http://kartor.eniro.se/m/dP3Hi
Lästips: Bernt Dahlberg: En ”pinnpojkes” minnen i Hembygdskrönikan 2005 s 153.
Elin Fredriksson: ”Stenarna där barn jag lekt” barndomsminnen från södra Svalehult i Hembygdskrönikan 1999 s 108.
Erik Höij och Lars Theander: Backstugeliv i mitten av 1800-talet i Hembygdskrönikan 2002 s 63.
Olle Madeland: Allmogemålningar i Hultsby och Svalehult i Hembygdskrönikan 2006 s 53.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
De båda hemman, som nu kallas Norra och Södra Svalehult har upptagits under medeltiden. Enligt gammal tradition skulle Svalehult varit en folkrik by ända fram till digerdöden omkring 1350. Då skulle enligt denna tradition alla ha dött i pesten utom en ung kvinna. Hon gifte sig senare med en tartar (!) och från deras ättlingar befolkades sedan byn. Sådana traditioner finns bevarade från olika delar av vårt land och saknar nog historiskt värde. I historiska källor nämnes Svalehult för första gången i 1533 års register över den gärd Gustav Vasa utskrev inför det hotande inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. Det skedde 1533. Enligt detta register skulle ”Per i Sualehullt och Håkan ibidem” erlägga 2 mark penningar vardera. Håkan omtalas vidare i 1535 års städsleöreregister, enligt vilket han erlade en oxe i städsleöre, vilket innebär, att han åtminstone 6 år brukat ett hemman i Svalehult. Städsleöre erlades vid tillträdet till ett kronohemman och därefter vart sjätte år. Håkan bör således ha tillträtt Svalehult senast 1529.
I 1539 års fogderäkenskaper specificeras avraden för de två hemmanen. Peter Pauelsson skulle årligen erlägga 1 lispund smör (cirka 7-8 kg), 1 spann malt (50-60 liter), 1 öre, 1 packe näver samt fodring för 2 hästar. Håkans avrad var exakt lika stor. Redan två år senare hade avraden höjts. Peter Pauels hade nu att erlägga 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken och fodring för 6 hästar. Håkans avrad var exakt lika stor. Gustav Vasa började nu skärpa sin ekonomiska politik, vilket ledde till dackefejden. I denna tycks Peter eller Pelle Pauelsson aktivt ha tagit del och antingen stupat eller avrättats. I fogderäken-skaperna för år 1545 redovisas nämligen ”sköffling efter Pelle Pauelsson i Swallehullt”, dvs Kronan lade beslag på hans egendom. Vad som togs av fogden var följande tillgångar: penningar-4 mark 4 öre, stutar-2, kor-5, kvigor-3, svin-1 och korn-1 tunna. Detta bör ha skett 1543 eller 1544. Peter Pauelssons efterträdare hette sannolikt Holme. I 1545 års saköreslängd bötfälles nämligen Holme i Swalehullt till 8 mark penningar ”för ett rådjur han sköt.” Rådjur och älg var förbehållet Kronan. Håkan på det andra hemmanet i Svalehult tycks ha klarat sig helskinnad undan fejden. I 1545 års fogderäkenskaper brukades de två hemmanen av Håkan och Mogens Ericsson. Avraden hade nu ytterligare höjts med fodring för två s.k. konungs-hästar. I saköreslängden förekommer en Anders Ingemundsson i Svalehult, som fick böta den enorma summan av 3 oxar, 5 stutar, 1 tjur, 50 mark penningar ”för han lägrat sin Sössters barn”. Vem var Anders Ingemundsson? Möjligen kan han ha varit en ”husman” på ett av hemmanen. Det var Håkan och Mons Eriksson som officiellt svarade för de båda hemmanen.
I 1553 års rulla över knektar förekommer en Jon Håkansson i Svalehult, som i avlöning fick 2 alnar grönt tyg. Han var säkerligen son till Håkan. Håkan och Måns brukade sina hemman in på 1560-talet. Måns erlade 1565 i tionde till Kronan 3 skäppor råg och 2½ skäppa korn, medan Håkan endast erlade ½ skäppa råg och 1½ skäppa korn. Så stor var annars inte skillnaden mellan de två hemmanen. Sannolikt hade Håkan året förut drabbats av någon katastrof som påverkat skörde-utfallet. Måns skörd föregående år uppgick till 45 skäppor råg och 37,5 skäppor korn, medan Håkan endast kunde skörda 7,5 skäppor råg och 22,5 skäppor korn. 1569 var ett av hemmanen anslaget till underhåll av en knekt, som hette Per Håkansson, sannolikt son till Håkan. Per Håkansson hade tydligen efterträtt sin fader på hemmanet. I årets räkenskaper står han tillsammans med Måns Eriksson. Avraden är för bägge penningar 1 öre 6 penningar, malt-4 skäppor, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, löskedagsverken-4, fodring för 2-4-2-2 hästar. Som knekt slapp Per Håkansson betala denna avrad, så länge han var i aktiv tjänst.
Så kom freden efter nordiska 7-årskriget och Älfsborgs fästning skulle lösas ut från danskarna. Älfsborgs lösen pålades Sveriges allmoge som en extra skatt. Varje bonde måste deklarera sina tillgångar i silver, koppar och kreatur. Av sammanlagda värdet togs 10 % i skatt. Måns’ tillgångar var: silver 3½ lod, koppar 2 marker, oxar-3, kor-4, fyraårsungnöt-1, tvåårsungnöt-1, ettårsungnöt-1, får-4, svin-6, häst för 10 mark. Han var efter den tidens förhållanden ganska välbeställd. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 13 mark 2 öre. Per Håkanssons tillgångar var mindre: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-5, tvåårsungnöt-3, svin-2, häst för 5 mark. Hans skatt blev 9 mark 3 öre. I den d. 15 juli 1571 upprättade förteckningen över ödeshemman i Madesjö förekommer Per Håkansson. Han kunde som många andra inte leverera sin avrad. Men nästa år levererade han i tionde 1½ skäppa råg och 2 skäppor korn motsvarande en skörd på 22½ skäppor råg och 30 skäppor korn. Måns’ tionde detta år var 2 skäppor råg och 3 skäppor korn. Hans skörd var följaktligen 30 skäppor råg och 45 skäppor korn. Måns’ hemman var fortfarande något bättre än Per Håkanssons. I 1573 och 1574 års fogderäkenskaper upptages båda hemmanen som hela. Per Håkansson brukade sin gård ända till år 1600. År 1586 var han knekt i Abraham Nilssons fänika.
Den andra gården brukades under 1500-talets sista decennier av Erik Månsson som säkerligen var son till Måns Eriksson. Erik Månsson redovisade i rumpeskattlängden 1601 2 kor, 1 sto och 2 tunnor säd, Jon Håkansson 1 par oxar, 2 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Under de följande åren var ett hemman i Svalehult knekthemman då och då, t.ex. 1606, då det taxerades till ½ hemman och brukades av Olof Carlsson. 1612 brukades de två hemmanen av Jon och Erik. Deras avrad var lika: 1 öre 6 penningar, städsleöre 1½ mark, fodernötspengar 3 mark, spannmål 5 skäppor, smör 1 lispund, näver 1 packe, dagsverken 4 och fodring för 6 hästar. Det är oklart om denne Jon är identisk med Jon Håkansson. Hans hemman betecknas som ”öde-1/4”, dvs att Jon ej kunde leverera ¼ av avraden för året. Till Älfsborgs lösen samma år betalade Jon, som hade en piga på gården, 2½ koppardaler, medan Erik, som var knekt, betalade 1 koppardaler och 1½ silverdaler. ”Uthfattiga och inhyses Gunnell i Swalehult” behövde inte betala något.
1620 ger Gustaf II Adolf ”bonden Nils i Swalehult” två års skattebefrielse från ordinarie och extraordinarie skatter. Enligt en senare källa hette Nils Jonsson i efternamn. Var han son till Jon Håkansson? I fogderäkenskaperna 1620 upptages som brukare Truls i Svalehult och Erik i Svalehult. Nils nämns inte. Han var väl s.k. ”husman”, dvs han brukade en gård men var inte officiellt ansvarig för avraden. I längden över den extra skatt, som började uttagas 1620 nämnes 3 brukare. Anders i Svalehult har åker till 4 tunnors utsäde, 1 häst, 2 oxar, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 2 ungnöt, 4 får, 3 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. Hans boskapspenning blev 2 dlr 2 öre. Nils Jonsson var enligt ovannämnda brev fri från boskapspenningen, Erland hade åker till 4 tunnor, svedjeland till 1 tunna, 1 häst, 1 föl, 4 kor, 1 kviga, 2 ungnöt, 6 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Hans boskapspenning blev 2 dlr 22¼ öre. Det fanns således åtminstone 5 bönder på de båda hemmanen i Svalehult 1620. I 1622 års tionderäkenskaper nämnes endast 2: Anders och Erik. I en knektrulla över Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente 1623 förekommer Jöns Persson, knekt, som har ett hemman fritt men 1625 svarade Anders och Erik för avraden till Kronan. Detta år togs en skatt upp på kvarnar och enligt dess register betalade Anders i Svalehult 6 öre 6 penningar i kvarntull. Enligt 1628 års mantalslängd fanns det 3 bönder i Svalehult. Anders redovisade 5 tunnor säd, 1 skäppa svedjesäd, 1 häst, 3 får, 8 kor, 4 kvigor, 8 getter, 7 unggetter, 2 svin och 1 ungsvin. En knekt Karl Göransson hade 1 häst, 3 kor, 4 getter, 3 unggetter, medan Erik hade 4 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 3 får, 5 kor, 3 kvigor, 6 getter, 3 unggetter och 2 svin. Följande år, 1629 var ett nödår. Joens hemman var detta år ¾ öde, dvs att Joen endast förmådde leverera ¼ av sitt hemmans avrad. Erik, vars tillnamn Olsson här f.f.g omtalas, klarade sig bättre och undgick restantier.
En intressant upplysning om förhållandena i Svalehult får man i 1632 års dombok. Där förmäles, att Oluf Eriksson i Svalehult upptagit ½ kronohemman, som varit öde i 5 år och alldeles nedruttet. Han fick frihet från avrad i 6 år mot att Erik i Svalehult gick i borgen för honom. Oluf Eriksson var säkerligen son till Erik Olsson. De hade var sin halva av hemmanet. I 1633 års jordebok upptages dock endast 2 brukare: Joen i Svalehult uppges bruka ½ hemman på frihet till 1639. Erik Olsson var den andre brukaren. Han var officiellt brukare även av sin sons halva hemman. I samma års boskapsmantalslängd står också Joen och Erik. Joen deklarerar 2½ tunna säd, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm och 1 ungsvin. Eriks tillgångar var 4½ tunna säd, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 6 kor, 2 kvigor, 8 får, 6 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. I den ordinarie mantalslängden står utom Joen och Erik Olsson även en Walborg, vars hushåll omfattade 2 personer och som hade 4 tunnor spannmål. Var Walborg Oluf Erikssons hustru?
1639 börjar Madesjö sockenräkenskaper. Den första protokollförda sockenstämman hölls då. Vid denna avgick Erik i Svalehult som kyrkovärd. Av räkenskaperna fram-går, att hans hustru detta år skänkte 1 mark till kyrkan och Erik själv gav 12 öre. I 1641 års mantalslängd nämnes först Joen i Svalehult. Han har en dräng och 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, 4 får, 4 lamm och 6 tunnor utsäde. Erik, ibidem, och Oluff Eriksson kommer närmast i längden. Erik har en piga, 1 häst, 2 oxar, 5 kor, 4 får, 3 lamm, 1 ungsvin och 3 tunnor säd. Oluf Eriksson har 1 ungsto, 2 oxar, 5 kor, 4 får, 2 lamm, 1 ungsvin och 3 tunnor säd. På hemmanets ägor bodde ”Elin Suens” som var knekthustru, och Ingeborg, Börje och Karin, som betecknas som inhyses. Karin hade 1 ungsvin och 2 tunnor säd. Det fanns som synes flera människor i Svalehult än de avradsskyldiga bönderna.
I 1644 års mantalslängd heter brukarna fortfarande Joen och Erik. Det första hemmanet brukades av Joen, Suen ibidem och Hans, ibm. Sven och Hans var väl Joens söner. På det andra hemmanet stod Erik och Oluf Trulsson. Av kyrkoräken-skaperna 1646 framgår, att Erik i Svalehult gav 4 öre till kyrkan och Olof lika mycket.
1649 var Jon i Swalehult ensam på sitt hemman, medan Erik och Olof brukade det andra. Eriks hustru var nu död. 1650 var Erik borta efter att ha brukat sitt hemman från 1612. Han hann dock med att skänka 6 öre till prästgårdens målning liksom Olof och Jon.
I den stora skogsbranden 1652 fick Jon i Svalehult sitt hemman bränt. Han fick därför 1654 rätt att bruka hemmanet på frihet till 1658. I 1655 års mantalslängd betecknas Jon och hans hustru som åldriga. Det andra hemmanet brukades av Oluf. Dessutom fanns på Jons gård Erich soldat samt inhyses Anders Håkansson och Anders Jonsson. 1666 upptages däremot endast två namn i mantalslängden: ”Oluf och Frantz i samma gård”. Av kyrkoräkenskaperna framgår dock, att det fanns fler människor i Svalehult. 1665 gav Claes i Svalehult 2 mark och Olufs hustru 1 mark. 1666 gav Oluf och hans hustru 2 mark. 1668 års mantalslängd är utförligare. Den upptager Olof i Svalehult, hans hustru, en inhyses och en husfattig, Måns Trulsson i samma gård med hustru, Oluf Månsson, ibm med hustru, Pär Håkansson i samma gård med hustru och husfattig. 4 bönder brukade således de 2 hemmanen. I 1669 års mantalslängd upptages 5 hushåll: Oluff Erichsson i Swalehult med hustru, Claes Trulsson i samma gård med hustru, Oluff Olsson i samma gård, ogift, Oluff Månsson ibidem med hustru och Per Håkansson i samma gård med hustru. Tre hushåll i det ena hemmanet två i det andra. Räkenskaperna för 1669 upplyser, att Per Håkansson bodde i Norra Svalehult. Det är första gången denna benämning förekommer i källorna. Per Håkansson och hans hustru skänkte vid två tillfällen 2 mark till kyrkan. Oluf Erichsson, Claes Trulsson och Oluf Olsson brukade således Södra Svalehult.
På 1670-talet började födelse- och doplängderna för Madesjö. Oluf Månssons son Joen föddes 1679, varvid Olof Månsson skänkte 16 öre till kyrkan. 1678 d. 20 jan. föddes Lars dotter i Svalehult och döptes till Kerstin. 1676 nämnes f.f.g. Svalehulta-målen i kyrkoräkenskaperna.
I 1682 års jordebok upptages endast 2 hemman i Svalehult. Båda var förmedlade till 1/8 mtl – en följd av kriget. I jordeboken står antecknat: ”Olof i Swalehult. D. 25 febr. 1660 uti wisst och owisst, och Olof Abbe begierer uptaga 7/16 deraf, som 2 åhr effter laga attest hafwer legat öde. Niuter 1 åhrs frijheet. Olof ibidem, sammaledes.”
I 1686 års jordebok saknar den ena gården brukare. Den andra brukades av Oluf Månsson, vars årliga ränta till Kronan var 8 dlr 9 öre 9 penningar. Kyrkoräken-skaperna ger vissa upplysningar om människorna i de båda Svalehultshemmanen. År 1697 skänkte Börjes son i Svalehult 12 öre till kyrkan, 1698 gavs en summa penningar i testamente efter Swen i Svalehultamålen, 1698 vigdes pigan Karin Månsdotter i Svalehult vid Olof Nilsson i Hanemåla.
I 1699 års jordebok upptages de två Svalehultshemmanen till 7/8 mtl vardera. Avraden är sänkt till 6 dlr 14 öre per år. Nr 140 Svalehult är delat mellan två brukare Swen och Håkan med 7/16 mtl vardera. Nr 141 är delat mellan 3 brukare: ”Måns S.” brukar 7/16 mtl, Olof Börjes och Börje Börjes brukar vardera 7/32 mtl. I 1706-1708 års jordebok är nr 141 Svalehult anslaget till K. Amiralitetet. Den årliga räntan, 6 dlr 14 öre 8 1/5 penning gick således till Karlskrona. Denna jordebok nämner ej brukarnas namn.
År 1701 skedde den stora förändringen i böndernas villkor, att kronobönder fick rätt att friköpa sina hemman till skatte. Därmed följde rätt att sälja hemmanen och hemmansklyvning. Det skulle visa sig även i Svalehult under 1700-talets lopp. I 1717 års mantalslängd brukades den första gården på 7/8 mtl av Pär Swensson, Swen Tomasson och Pär Gummesson och den andra av Olof Nilsson och Joen Olofsson. Det först nämnda hemmanet var Södra Svalehult. Där hade Pär Gummesson 1716 fått 2:dra uppbud på hälften av hemmanet, alltså på 7/16 mtl, som han 1716 köpt av Jacob Ericsson för 160 dlr smt. Vid sommartinget 1724 förekom ett mål mellan å ena sidan Pär Swensson och Måns Persson, ägare av 7/16 mtl, och å andra sidan Pär Gummesson, som ägde 7/16 mtl, om en hage, som Pär Gummesson låtit dem få. Dess gränser anges på följande sätt: ”Först tager hagen sin begynnelse wid Madesvägen och går till Fåraströmmabrånen, sedan därifrån till Fåraströmsbäcken, ytterligare ifrån samma bäck till Näfraholmsvägen och sidst till Pijgsteen och rätt åth Landzwägzhörnet.” Tvisten avgjordes genom förlikning inför tingsrätten. Vid höst-tinget 1726 förekom åter Pär Gummesson. Han och hustrun Kierstin Eriksdotter testamenterade d. 31/10 1726 sitt hemman i Södra Svalehult till sina två döttrar Elin Persdotter och Maria Persdotter, hälften var. Elin Persdotter tillhörde första kullen och Maria Persdotter den andra. Hemmanet definieras som hälften av 7/8 mtl och var inlöst för 170 dlr smt. Övriga barn borde taga lösen av de två systrarna. Kierstin Eriksdotter bör i sin livstid ha sitt uppehälle hos sina barn på hemmanet Svalehult.
Kronolänsman Wahlsten instämde till hösttinget 1728 änkan Karin Nilsdotter i Svalehult för att hon låtit med vanliga ceremonier begrava sin avlidne man Lars Olsson, som enligt ryktet skulle begått självmord med sin bössa. Inga vittnen kunde bekräfta ryktet, som sannolikt var falskt. Det blev uppskov.
Vid sommartinget avhandlades en gränstvist mellan åborna i Norra Svalehult Per Svensson, Måns Persson, Per Börjesson och Per Joensson. De hade avgjorts genom en överenskommelse d. 8 februari 1734 så lydande, ”att uti den gamla s.k. revisionshagen skola ägoskälen vara efter Mossekiärzwägen åt Stora tallen som står wid kyrkebacken med tre spanter uti, sedan åt slåtismören där stora gårdzägor taga wid, sedan är rätta bytessträngen dem emellan ifrån [oläsligt ord] stora tall wid Kyrkebacken till Stora stenen wid fäbroänden och ifrån Fäbroänden till fåraströmmen i Hagegierdzgården, sedan hem om hagen uti en Piggsten och derifrån rätt i stenlyckan wid gården. Sedan häfdar Per Swensson och Måns Persson den södra delen och Per Börjesson och Per Jonsson norra delen, och hwad giärdesgården dessa ägosträngar emellan angår, så hålla de hälften hwardera hela strängen igenom.”
Vid hösttinget samma år förekom en annan ägotvist. Per Gummesson i Norra Svalehult hade instämt åborna i Södra Otteskruf Nils Nilsson, Nils Olsson och Nils Andersson samt änkan Elin Swensdotter ”för att de söka fädrift på Kiärandens ägor och der niuta mulebete på dess ägor samt utrifwa et torpställe på Kiärandens ägor.” Enligt Per Gummesson hade han d. 20 september 1731 överenskommit med Södra Otteskrufs åbor att dessa skulle hägna en ny och försvarlig gärdesgård ”innom strängen på Swalehults landbacke, 170 famnar men sedan hafwa Swalehults åbor påtagit sig at hålla den wid makt och deremot gifwa Otteskrufs åbor så stort stycke igen uti kiärret till Swalehults åboer och således behålla Otteskrufs åbor sitt fädref oklandrat. Hwaremot Otteskrufs åbor företedde den besiktning som kronolänsman Wahlsten och en nämndeman hållit häröver.” Det blev långa förhandlingar inför tingsrätten men dess utslag förpliktade Otteskrufs åbor att nöja sig med betes-nyttjande på sina egna ägor.
Grannsämjan var inte så god i Svalehult på 1730-talet! Vid hösttinget 1736 ankla-gade Per Gummesson Måns Joensson 1. för att han uppsatt ett fähus för nära hans mangårdshus och tomt, 2. för slagsmål, 3. för skällsord och slagsmål på hans hustru, och 4. för skuldfordran. Måns Joensson å sin sida anklagade Per Gummesson för slagsmål och skällsord. Det blev uppskov och utgången är obekant. Vid samma ting anklagade Israel Persson i Swalehult Måns Joensson ”för det han emot förlikning tagit en del af Norra Husslottern i Möran, 2. tagit äple och en pose från dess barn, 3. för det han lockat dess Stiufdotter från Käranden, 4. för slagsmål på dess arbete.” Måns Joensson hade genstämt. Det blev uppskov för vittnens hörande.
På sommaren 1736 utbröt två eldsvådor i Svalehult. Per Gummesson anmälde vådeld för 148 dlr smt och Måns Joensson likaledes för 205 dlr smt. Eldsvådorna hade inträffat samma dag, d. 12 april.
Vid vintertinget 1737 anklagade länsman Wahlsten Per Gummessons son Nils Persson för att han slagit Måns Joensson med en yxa. Han nekade och erbjöd sig att avlägga värjemålsed, vilket tingsrätten gick med på. Per Gummesson anklagade inför sittande rätt länsmannen för att se genom fingrarna med allvarligare ting än sonens. För detta dömdes Per Gummesson att böta 5 dlr smt!
I 1740 års vallängd till kyrkoherdevalet detta år hette brukarna av Södra Svalehult Per Svensson med 7/16 mtl, Per Börgesson och Per Joensson med vardera 7/32 mtl samt av Norra Svalehult Per Gummesson med 7/16 mtl, och Israel Persson med 7/48 mtl och Måns Joensson med 7/24 mtl. Missämjan mellan befolkningen i Svale-hult fortsatte under 1740-talet. Vid sommartinget 1745 anklagade Per Gummesson i Norra Svalehult drängen Anders Persson i Agebo för att denne överfallit hans hustru och barn och gjort hemgång. Vid samma ting anklagade Madesjös två nämndemän Måns Joensson i Svalehult för okvädingsord mot dem inför sittande rätt. Han uteblev och fick därför böta 10 dlr smt. Vid sommartinget 1748 anklagade Per Börjesson i Södra Svalehult Per Svensson ibm för oanständiga utlåtelser mot honom och ”utgiutna oqwädingsord mot dess hustru samt slagsmål.” Per Svensson hade instämt Per Börjesson och hans hustru Maria Persdotter för ”överfall med utskuffande och stötande.” Som vittne hördes fjärdingsmannen Erik Larsson i Lilla Madesjö. Han berättade att han var i Svalehult, ”då Per Swensson som war drucken, gick in i Per Börjessons stufwa, men vittnet stannade uti sin broder Axels stufwa och blef omsider warse, att Maria Persdotter, Brita Israelsdotter i Göstorp och Per Swensson kommo utur Per Börjessons stufwa, och Per Swensson tog Maria i håret i förstufwan, då Axel Larsson gick ut till lika med hans hustru at skilja dem åt på gården. Därpå kom Maria in till wittnet och lät syna sig, som hade en hop hår i näven och 2:ne blodwiten i hufwudet efter naglar. Sedan kom Per Swensson in och på föreställning beklagade att han burit sig illa åt, bad wittnet f.d.sk. följa sig in till Per Börjesson at bedja om förlåtelse, som skedde. Då Per Börjesson eftergaf å sin sida vad förelupit, men Maria sade saken skulle komma till tinget.” Enligt tingsrättens utslag fick Per Svensson böta för 2:ne hustru Maria Persdotter tillfogade blodviten 2 dlr smt för vardera och för ett hårdrag 6 mark.
Vi går nu till husförhörslängden för Norra Svalehult under åren 1755-1788. Där fanns alltjämt 3 gårdar. Per Gummesson brukade fortfarande sina 7/16 mtl. Han var född 1694. Hustrun Elin Nilsdotter avled 1760. Dottern Sigrid var född 1721, sonen Gudmund 1724, Kierstin 1734, sonen Peter 1736, Sven 1739 och Olof 1742. Den tidigare nämnde sonen Nils Persson måste vara gift och borta från hemmet. Den andra hemmansdelen innehades nu av en Jonas Ingesson, som var född 1729. Han var gift med Karin Persdotter, dotter till Gummesson. Hon avled 1760. De hade 3 barn: Inge var född 1751, Jonas 1754 och Stina 1757. Vid vintertinget 1758 hade Per Gummesson och Jonas Ingesson instämt Måns Joensson för att storskifte skulle komma till stånd, vilket Måns Joensson hittills undandragit sig. Tingsrätten beslöt, att parterna hos K. Bef. skulle anhålla om lantmätare till förrättningen. Kostnaderna skulle delas mellan dem. Den så ofta nämnde Måns Joensson var född 1708 och gift med Elin Nilsdotter, f. 1710. De hade 6 barn: Nils 1736, Stina 1738, Elin 1742, Lisbeth 1747 och gift i Spakstorp, Jonas 1750 och gift i Kristvalla och Peter född 1754 och gift med Kerstin Andersdotter, f. 1750. De fick 1783 dottern Lena och 1786 sonen Bengt. Mot slutet av den period husförhörslängden omfattar övertogs Per Gummessons hemmansdel av Jonas Danielsson, f. 1762, och dennes hustru Lena Larsdotter, född samma år som maken. De ingick äktenskap 1785.
År 1767 förekom inför häradsrätten i Vassmolösa en tvist om Per Gummessons hemmansdel. Hans söner Peter Persson, Sven Persson och Olof Persson hade instämt svågern Olof Persson och systern Sigrid Persdotter angående ¼ av kronoskatte 7/8 Norra Svalehult, som deras broder Gudmund, som var präst och hette Svanberg, sålt till Svarandena. Svanberg hade köpt hemmansdelen av Jonas Ingesson och dennes hustru systern Karin Persdotter för 900 dlr smt d. 25 jan. 1763 varefter Svanberg i sin tur sålt den till svågern och systern d. 8 nov. 1764. Rätten godkände Svanbergs försäljning av gården. Ovannämnde Gudmund Svanberg var född 1724 och son till Per Gummesson. Han prästvigdes 1760 och blev 1772 komminister i Ventlinge på Öland.
Vid sommartinget 1775 instämde Olof Persson i Norra Svalehult i egenskap av förmyndare för sina omyndiga barn kronolänsmannen Erland Dryselius och krävde, att denne till Olof Perssons barn skulle avstå ”den hemmansdel i N. Svalehult vilken han som auktionsman inropat efter det pris vartill hemmanet på auktion sig bestigit och det dela i börd dels som olageligt, i anseende därtill att Dryselius som auktions-man det själv inropat, såsom ock att då icke skall varit mer än en man tillstädes utom länsmannen, som gjorde anbud därå.” Det blev uppskov. Tydligen var det fråga om en skum affär från Dryselius sida. Den var inte den enda! Se Madesjö sockens historia, del 2, sid 173. Hur länge Olof Persson, som var son till Per Gummesson, innehade hemmansdelen, är ej känt. År 1776 vid vintertinget skedde 1:sta uppbud på ¼ av 7/8 mtl Norra Svalehult för Jonas Jonsson och hans hustru Helena Månsdotter. Hemmansdelen hade sålts av Helenas föräldrar Måns Joensson och Elin Nilsdotter för 250 dlr smt till den andra dottern Lisa Månsdotter. Vid sommartinget 1777 skedde 1:sta uppbud på 7/32 mtl i Norra Svalehult. Köpare var Jonas Zackrisson och hans hustru Kierstin Persdotter från Mattamåla i Algutsboda. Säljare var Nils Persson i Hagnebo och Nils Persson i Svalehult och köpesumman 1300 dlr smt, vilket var lika med 266 rdr 32 skilling enligt den nyinförda myntreformen. Den 1 november 1776 beviljades 1:sta uppbud för 7/32 mtl Norra Svalehult för Peter Persson och dess hustru Marta Svensdotter. De hade köpt av klockaren i Madesjö Magnus Wahlberg för 1100 dlr smt den 1:sta maj 1775.
Den 10 september 1777 förrättades laga syn av gränsen mellan Södra Otteskruf och Norra Svalehult. Som gränsmärken anfördes Tassehall och öster därom Trillehall ”som är en kullrig jordfast sten med många små stenar på alla sidor omgiven, i längden 1¼ aln och bredden över jord ¾ aln. Häruti stöta Södra Otteskruf och Norra Svalehult hemman av Madesjö socken och [oläsligt namn] samt Gårdsryd av Mortorp socken tillsammans. Detta märke – -erkändes som ostridigt både av N. Svalehults som S. Otteskrufs åboer.” Detta är ett kort utdrag av det långa syneprotokollet. Kan Tassehall och Trillehall identifieras?
I Södra Svalehult fanns under tiden 1755-1788 fyra hemmansdelar. Per Bergesson innehade en hemmansdel. Han var född 1698 och gift med Maria Persdotter, f. 1719. De hade 6 barn: Olof, f. 1741, Johan 1743, Jonas 1745, Gumme 1748, Karin 1750 och Birger 1754. Sonen Johan är identisk med den Johan Persson d.y., som d. 8 september 1777 blev överfallen och slagen vid Gårdsryds marknad av några drängar från Floahult. Som vittne till misshandeln uppträdde inför tingsrätten bl.a. Jonas Jonsson i Norra Svalehult. Den andra hemmansdelen i Södra Svalehult brukades av Johan Persson, f. 1734 och gift med Caisa Axelsdotter, som var född 1739. De hade 3 barn: Maja Stina, född 1758, Peter 1762 och Axel 1765. Den tredje gården innehades av Håkan Jonsson, som var född 1734 och sedan 17?? gift med Stina Persdotter, född 1739. De fick 1758 dottern Maria och 1762 dottern Ingrid. Den fjärde gården innehades av Axel Larsson, född 1721 och sedan 1747 gift med Elin Petersdotter, f. 1715. De fick icke mindre än 7 barn: Per var född 1741, Brita 1743, Johan 1746, Jonas 1748, Eric 1750, Maria 1752 och Stina 1754. På ägorna bodde som inhyses Måns Bergesson, f. 1704, och hans hustru Sigrid Andersdotter med sönerna Nils och Berge. Båda var båtsmän. Det kan i förbigående nämnas, att bönderna i Skäragärde, Otteskruf och Svalehult vid tinget 1790 klagade över att de lidit svåra skador av ett våldsamt hageloväder, som förstört skörden. De ville ha hjälp. Tingsrätten beslöt ett sammanskott av 4 skilling per helt hemman som hjälp till dem.
Under perioden 1782-1801 tog Johan Persson och Caisa Axelsdotter undantag, varefter Johan Persson 1799 avled. Av barnen var Peter gift i St. Slät och Axel gift i Södra Svalehult. Även Håkan Jonsson tog undantag. Sonen Peter, f. 1769, var gift i Norra Svalehult och sonen Jonas, f. 1778, var gift i Ljungby. Hemma vistades dottern Maria, f. 1758, och sonen Olof, f. 1787. Gården övertogs av Johan Persson den yngre, född 1743 och 1771 gift med Brita Nilsdotter, som var född 1752. Johan Persson var sjuklig och avled 1795. Han hade 4 barn: Peter, som var född 1773, Maria född 1774 och gift i Södra Svalehult med Johan Persson den äldres son Axel Johansson, Stina, f. 1782 och Göran, född 1787. Måns Börgesson var född 1766 och 1798 gift med Ingrid Håkansdotter, f. 1762, som tidigare var gift med Eric Axelsson, f. 1750. De gifte sig 1780. Eric Axelsson avled 1795. Följande barn föddes i Ingrid Håkansdotters två äktenskap: Maria, född 1782, Jonas 1786, Petter 1789, Stina 1794, Anders 1798 och Peter 180?. Nästa gård innehades av Axel Johansson och Maria Johansdotter, barn till Johan Persson den äldre och Johan Persson den yngre. De fick 3 barn: Lena Maja 1795, Peter 1797 och Johan 1799. Gustaf Jonsson var född 1777 och också han son till Johan Persson den äldre. Han var gift med Stina Olofsdotter från Älghult, född 1779. De fick 1800 sonen Jonas Peter. Anders Hansson var född 1767 och gift med Maria Haraldsdotter, född 1774. De hade två barn: Brita Stina, född 1798 och Johanna, född 1800. Båtsman för gården var nr 140 Peter Svala, f. 1774. Avskedade båtsmännen Nils Månsson Svala och Sven Lidberg bodde på ägorna, liksom torparen Berge Månsson Pihl, torparen Nils Persson, som 1800 flyttade till Öland, och torparen Gumme Jonsson från Bäckebo.
Under åren 1801-1815 fanns i Södra Svalehult 5 gårdar. Carl Börjesson, född 1766, och Ingegärd Håkansdotter, född 1769 innehade en gård. De hade 5 barn: Maria, styfdotter, f. 1782, Jonas 1786, Petter 1789, Stina 1794 och Anders 1798. Petter Johansson, f. 1774, och Stina Nilsdotter, f. 1778, brukade en annan. De hade också 5 barn: Ingrid Maria, f. 1805, Johannes 1806, Lena 1809, Peter 1811 och Catrina 1814. Axel Jonsson eller Johansson var född 1765. Hans hustru hette Maria Johans-dotter, f. 1774. De hade nu 4 barn: Lena Maja var född 1795, Johan 1799, Maria 1802 och Peter 1804. Den son Peter som var född 1797 var nu död. Gustaf Jonsson eller Johansson var född 1777 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1779 i Älghult. Utom den 1800 födde sonen Jonas Peter fick de under perioden ytterligare 6 barn: Olof föddes 1803, Nicolaus 1805, Elin 1807, Maria 1810, Peter 1812 och Fredric 1814. På 7/64 mtl bodde ogifte Jonas Nilsson, som var född 1783. Båtsman för Södra Svalehult var nu nr 140 Petter Svala, född 1774 och gift med Stina Månsdotter, född 1777. De hade 5 barn. På ägorna bodde också fördubblingsbåtsmannen Carl Åbrodd, f. 1776 med hustru och barn, volontären Peter Hagelberg, f. 1762 med hustru och 5 barn samt torparna Nils Börjesson och Gustaf Petersson, den senare med hustru och 6 barn.
Södra Svalehult 1815-1821 bestod alltjämt av 5 gårdar. Ny brukare var av 7/32 mtl Peter Svensson, f. 1787 och gift med Stina Ericsdotter, f. 1794. De hade inga barn. På den andra gården på 7/32 mtl fick Petter Johansson 1816 ytterligare en son Gustaf och 1818 en son Jonas. På den tredje gården på 7/32 mtl fick Gustaf Johansson 1818 sonen Carl Gustav. Jonas Nilsson var nu gift med Brita Stina Petersdotter, f. 1786. De fick 1818 sonen Peter. På gården på 7/64 mtl satt Carl Börjesson och Ingegärd Håkansdotter alltjämt kvar. Som synes är uppsplittringen på små enheter karakteristisk för ägandeförhållandena i Södra Svalehult. Dessutom fanns redan nu en mängd inhyses och backstugusittare. De skulle bli fler längre fram!
I Norra Svalehult 1815-1821 möter oss samma utveckling: uppdelning av hemmanet i flera gårdar och många inhyses. Där fanns nu 5-6 gårdar. På 3/32 mtl tog Måns Danielsson undantag sedan hans hustru Ingjärd Olsdotter avlidit 1818. Sonen Johannes flyttade 1821 till Madesjö och dottern Maria blev gift i Ljungby. Efter-trädare blev Axel Johansson, f. 1765, och Maria Johansdotter, f. 1774. Dottern Maria, f. 1802, blev 1820 gift i Arby. Hennes syskon var Peter, f. 1804, Lena, f. 1807, Johannes f. 1810, Jonas f. 1814, Caisa Lena f. 1815 och tvillingarna Gustaf och Brita Stina f. 1818. Nästa gård på 3/32 mtl brukades av Carl Jonsson, f. 1774 och Lena Nilsdotter, f. 1777. De hade 6 barn: Jonas, f. 1800, Peter f. 1802, Gustaf f. 1806, Abraham f. 1809, Stina f. 1812 och Maria f. 1818. Olof Abrahamsson var född 1787 och hans hustru Martha Lisa Persdotter 1790. De hade 4 barn: Maja Stina var född 1810, Lena 1812, Brita Stina 1816 och Peter 1819. Familjen flyttade vid vårfrutid 1820 till Södra Bondetorp. 7/64 mtl ägdes nu av Niclas Petersson, f. 1790 och gift med Gertrud Andersdotter, f. 1793. Hon betecknas i husförhörslängden som sjuklig. De fick 1818 dottern Maria. 7/64 mtl ägdes av Peter Olsson, f. 1776 och Elin Nils-dotter, f. 1779. Deras dotter Stina Lisa var född 1814 och sonen Olaus 1819.
Mängder av torp hade nu tagits upp på Norra Svalehults ägor. Husförhörslängden räknar upp 15 torpare och 2 båtsmän på ägorna. Det är väl rekord för något hemman, prästgården möjligen undantagen. Följande torpare nämnas: Peter Brandt med hustru och 5 barn, Olof Olofsson med hustru och en son, Nils Olofsson med hustru och 5 barn, Peter Johansson med hustru och 3 döttrar, Niclas Petersson, identisk med hemmansägaren ovan, Johannes Månsson med hustru och 3 barn, Jonas Börjesson med hustru, Peter Svensson med hustru, Anders Olsson med hustru och dotter, Peter Nilsson d.ä. med hustru och 5 barn, Peter Nilsson d.y. med hustru och 7 barn, Nils Svensson med hustru, torparen och båtsmannen Sven Fisk med hustru och 3 barn, torparen och båtsmannen Peter Löpare med hustru och 4 barn samt torparen och båtsmannen Jonas Pihlqvist med hustru och 7 barn. Härtill kom båtsmannen Anders Risman med hustru Caisa Zacrisdotter och 3 barn samt båtsmannen för hemmanet nr 141 Olof Nordström med hustru och 2 söner samt avskedade båtsmannen Zacris Släthår med hustru. En inhyses Olof Håkansson med hustru bodde också på ägorna. Som synes var Norra Svalehult tätt befolkat denna tid.
Under perioden 1821-1840 ägdes gårdar av Johannes Petersson, f. 1805, och Cajsa Nilsdotter, f. 1803, av Daniel Jonsson, f. 1810 och hans hustru Caisa Lena, av Olof Gustafsson, f. 1803 och hans hustru Stina Lena Jonsdotter, f. 1809, och av Jonas Peter Gustafsson, f. 1800. Axel Johansson och hans hustru Maria Johansdotter tog nu undantag av äldste sonen Peter Axelsson, f. 1804 och Maria Stina Olsdotter, f. 1810. En gård innehades av en annan son Jonas Axelsson och hans syster Brita Stina Axelsdotter. Torpare var Sven Andersson från Ekeberga, född 1795, med hustru Brita Petersdotter, f. 1785, Anders Olsson, född 1791 med hustru Brita Stina Zacrisdotter, f. 1788 och med fyra barn, Peter Nilsson d.ä., f. 1776 med hustru Maria Persdotter, f. 1789 och 7 barn, Peter Nilsson d.y., f. 1779 med hustru Lena Jons-dotter, f. 1789 och med 7 barn, Olof Olofsson, f. 1788 med hustru Stina Olofsdotter, f. 1794 och med 2 barn. Båtsmän var Olof Nordström, f. 1792 med hustru Stina Carlsdotter, f. 1789 och med 5 barn, Peter Löpare, f. 1777 med hustru Elin Svens-dotter från Ljungby, f. 1775 och med 2 barn, Johannes Svala, f. 1808, med hustru Stina Nilsdotter, f. 1814 och med 2 barn, Gustaf Wittenberg, f. 1803, med hustru Lena Nilsdotter, f. 1805. Avskedad båtsman var Axel Hvithår, f. 1795, med hustru Elin Petersdotter, f. 1798 och med 5 barn.
I Södra Svalehult fanns under åren 1821-1840 fem hemmansdelar. 7/32 mtl brukades vid periodens början av Peter Johansson, som var född 1777 och gift med Stina Nilsdotter, f. 1778. De tog undantag av sonen Peter Petersson, född 1811, och hans hustru Ingrid Pehrsdotter, u.å. Gustaf Johansson, f. 1777, och Stina Olofsdotter, f. 1779, tog också undantag av sonen Nicolaus Gustafsson, f. 1805 och Maja Stina Svensdotter, f. 1817. De brukade också 7/32 mtl. En annan son, Peter Gustafsson, f. 1812, gifte sig med Stina Cajsa Petersdotter, f. 1813 och övertog den gård, som tidigare brukats av Carl Börjesson och Ingrid Håkansdotter. Dessa tog nu undantag. 7/32 mtl brukades fortfarande av Peter Svensson och Stina Ericsdotter och 7/64 mtl av Jonas Nilsson och Brita Stina Petersdotter. De fick 1824 dottern Gustafva. Inhyses var Johannes Börjesson med hustru och 2 barn samt Jonas Carlsson likaledes med hustru och 2 barn. Båtsmannen Peter Svala avled 1825 efterlämnande sjuklig änka Stina Månsdotter och 7 barn.
Vi går fram till 1840-talets Norra Svalehult. På hemmanets ägor bodde icke mindre än 91 personer, 44 män och 47 kvinnor. Det gör Norra Svalehult till ett av de tätast befolkade hemmanen i Madesjö. Det var uppdelat på många småbruk. 7/64 mtl brukades av Jonas Johansson från Stora Slät, f. 1804. Han var gift med Stina Petersdotter, f. 1804. De hade fyra barn: Johan Peter, f. 1834, Sophia Charlotta 1837, August 1839 och Christina 1844. Jonas Johansson sålde 1846 7/128 mtl till Olaus Petersson från Mortorp och 7/128 mtl till Lars Petersson, som kom från Ljungby 1847. Olaus Petersson var född 1821 och vigd 1847 vid Brita Stina Axelsdotter, f. 1818. De fick 1849 dottern Christina. Lars Petersson var född i Arby 1810 och gift med Sara Petersdotter från Älghult, f. 1791. En andra hemmansdel på 7/64 mtl brukades av Johannes Petersson, vars hustru avled 1849, varefter han gifte om sig med Beata, f. 1820. Hon hette Börjesdotter och var från Ruskemåla. I sina två äktenskap fick Johannes Petersson 6 barn: Peter August 1837, Gustaf 1840, Carl Johan 1847, Jonas och Emma Christina 1849 och Helena Mathilda 1851. Peter Axelsson brukade fortfarande 21/128 mtl. Han och hustrun Maja Stina Olofsdotter fick 3 barn: Carl Johan 1838, Jonas 1842 och Christina 1848. Johannes Axelssons gård var mindre. Den omfattade endast 7/128 mtl. Han och hustrun Maria Peters-dotter från Arby fick också 3 barn: Johan Peter 1844, Christina 1846 och Carl August 1849.
En ännu mindre hemmansdel brukades från 1847 av Gustaf Johansson Lander, f. 1821, och Christina Petersdotter, f. 1820. Den omfattade endast 7/256 mtl. Gustaf Axelsson brukade till en början 7/64 mtl men ökade till 35/256 mtl. Han var född 1818 och gift med Gustafva Svensdotter från Algutsboda, f. 1824. De fick på 1840-talet två barn: Carl Johan 1848 och Emma Gustava 1850. Peter Danielsson sålde av sina 7/64 mtl, 7/128 mtl till Carl Fredrik Jonsson från Göstorp, f. 1811, och 7/128 mtl till båtsmannen Johannes Jonsson Svala, f. 1803 och gift med Stina Nilsdotter, f. 1814. De hade 2 barn: Carl Johan var född 1837 och Helena 1839. Carl Fredrik Jonsson fick 4 barn med hustrun Cajsa Petersdotter från Elmeberg, som var född 1806: Jonas Peter föddes 1838, Christina 1841, Emma Mathilda 1843 och Britta Charlotta 1845.
Skaran av torpare samt ordinarie och avskedade båtsmän var stor. Torparen Peter Gustafsson var född i Södra Svalehult 1812 och flyttade till Norra Svalehult 1850. Han hade hustru och 5 barn. Torparen Jonas Carlsson d.y. var också från Södra Svalehult och född 1806. Hustrun Lena Johansdotter var född i Algutsboda 1791. Torparen Peter Nilsson d.ä. var född 1796. Han flyttade 1847 till Bosgård i Ljungby. Torparen Sven Andersson Hellman var född i Ekeberga 1786. Hustrun Brita Peters-dotter var från Högsby och född 1785. Torparen Peter Svensson var född 1824 och flyttade till Norra Svalehult 1842. Avskedade båtsmän var nr 141 Olof Petersson Nordström, vars hustru dog 1850, Jonas Pihlqvist, född i Södra Svalehult 1786 och gift med Ingrid Carlsdotter, född i Lilla Gangsmad 1778, Carl Petersson Småkopp, född i M.-Agebo 1811 med hustru och 2 barn samt Gustaf Jonsson Wittenberg, född i Ebbehult 1803. Ordinarie var Peter Löpare, som var född i Idehult 1777 och gratialist.
I Södra Svalehult fanns på 1840-talet 52 personer varav 29 män och 23 kvinnor. Hemmansdelarna var 6. Peter Gustafsson flyttade 1850 med hustru och 5 barn till Norra Svalehult. Hans efterträdare på 7/128 mtl blev Peter Jonsson, som var från Agebo och var född 1810. Han var gift med Helena Börjesdotter, född i Mortorp 1822. Familjen kom från Gelebo och medförde därifrån 4 barn: Ingrid Lena född 1840, Wendla Maria 1842, Johan August 1844 och Peter Gustaf 1847. I Södra Svalehult föddes 1851 sonen Frans. 7/32 mtl brukades från 1849 av Carl Gustaf Olausson, född i M.-Örsjö 1826 och gift med Stina Lena Jonsdotter från Södra Otteskruf, född 1817. De kom från Oskar men flyttade redan 1850 till Södra Otteskruf. 7/128 mtl brukades från 1850 av Johannes Jonsson Svala, som detta år flyttade dit från Stora Agebo. Han var gift med Stina Nilsdotter, född 1814. 7/64 mtl brukades från 1850 av Peter Olsson, född i Kvarneslätt 1800 och gift med Eva Stina Petersdotter från Algutsboda, f. 1803. De kom 1850 från Mortorp och hade 2 vuxna barn: Olaus var född 1825 och Christina 1828. Nästa gård, som var på 7/32 mtl, brukades av Peter Petersson och Ingrid Petersdotter, födda 1811 och 1818. De fick 6 barn, av vilka icke mindre än 4 avled i barndomen. Kvar blev Peter Johan, f. 1839, och Ida Mathilda född 1850. På nästa hemmansdel, som också var på 7/32 mtl, avled Peter Svensson 1841 och hans änka Stina Eriksdotter 1844. Efterträdare blev Gustaf Petersson, f. 1826, och hans hustru Stina Lotta Olofsdotter, f. 1822 i Norra Ljusås. De fick 1849 dottern Emma Christina.
Torpare i Södra Svalehult var Peter Månsson från Mortorp, f. 1801 och gift med Maria Månsdotter, f. 1819. De kom 1849 från Ljungby. Från Mortorp kom 1846 Johannes Gustafsson, född i Södra Svalehult 1810 och gift med Maria Carlsdotter, f. i Halltorp 1818. De hade 5 barn. Gustaf Petersson var född i Södra Säfsjö 1819. Han var gift med Stina Lena Samuelsdotter, född i Gelebo 1822. De hade 2 barn.
På 1850-talet bestod splittringen på småbruk i Norra Svalehult. Olaus Petersson flyttade 1857 från 7/64 mtl till S:t Sigfrid. Från Gelebo kom samma år Carl Gustaf Magnusson, som var född i Vissefjärda 1825. Han var gift med Johanna Börjesdotter från Kopparfly, född 1831. De hade 3 barn: Wendla Christina, född i Gelebo 1853, Ida Mathilda, född därstädes 1857 och Emma född i N. Svalehult 1859. På 7/64 mtl avled Johannes Petersson 1854. Änkan Beata Börjesdotter tog undantag. Det fanns 7 barn: Peter August, f. 1837, Gustaf, f. 1840, Carl Johan, f. 1847, Jonas och Emma Christina, födda 1849, Helena Mathilda, f. 1851 och Ida Charlotta, f. 1854. Efter-trädare på gården blev Johan August Andersson, född i Mortorp 1835, som flyttade hit 1859 och följande år gifte sig med Eva Christina Johansdotter från Södra Säfsjö, född 1826. De fick samma år sonen Carl. 21/128 mtl brukades fortfarande av Peter Axelsson och Maja Stina Olofsdotter. De hade 3 barn. 7/128 mtl brukades alltjämt av Johannes Axelsson och Maria Petersdotter, som 1853 fick sitt tredje barn, sonen Pehr Elof. 35/256 mtl ägdes av Gustaf Axelsson och Gustava Svensdotter. De fick på 1850-talet dottern Emma Gustava 1850, Christina Mathilda 1854, Ida Charlotta 1856 och sonen Aron 1859. 7/256 mtl ägdes sedan 1847 av Gustaf Johansson Lander och Christina Petersdotter, född i Kolsbygd 1820. Johannes Johansson Muhr, f. 1816, kom 1851 från Östra Madesjö till 7/256 mtl men avled 1856. Änkan Anna Catharina Jonsdotter, född i Björstorp 1828, flyttade 1857 till Oskar. Dottern Amanda Christina var född 1854. 35/128 mtl ägdes fortfarande av Carl Fredrik Jonsson och Cajsa Petersdotter. De hade fyra barn. 7/128 mtl ägdes från 1857 av från Oskar inflyttade Carl Johan Månsson. Han var född i Oskar 1831. Hustrun hette Catharina Staffans-dotter, född i Oskar 1822. De medförde två barn födda i Oskar: Emma Christina, född 1855 och Per August, född 1857.
Avskedad båtsman var Johan Olofsson Frimodig, född i Elmeberg 1819. Han kom från Göttorp 1846 med hustru Anna Maria Jonsdotter från Mortorp, född 1825. De fick 6 barn. Avskedade båtsmannen Olof Petersson Nordström var nu änkling. Avskedade båtsmannen Axel Jonsson Hvithår var född i Skräddaregärde 1795 och gift med Elin Petersdotter från Ljuder, född 1798. Avskedade båtsmannen och torparen Erik Petersson Småkopp var född i M.-Agebo 1811 och gift med Christina Jonsdotter, född i Norra Svalehult 1817. De flyttade till Södra Svalehult 1856. Avskedade båtsmannen Jonas Eriksson Pihlqvist avled 1860. Avskedade båts-mannen nr 143 Olaus Axelsson Bogren kom från S. Agebo 1856. Torparen och avskedade båtsmannen Gustaf Jonsson Wittenberg flyttade 1857 till Skruf.
Torparen Peter Gustafsson flyttade från Södra till Norra Svalehult 1850 men flyttade 1856 till Arby med hustru och 6 barn. Torparen Jonas Carlssons hustru Lena Johansdotter dog 1853, varpå han 1856 gifte om sig med Gustafva Carlsdotter från Algutsboda, född 1816. Torparen Sven Andersson Hellman och hans hustru dog båda 1856. Torparen Johannes Petersson flyttade till Norra Svalehult från M.-Agebo 1857. Han var gift och fick 1858 en son. Torparen Carl Erlandsson var född i Lenhofda 1812. Han var gift och hade 5 barn. Torparen Olaus Andersson var född i Mortorp 1824 och flyttade till N. Svalehult 1856. Han vigdes 1856 vid Cajsa Lena Petersdotter, född i N. Svalehult 1809. Samma dag vigdes torparen Nils Peter Petersson, född i Mortorp 1830, vid Maria Petersdotter, född i Norra Svalehult 1812. Två systrar gifte sig med var sin torpare! Torparen Peter Svensson var född 1827 i Knappsmåla. Han flyttade till N. Svalehult 1856. Med hustrun Maria Jonsdotter, född i V. Madesjö 1831, hade han 3 barn. Två båtsmän fanns på ägorna: Johan August Johansson Nordström kom hit 1856 från Toresbo med hustru och 3 barn. Båts-mannen och korporalen nr 214 Gustaf Petersson Pass var född i Ruskemåla 1819. Han hade hustru och 4 barn. Som synes av vad som ovan anförts var Norra Svalehult mycket folkrikt.
I Södra Svalehult på 1850-talet möter oss en liknande bild. 7/64 mtl ägdes från 1856 av Andreas Franz Petersson, född i Algutsboda 1823 men närmast kommande från Hökahult. Hustrun Fredrika Petersdotter var född där 1829. De hade 2 barn: Hilda Maria född i Hökahult 1856 och Pehr Elof född 1860. 7/128 mtl ägdes av förre båtsmannen Johannes Jonsson Svala och Johanna Johansdotter, som var född i Månsamåla 1806. De hade 4 barn. Från Gelebo kom 1850 Peter Jonsson, född i St. Agebo 1810, och hans hustru Helena Börjesdotter, som var från Mortorp och född 1822. De brukade några år 7/256 mtl men flyttade 1855 till Krumhall. 7/64 mtl ägdes av Joel Olsson, som var född i Norra Svalehult 1832. Hustrun hette Christina Petersdotter, född på Nybro 1828. De fick 3 barn: Pehr Elof född 1854, Johanna Sophia född 1857 och Ida Carolina 1859. 7/128 mtl ägdes nu av Johan Nilsson Modin, född 1837, och Johanna Swensdotter, född 1842. De kom 1861 från Hökahult. 7/32 mtl ägdes från 1848 av Nils Olsson från Norra Ljusås, född där 1825. Han var gift med Lovisa Månsdotter från Stora Granås, f. 1820. De fick 1849 sonen Pehr August men flyttade 1853 till Kristvalla.
Gården övergick under några år till Johan Gustaf Fredriksson Hultman, som var född på prästgårdens ägor 1823 och gift med Lena Stina Svensdotter från Älghult, född 1820. De kom från Nybro och flyttade bort 1856. I deras ställe kom från Norra Svalehult Erik Petersson Småkopp och Christina Jonsdotter. De fick här sitt tredje barn, dottern Dorothea Sophia 1859. På nästa gård på 7/64 mtl tog Peter Olsson och Eva Stina Petersdotter undantag av Joel Olsson och Christina Petersdotter, som 1853 flyttade hit från Mortorp. De fick här två barn: Pehr Elof 1854 och Johanna Sophia 1857. Familjen flyttade 1859 till den gård på 7/64 mtl, som redan redovisats. I stället kom från Oskar Johannes Olsson, f. 1801 och hans hustru Brita Stina Petersdotter, född i Oskar 1808. De medförde 4 barn: Johannes, född 1833, Frans Ludvig 1841, Gustaf Fredrik 1844 och Carolina Christina, som var född redan 1838. Enligt anteckning i kyrkoboken hade Johannes Olsson tidigare dömts till 2 års fängelse för tillverkning och utprångling av falska sedlar! En hemmansdel på 7/32 mtl ägdes fortfarande av Peter Petersson och Ingrid Petersdotter. Två av deras barn avled under 1858 och 1859. Nästa gård på 7/32 mtl ägdes fortfarande av Gustaf Petersson och Stina Lotta Olofsdotter. De fick under 1850-talet 4 barn: Augusta Mathilda 1851, Carolina 1854, Johan Elof 1856 och Pehr August 1859.
Torpare var under 1850-talet Carl Johansson, f. 1839, med hustru Gustava Olofs-dotter, f. 1837, Johannes Gustafsson med hustru Fredrika Olsdotter och 6 barn, Gustaf Petersson d.ä. med hustru Stina Lena Samuelsdotter och 6 barn, Peter Gustaf Lembke, född 1800 i Kråksmåla med hustru Ewa Petersdotter från Älghult, f. 1807, och Gustaf Petersson d.y. från S. Agebo, som flyttade hit 185? med hustru Stina Cajsa Jonsdotter och 3 barn. Många inhyses och backstusittare bodde på ägorna, liksom skomakaren Johan Peter Petersson.
Vi går över till Norra Svalehult under 1860-talet. Gårdssplittringen är alltjämt stor. 7/128 mtl brukades fortfarande av Carl Gustaf Magnusson och Johanna Börjesdotter. De fick ytterligare 4 barn på 1860-talet: Charlotta föddes 186?, Hulda Gustafva 1866, Johan 1868 och Amanda Augusta 1870. 7/64 mtl brukades av Johan August Andersson, f. 1835 i Mortorp och 1860 gift med Eva Christina Johansdotter, f. 1836. De fick under 1860-talet 3 barn: Jonas Peter 1863, Pehr Adolf 1866 och Fredrik 1869. På 21/128 mtl tog Peter Axelsson och Maja Stina Olofsdotter undantag av sonen Jonas Petersson, f. 1842 och 1868 gift med Ingrid Cajsa Gustafsdotter från Vissefjärda, f. 1840. Jonas Petersson avled redan 1869. Han hade 2 barn: Carl Johan var född 1868 och Jonas Axel Herman 1869. På nästa gård, som var på 7/128 mtl flyttade Carl Johan Månsson och Catharina Staffansdotter med sina 2 barn 1863 till Oskar. Gården övertogs av från Oskar inflyttade Pehr August Jonsson, född 1835 och 1861 gift med Ingrid Stina Jonsdotter, född i Oskar 1836. De fick 2 barn: Lena född 1863 och Johan August född 1867. Han återflyttade 1867 till Oskar.
Näste ägare av detta småbruk blev Samuel Johansson, född i Algutsboda 1810 och gift med Cajsa Jonsdotter från Oskar, f. 1821. Samuel Johansson avled redan 1870. Han efterlämnade 3 barn: Christina, f. 1849, Ida 1856 och Franz August 1861. Johannes Axelsson på 7/128 mtl blev 1866 änkling och sålde 1868 sin gård till Carl Johan Petersson, son till Peter Axelsson och född 1838. Han var gift med Gustava Petersdotter, f. 1840 och hade med henne 3 barn: Hulda Gustava, f. 1865, Anna Christina, f. 1867 och Jonas Peter, f. 1870. Gustaf Axelsson och Gustava Svensdotter fick på 1860-talet ytterligare 3 barn: Wendla Sophia 1861, Peter Lorens 1863 och Hilda Augusta 1868. På 35/128 mtl tog Carl Fredrik Jonsson 1865 undantag och överlät gården på Jonas Peter Carlsson, f. 1838 och sedan 1863 gift med Johanna Olsdotter från Knappsmåla, f. 1840. De fick på 1860-talet 3 barn: Carl Algot 1864, Pehr Victor 1867 och Therese 1869. På 7/256 mtl fortsatte Gustaf Johansson Lander. Han och hans hustru Christina Petersdotter var barnlösa.
På småbruken i Norra Svalehult fanns på 1860-talet åtta torp. Torpare var Peter Johansson, Jonas Carlsson, Johannes Petersson, Carl Erlandsson, som avled 1866, Olaus Andersson, Nils Peter Petersson och Peter Svensson, alla gifta och de flesta med barn. Därjämte fanns där 2 familjer arbetare, ett flertal backstusittare och inhyses, målaren Andreas Carlsson från Ljungby med hustru samt 5 ordinarie och avskedade båtsmän: Johan August Olofsson Nordström med hustru och 6 barn, korporal Gustaf Petersson Pass med hustru och 4 barn, avskedade Oskar Axelsson Bogren med hustru och 2 barn, avskedade Jonas Olofsson Frimodig med hustru och 6 barn, som flyttade bort 1865 samt avskedade båtsman Hvithår, som avled 1865.
Situationen i Södra Svalehult på 1860-talet liknade den i Norra Svalehult, dvs det fanns fortfarande en stark ägosplittring. 7/64 mtl bytte ägare 1863, då Johannes Olsson sålde och flyttade till Högebo. Den nye ägaren hette Carl Magnus Petersson från Algutsboda, född 1821. Han var sedan 1861 gift med Christina Andersdotter, född 1825. Hon hade tidigare varit gift och medförde 3 barn: Cajsa Lovisa, f. 1853, Sven Johansson, f. 1855 och Per Magnus Johansson, f. 1857. I det nya äktenskapet föddes 1861 dottern Hilda Sophia. Familjen flyttade bort 1864. 7/128 mtl fick ny ägare 1861, då Johannes Carlsson tog över. Han var född 1823 och gift med Lena Stina Håkansdotter från Vissefjärda, f. 1830. De hade tre barn vid tillträdet: Clara Mathilda, född 1849, August 1853 och Pehr Elof 1856. På 1860-talet föddes ytterligare 3 barn: Carl Johan 1862, Amanda Gustava 1864 och Johan Emrik 1869.
En annan gård på 7/128 mtl innehades av Erik Petersson Småkopp och Christina Jonsdotter. Till tidigare 3 barn fick de på 1860-talet sonen Jonas Peter, f. 1862. Småkopp sålde 1867 sin gård och flyttade till Toresbo. Ny ägare blev Olaus Håkansson, f. 1826 i Erengislahyltan och gift med Maria Nilsdotter, f. 1817. Från Sigislaryd inflyttade 1860 Olaus Aronsson till 7/128 mtl, som han köpt. Han var född i Vissefjärda 1817 och gift med Lovisa Axelsdotter från Kristvalla, f. 1821. De flyttade 1869 till Stenkumla på Gotland. De sålde då till Olaus Håkansson. Andreas Franz Petersson och Fredrika Petersdotter hade 4 barn: Hilda Maria, f. 1856, Pehr Elof 1860, Carl Algot 1865 och Johanna Mathilda 1868. Han sålde sina 1/64 mtl och tog ut arbetsbetyg till Danmark 1864 och senare till Stockholm 1871. Båtsmannen och bonden 220 Sven Petersson Sparf, som var född 1815 flyttade till 7/128 mtl från Humpagärde 1868. Han var gift med Christina Jonsdotter, f. 1822 och hade 4 barn: Johan Peter, född 1847, Sven Gustaf, född 1855, Hilda 1858 och Emilia Mathilda 1861. Som redan nämnts i samband med Norra Svalehult flyttade Joel Olsson och Christina Petersdotter från sina 7/64 mtl till Norra Svalehult 1862. Till 21/256 mtl inflyttade 1864 Johan Petersson. Han var född i Hälleberga 1832 och gift med Charlotta Samuelsdotter, född i Hälleberga 1829. De medförde 4 barn men flyttade redan 1865 bort från Svalehult. Från 1861 innehade avskedade båtsmannen Johan Nilsson Modin 7/128 mtl. Han flyttade redan 1862 bort. I stället kom Gustaf Andersson, f. 1837 och ogift.
År 1866 köptes två gårdar å vardera 21/256 mtl, tillsammans 21/128 mtl, av greve C.H. Posse på Svartingstorp. Han anställde 1869 som statare Johan Peter Petersson, f. 1826 i Ålem och gift med Wilhelmina Thor från Fleseryd, f. 1831. De hade 2 barn: Clara Albertina, född 1861 i Ålem och Johan August Theodor, född 1868 i Dörby. På 7/32 mtl avled Peter Petersson som undantagsman 1869. Gården hade redan 1864 övertagits av sonen Peter Johan Petersson, f. 1839. Han var från 1865 gift med Johanna Isaksdotter, som var född i Ljungby 1838. De fick 1865 sonen Pehr Victor. Från Sjöahult kom 1867 Andreas Håkansson till 7/32 mtl. Han var född i Erengislahyltan 1844. Han gifte sig 1868 med Wendla Lovisa Håkansdotter från Toresbo, född 1850. De fick 1869 sonen Carl August Wilhelm. År 1870 bytte Andreas Håkansson gård med Carl Jonsson i Västra Agebo, som alltså då flyttade till Södra Svalehult. En annan gård på 7/32 mtl ägdes fortfarande av Gustaf Petersson och Stina Lotta Olofsdotter. De hade 5 barn, samtliga födda före 1860. Ovannämnde Carl Jonsson var född 1844 i Ellebäck och gift med Ida Mathilda Andersdotter, f. 1848. Deras dotter Alma Mathilda var född 1869. Erland Johansson på 7/128 mtl var född i Älghult 1815 och sedan 1841 gift med Lena Jonsdotter, f. 1818. De kom från Älghult till Södra Svalehult 1862, men enligt kyrkoboken rymde han 1868 och vistades sedan i Uppland, medan hustrun vistades i Lilla Idehult. Gården övertogs redan 1865 av Jonas Petersson, f. 1818 och Cajsa Lena Petersdotter, f. 1823, men såldes 1870 till Olaus Håkansson. En annan gård på 7/128 mtl ägdes av Peter Johan Petersson, f. 1829, och Cajsa Gretha Israelsdotter, f. 1829. De fick på 1860-talet ytterligare 3 barn: Pehr August 1860, Carl Victor 1863 och Hulda Ottilia Amanda 1865.
Undantag hade på 1860-talet Johannes Jonsson Svala, Peter Olsson och Nicolaus Gustafsson. Carl Petersson avled 1870. Torpare var Johannes Gustafsson, Carl Johansson, Gustaf Petersson d.ä., Peter Lembke och Gustaf Petersson d.y., som dock avled 1864. Båtsman var nr 140 Johannes Peter Jonsson Svala. Dessutom fanns det flera arbetskarlar, backstugusittare och inhyses med familjer. Särskilt kan nämnas snickaren Johan Peterström, f. 1835 i Ljungby. Han flyttade till Södra Svalehult med hustru och 2 barn 1863.
Vi fortsätter med Södra Svalehult på 1870-talet. 7/128 mtl ägdes av Johannes Carlsson och Lena Stina Håkansdotter. Deras son Carl Johan avled 1872 men de fick 1878 sonen Carl Algot och hade därmed 5 barn. Olaus Håkansson flyttade 1880 från 7/128 mtl till Agebo med hustrun Maria Nilsdotter och 4 vuxna barn. Efterträdare på 7/128 mtl blev änkan Johanna Jonsdotter, som var född 1833 i Älghult och kom från Agebo. Hon hade 6 barn: Johan Hildemar Olsson, född 1860, Carl Robert, född 1862, John Wilhelm, född 1865, Per Gottfrid, född 1867, Ernst Alfred, född 1869 och Jonas Elof, född 1872. På nästa 7/128 mtl dömdes Johan August Olsson d. 22 april 1871 till en månads fängelse för snatteri. Han flyttade därefter d. 28 nov. samma år till Oskars församling. Gården övergick till Carl Johan Olsson och Christina Peters-dotter, som dock flyttade bort 1878. Efterträdare blev Carl Petersson, f. 1846 och hans hustru Christina Valentina, f. 1839. De fick 6 barn till 1880 men flyttade detta år bort. Nu återvände Carl Johan Olsson till sitt förra hemman.
På en annan gård på 7/128 mtl satt bonden och båtsmannen Sven Petersson Sparf med hustru och 3 barn. Greve Posse ägde fortfarande de hopslagna hemmans-delarna på tillsammans 21/128 mtl, som nu brukades av Olaus Håkansson. En annan gård på 21/128 mtl köptes 1876 av Olaus Andersson, som kom från Kalmar men var född i Förlösa 1839 och sedan 1863 gift med Johanna Charlotta Johansdotter från Kristvalla, född 1839. De medförde vid flyttningen till Södra Svalehult 5 barn.
I S. Svalehult föddes ytterligare två. Äldsta barnet, Christina, född i Kalmar 1864, emigrerade 1880 till USA, den första emigranten från Södra Svalehult. Näst äldst var Carl Victor, f. 1865. Därefter följde Johanna Olivia, f. 1868, Hillevi Sophia, f. 1870, Bror Anders Emil 1873 och i Svalehult Ernst Theodor 1878 och Gerda Mathilda 1880. På 7/32 mtl tog Gustaf Petersson 1880 undantag av sonen Pehr August Gustafsson, som var född 1859. Han brukade endast 7/64 mtl, dvs halva gården. Den andra halvan, alltså 7/64 mtl övertogs redan 1872 av Carl August Nilsson från Västra Resebo, f. 1850 och 1872 gift med Emma Christina Gustafsdotter, f. 1849. De fick 1873 dottern Anna Wilhelmina och 1875 sonen Johan Gottfrid. Familjen flyttade 1876 till Holmen.
Efterträdare blev samma år Carl Johan Johansson från Södra Säfsjö, född 1839 och 1863 gift med Lotta Petersdotter, f. 1832. De fick fram till 1871 fyra barn: Emma Christina 1863, Wendla Mathilda 1866, Anna Charlotta 1869 och Frans 1871. Nästa gård på 7/32 mtl ägdes av Carl Jonasson, född i Ellebäck 1844 och 1868 gift med Ida Mathilda Andreasdotter, f. 1848. De hade fyra barn: Alma Mathilda, f. 1869, Hilda Augusta 1871, Jonas Victor 1873 och Anna Emilia 1879. På 7/128 mtl flyttade Peter Jonas Petersson 1874 till Gelebo med hustru och 6 barn. Han efterträddes av Johannes Petersson från Vissefjärda, född i Oskar 1838 och 1871 gift med Johanna Sofia Ericsdotter, född i Arby 1834. Hon hade varit gift förut och medförde två barn från sitt första äktenskap: Emma Christina Erlandsdotter, f. i Mortorp 1862 och Sofia Amanda Erlandsdotter född därstädes 1865. I sitt nya äktenskap med Johannes Petersson födde hon två barn: Carl Johan 1873 i Vissefjärda och Frans Oskar 1877 i Södra Svalehult.
Undantagsmannen Johannes Jonsson Svala avled 1878 och Nicolaus Gustafsson 1876. Det fanns nu endast två torpare på ägorna, nämligen Johannes Gustafsson med hustru och 2 barn och Carl Johansson med hustru och 6 barn. Brukaren av greve Posses gård Johan Peter Petersson flyttade 1872 till Kläckeberga med hustru och 3 barn. Tre arbetskarlar med familjer bodde på ägorna liksom 2 skomakare: Johan Peter Petersson med hustru och 7 barn och Johan Petersson, änkling. Snickaren Johan Petersson var född i Ljungby och hade hustru och 5 barn. Avskedade båtsmannen Gustaf Svensson Svala flyttade 1873 till Kolsbygd och avskedade båtsmannen Peter Staffansson Lindström gifte sig 1875 med Gustaf Peterssons änka Stina Cajsa Jonsdotter. Ett flertal backstugusittare och inhyses bodde längre eller kortare tid på ägorna.
I Norra Svalehult på 1870-talet fortsatte Carl Gustaf Magnusson att bruka 7/128 mtl. Hustrun Johanna Börjesdotter avled 1874, varpå han 1879 gifte om sig med Helena Andersdotter från Ljungby, född 1837. Det fanns 11 barn i de olika äktenskapen! I det sista föddes 1880 dottern Anna Emilia. På 21/128 mtl flyttade Peter August Johansson och Emma Fredrika Olsdotter 1878 till Mortorp. Deras efterträdare blev Carl Svensson, f. 1844, och Hilda Christina Gustafsdotter, f. 1849. De hade 2 barn: Ernst Theodor Gottfrid, född 1876, och Carl Emrik, född 1877. På 7/64 mtl sålde Johan August Andersson och Eva Christina Johansdotter sin gård och flyttade 1876 till Västra Resebo. Köpare var Carl Johan Petersson, född 1838 och 1863 gift med Gustafva Petersdotter, f. 1840. De kom från 7/128 mtl i N. Svalehult. De hade 6 barn: Hulda Gustafva var född 1865, Anna Christina 1869, Jonas Peter 1870 (dövstum), Peter August 1873, Helena Augusta 1875 och Alma Matilda 1878. Från Söderåkra inflyttade 1872 Pehr August Danielsson, f. 1849 och 1872 gift med Ingrid Cajsa Gustafsdotter från Vissefjärda, född 1840. Hon var änka efter Jonas Petersson och medförde i det nya äktenskapet 2 barn: Carl Johan Jonasson, f. 1868 och Jonas Axel Herman Jonasson, f. 1869. I det nya äktenskapet föddes under 1870-talet 5 barn: John Ernst Theodor 1872, Frans Oskar Rudolf 1874, Hilma Maria Augusta 1875, Gerda Karolina 1877 och Aldi Alexia Helena 1880.
Nästa 7/128 mtl tillträddes 1875 av Pehr August Johansson från Karlslunda, född 1849 och 1875 gift med Ida Samuelsdotter från Oskar, född 1856. De fick 1876 sonen Johan och 1878 dottern Hilda Augusta. År 1878 flyttade familjen till Karlslunda. 7/256 mtl ägdes av Johan August Carlsson Stålbåge, född i Algutsboda 1819 men övertogs 1877 av brukaren Olaus Johansson, f. 1849 i Arby, men närmast kommande från Södra Otteskruf. Han var gift med Wendla Christina Johansdotter, f. 1852. De fick 1876 dottern Mathilda Christina och 1879 sonen Carl Algot. 7/128 mtl ägdes av Carl Johan Petersson, f. 1838 och 1865 gift med Gustava Petersdotter. De fick 1873 sitt fjärde barn, sonen Pehr August. Familjen flyttade 1875 till 7/64 mtl i Södra Svalehult. I stället kom Carl August Johansson från Oskar, f. 1849. Han var sedan 1871 gift med Nilla Botilla Petersdotter, f. 1848. De fick på 1870-talet 3 barn: Hilda Amanda 1872, Johan Alfred 1875 och Carl Ernst Leonard 1878. 21/256 mtl ägdes av avlidne Jonas Peterssons barn, 35/256 mtl av Gustaf Axelsson och 35/128 mtl av Jonas Peter Carlsson. Den senare var känd kommunalman i Madesjö, bekant från fattigvårdsstriden omkring 1870 och från 1874 nämndeman. Hans hustru Johanna Olsdotter avled 1877. Under 1870-talet föddes ytterligare 3 barn: Ida Augusta 1872, Hjalmar Teodor 1875 och Gerda Christina 1877. 7/256 mtl ägdes en tid av Gustaf Johansson Lander, som enligt kyrkoboken levde i ett oenigt äktenskap med hustrun Christina Petersdotter, så att makarna levde var för sig. Gården övergick 1880 till Frans Jonsson, som var född i Algutsboda 1830 och gift med Anna Maria Andersdotter, som var född därstädes 1833. De hade 4 barn: Elise, f. 1867, Carl Alfred 1869, Janne Rudolf 1875 och Hilda Emilia 1877.
Undantag hade Peter Axelsson, som blev änkling 1875, Carl Fredrik Jonsson och Beata Börjesdotter. Den senare flyttade till M.-Agebo 1877. Peter Svensson hade också undantag liksom Lars Petersson. Den senare avled 1875. Torparen Peter Johansson avled 1871 och torparen Jonas Carlsson 1878, följd av hustrun 1879. Torpare var Olaus Andersson, f. 1824 i Mortorp, Peter Niklasson med hustru och ett barn, Nils Peter Petersson med hustru, Peter Svensson med hustru och många barn, Loth Erlandsson från Lenhofda med hustru och 6 barn. Målaren Anders Carlsson från Ljungby bodde alltjämt på ägorna.
Under 1880-talet i Norra Svalehult brukades alltjämt 7/128 mtl av Carl Gustaf Magnusson och Helena Andersdotter, som fick sitt 7:de barn 1881, då dottern Esther Victoria föddes. På 7/64 mtl satt fortfarande Carl Johan Petersson. Hans två äldsta barn Hulda Gustava och Anna Kristina emigrerade till USA 1884 och 1888. Två barn föddes på 1880-talet: Judith Ottilia 1881 och Hildur Viktoria 1884. Carl Svensson och Hilda Kristina Gustafsdotter lämnade 1890 21/128 mtl till Karl Fredrik Jonsson, f. 1843 och 1870 gift med Anna Gustava Jonsdotter, f. 1848. De hade t.o.m. 1890 fått 8 barn! Emma Teresia var född 1873, Ida Augusta 1875, Karl Julius 1878, Olga Edit Elisabet 1880, Gustaf Hjalmar 1882, Selma Ester Viktoria 1885, Hillevi Gunhild Ottilia 1888 och Anna Astrid Ingeborg 1890. Olaus Johansson och Wendla Kristina Johans-dotter flyttade 1888 från 7/128 mtl till Mortorp. En gård på 7/128 mtl köptes 1884 av Ulrik Jonsson, f. 1842 och Kristina Svensson, f. 1848 men han emigrerade 1887 till USA och hon flyttade från Svalehult. Gården övertogs av Johan Elof Petersson, f. 1846 och Johanna Petersdotter, f. 1839. De hade 3 barn: Emrik Viktor född 1875, Jenny Maria 1877 och Gustaf Hjalmar 1880. Carl August Johansson på 7/128 mtl avled 1884. Änkan Nilla Botilla Petersdotter med de fem barnen flyttade 1885 till Karlslunda. Gården ägdes därefter av Daniel Elmqvist i Holmen. På 35/256 mtl tog Gustaf Axelsson 1886 undantag av dottern Hilda Augusta Gustafsson, f. 1868, och hennes man Carl Julius Carlsson från Åby, född 1863. De fick 1887 sonen Karl Emrik Hildemar. Fyra av Gustaf Axelssons barn emigrerade till USA: Karl Johan 1886, Aron 1889, Wendla Sofia och Per 1884. Två av nämndemannen Jonas Peter Carlssons barn emigrerade 1888 till USA: Carl August och Ture. Frans Jonsson från Algutsboda och Anna Maria Andersdotter fortsatte på 7/256 mtl. De hade 4 barn, alla födda före 1880. Många undantagsmän och -kvinnor avled under 1880-talet. Carl Fredrik Jonsson avled 1882, Beata Börjesdotter 1886, Peter Axelsson 1887 och Cajsa Petersdotter 1890. Peter Svensson flyttade 1888 till Karlslunda. Sonen Carl Wilhelm hade 1884 emigrerat till USA.
Åtta torpare bodde på 1880-talet på Norra Svalehults ägor. Johan August Carlsson och Jonas Månsson flyttade bort 1882 liksom Loth Erlandsson, som flyttade till Mortorp. Dit flyttade 1888 Nils Peter Petersson, sedan hans hustru dött samma år. Kvar var vid decenniets slut Olaus Andersson, Jonas Peter Niklasson, Per Emanuel Johansson, Johan August Bro. Av övriga på ägorna kan nämnas murare Per Oskar Elmquist, snickare Jon Olsson Hultquist, målare Andreas Carlsson, timmerman Jonas Peter Petersson, smeden Per August Andersson och f.d. korporalen Gustaf Petersson Pass.
På 1880-talet var förhållandena i Södra Svalehult följande. På 7/128 mtl tog äldste sonen till Johannes Carlsson, August, f. 1853, 1881 ut äktenskapsbetyg till Karls-lunda. Hans yngre broder Johan Ernst, f. 1869 och 1890 gift med Hilda Amanda Gustafsson, f. 1863, emigrerade till USA 1891. Nästa 7/128 mtl brukades av änkan Johanna Jonsdotter. 4 barn emigrerade till USA 1882. På den tredje gården på 7/128 mtl levde Carl Johan Olsson och Kerstin Petersdotter. De var barnlösa men tog 18?2 och 1890 tre fosterbarn från Kalmar: Oskar Ferdinand Danielsson, född i Kalmar 1884, Hulda Kristina Silfversparre, född 1878 och Ingrid Sofia Ekelöf, f. 1887. Sven Petersson Sparf överlät 1893 sina 7/128 mtl på dottern Emilia Mathilda Svensson och hennes man Peter Johansson från Hamneda, f. 1855. De fick 2 barn: Johan Henning Ferdinand, f. 1886 och Ester Josefina Ingeborg, f. 1890. Olaus Andersson på 21/128 mtl fick se sina två äldsta barn Carl, f. 1867, och Johanna, f. 186? emigrera till USA 1883 och 1886. 7/64 mtl brukades av Per August Gustafsson, f. 1852 och nästa gård på 7/64 mtl av Carl Johan Johansson med hustru Lotta Petersdotter och 4 barn. På 7/32 mtl tog Carl Jonssons äldsta dotter Alma Matilda ut emigrationsbetyg till USA 1888. Drängen på gården Frans Lembke emigrerade samma år. På 7/128 mtl satt Johannes Petersson och Johanna Sofia Eriksdotter med sina två söner Carl Johan, f. 1873 och Frans Oskar, f. 1877.
Undantagsmannen Gustaf Petersson avled 1885, änkan Ingrid Persdotter 1884, Peter Olsson Löf 1886. Torparen Johan Gustafsson dog 1885 och torparen Carl Johansson 1884. Ny torpare var Loth Erlandsson, som 1885 flyttade till S. Svalehult. Skomakaren Johan Peter Petersson med hustru och 5 barn flyttade 1885 bort från ägorna. Hans kollega skomakaren Jonas Petersson bodde kvar. Snickaren Johan Peterström och hans hustru Lotta Petersdotter hade 5 barn, av vilka sonen Carl Fredrik, f. 1866, emigrerade till USA 1883.
Under åren 1891-1896 i Södra Svalehult tog Johannes Karlsson och Lena Stina Håkansdotter undantag av äldsta dottern Amanda Gustava, f. 1864, och hennes man Johan Johansson från Karlslunda, f. 1861. De gifte sig 1892 och fick 1893 dottern Hilma Marie Ingeborg. Johannes Karlssons son Emrik Johansson kom 1893 hem från USA och flyttade till Agebo. Från nästa gård på 7/128 mtl flyttade änkan Johanna Jonsdotter till Flerohopps skolhus, där sonen Jonas Elof Ahlin var folkskollärare. Gården övertogs av Per August Johansson, som var född 1858 och sedan 1886 gift med Ottilia Amanda Andersson, f. 1866. De fick 4 barn: Algot Linus Fabian var född 1886, August Sture Hjalmar 1890, Gustaf Einar Valdemar 1892 och Gertrud Gunhild Augusta 1895. Nästa 7/128 mtl ägdes av Carl Johan Olsson och Kristina Petersdotter, som nu endast hade ett av sina tre fosterbarn kvar: Ingrid Sofia Ekelöf. Det äldre fosterbarnet Oskar Ferdinand Danielsson flyttade 1895 till Mörbylånga.
På nästa 7/128 mtl avled Peter A. Johansson 1891 efterlämnande änkan Emilia Matilda Svensson och två barn: Johan Henning Ferdinand, f. 1886, och Ester Josefina Ingeborg, f. 1890. På 21/128 mtl avled Olaus Anderssons dotter Hillevi Sofia 1893 och samma år emigrerade sonen Bror Anders Emil till USA. Kvar i hemmet blev sonen Ernst Teodor. En gård på 7/64 mtl brukades alltjämt av Per August Gustafsson, född 1859 och ogift och en annan på samma mantal av Karl Johan Johansson och Lotta Petersdotter. De hade fyra barn. En gård på 7/32 mtl brukades av Karl Johansson, som avled 1892 och efterlämnade änkan Ida Matilda Andersson, som flyttade bort 1893. Dottern Hilda Augusta, f. 1871, avled 1895. Gården övergick till sonen Jonas Viktor Karlsson, f. 1873. Han gifte sig 1895 med Ida Charlotta Olsdotter, född 1874. De fick 1895 sonen Carl Oskar William. Hans syster Anna Mathilda, som var född 1869, kom hem från USA 1891 men återvände dit 1892. Systern Anna Emilia, f. 1879, bodde kvar på föräldragården. 7/128 mtl brukades av Carl Oskar Johansson, f. 1860 och 1886 gift med Emma Kristina Karlsson, f. 1863. De hade tre barn: Nanny Gunhild Maria, född 1887, Ellen Ingeborg, f. 1890 och Carl Ragnar, f. 1893. På den sista gården på 7/128 mtl avled Johannes Petersson 1894. Båtsman för Södra Svalehult var Johan August Olin, f. 1843. Han var gift och hade 4 barn, varav 2 emigrerade till USA 1893. I övrigt bodde fortfarande en mängd arbetare och hantverkare på ägorna liksom backstusittare och inhyses.
I Norra Svalehult inträffade under åren 1891-1896 en del förändringar. På 7/128 mtl emigrerade 1893 Carl Gustaf Magnussons och Helena Anderssons son Johan till USA. Han var född i Helena Anderssons föregående äktenskap 1868. I det nya äktenskapet fanns två barn: Anna Emilie, född 1880 och Ester Viktoria, född 1881. På 7/64 mtl, som brukades av Carl Johan Petersson och Gustava Petersdotter tog dottern Helena Augusta ut lysning till äktenskap 1895. På 21/128 mtl flyttade äldsta dottern Emma Teresia bort 1892 och dottern Ida Augusta till Karlskrona 1895. På 7/128 mtl, som ägdes av Johan Elof Petersson och Johanna Petersdotter flyttade dottern Jenny Maria 1895 till Kristvalla. En annan hemmansdel på 7/128 mtl ägdes fortfarande av Daniel Elmqvist i Holmen. 35/256 mtl ägdes av Carl Johan Carlsson, som var född 1863 i Åby och gift med Hilda Augusta Gustafsson, f. 1868. De hade nu två barn: Carl Emrik, som var född 1887, och Hjalmar Gunnar Ferdinand, född 1894. På 35/128 mtl var Jonas Peter Carlsson änkling sedan 1887. Sonen Hjalmar Teodor med tillnamnet Forsell emigrerade 1892 till USA. På den sista gården, på 7/256 mtl, som ägdes av Frans Jonsson och Anna Maria Andreasdotter lystes det till äktenskap 1895 för yngsta dottern Aquilina Elise Fransen.
I Norra Svalehult fanns nu 3 torpare. Per Emanuel Johansson med hustru och tre barn, Johan August Bro med hustru och på fastigheten Katrineberg Olaus Andersson, som 1893 gifte sig med Kristina Josefina Lembke men avled redan 1896. Gustaf Axelsson och Gustava Svensdotter levde som undantagsfolk. Dessutom bodde flera hantverkare på Svalehults ägor. Snickaren Joel Hultqvist, muraren Carl Oskar Elmqvist, målaren Andreas Carlsson och målaren Carl Gottfrid Thorén, timmermannen Jonas Peter Petersson, som flyttade bort med hustru och 3 barn 1894. Smeden Per August Andersson Hammarström var gift och hade 6 barn. Fyra arbetare bodde på ägorna. En femte arbetare kallas husägare. Han hette Johannes Petersson och blev änkling 1894. F.d. korporalen Gustaf Petersson Engström flyttade 1893 till Åby, sedan hans hustru avlidit 1891. Flera änkor, arbetspigor och inhyses bodde på ägorna.
Laga skifte ägde rum i Södra Svalehult 1842-1843 och i Norra Svalehult 1842-1844.
Till sist något om emigrationen från de båda Svalehulthemmanen. Från Södra Svalehult emigrerade 18 personer och från Norra Svalehult 14. Härtill kommer 6 personer, om vilka det ej utsäges från vilket hemman de emigrerade. Totalt blir det 38 emigranter mellan åren 1880 och 1914.