karl Vilhelm Petersson flyttade 1887 till Stockholm. Hans 3/32 mtl arrenderades från 1889 av Gustaf Fredriksson, som kom från S:t Sigfrid. Han var gift med Peter Staffanssons dotter Mathilda Petersdotter, f. 1852. De hade 9 barn! Den tredje gården brukades av Peter Johansson, f. 1846, och Ida Lovisa Carlsdotter, f. 1857. De hade 5 barn: Gerda Mathilda, f. 1878, Johanna Erika, f. 1880, Carl Ragnar, f. 1881, Signe Gunhild, f. 1883 och Nils Gustaf Jarl Robert, f. 1885. Karl Johan Staffansson hade nu undantag.

4 torpare bodde på ägorna under 1880-talet. Karl Gustaf Jonsson var född 1834 och sedan 1868 gift med Gustafva Johansdotter, f. 1839. Han ägde jord och hade 4 barn. Pehr August Jonsson var född 1842 och gifte sig 1867 med Ida Mathilda Karlsdotter, f. 1840. De hade också 4 barn. Karl Johansson var född 1833 och sedan 1860 gift med Helena Olsdotter, f. 1832. Av deras 5 barn emigrerade döttrarna Ida Mathilda och Amanda Sofia 1881 till USA. Den övriga familjen flyttade samma år bort från Toresbo. Erik Petersson var född 1811 och gift med Kristina Jonsdotter, född 1817. De hade en son Jonas Peter som var född 1862. Mjölnaren Sven Gustaf Kristoffersson var född i Hofmantorp 1862, kom 1887 till Toresbo men emigrerade till USA 1889. Hans företrädare mjölnaren Johan Gustaf Jonsson var född 1845 i Oskars socken och flyttade 1885 till Algutsboda. Båtsmannen Ny avled 1886 och hans änka 1889. Snickaren Johan Amandus Gustafsson var född 1858 i Algutsboda och gifte sig 1886 med Charlotta Nilsson, f. 1860, men avled redan 1887. Två f.d. båtsmän bodde på ägorna. Johan Axelsson Roth var född 1832 och gift med Kerstin Fredriksdotter som var född 1830. De hade 6 barn. Joel Svensson Österman var född 1835 och gift med Ingrid Maria Johansdotter, f. 1830. De hade en dotter Anna Sofia som var född 1865. Många arbetare med familjer bodde på 1880-talet på ägorna. De flesta flyttade snart bort. Till USA emigrerade 1881 pigan Lovisa Josefsdotter, f. 1849 med sonen Karl Henning, f. 1873. År 1888 hade torparen Gustaf Peterssons son Otto Theander Högsten emigrerat till USA.

Vi går fram till 1890-talets första hälft. Ägareförhållandena är nu helt förändrade. 3/32 brukas nu av Peter Johansson, f. 1846 och sedan 1877 gift med Ida Lovisa Carlsdotter. De hade 5 barn. Nästa gård på 3/32 mtl ägdes av Gustaf Fredriksson, f. 1854 och sedan 1877 gift med Matilda Petersdotter, född 1852. De fick på 11 år icke mindre än 10 barn! Carl Amandus föddes 1878, Hilma Helfrid 1879, Gerda Ester Maria 1881, Gustaf Richard 1883, Agnes Viktoria 1884, Olga Ragnhild Constance 1886, Henrik Fabian Vilhelm 1887, Oskar Fredrik Eugen 1888, Johan Ernst Thorsten 1890 och Bertha Mathilda Charlotta 1892. Carl Johan Staffansson hade nu undantag och hans gård brukades av Carl Gustaf Jonsson, född 1834 och 1868 gift med Gustava Johansdotter, f. 1839. De hade 4 barn: Johan Emrik, f. 1870, Axel Robert, f. 1873, Anna Vilhelmina, f. 1878, och Gustaf Adolf, f. 1884.

Endast en torpare fanns nu på ägorna: Carl Johan Petersson, född 1865 i Vissefjärda och 1891 gift med Charlotta Nilsson, f. 1860. Han kom från Oskars socken 1891. Hans syster Karolina Petersson, f. 1872, kom till Toresbo från Karlslunda 1892. Snickaren Johan August Lindell var född 1858 och sedan 1885 gift med Emma Johanna Jonsdotter från Skirö, född 1863. De fick 1887 sonen Carl Oskar. Mjölnaren Karl Gustaf Karlsson var från Hälleberga och född 1841. Han var gift med Mathilda Sofia Jonsdotter, född i Hälleberga 1851. De flyttade till Toresbo 1894. De hade 6 barn. Två f.d. båtsmän bodde på ägorna: Johan Nilsson Roth och Joel Österman. Den senare var från Arby och född 1835. Hans hustru var också från Arby och född 1830. Flera arbetarefamiljer bodde på ägorna. En arbetare Frans Johan Sjöqvist vistades i USA från 1891 men hade lämnat hustru och 3 barn hemma.

Till sist frågan om emigrationen från Toresbo fram till 1894. 1868 emigrerade pigan Carolina Johannisdotter till Sydamerika. Därefter dröjde det till 1881, innan vi hör talas om någon utvandring därifrån. Men detta år emigrerade pigorna Ida Mathilda Karlsson, Amanda Sofia Karlsson och Lovisa Josefsdotter med en son till USA. Torparen Gustaf Peterssons son Otto Theander Högsten emigrerade 1888. Han följdes 1889 av mjölnaren Sven Gustaf Kristoffersson och 1891 av arbetaren Johannes Sjöqvist. Totalt åtta personer emigrerade således från Toresbo fram till 1890-talets början.