Godtemparlogen i Nybro

Litteratören Albin Törnblom från Linköping återkom i september 1885 för att åter göra en insats. Många av medlemmarna kunde inte hålla sina löften utan blev strukna eller lämnad föreningen självmant.

Festen blev mycket besökt och ganska animerad. Man öppnade med ”Gud är oss en väldig borg” och Törnblom talade om frihetssträvandet (särskilt allmän rösträtt) , den frireligiösa rörelsen och nykterhetssträvandena. Föredraget var livligt och de unga damerna såg förtjusta ut, men hundratusenkarlarna såg liksom spökrädda ut, för nog var det bra att arbetarna höll sig nyktra för då gjorde de bättre skäl för dag-penningen, ”men allmän rösträtt och likställighet inför lagen — hu då!” utbrast GR (Gustaf Roséen, Barometern) och fortsatte ’jag tror jag tar mig en liten konjak, jag har liksom frosskakningar” .
( 1 0 . 9 . 1 885)

Decauvillejärnväg i Orrefors

Tydliga lämningar efter en smalspårig järnväg, en så kallad
decauvillejärnväg, finns också ner till torvmossen Borstetorps fly i
form av en bevarade järnvägsbank. Över ett dike finns en kort bit
räls bevarad som bro. Sträckan kan idag upplevas eftersom den är en
del av vandringsleden Glasbruksleden. (citat ur Kulturmiljöutredningen Orrefors)

Gamla nyheter från Nybro-ett spritbolag bildas 1874

För att komma till rätta med alkoholmissbruket och för att på samma gång skaffa köpingen en inkomst, som skulle användas till samhällets utveckling och socialt arbete, bildades 1874 ett spritbolag

Detta var dubbelmoral, som Gustaf Roséen inte kunde låta bli att ta upp i en artikel (Barom 26.2. 1885) : ”tusentals personer, vilka i övrigt icke fråga efter köpingens, eller rättare dess innevånares välbefinnande ett dugg, hava dock välvilligt tittat ner i vår trevliga spritvaruhandel och där utan knot nedlagt sina tributer på kommunens altare”.

Bobinfabriker

Bobin är en svarvad, rund rulle i trä. Rullarna användes bland
annat som spolar i textilindustrin. Vid de små sågverken i skogarna
sågades ”sticks”, meterlånga smala ämnen som var basen för
trådrulletillverkningen.
År 2007 inventerades industrier och industrilämningar i länet av
Kalmar läns museum. Det konstaterades att i Kalmar län har Nybro
kommun överlägset flest äldre industrianläggningar i trävarubranschen. De vanligaste träindustrierna är möbelfabriker och
sågverk men det har också funnits väldigt många bobinfabriker.
Kommunen är del av ett ”bobinrike” med många svarverifabriker.
I industriarvsdatabasen har Nybro kommun flest registrerade
bobinfabriker i länet.

Bilderna visar tillverkning av ”sticks” vid sågen i Rösjömåla 1955. Bobiner användes inom vitt skilda områden. Masarna i kyrkbåtarna svarvades i Kråksmåla och levererades till företaget Praktisk Konst i Falun där de målades och blev besättningar i kyrkbåtarna.

Dosmakeri


Kristvallabygden sticker ut när det gäller produktion
av näverdosor för snusförvaring. I bygden tillverkades
en stor mängd snusdosor främst under perioden från
slutet av 1800-talet till 1930-talet, men även ända in på
1960-talet. Hela 14 dosmakerier registrerades av Kalmar
läns hårdslöjdskonsulent Brita Dixelius på 1990-talet. De
var små familjeföretag eller små dosfabriker med flera
anställda. Troligen var det många som kände, var släkt
eller inspirerades av varandra.
Dosorna var av näver och hade olika motiv tryckta eller
pressade i ytan på locket och på sidorna. Dosornas form
var oftast njurformade eller rektangulära. Insidan var
klädd med näver eftersom det höll snuset fuktigt. I övrigt
bestod dosorna av papp och trä. Varje dosmakare hade
sina egna mönsterverktyg, som bland annat bestod av
präglingsvalsar. Flera dosor och redskap finns bevarade i
Kalmar läns museums samlingar och hos Madesjö-ÖrsjöKristvalla hembygdsförening. (Citerat från Nybro kommun Kulturmiljöprogram Kristvallabrunn s 9).

Gårdsryds marknadsplats

En särskilt kulturhistoriskt intressant mötesplats är den gamla Gårdsryds
marknadplats (nr 2, RAÄ S:t Sigfrid 58), idag en obebyggd och
igenväxt yta. Den ska ha använts fram till 1866. (Citat från Nybro kulturmiljöprogram)

Som på många marknader förekom fylleri och slagsmål i Gårdsryd. Den kände prästen och nykterhetsmannen Anders Sandberg med flera försökte att flytta den till det växande samhället Nybro. Men någon kreatursmarknad i Nybro blev det inte i mitten av 1800-talet. (Madesjö sockenkrönika I, s 503 f.)

MJ