http://kartor.eniro.se/m/8WnJ9
Lästips: Bertil Abrahamsson: Almida Gustafa Petersdotter ett kvinnoöde i Hembygdskrönikan 2017 s 170.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Hemmanet Brunsryd mellan Skedebäckshult och Sigislaryd är ett av de yngsta hemmanen i norrbygden i Madesjö. Det kom till under den stora nyodlingsperioden under 1500-talets sista decennier, då Göljemåla, Ekaryd, Blägdegärde, Hanemåla m.fl. hemman uppodlades. I 1598 års fogderäkenskaper upptages bland kronotorpare ”Anders i Brunnsryd”. En kronotorpare brukade ett hemman, som var mindre än 1/2 mantal, i regel var ett kronotorp på 1/4 mantal. Anders är icke med i 1601 års rumpeskattelängd, men i en knektrulla 1602 är ”Sone i Brundzrydh” upptagen. Hemmanets avrad var den minsta möjliga: städslepenningar-2 öre, fodernöts¬penningar-6 öre, smör-1/2 lispund, fodring för en häst. Eftersom Sone var knekt, var han befriad från avraden, när han var i tjänst.
I registret över Älfsborgs lösen 1613 är ”Sonne i Bråndzrydh” fortfarande med och han är alltjämt knekt. Hans bidrag till Älfsborgs lösen var 1 silverdaler och 11/2 koppardaler, vilket tyder på, att han ej var helt utblottad, men fick möjlighet att bruka sitt 1/4 hemman en längre tid. Hans tillgångar enligt mantalslängden över boskapspenningen 1620
känner vi inte till, eftersom han som knekt var befriad från boskapspenningen detta år. I 1622 års knektrulla är Sone med. Han tillhörde detta år Sven Håkanssons kompani av Kalmar regemente. Året 1623-1624 fanns i Bengt Björns kompani knekten ”Såne Sånesson i Bråndzrydh”. Det förvånar att Sone tjänstgjort så länge som knekt. Möjligen är det fråga om en son. Ännu 1625 nämnes kronotorpare Sone i Brunsryd, men 1626 är hemmanet utan brukare och 1628 brukades Brunsryd av ”Olof i Brunsryd”, vars tillgångar var följande: 2 tunnor utsäde, 1/2 tunna svedjeråg, 1 häst, 3 stutar, 2 kor, 2
kvigor, 4 får, 4 lamm, 2 ungsvin. I betraktande av att Olof nyss tillträtt hemmanet var det inte dåligt! I 1633 års mantalslängd över boskapspenningen har Olof ersatts av Håkan, som deklarerade 11/2 tunna utsäde, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor och 2 kvigor, 2 får, 2 lamm och 2 ungsvin. Håkan måste ha dött detta år, ty i den ordinarie mantalslängden står ”Enkian i Brunsryd”. Hon hade 2 tunnor råg och 2 tunnor korn. Hon fortsatte att bruka Brunsryd hela 1630-talet. I 1641 års mantalslängd står hon fortfarande upptagen för Brunsryd. Hon hade en piga till hjälp. Hennes tillgångar var: 2 stutar, 2 kor, 1 kviga, 2 får, 1 lamm, 11/2 tunna utsäde. Ännu 1644 brukade denna änka med sin piga hemmanet.
I 1649 års mantalslängd heter brukaren ”Swen i Brunnsrydh”. I 1655 års längd heter det om honom ”uthfattigh, öde”, vilket inte hindrade att han fortsatte och 1665 skänkte 1 mark till Madesjö kyrka enligt kyrkoräkenskaperna. Han omnämnes sista gången 1669, då en son var mantalsskriven på hemmanet.
På 1670-talet skedde ombyte av brukare i Brunsryd. Enligt 1696 års jordebok hette den nye brukaren Karl Joensson. Hemmanet var fortfarande på 1/4 mantal och den årliga avraden 1 dlr 2 öre 16 penningar. I 1699 års jordebok heter brukaren Per Israelsson, men han måste 1709 för skuldfordran avstå 1/8 mtl till länsman Jonas Eriksson, som vid hösttinget detta år uppbjöd denna del för tredje gången. Det var början till Jonas Erikssons vidlyftiga hemmansaffärer. Vid hösttinget 1716 uppbjöd Jonas Eriksson f.f.g. ännu 1/8 mtl i Brunsryd, som hand. 16 juli 1716 köpt av Jöns Eriksson och dennes hustru Kerstin Persdotter för 50 dlr smt. Jonas Eriksson innehade nu 2 hemmansdelar på tillsammans 2/8 eller 1/4 mtl, men d. 15 juni 1717 sålde han dessa till Sven Danielsson från Jonsryd för 120 dlr smt. Vid vintertinget 1719 anhöll Sven Danielsson om laga fasta på Brunsryd. Sven Danielsson var broder till fjärdingsmannen Joen Danielsson i Jonsryd, som var hantlangare åt länsman Jonas Eriksson och tillsammans med honom suspenderades från sin tjänst 1720. Sven Danielsson var gift med Kerstin Börjesdotter. De hade två döttrar, som hette Karin och Elin. Karin var förlovad med Erik Joensson från Gislatorp, när hennes föräldrar vid vintertinget 1734 inlämnade ett förordnande av d. 8 november 1730, att deras dotter och måg skulle oklandrat få behålla 1/4 Brunsryd. Vid hösttinget 1735 bötfälldes Sven Danielsson för att han undanhållit sin yngre dotter Elin vid mantalsskrivningen 1734. Det blev 20 dlr smt i böter. Bakgrunden är bestämmelsen i 1723 års tjänstefolksstadga, enligt vilken varje barn över 15 år måste söka tjänst. Erik Joensson tillträdde hemmanet och är i 1740 års vallängd uppförd som röstberättigad för Brunsryd vid kyrkoherdevalet. Svärfadern Sven Danielsson är i husförhörslängden 1749-1760 uppförd som inhyses.
Vid vintertinget 1751 förekom en tvist mellan å ena sidan Erik Joensson och Joen Joensson i Norra Rismåla och å andra sidan Erik Joensson i Brunsryd om ägoskillnaden mellan de två hemmanen. Som vittne hördes nämndemannen Per Svensson i Gangsmad. Han berättade att när han var på syn mellan dessa åbor d. 23 oktober 1732 kom de överens, att ägogränsen skulle gå ”rätt ut ifrån Brunnsry norra gärdesgårdshörna till Brunnsryvägen och sedan efter Sommarevägen till Trullbo giöl, Brunnsry ägor på östra och Rismåla på västra sidan om samma väg, som är deras Byväg, men lilla Trullegiölsmåsen skulle tillhöra Nils Joenssons gårdedel i Norra Rismåla, och voro åtskilliga gamla män då närvarande, som bevittnade denna ägoskillnads riktighet, efter sommarevägen i urminnes tider. Förlidne år vid allhelgo-natid, då vittnet var anmodat gå ut ägosträngen, kommo Rismåla och Brunnsryds åboer att talas vid, och på fråga var strängen skulle stadna, sade Rismåla i Trullegiöl, men Joen Danielsson i Jonsry, som tillförene omrått Brunnsry, svarade, att det skulle väl då vara öffre vintervägen i tvärstocken i Trullegiöl.” Tingsrätten fann i sitt utslag att då Norra Rismåla var kronohemman och ej skatte-krono, kunde den ej avgöra målet. Kronan måste ha ett ombud Karin vid förhandlingarna. Målet uppsköts därför.
I husförhörslängden 1755-1788 är Erik Joensson upptagen. Han anges där vara född 1714, medan hustrun Karin Svensdotter anges vara född 1708. Erik Joensson av-trädde hemmanet till Israel Eriksson, född 1733, och dennes hustru Brita Jonsdotter, f. 1741. De ingick äktenskap 1761.
Israel Ericsson och Brita Jonsdotter fick följande barn: Jon 1764, Peter 1767, Olof 1770, Jonas 1774, gift i Rismåla, Johannes 1776, Håkan 1779, död 1789, Stina 1782. Av dessa blev det Olof Israelsson och hans hustru Catharina Jonasdotter, f. 1770, som övertog gården. De fick 1799 dottern Ingrid Lena. Erik Joensson avled 1789 som undantagsman. Hustrun Karin Svensdotter hade avlidit 1787. Båtsman var Peter Flinck, f. 1770 och 1798 gift med Ingeborg Anderzdotter, f. 1775. Under perioden 1801- 1814 brukade Olof Israelsson och Catharina Jonasdotter Brunsryd. Deras dotter Ingrid Lena fick 1815 attest till Granhult. Båtsman under denna period var Johannes Flinck, som dock flyttade till Bäckebo socken.
Under nästa period 1815-1821 flyttade Olof Israelsson och Catharina Jonasdotter till Toratorp. Gården övergick till Peter Jonsson, f. 1765 och hans hustru Stina Andersdotter, f. 1766. De hade fem barn: Anders 1794, Lena Lisa 1796, Jonas 1806, Stina 1809 och Maria 1803. På hemmanet bodde avskedade båtsmannen Jonas Sjögren med hustru Stina Svensdotter, f. 1764, avskedade båtsmannen Olof Flinck
med hustru Elin Svensdotter, f. 1787 och tre barn, båtsmannen för Gangsmad Peter Fors, f. 1791 med hustru Stina Cajsa Petersdotter, f. 1793, med en dotter samt inhysesänkan Catharina Carlsdotter, som dock avled 1819, efterlämnande tre döttrar.
På 1820-talet skedde den förändringen, att den hemmansägare, som efterträtt Peter Jonsson, Jonas Petersson, f. 1806, och hans hustru Cajsa Johansdotter, f. 1801, med sönerna Johan August och Carl Gustaf flyttade till Brixslät. I gengäld kom från Brixslät Olof Andersson, f. 1802, och hans hustru Maria Petersdotter, f. 1803 med fyra barn: Lena Stina, f. 1826, Maria Charlotta 1830, Johan August 1833 och Anders Gustaf 1839. Båtsman var Peter Jonsson Fors, f. 1791. Han var gift med Stina Cajsa Petersdotter, f. 1793. De hade 6 barn. Avskedade båtsmännen Olof Flinck och Jonas Sjögren bodde kvar i Brunsryd liksom båtsmansänkan Elin Svensdotter, f. 1782, med 3 barn. 1835 inflyttade torparen Olaus Aronsson från Vissefjärda. Han gifte sig 1839 med Lovisa Axelsdotter från Kristvalla, f. 1821.
Vi går fram till 1850-talet. Olof Andersson och Maria Petersdotter tog undantag och följdes som brukare av Jonas Petersson, f. i Jonsryd 1821. Han var måg till Olof Andersson, gift med dennes dotter Lena Stina Olofsdotter. De drabbades hårt, när tre barn avled åren 1854, 1856 och 1859. Dottern Sophia Emili föddes 1860, och sonen Carl Johan 1861. Avskedade båtsmannen nr 196 Peter Jonsson Fors med hustru Stina Cajsa Petersdotter, f. i Råås 1793, dottern Cajsa Lena, f. 1820 och två barn till henne, födda utom äktenskapet, bodde på ägorna. Torparen Aron Swensson flyttade till Sigislaryd 1857. I stället kom samma år torparen Johan Peter Göransson från Råddemåla. Han var född i Kråksmåla 1824 och gift med Cajsa Lena Nilsdotter, f. i Ingemundsmåla 1829. De hade fem barn.
På 1860-talet flyttade Jonas Petersson och hans familj efter hustruns död 1862 följande år bort från Brunsryd. Gården övertogs av Johan August Olsson, som kom hit från Hälleberga 1865. Hans hustru Johanna Helena Petersdotter var född 1835 i Hälleberga. De hade fem barn: Ida Amanda, f. 1858 i Hälleberga, Hilda Jenny, f. 1860, Carl Janne 1863, Johan Conrad 1865 och Jonas Emrik 1869. Olof Andersson och Maria Petersdotter bodde kvar som undantagsfolk med två barn: arbetaren Anders Gustaf, f. 1839, och Emma Sophia, f. 1845. Torparen Johan Peter Göransson med
familj flyttade 1865 och ersattes av Johan Fredrik Jonsson och Lena Carlsdotter. Han avled emellertid 1869 och hon 1870, efterlämnande 5 barn, som alla vistades hos sin förmyndare Carl Johan Jonsson i Krumhall. En son dömdes 1871 för snatteri till 50 rdr böter. Avskedade båtsmannen Peter Jonsson Fors’ hustru Stina Cajsa Petersdotter avled 1863.
Under 1870-talet ökade Johan August Olssons och hans hustrus barnskara med tre: Adeline Constance 1874, Hulda Sophia 1876 och Victor Theodor 1879. På ägorna bodde fortfarande Olof Andersson med hustru och dotter, liksom avskedade båts¬mannen Peter Jonsson Fors och drängen Jonas August Sjögren, f. 1859. Ny torpare var nu Sven August Johansson, f. 1846 i Långasjö och hans hustru Emma Sophia Olofsdotter, f. 1845 och dotter till Olof Andersson. De fick 4 barn under 1870-talet.
Under 1880-talet emigrerade Johan August Olssons och Johanna Helena Petersdotters näst äldste son Carl Janne 1886 till USA. Den tredje sonen Johan Conrad trolovade sig med Hilda Gustava Smedberg men trolovningen upplöstes genom dom 1888. Olof Andersson avled 1881. Torparen Sven August Johansson fick ytterligare 3 barn under detta årtionde. Förre båtsmannen Peter Jonsson Fors avled 1881.
Under åren 1891-1896 skedde den förändringen, att Johan August Olssons ovan-nämnde son Johan Conrad 1892 emigrerade till USA, samtidigt som gården såldes till handlanden A.F. Johansson i Nybro, som 1893 sålde den till Peter Lorens Jonsson, f. 1832 i Älghult. Hans hustru hette Hilda Sofia Svensdotter, född i Kråksmåla 1851. De hade icke mindre än nio (9) barn: Ernst Victor, f. 187? i Bäckebo, Johan Emil 1882, Anders Anton 1885, Johan Otto 1887, Per Elis 1889, Bror Linus 1892, och de tre äldre Jonas Alrik Petersson, f. 1874, Hilda Emilia 1875 och Nancy Augusta Cecilia 1877. Undantagsänkan Maria Petersdotter, som blivit änka 1881, avled 1892. Torparen Sven August Johanssons barnskara var 7 barn stark. År 1892 inflyttade från Bäckebo arbetaren Jonas Reinhold Zackrisson, f. 1865 i Ryssby. Han avled dock redan 1893.
Till sist emigrationen från Brunsryd. Först att emigrera var pigan Emma Jonsson, som 1878 reste till Tyskland. Bröderna Carl Janne och Johan Conrad Johansson
utvandrade till USA 1886 och 1892. Peter Lorens Jonssons och Hilda Sofia Svensdotters dotter Hilda Emilia emigrerade 1902. År 1907 utvandrade ogifte arbetaren Per Elis Jonsson, f. 1889 och hemmansägaren Johan Otto Jonsson, f. 1887, 1909 arbetaren Jonas Emrik Johansson, f. 1869 och hemmansägaren Anders Anton Johansson, f. 1885. Den siste emigranten från Brunsryd var jordbruks-arbetaren Bror Linus Jonsson, som emigrerade 1911. Tillsammans 9 personer lämnade således Sverige fram till 1915.