Etikett: smör

Nedan följer den den kompletta jubileumsskriften

Till Andelsägarna i Nybro Centralmejeri
Föreliggande lilla historik avser inte att ge en fullständig framställning av utvecklingen under de gångna 70 år, som sett det lilla bolaget Nybro Mejeri av år 1883 och den unga och förhoppningsfulla andelsföreningen av år 1903 växa ut till det företag med omslutning på omkring 4 miljoner kronor, det är i dag. Historiken vill i spridda drag berätta episoder och händelser ur det förgångna av betydelse för mejeriets utveckling.
Det är en lång rad dugande och framsynta ledare, som gjort vårt mejeri till vad det är i dag. Många ha nämnts på de följande sidorna men långt ifrån alla. En människas insats kan alltid bli föremål för skiftande omdömen.
Om en andelsförening gäller ändå mer än om något annat företag, att dess styrka beror inte i första hand av ledningens åtgärder och förmåga. Fältherren ensam vinner inte slaget, har man sagt. När det gäller Andelsföreningen Nybro Centralmejeri är det inte bara en fältherre och en stor arme av underlydande. Andelsägarna äro alla fältherrar, som tagit och måste ta samma del i slaget för fortsatta framsteg. Andelsägarnas solidaritet är det som ger rörelsen dess styrka och vad som främst verkat till den framgång, dagens 50-åring vunnit i livet.
I den förhoppningen, att minnena från gångna tider skola ytterligare stärka sammanhållningen inom vår rörelse över¬lämnas denna lilla historik till andelsägarna.
Nybro i augusti 1953.
Utgivarna.

Nybro Mejeri en spänstig jubilar
Andelsföreningen Nybro Centralmejeri fyller i är 50 år. Liksom de flesta halvsekelgamla i vår tid är vårt mejeri en spänstig jubilar. Ändå måste man säga, att det i jämförelse med andra mejerier nått en vördnadsvärd ålder. När komministern i Madesjö S. A. Redin på sin tid tog initiativet till bildande av andelsföreningen, var detta något mycket ovanligt, och Nybro Centralmejeri tillhör i själva verket pionjärerna för andelsmejerirörelsen i Sverige.
Men innan lantbrukarna i våra trakter kommit så långt, att de blivit övertygade om möjligheten att och fördelarna av att själva sörja för mjölkdistributionen, hade mejerirörelsen att genomgå svåra och långvariga födslovåndor under ett 20-tal år.

Mejeribolag år 1883.
De äldsta mejeribyggnaderna hade uppförts för annat ändamål i slutet på 1870-talet, och år 1883, alltså för 70 år sedan bildades ett bolag med uppgift att driva mejerirörelse i Nybro. I spetsen stod landstingsmannen och kyrkovärden P. A. Nilsson i Bruatorp, och de övriga kompanjonerna voro lantbrukarna Joh. Johansson och S. M. Pettersson i St. Ebbehult, Frans Petersson i Brånahult och Edvard Danckwardt i Knalltorp. På ett från Göljemåla inköpt markområde om c:a 14 ar — måttet uppges till 1 qvadratref 55 qvadratstänger 10 qvadratfot —byggdes de äldsta mejeribyggnaderna. Inom kort inköpte P. A. Nilsson de övriga bolagsmännens andelar, och 1886 blev han ensam ägare.

En gammal medlemsbok.
Från år 1888 förskriver sig en av de äldsta medlemsböcker i Nybro Mejeri, som torde finnas i behåll, nämligen Per Nilssons i Räsmåla ”Contrabok” med Nybro Mejeri. Vi citera ur medlemsboken:

”Uppgift å mjölkpriserna vid Nybro mejeri och dess af delning i Örsjö från den 1:sta Mars 1886 och tills vidare.
Då 1 skålp. smör enligt Malmö högsta notering liqvideras med

60 t. o. m. 64 öre, betalas pr kanna mjölk 15 öre.
65          69 "                           16 "
70          74 "                           17 "
75          79 "                           18 "

Liqvid erhålles andra torsdagen i hvarje mänad för under föregående månad levererad mjölk; dock skola följande regler iakttagas och lända till efterrättelse.
§ 1. Mjölken aflemnas i mejeriet dagligen på morgon före kl. 10 och afton före kl. 8.
§ 2. Leverantör, som kommer för sent med sin mjölk, lemnar sammanblandad morgon- och aftonmjölk eller äldre mjölk än föregående § förmäler, oafsedt om mjölken är frisk, får nöja sig med 2 öre lägre pris pr kanna.
§ 3. Mjölk, som vid gjord fettbestämning efter Sexhlets metod visar en halt af mindre än 3,15 % fett, anses underhaltig och betalas med 1 öre lägre pris pr kanna för hvarje begynnande 0,1 % fettunderhalt.
§ 6. Leverantör vare skyldig att när så påfordras låta mjölka samtliga sina kor i vittnens närvaro och att af sålunda mjölkad mjölk utlemna prof af L kannas rymd.
§ 8. Vid mjölkningen iakttages, att jufret förut väl aftorkas med en torr handduk, samt att noga efterses att de mjölkande äro väl rena om händerna och att dessa ej neddoppas i eller kommer i beröring med mjölken; utkörning af gödsel får ej under mjölkningen företagas. Vidare må leverantör anmodas att till bidragande af fin smak å mjölken gifva högst 1 1/2 skålp. rapskakor å djur pr dag; kli och hafregröpe samt väl bergadt hö bör jemväl förordas.
Nybro Mejeri den 1 Mars 1886.
P. A. Nilsson. Johan Johansson.
Edvard Danckwardt. F. Petersson.
C. A. Petersson.”

Per Nilsson fick under februari månad kr. 21: 96 för 122 kannor mjölk, vilket torde ha motsvarat ungefär 7 öre pr liter.
Bokens ägare har använt den också till anteckningar om vädret — stort snöväder i februari ”i tri dagar” — om arbeten på gården och slutligen också till sådana anteckningar, som en lantbrukare behövde göra om sina djur före seminföreningarnas tillkomst.

Mejeriet taget i mät för 7 kr 62 öre.
År 1890 köpte virkeshandlare Erik Josefsson mejeriet men utarrenderade mejerirörelsen på 5 år till Hilding Ohlsson i Kalmar och samtidigt nyttjanderätten till ångsågen och mjölkvarnen vid mejeriet till Frans Petersson i Brånahult och A. F. Johansson i Nybro för en tid av 9 år. Redan nästa år inropades emellertid mejeriet på auktion av Madesjö Sparbank för 9 010 kr. och överläts samma år av banken till Frans Petersson och den danskfödde N. Hansen, som bodde i Knalltorp. Dessa i sin tur sålde mejeriet till John Hallberg från Kalmar. År 1893 blev det ånyo auktion, varvid banken bjöd 4 200 kr. och Frans Petersson 7 000 kr. Det senare anbudet kunde emellertid inte på grund av bristande säkerhet godtagas, och 1894 togs lägenheten i mät för bristande kronoutskylder — 7 kronor och 62 öre. Det torde vara bottennotering för Nybro Mejeris värde. Frans Petersson köpte emellertid mejeriet samma år. Under förra seklets sista år tycks driften ha varit nedlagd.

AB Separator arrenderar mejeriet.
Inledningen till den nya epoken i mejeriets historia kom i och med länsveterinär Th. Helleborgs initiativ att förmå AB Separator i Stockholm att arrendera mejerirörelsen. Bolaget omlade Nybro Mejeri till ett av de första gräddmejerierna i landet och hyrde det från maj månad 1902 av Frans Petersson för 400 kr. om året. I kontraktet medgavs rättighet för blivande andelsägare att inlösa alla bolaget tillhöriga inventarier. Omläggningen till gräddmejeri kom att innebära en kraftig ökning av arbetsbördan för leverantörerna. Ute i gårdarna surrade många nyinköpta handseparatorer, dragna med svett och möda, innan byalagets hästskjuts fick köra grädden till mejeriet. Vissa byar lämnade emellertid mjölk.

Det är under det närmaste decenniet två personer, som kom att betyda oerhört mycket för mejeriets utveckling, nämligen mejeriinstruktören W. Frödin och komminister S. A. Redin.
Frödin anställdes 1902 av AB Separator som platsföreståndare. Typiskt för den misstro, varmed lantbrukarna på den tiden betraktade nya rörelser, är att den nye mejeriföreståndaren på sin första egentliga arbetsdag fick nöja sig med att väga in 75 liter mjölk. Han erhöll i avlöning 125 kr. pr månad, och det skulle snart visa sig, att han väl var värd den för tidsförhållandena ganska liberala ersättningen.

Andelsföreningen bildas.
Med komminister S. A. Redins namn är bildandet av andelsföreningen intimt förknippat. Liksom många prästmän i gångna tider hyste Redin ett varmt intresse för lantbrukets problem, och det var han, som tog initiativet till bildandet av andelsföreningen. Den 12 februari 1903 samlades intresserade och bildade Andelsföreningen Nybro Centralmejeri med begränsad personlig ansvarighet. Medlemmar i den första styrelsen blevo Pastor S. A. Redin, hr Wilhelm Andersson i Resebo, hr P. E. Karlsson i Ruskemåla, hr J. S. Nilsson i Högebo och hr P. F. Holmström i Smedstorp. Ordförandeklubban sköttes vid sammanträdet av pastor Redin, och sekreterare var mejerikonsulenten K. F. Lundin. Samma dag träffades avtal med AB Separator, att andelsföreningen skulle överta driften av mejeriet från och med den 1 juni samma år.
Antalet föreningsmedlemmar var vid starten 75 med 460 andelar. Vid årets slut hade medlemsantalet ökat till 95 med 559 insatser, och resultatet av verksamheten de första 7 månaderna var ganska gott: 51 306,8 kg. grädde och 56 038 kg. mjölk hade levererats med avräkningspriserna i genomsnitt 1.: 93 kr. resp. 9,1 öre. Den totala omslutningen var 35 352: 19 kr., varav delägarna fick 30 996: 14. Vinsten utgjorde kr. 1 113: 28.
Under de följande åren till och med år 1910 drevs andelsföreningen med komminister Redin som styrelseordförande och instruktör W. Frödin som föreståndare. Leverantörernas solidaritet med det egna företaget var väl icke alltid fullödig, och det förekom t.ex., att en medlem måste uteslutas, därför att han sålt mjölk privat genom en handlande i Nybro, men nya och flera medlemmar kom till i de gamlas ställe.

W. Frödin arrenderar mejeriet.
I januari månad 1911 begärde Frödin tillstånd att få arrendera mejeriet på 5 år, vilket styrelsen medgav. Samma år ersattes pastor Redin på ordförandeposten av riksdagsman Enok Runefors i Ruskemåla, som emellertid avlöstes av nämndeman J. A. Gustafsson i Knalltorp år 1912.

Enok Runefors till vänster och J. A. Gustafsson till höger

Mejeriföreståndare Frödin begärde och fick sitt arrende förlängt på ytterligare 5 år från och med år 1916 men uppsade kontraktet i december 1917. Anledningen torde ha varit, att leveranserna av mjölk och grädde minskades på ett katastrofalt sätt under 1916 och 1917. När mjölken skulle distribueras från mejeriet var mängden otillräcklig, och för att kunna genomföra den nödvändiga ransoneringen var polisvakt nödvändig.

Då styrelsen sammanträdde i januari 1918, valdes till ordf. hr Fritiof Lorentzon i Göttorp, som under en lång följd av år kom att stå i ledningen för mejeriet och under vilkens tid ett ingripande omdaningsarbete uträttades.
Då styrelsen skulle ta ställning till frågan om mejeriets verksamhet i fortsättningen, valdes mellan alternativen att utse en ny arrendator eller driva mejeriet i föreningens regi, men den 1 maj 1918 övertog andelsföreningen mejeridriften Det är således i år 35 år sedan arrendet upphörde.
Till mejeriföreståndare valdes hr J. A. Gelin från S:t Sigfrid, och dennes maka Hilda Gelin utsågs till mejerinna. Lönen för makarna bestämdes till 2 300 kr. jämte naturaförmåner. Båda utförde till mejeriets bästa ett gott och framsynt arbete under många år.
Krigsåren medförde bland andra svårigheter osäkra priser, och det var inte alltid lätt att få mjölkpriset i nivå med priserna pä den allmänna varumarknaden. I januari 1921, då återgången till normalare förhållanden börjat, sänktes mjölkpriset från 40 till 35 öre pr liter.
I ledningen stod fortfarande hr Lorentzon, dock med avbrott för mycket korta perioder år 1919 och 1924, då hem.-äg. Wiktor Johansson, Simontorp, fungerade som ordförande. Han avsade sig uppdraget vid båda tillfällena, och hr Lorentzon återtog ordförandeklubban.

Ny mejeribyggnad uppföres.
De gamla mejeribyggnaderna hade under årens lopp vid åtskilliga tillfällen undergått smärre reparationer, och år 1921 genomgick mejeriet en omfattande inre renovering och modernisering med till stor del ny maskinuppsättning. I samband därmed åsattes mejeriets smör Svenska smörprovningarnas runmärke. Moderniseringen medförde, att ett stort antal nya medlemmar vann inträde i andelsföreningen. Med den utvidgade driften visade sig emellertid byggnaderna otillräckliga och mindre ändamålsenliga, och i november månad 1923 beslutade andelsföreningen att i samband med en större nybygg¬nad vid Fabriksgatan fullständigt omlägga mejeridriften, så att i stället för grädde huvudsakligen oskummad mjölk skulle mottagas. Entreprenör för nybyggnaden var byggmästare Fritz Lorentzon, och entreprenadsumman uppgick till 40 300 kr. Det kan nämnas, att många ansåg nybyggnaden vara för stor och man ville inte heller tro, att så mycket som 17 000 liter mjölk per dag — det nya mejeriets kapacitet — någonsin skulle kunna levereras. Sommaren 1953 levererades vissa dagar 45 000 liter.
Vid sammanträde med andelsägarna den 8 maj 1923 godkändes styrelsens åtgärder och beslöts att upptaga ett lån, ej överstigande 60 000 kr. för att finansiera nybyggnaden. Enligt beslut på allmänt sammanträde den 18 december samma år skulle för amortering på låneskulden avräknas högst 1/12 öre pr liter mjölk i månaden. Den 1 augusti 1952 ändrades emellertid beslutet så att i stället varje medlem skulle erlägga 3 kr. två gånger om året för varje ko. ”som han har sig påförd”. intill dess föreningens skuld var betald.
Den nya tidens strängare krav på hälsokontroll var föreningen lyhörd för, och på sammanträde den 23 december 1926 fastställde delägarna en utförlig plan för tuberkulinundersökningar på mejeriföreningens kreatursbesättningar.

Mejeriet börjar osttillverkning.
Nyåret 1929 blev det avlösning på ordförandeposten. F. Lorentzon drog sig tillbaka efter 11 års ordförandeskap och avlöstes av hr Wiktor Gustafsson i Madesjö.
Den nye ordförandens mest betydelsefulla initiativ gällde osttillverkningen. Herr Gustafsson skrev till professor Rosengren i Alnarp för att få ett uttalande om lämpligheten att börja ostproduktion vid Nybromejeriet och fick till svar, att med de förhållandevis små delleveranser av mjölk som kommo till mejeriet, en tillverkning av småländsk prästost borde vara lämplig. Osttillverkningen påbörjades i mindre skala år 1932. Åtta år senare, år 1940, gick till ystning 383 000 liter mjölk.
I januari månad 1932 blev hr Manfred Johansson i Ljusås ordförande i mejeristyrelsen. Han omfattade mejerirörelsen med ett brinnande intresse och nedlade ett energiskt arbete på dess utveckling.
Rörelsens organisatoriska problem hade med åren blivit aktuella, och den 29 maj 1934 beslutade föreningen efter flera års överväganden att ingå som medlem i Södra Kalmar Läns Mejeriförbund på vissa villkor, vilka bl.a. inneburo ett fullständigt avskiljande av Trekantenområdet frän Nybromejeriets verksamhetsområde.

Samtidigt som Manfred Johansson tillträdde posten som ordförande anställdes som mjölkbedömare och ostmejerist vid mejeriet dåvarande mjölkbedömaren hos Södra Kalmar Läns Mjölkbedömningsförening Enoch Persson, och då mejeriföreståndare Gelin avgick i augusti månad 1936, utsågs Persson till mejeriföreståndare, vilken post han alltjämt innehar.
På 1880-talet hade Nybro Mejeri haft en filial i Örsjö. Senare anlades i Örsjö ett privat mejeri, och 1937, då detta blev nedlagt, anslöto sig lantbrukarna i Örsjö till Nybro mejeri. Andelsmejeriet i Kristvalla anslöts till Nybromejeriet år 1943 och andelsmejeriet i S:t Sigfrid 1948. En del av andelsägarna i Alsjöholms mejeri anslöt sig år 1951 till Nybro, varigenom centraliseringen i Nybrotrakten i stort sett skulle vara avslutad. Vid utgången av år 1952 var medlemsantalet 662 och antalet andelar 12 067. Den invägda mjölkmängden var 1952 10 515 238 kg., vilket var den högsta siffran för mejerier i Kalmar län.

Modernisering av driften.
Förändringarna på det tekniska området har gått mycket snabbt. Möjligheterna för Nybromejeriet att följa med i utvecklingen har givetvis förbättrats genom den stora medlemsökningen, och i dag står mejeriet rustat med en fullt modern maskinpark.
Osttillverkningen har varit dubbel värdefull för mejerirörelsen genom att överskottet av skummjölk kunnat tillvaratagas. Omkring 17 procent av den invägda mjölken gick 1952 till osttillverkningen förutom de 577 109 kg. skummjölk, som också gick till ystningen. 67 procent av mjölken användes till smörberedningen, och endast 16 % försåldes som konsumtionsmjölk.

Enoch Persson till vänster och J. P. Johansson till höger

J. P. Johansson blir styrelseordförande.
I april månad 1949 avgick Manfred Johansson på grund av sjukdom som ordf. i styrelsen efter att ha innehaft posten i drygt 17 år och uträttat ett uppoffrande arbete. Till hans efterträdare utsågs den nuvarande ordf. nämndeman J. P. Johansson i Bondetorp.
Under senare år har mejeriet kunnat utvecklas i jämn och lugn takt mot en allt större ekonomisk stabilitet och samtidigt därmed kunnat bereda leverantörerna. avsevärt förbättrade produktpriser. Tack vare mejeristyrelsens framsynthet har den tekniska utrustningen ständigt hållits på den höga nivå, som motsvarar vår tids krav, och de förhållandevis stora utgifterna för den maskinella utrustningen ha givit ett gott ekonomiskt utbyte. Företagsledaren alltsedan 1936, mejeriföreståndare Enoch Persson, har med åren fått ett allt större ansvar för det kraftigt växande företagets förvaltning men alltid lyckats bemästra de nya problem som mött i arbetet.
Forna dagars mjölkskjutsar krävde en avsevärd tid och vållade lantbrukarna stora kostnader. Sedan hästskjutsarna ersatts av bilar, organiserades mjölktransporterna genom mejeriets försorg, så att lantbrukarna från år 1948 fingo mjölken fritt hämtad hemma vid gårdarna. Kostnaderna för mejeriets mjölkskjutsar beräknades för år 1952 till 2 öre pr kg. mjölk.

Ysterisal till vänster och Smörpaketeringsmaskin till höger

Under de gångna åren
har en lång rad av vår trakts lantbrukare ställt sin sakkunskap och sin arbetsvilja till mejeristyrelsens förfogande. Här nedan följer en lista på styrelseledamöter:
Komminister S. A. Redin 1903-1910
Riksdagsman Wilhelm Andersson 1903-1905
Herr J. S. Nilsson, Högebo, 1903-1915
Herr P. E. Karlsson, Ruskemåla, 1903-1910
Herr P. F. Holmström, Smedstorp, 1903-1906
Herr Emil Pettersson, Ingelsryd, 1905-1915
Herr J. A. Gustafsson, Knalltorp, 1907-1916
Herr V. Hultenberg, Spaksmåla, 1911—1912
Riksdagsman Enok Runefors, Ruskemåla, 1911—1912
Kyrkovärd J. A. Petersson, Ljusås, 1913-1922
Herr Karl Nilsson, Brorsryd, 1913-1916
Häradsdomare Johannes Jonsson, Persmåla, 1916-1921
Herr Wiktor Johansson, Simontorp, 1916-1919; 1924-1926
Herr Wiktor Petersson, Jonsryd, 1917-1928
Herr Fritiof Lorentzon, Göttorp, 1917-1928
Herr Amandus Johansson, Ingelsryd, 1920-1924
Herr Albert Petersson, Persmåla, 1922—1929
Herr Frans Nystrand, Börseryd, 1923; 1933-1937
Herr C. J. Karlsson, Ljusås, 1925-1927
Herr Wiktor Gustafsson, Madesjö 1, 1928-1931
Nämndeman J. P. Johansson, ö. Bondetorp, 1929—
Herr Manfred Johansson, Ljusås, 1927-1949
Kyrkovärd Oscar Jonsson, Bäckebo, 1929-1947
Herr A. V. Johansson, Otteskruv, 1930—1937
Nämndeman Gustaf Carlsson, örsjö, 1932—
Herr Carl Björneman, Björnahult, 1938—
Herr Walter Karlsson, Ingelsryd, 1948—
Herr Emil Svensson, Långåker, 1949-1952
Herr Bertil Pettersson, Gunnarsmo, 1953—

Längsta mandattiden i styrelsen har den nuvarande ordföranden, nämndeman J. P. Johansson, som vid utgången av innevarande år kan fira sitt kvartssekeljubileum som styrelseledamot, herr Manfred Johansson, som avgick ur styrelsen på grund av sjukdom 1949 på sitt 23:e år i styrelsen, och nuvarande styrelseledamoten nämndeman Gustaf Carlsson, Örsjö, som vid utgången av år 1953 varit ledamot i 22 år.

Separatoranläggning från 1926 till vänster och separatoranläggning från 1953 till höger

Det kan vara på sin plats att i detta sammanhang ägna en tacksamhetens tanke åt dessa veteraner, som med aldrig sinande energi och med uppoffring av tid och arbetskraft tjänat andelsföreningens intressen. Raden av namn här ovan bör också erinra om att det i kretsen av andelsägare alltid funnits gott om dugande och intresserade män, som villigt gjort sin insats för det gemensamma bästa.
Dagens tunga och hetta i det dagliga arbetet pä mejeriet har burits av mejeriföreståndarna och övriga anställda, en skara här icke namngivna men därför inte mindre värderade arbetare, om vilka kan sägas, att de i gemen inte blott varit arbetare utan även sanna medarbetare.

Vägen till miljonerna
Det ställer sig svårt att göra en fullständig jämförelse mellan mejeriets verksamhet under gångna år. Liksom organisationen under årens lopp har ändrats från vanlig bolagsdrift och arrendesystem till drift i andelsföreningens regi har redovisnings- och bokföringssystem varierat. Prisförhållanden och penningvärde ha skiftat, krigsförhållanden och ransone¬ringar, statliga bidragssystem och kontrollkrav ha inverkat på det ekonomiska resultatet. Under de år, då AB Separator drev rörelsen, hade givetvis bolaget hand om räkenskaperna.
En rad siffror, som emellertid torde säga något om rörelsens utveckling är följande tabell över de medel, som utbetalats till leverantörerna antingen kontant eller i form av produkter.

1909 80.124: 69
1910 87.789: 17
1918 56.928: 85 1/5-31/12 

1919 183.422: 63 1938 853.468: -
1920 267.957: 77 1939 1.183.837 : 34
1921 338.586: 72 1940 1.207.222 : 31
1922 290.152: 98 1941 1.526.968 : 65
1923 291.434: 02 1942 1.778.839: 17
1924 291.691: 58 1943 2.089.142:20
1925 496.233: 31 1944 2.515.747:95
1926 656.281: 66 1945 2.623.684: 06
1927 686.692: 63 1946 2.745.831:86
1928 667.364: 74 1947 2.359.557: -
1929 715.424: 95 1948 2.599.482: 15
1930 678.174:02 1949 2.844.628: 50
1931 567.657:59 1950 3.162.088: 79
1932 509.063: 43 1951 3.350.742: 61
1933 508.739: 79 1952 3.768.423: 48
1934 598.544: 08
1935 574.832: 77
1936 652.867: 70
1937 724.337: 41

Mjölken kommer