Kategori: Byar och gårdar i Oskar

http://kartor.eniro.se/m/ix9cQ

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Vargsmåla

Hemmanet Vargsmåla härstammar sannolikt från senmedeltiden. Det framgår dels av slutändelsen -måla dels av den obetydliga avrad, som den förste kände brukaren 1541 behövde leverera till kronan. Avraden bestod av 3 fyrkar i kontanter, 1 skäppa korn, 1 klef tåt, dvs lin, fodring för 1 foderhäst och 2 fogdehästar. Hemmanet brukades av Margreht, som väl var änka efter den tidigare brukaren. Hon stod för hemmanet hela 1540-talet. 1547 hade fodringen höjts med fodring för ytterligare en häst. När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas hette brukaren Sven. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-9 (!), kalvar-3, får-8, svin-4, häst för 10 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 14 mark 6 öre, ett av de högsta bidra-gen i skogsbygden. Sven var en välmående bonde. Han satt kvar 1586, då hemma-net räknades som ½ och var anslaget till underhållshemman för en knekt. 1591 får vi veta hans fullständiga namn: Sven Månsson. Hans avrad var 18 penningar, 1 skäppa korn, 1 klef tåt, 3 dagsverken och fodring för 4 hästar.

Vi går fram till registret över boskapspenningen 1620. ”Enkan i Wargsmåla” hade att i boskapspenning erlägga 1 dlr 6½ öre – ett obetydligt belopp. 1628 hette brukaren ”Lasse i Wargsmåla”. Han redovisade 4 tunnor råg och 6 tunnor korn och malt – ett normalt resultat. Lasse satt kvar på ½ hemman Vargsmåla enligt 1635 års jordebok, men i 1641 års mantalslängd hade han ersatts av ”Gumme i Wargsmåla”. Han hade 1 häst, 2 oxar, 1 stut, 6 kor, 3 kvigor, 8 får, 2 lamm, 4 ungsvin och 4 tunnor utsäde. I 1646 års mantalslängd står Gumme kvar. Han är gift och har en piga mantals-skriven på hemmanet. 1649 fanns det två brukare: Gumme och Swen. Den senare var sannolikt en son. 1650 hette brukaren Måns Bergesson, som var kvar ännu 1655, då han var änkling. 1663 fastställdes värdet av hans årliga avrad till 2 dlr 25 öre 11 penningar, vilket var det normala för ett halvt hemman. Måns brukade fortfarande ½ hemman Vargsmåla 1682, då avraden var oförändrad. I 1688 års husförhörslängd anges Måns kunna ”någorlunda” katekesen. Om hustrun heter det ”kan väl läsa sina Christendomsstycken”. Som inhyses nämnes Swen och hans hustru. I 1699 års jordebok har Vargsmåla nummer 263. Brukarna är två: Per M. och Lars M. De var väl söner till Måns. Var och en brukade ¼ hemman. Enligt 1717 års mantalslängd hette brukarna ”Pähr Staffansson” och ”socknesoldat Inge Nilsson”, vardera med ¼ hemman. Hemmanets båtsman hette Måns Snäll. Enligt 1725 års mantalslängd hette brukarna ”Pär Staffansson” och ”Pär Pärsson”. Nu hette båtsmannen Anders Snäll. I 1746 års mantalslängd är hemmanet delat mellan 3 brukare: Måns Pärsson -1/8, Gumme Nilsson-1/8 och Pär Pärsson-1/4. Båtsman är fortfarande Anders Snäll.

Vi går fram till husförhörslängden 1805-1810. Den upptager 4 bönder i Vargsmåla. Peter Håkansson är 1805 50 år och hans hustru Anna 47 år. De har 3 döttrar: Lena 20 år, Brita 18 år och Sara 14 år. Sven Svensson tillträdde en gård 1807. Han var då 46 år och hans hustru Stina Petersdotter 27 år. Gumme Svensson var 1805 27 år och hans hustru Kerstin 24 år. Deras dotter Maria var 1 år och Cajsa Lena föddes 1808. Anders Larsson var 32 år gammal och h.h. Malin 29 år. Dottern Brita Stina var 4 år, sonen Nils 1 år och dottern Cajsa föddes 1806. Följande torpare var verksamma på ägorna under denna tid. Jonas Månsson var 40 år och hans hustru Stina Gummesdotter 45 år och dottern Cajsa 10 år. Gustaf Olofsson med sonen Måns, född 1810. Gumme Nilsson var [50 år eller 40 år, oläsbart vilket]. Hans hustru dog 1806. Dottern Cajsa Lena var 9 år och sonen Daniel 6 år. Jöns Håkansson var 60 år och h.h. Görel 52 år. De hade en dotter. Peter Medelius var 58 år. Hans hustru Kjerstins ålder är ej angiven. Peter Jaensson var 53 år och h.h. Lena 44 år. Peter Nilsson var 1808 50 år och hustrun Maria Olofsdotter 45 år. På ägorna bodde båtsmännen Johannes Gummesson Sturk och Abraham Törne. Den senares hustru hette Catrina, 42 år, och flera barn fanns. Undantag hade Jonas Jonsson, 80 år, och Staffan Månsson med hustru Martha, båda 70 år. Undantag hade också Hans Svensson, 52 år, med hustru Anna, 33 år. De hade 5 barn: Cajsa 13 år, Lena 12 år, Gertrud 7 år, Peter 6 år och Ingrid 9 år (Sic!).

Nästa period omfattar åren 1830-1849. 3 bönder brukade nu gårdar i Vargsmåla. ½ mtl ägdes av åldermannen Olaus Nilsson. Han var född i Vissefjärda 1802 och gift med Cajsa Lena Gummesdotter, f. 1808. De hade 9 barn: Johan Gustaf, född 1827, Christina 1830, Maria 1833, Nils Peter 1836, Lovisa 1841, Jonas 1842, Nikolina 1844, August 1847 och Johanna 1849. Som undantagsman bodde på gården Gumme Svensson, f. 1777 och änkling. Som torpare inflyttade 1849 från Vissefjärda Peter Håkansson, född 1808 och gift med Maria Jonsdotter, född 1810. Nästa gård ägdes av Peter Pehrsson, född i Oskar 1816 och gift med Lena Andersdotter, född 1817 som dotter till dåvarande bonden numera undantagsmannen Anders Månsson, f. 1773 och h.h. Maria Andersdotter, f. 1780. Peter Pehrsson och Lena Andersdotter fick 3 barn: Johan Peter 1839, Emma Gustafva 1844 och Johanna Sofia 1847. Torparen och båtsmannen Karl Glader bodde på ägorna. Han var född i Algutsboda 1796 och gift med Lena Hansdotter, f. 1790. De flyttade 1849 till Madesjö. Inhyses Olaus Håkansson var född 1799 och gift med Anna Kathrina Hansdotter, född i Algutsboda 1801. De hade 3 barn. Undantag hade Sven Andersson, f. 1788 och h.h. Lena Nilsdotter, f. 1785. Torpare var Peter Johan Olsson, f. 1822 och gift med Ingrid Lena Jonsdotter, f. 1816. De hade en son. Den tredje gården innehades av Olof Göransson, född 1806, och h.h. bosatt i Karstorp. Båtsman Anders Petersson Moberg bodde på ägorna. Han var född 1817 och gift med Anna Stina Karlsdotter, född 1820. De hade 3 barn. Torparen Gustaf Persson var född 1808 och h.h. Maria Svensdotter 1813 i Madesjö. På ägorna bodde även båtsmannen Gustaf Petersson Wannberg samt torparen Johannes Gustafsson från Arby, född 1823 och gift med Lovisa Carlsdotter, född 1815. De hade 2 söner. Från Madesjö inflyttade 1849 torparen Peter Svensson, f. 1807 och h.h. Elin Germundsdotter, f. 1795. Dessutom bodde mera tillfälligt på ägorna ett antal inhyses och båtsmän.

Under 1850-talet var folkmängden i Vargsmåla 40 män och 33 kvinnor, eller tillhopa 73 personer. Olaus Nilsson tog 1854 undantag av Jonas Petersson, född i Madesjö 1829, som detta år gifte sig med dottern Maria Olsdotter, f. 1833. De fick 3 barn: Carolina 1856, Pehr August 1857 och Johanna 1859. Undantagsmannen Gumme Svensson avled 1855. 7/32 mtl ägdes av Johan Gustaf Olausson, f. 1827 och äldste son till Olaus Nilsson. Hans hustru avled 1854, men han gifte om sig 1856 med Christina Nilsdotter från Björnasjö. I sitt första äktenskap med Stina Kajsa Peters-dotter hade han dottern Johanna, f. 1851. I det andra äktenskapet föddes 1857 Pehr August, 1859 Cajsa Maria och 1860 Ida Gustafva. Undantag hade Sven Andersson, född i Arby 1788 och död 1851. 1/16 mtl brukades av Peter Pehrsson och Ingrid Lena Andersdotter, som fick sitt fjärde barn 1851 med sonen Anders August och sitt femte 1855 med sonen Carl Alfred. På ägorna bodde undantagsänkan Maria Anders-dotter, född 1770 och änka efter Olof Petersson.

Torparna var under denna period 8. Torparen Peter Håkansson avled 1858. Han var född i Madesjö 1809 och straffad för fylleri. Torparen och avskedade båtsmannen Anders Petersson Moberg var född i Madesjö 1817. Han var båtsman för Gunnarsmo i Madesjö men bodde i Vargsmåla. Hans hustru hette Anna Stina Karlsdotter, född 1820 i Oskar. De hade 9 barn. Torparen Johannes Gustafsson var född i Arby 1823 och gift med Lovisa Karlsdotter från Algutsboda, född 1815. Torparen Olaus Svensson flyttade hit 1849. Han var född i Oskar 1822 och gift med Kajsa Svens-dotter, född i Vissefjärda 1821. Född i Vissefjärda var också avskedade båtsmannen Jonas Petersson Hagtorn. Hans hustru Brita Stina Jonsdotter var född i Madesjö 1817. Torparen Andreas Petersson var också född i Vissefjärda 1816 och h.h. Brita Stina Nilsdotter i Oskar 1811. De flyttade 1855 till Madesjö. Från Madesjö inflyttade i stället 1856 torparen Johan August Jonsson, född i Oskar 1834. Hans hustru var född 1833. Hon hette Johanna Carlsdotter. De hade 3 barn. Från Madesjö inflyttade 1859 torparen Carl Johan Fredriksson, född i Vissefjärda 1819. Hans hustru hette Christina Carlsdotter, född i Oskar 1834. De hade en son. Torparen Olof Jonsson var född i Madesjö 1807 och flyttade hit 1853 men avled 1856. Torparen Johan August Petersson var född i Oskar 1828. Hans hustru hette Helena Johansdotter, född i Oskar 1831. De hade 2 barn och kom hit från Besagöl 1858.

Under perioden 1871-1881 innehades 7/32 mtl av Johannes Håkansson, som var född i Madesjö 1832. Han var gift med Johanna Svensdotter, som var född 1828 i Madesjö. De fick 4 barn: Ida Augusta 1862, Johan Amandus 1863, Emilia Sofia 1866 och Alma Josefina 1868. De tre första barnen var födda i Madesjö, Alma Josefina i Oskar. 3/32 mtl innehades av Jonas Nilsson, född 1824 i Vissefjärda. Hans hustru Johanna Johansdotter var född i Algutsboda 1837. De fick 7 barn: Ida 1860 i Madesjö, Frans Edvard 1863 ibm, Pehr Gottfred 1864 ibm, Amanda 1867 ibm, Carl Johan 1871 i Oskar, Elof 1874 ibm och Theander 1879 ibm. 7/32 mtl innehades av Jonas Olsson, född 1842 i Oskar, och h.h. Carolina Gustafva Petersdotter, f. 1843. De fick 2 barn: Pehr Elof 1865 och Amanda Johanna 1867. 1/16 mtl ägdes till en början av Enskilda Banken i Kalmar, som utarrenderade gården till Jonas Petersson, f. 1844 i Oskar och gift med Emma Gustafva Petersdotter, född 1844 i Oskar. De fick 1865 dottern Ida Helena. Halva gården = 1/32 mtl övertogs 1874 av Peter Olaus Danielsson, född i Madesjö 1841 och sedan 1869 gift med Maria Johannesdotter, född i Vissefjärda 1845. De fick 5 barn: Carl Elof 1870, Hulda Sofia 1871, Pehr Johan 1876, Gerda Serafia 1878 och Axel Allgott 1881. Den andra halvan = 1/32 mtl över-togs 1874 av Carl Gustaf Joensson, f. 1838 i Oskar. Han var gift med Helena Håkansdotter, född 1839 i Söderåkra. De fick 6 barn: Hulda Sofia, född 1862 i Arby, Peter Johan, född 1865 i Madesjö, August, född 1869 i Madesjö, Elise Marie, född 1872 i Oskar, Hilda Augusta, född 1875 och Frans Emrik, född 1878. De tre sist-nämnda föddes i Oskar. En annan gård på 1/32 mtl ägdes från 1878 av Karl Johan Pettersson, född 1842 i Vissefjärda. Han var sedan 1868 gift med Sofia Johannis-dotter, född 1847 i Vissefjärda. De fick 4 barn: Per Johan, född 1869 i Vissefjärda, Amanda Serafia, född 187?, Klara Augusta, född 1877 och Klaes Herman Albin, född 1879 i Oskar. Undantagsmannen Peter Pehrsson avled 1880. Han var född i Oskar 1816. Änkan hette Ingrid Lena Andersdotter, född 1817. Dottern Johanna Sofia flyttade från hemmet 1876. Sonen snickaren Carl Alfred Pettersson flyttade 1880 till Karlslunda. Undantag hade vidare Olaus Nilsson och änkan Lena Nilsdotter.

Åtminstone 11 torpare var verksamma på ägorna under 1870-talet. Torparen Johannes Gustafsson och h.h. Lovisa Carlsdotter hade 2 barn. Torparen Johan August Petersson och h.h. Helena Johansdotter flyttade 1874 till Klinta på Gotland. Torparen Nils Peter Petersson var född 1848 i Oskar och gifte sig 1870 med Johanna Olsdotter från Vissefjärda, född 1831. De fick 2 barn. Torparen Johan Gustafsson var född 1837 i Madesjö och gift med Lena Stina Andersdotter, född 1834 i Madesjö. De fick 6 barn. Torparen Anders Petersson var född 1815 i Vissefjärda. Han dog 1873. Änkan Lena Stina Larsdotter, född 1833 flyttade 1876 med sina 6 barn till Vissefjärda. Torparen Carl Gustaf Jaensson och h.h. Helena Håkansdotter kom från Madesjö 1876 men flyttade 1879 till 1/32 mtl och blev bonde. Torparen Frans Nilsson, född 1847 i Vissefjärda flyttade hit 1876 med hustrun Anna Maria Jonsdotter och 2 barn. De vigdes 1869. Från Madesjö inflyttade 1872 torparen Olaus Månsson, född 1827 och h.h. Ingrid Lena, född i Oskar 1830. De hade 6 barn. 1873 inflyttade från Vissefjärda torparen Peter Petersson, född 1816 och gift med Maria Gummes-dotter från Algutsboda, född 1819. De hade en son, född 1866. Torparen Johan Gustaf Svensson och h.h. Carin Niklasdotter hade 2 barn. Torparen Peter Gustaf Carlsson var född 1842 i Oskar. H.h. Lena Stina Samuelsdotter var född 1834 i Vissefjärda. De gifte sig 1876 och fick en son. F.d. båtsmännen Ahlqvist och Wassberg bodde kvar. Skräddaren Nils Peter Johansson och h.h. Lena Cajsa Olsdotter flyttade 1874. Skomakaren Johannes Petersson Glader och h.h. Emma Christina Jonsdotter flyttade 1872 till Vissefjärda. Ett antal arbetarefamiljer och änkor bodde dessutom på ägorna.

Åren 1881-1891 utmärkes av kraftig hemmansklyvning. Johannes Håkansson avträdde 1884 sina 3/32 mtl till Frans Johan Niklasson från Madesjö, född 1848 och sedan 1884 gift med Ida Augusta Johansson, född 1862 i Oskar, och dotter till Johannes Håkansson. De fick 4 barn: Emrik Teodor 1885, Anna Emilia Gunhild 1886, Edit Augusta Viktoria 1888 och Johan Alrik 1890. Jonas Nilsson avled 1890 efter-lämnande änkan Johanna Johansdotter med 7 barn. Jonas Olsson överlät 1885 sina 7/32 mtl till Per August Johansson, född 1857 i Oskar. Han flyttade emellertid bort redan 1889. Ny på gården blev Johan Gustaf Olausson, född 1827 i Oskar och gift med Kristina Nilsdotter, född 1836. Deras dotter Ida Gustafva emigrerade 1890 till USA. Till ägorna inflyttade 1887 arbetaren Johan Amandus Johansson, född 1863 i Madesjö och 1887 gift med Kajsa Maria Johansson, född 1859 i Oskar. De emigre-rade båda till USA 1872 [frågetecken för årtalet]. 1/32 mtl ägdes av Peter Olaus Danielsson och Stina Johansdotter. De fick 1883 sitt sjätte barn, dottern Klara Viktoria. Gården såldes till mjölnaren Andreas Jonsson Kruskopp i Emmaboda. Men de gamla ägarna stannade kvar som inhyses.

På 1/32 mtl tog Karl Gustaf Jonsson och Helena Håkansdotter 1886 undantag av Johan August Jonsson, född 1834 i Oskar och h.h. Johanna Karlsdotter, f. 1833. De hade två barn: Karl Anders, född 1871 och Per Elof, född 1873. Båda reste till Stockholm 1888 och 1891. Nästa gård på 1/32 mtl ägdes till 1883 av Karl Johan Pettersson, född 1842 i Vissefjärda och h.h. Sofia Johannisdotter, född 1847 ibm. De hade 5 barn när de flyttade från Vargsmåla. I stället kom samma år Josef Danielsson, född 1861 i Madesjö och gift 1883 med Hulda Sofia Karlsdotter från Arby, född 1862. De fick 2 barn när de 1888 flyttade bort. Gården arrenderades av Johan Fredrik Jonsson, född i Algutsboda 1854 och sedan 1883 gift med Carolina Johannesdotter från Algutsboda, född 1855. De fick 4 barn: Carl Gustaf 1884, Anna Elin 1886, Nanny Terese 1887 och Aron Wilhelm 1890. 1/32 mtl ägdes från 1884 av Jonas Carlsson, född i Oskar 1857 och sedan 1883 gift med Helena Matilda Johansson, född i Madesjö 1849. Han vistades i USA och lät hustrun sköta gården. Barnen var 4: Hildur Susanna Ingeborg var född 1884, Karl Oskar 1885, Amy Viktoria Elisabeth 1887 och Anna Tekla Maria 1889. Undantagsmannen Olaus Nilsson avled 1882 och undantagsänkan Lena Nilsdotter 1881. Kvar var undantagsänkan Ingrid Lena Andersdotter, änka efter Peter Pehrsson.

10 torpare bodde på ägorna. Johannes Gustafsson var kvar liksom Johan Gustafsson, Olaus Månsson, Peter Petersson och Johan Gustaf Svensson, som dock avled 1890. Hans torp övertogs av målaren Sven August Petersson, född 1843 i Vissefjärda och gift med Maria Jonsdotter, född 1852 i Arby. De hade 6 barn. Torparen Peter Gustaf Karlsson var kvar, under det att torparen Nils Peter Jonsson kom hit från Madesjö 1882. Han var gift med Emma Sofia Olsdotter, född 1846 i Madesjö. De hade 4 barn. Torparen Jonas Andersson flyttade hit 1882 och gifte sig samma år med Ida Jonsdotter, född i Madesjö 1860. De hade 3 barn. Båtsman Josef Petersson Wassberg dog 1889. Änkan Helena Elisabet Petersdotter, som var född 1841 i Vissefjärda flyttade 1890 till Madesjö. Hon hade 7 barn. F.d. båtsmannen Peter Johan Olsson Wassbergs hustru Ingrid Lena Jonsdotter avled 1888. Från Madesjö inflyttade 1883 snickaren Johan August Saul, född 1835. Han gifte sig samma år med Ingrid Stina Karlsdotter, född 1845 i Oskar. De fick en dotter. Flera arbetarefamiljer och änkor bodde på ägorna under 1880-talet.

http://kartor.eniro.se/m/G74Ev

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Svängemåla (Svångemåla)

Svängemåla är ett av de senast uppodlade hemmanen i Oskar. Det tillhör den stora nyodlingsverksamhet, som började under senmedeltiden och fortsatte under 1500-talet. Slutändelsen -måla säger oss detta. Svängemåla saknas i fogderäkenskaperna under de tre första Vasakonungarna och omtalas f.f.g. 1591 och då som kronotorp. Ingen brukare nämnes men avraden är fastställd till ½ lispund smör och fodring för 2 hästar – en mycket obetydlig avrad. Hemmanet måste ha upptagits cirka 10-15 år tidigare, alltså under 1570- eller 1580-talet.

Nästa gång Svängemåla framträder i källorna är i förteckningen över den s.k. 3-markshjälpen 1628. Där nämnes en Håkan i Svängemåla och ”Enkian, ibm”. I 1635 års jordebok kallas hemmanet nybygge och dess avrad är ½ mark smör och fodring för 3 hästar årligen. Någon brukare nämnes ej, men den ovannämnde Håkan har tydligen brukat hemmanet de föregående åren, ty i 1641 års mantalslängd är han fortfarande med. Han deklarerar då för 1 häst, 1 ungsto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor och 2 tunnor utsäde. Han brukade hemmanet under resten av 1640-talet. Det betecknas nu som ¼ mtl. Ännu i 1655 års mantalslängd står Håkan som brukare. I jordeboken 1663 saknas däremot namnet på någon brukare, vilket dock ej betyder, att ingen fanns. I 1682 års jordebok återkommer benämningen torp. Brukarna är nu två: Olof och Nils. Avraden värderas nu till 2 dlr 1 öre 2 penningar. I den husförhörslängd, som är bevarad från 1688 heter brukaren Jöns. Hans ej namngivna hustru säges läsa ”väl utan bok”. En dotter Karin kunde alla budorden. Olof är död men ”kunde några stycken”, hans änka ”kunde alla buden”. Hemmanets båtsman Olof Axe ”kunde väl alla buden”. I 1699 års jordebok har Svängemåla nr 274. Brukarna hette nu ”Olof G och Jöns A”. Var och en brukade 1/8 mtl. I 1717 års mantalslängd heter brukarna ”Pähr Jonsson och Jöns Andersson” och de var kvar 1725.

Vi går fram till husförhörslängden 1805-1810. Detta första år, 1805, flyttade ägaren av Svängemåla Nils Jonsson med hustru och 2 barn från hemmanet. Ny ägare blev Jonas Isacsson, 56 år gammal. Hans hustru Catrina var 45 år. De hade två barn: Carl Gustaf, 16 år och Ingrid Lena, född 1809. Carl Gustaf gifte sig 1808 med Lena, 19 år. På 1830-talet brukades Svängemåla av kyrkovärden Anders Karlsson, född 1789 och h.h. Lena Nilsdotter, född 1790. De hade 8 barn: Nicolaus, född 1812, Johan Peter 1818, Gustaf 1819, Andreas 1821, Jonas 1823, Christina 1826, Anna Maria 1828 och Carl August 1835. Flera inhyses bodde på ägorna. På 1850-talet ägdes ¼ Svängemåla av Andreas Carlsson, född 1821 och h.h. Johanna Gustafs-dotter. De fick 4 barn: Carl August, född 1851, Matilda Christina 1854, Adolf 1857 och Amanda Johanna 1859. Torpare var Johan Gustaf Månsson, född i Madesjö 1827, kom hit från Arby 1853 och flyttade till Pukaberg 1858. Han var gift med Gustafva Andersdotter, f. 1824. Torparen Carl Johan Ottosson var född i Mortorp 1827 och gifte sig med Ingrid Lena Jonsdotter från Madesjö 1854.

På 1870-talet brukades Svängemåla fortfarande av Andreas Carlsson, som dock avled 1879. Han efterlämnade änkan och 9 barn, av vilka de 5 sista var Gustaf Anders född 1862, Pehr Oskar f. 1865, Anna Sofia f. 1868, Janne f. 1871 och Johan Ernst f. 1874. 1880 övertogs gården av Johan Peter Jonsson från Madesjö, född 1844 och sedan 1866 gift med Mathilda Niklasdotter från Oskar, född 1846. De hade 6 barn: Karl Anders, född 1867, Pehr August, f. 1869, Frans Oskar, f. 1872, Joel Elof, f. 1874, Jonas Alfred, f. 1877 och Emelia Amanda, f. 1879. 1879 inflyttade handlanden Carl August Andersson, född i Oskar 1851 och sedan 1874 gift med Ida Höglund, född 1855 i Madesjö. De medförde sonen Carl Axel Rupert Emanuel, f. 1875 och fick 1880 sonen Albert Nils Anders. Torparen Otto Petersson var född 1836 i Oskar och sedan 1867 gift med Gustafva Johansdotter, f. 1837. De hade 5 barn. Från Vissefjärda inflyttade 1875 torparen Carl Johan Gustafsson, f. 1845 och sedan 1861 [frågetecken för årtalet] gift med Emma Dorothea Gustafsdotter, född i Arby 1848. De hade 6 barn. Förre båtsmannen Johan Peter Nilsson Stillman var född 1853 i Oskar och gift med Desideria Carlsdotter från Ekeberga, född 1855. De hade 5 barn. Arbetaren Carl Johansson var född i Oskar 1839 och sedan 1867 gift med Carolina Nilsdotter, f. 1846. De hade 5 barn.

Vi går fram till 1880-talet. Johan Peter Jonsson emigrerade 188? till USA men kom tillbaka 1890. Inför USA-resan överlät han hemmanet på hustrun. De tre äldsta sönerna emigrerade till USA 1887, 1889 och 1892. På 1880-talet föddes i gengäld Augusta Vilhelmina 1881, Ida Nina Lydia 1883 och Adolf Robert 1891. F.d. handlan-den Karl August Andersson flyttade 1882 bort med sin familj. Detsamma gjorde f.d. båtsman Johan Peter Nilsson Stillman 1888 med hustru och 5 barn. I stället inflyttade 1885 skräddaren Nils Peter Petersson, född i Vissefjärda 184?. Han gifte sig samma år med Karolina Jonsson, f. 1851. De hade 2 fosterbarn. Torparen Karl Johan Gustafsson och Emma Dorothea Gustafsdotter bodde kvar på sitt torp. De hade 8 barn.

http://kartor.eniro.se/m/aFmJg

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Skärvet

Hemmanet med det expressiva namnet Skärvet har anlagts under medeltiden, sannolikt under dess senare del. Det ingår därmed som ett led i den stora ny-odlingsvåg, som sätter in efter mitten av 1400-talet och som fortsätter under hela 1500-talet. ”Jon Persson i Skärfwet” förekommer i 1541 års fogderäkenskaper. Hans avrad var rätt obetydlig: penningar-3 fyrkar, korn-1 skäppa, tåt (lin)-1 kleff (knippe), fodring för 1 årlig och 2 fogdehästar. Inga dagsverken. I 1547 års fogderäkenskaper heter brukaren Gudmund Jonsson – kanske en son. Hans fodring hade höjts med 1 konungshäst. Året efter heter brukaren Anund Jonsson, kanske en broder till Gudmund. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade den dåvarande brukaren Nils följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-8, tvåårsungnöt-4, får-4, svin-4, häst för 15 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 14 mark 3 öre – ett relativt högt belopp. Nils var förmögen! I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren av ½ hemman Skärvet ”Sonne i Skärvet”. Han kallas 1591 för ”Sone Nilsson”. Avraden var oförändrad utom fodringen, som nu utgick för 4 hästar.

Skärvet saknas i registret över 1620 års boskapspenning. Kanske var det ”öde”, kanske brukades det av en knekt. I så fall var det befriat från boskapspenningen. I 1628 års mantalslängd över kvarntullen heter brukaren ”Måns i Skärfwet”. Han är gift och har 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. Därjämte förekommer en ”huskvinna Sissela”, som har 2 tunnor korn. Måns var kvar i 1635 års jordebok och deklarerade 1641 innehavet av 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 1 kviga och 4 tunnor utsäde. På hemmanet fanns också en ”Oluf Swensson”, vars enda tillgång var 4 tunnor utsäde. Måns var kvar hela 1640-talet och har 1650 en son mantalsskriven på hemmanet. Enligt 1655 års mantalslängd brukar Måns hemmanet på frihet från 1653 till 1658. Orsaken anges ej men kan vara den svåra skogsbranden 1652.

I 1663 års jordebok heter brukaren ”Sohne i Skärvet”. Hans avrad beräknades till 2 dlr 25 öre 11 penningar – det normala för ett halvt hemman. Sone är kvar 1682 med oförändrad avrad. I 1699 års jordebok förekommer hans fullständiga namn: Sune Månsson. Tydligen var han son till Måns. Hemmanet har nu fått nummer 267. I 1717 års mantalslängd är Skärvet delat mellan 2 brukare: Sven Sunesson och Per Sunesson – söner till Sune och sonsöner till Måns. Hemmanets båtsman heter nu Pehr Käck. I 1725 års mantalslängd heter brukarna ”Swen Sunesson och Åke Månsson”, som vardera innehade ¼ mtl. ”Gamle bonden Pär Sunesson” bodde kvar på hemmanet. Båtsmannen hette nu Mathis Käck. I 1746 års mantalslängd heter brukarna Anders Svensson och Håkan Persson.

I 1805-1810 års husförhörslängd är Skärvet fortfarande delat på 2 gårdar. Olof Swensson brukade 1805 den ena gården. Han var detta år 59 år och h.h. Stina var lika gammal. De hade 4 barn: Cajsa 32 år, Peter, Gustav och Ingeborg. 1806 överlät Olof Swensson gården på dottern Cajsa och hennes man Staffan Andersson, 33 år gammal. Deras son Anders föddes 1808. Den andra gården innehades av Olof Nilsson, 43 år, och h.h. Maja, 40 år. De hade 5 barn: Peter 20 år, Cajsa 15 år, Stina 9 år, Andreas 7 år och Swen 2 år. Båtsman var Peter Käck, 23 år och ogift. Avskedad båtsman var Hans Cardel, ogift och 26 år.

Vi går fram till husförhörslängden 1830-1849. Staffan Andersson var nu änkling. Det var för andra gången. Hans första hustru Cajsa Olofsdotter hade avlidit och han hade gift om sig med Maja Lena Nilsdotter , f. 1785. Hon var nu död. Det fanns 5 barn: Anders, f. 1808, bonde i Krokstorp, Maria, f. 1812 och gift, Peter, f. 1818, Cajsa Lena, f. 1820 och Olaus, f. 1823. Alla barnen är strukna i kyrkoboken och alltså bortflyttade. Peter Petersson var född 1814 och h.h. Kajsa Lena Andersdotter 1824. Dottern Carolina Gustafva föddes 1843 och sonen Johan Gustaf 1845. Undantagsmannen Andreas Olsson var född 1798 och h.h. Maria Petersdotter 1802. De fick 5 barn: Cajsa Lena 1824, Johan Peter 1828, Christina 1831, Anna Maria 1834 och Gustafva 1837. En tredje gård innehades av Nils Gummesson, som var född 1798 och gift med Kajsa Lena, född 1808. De fick 5 barn: Johan Peter 1826, vanför, Karl Gustaf 1833, Samuel 1836, Niklas 1840, Johanna 1842. Båtsmannen Johan Käck avled 1848. Han var född 1815 och h.h. Johanna Jonsdotter 1818. De hade en son. Avskedade båtsmannen och kyrkovaktaren Jonas Propp var född 1786 och h.h. Stina Lena Nilsdotter 1794.

Enligt husförhörslängden 1849-1861 var folkmängden i Skärvet 12 män och 8 kvinnor eller totalt 20 personer. Där fanns nu endast en gård. Innehavaren Peter Petersson, h.h. Kajsa Lena Andersdotter och de tre barnen flyttade 1854 bort från Skärvet. Ny ägare blev Johan Peter Svensson. Han var född i Oskar 1823 och h.h. Maria Danielsdotter 1824. De hade 3 barn i livet: Thilda föddes 1853, Ida Christina 1856 och Sven Alfred 1859. Båtsman var nr 263 Peter Petersson Käck, född i Madesjö 1828 och hitflyttad 1849, varpå han 1850 vigdes vid Johanna Jonsdotter, född i Madesjö 1818. Avskedade båtsmannen Jonas Propp avled 1853 och h.h. 1855. Undantagsmannen Staffan Andersson avled 1850.

Under 1870-talet brukades 1/8 mtl av Olaus Germundsson, född 1825 i Arby. Hans hustru Christina Andersdotter var född 1834 i Madesjö. De fick 9 barn: Jon 1854, Ida Augusta 1860, Emilia 1862, Edla Gustafva 1865, Maria Josefina 1867. Alla dessa föddes i Madesjö. Johan Gustaf 1869, Germund Teodor 1871, Segrid Johanna 1873 och Hildur Ottilia Ingeborg 1876. 1/8 mtl ägdes av Sven Svensson i Knappsmåla i Madesjö. 1/8 mtl tillträddes 1871 av Johan August Olsson, född 1846 i Madesjö. Han gifte sig 1872 med Cajsa Lena Gustafsdotter, född 1843 i Oskar. De flyttade till Madesjö 1872. 1/8 mtl ägdes av Nils Olsson, född 1837 i Oskar och 1869 vigd vid Cajsa Lovisa Johansdotter, född 1840 i Vissefjärda. De hade 7 barn, då de 1876 flyttade till Vissefjärda. På 1/8 mtl bodde August Jonsson, född i Mortorp 1846 och Christina Håkansdotter, född 1840 i Madesjö. De hade 5 barn: Ida Amanda, f. 1867, Lena Georgina, f. 1871, Eugenia Wilhelmina Josefina, f. 1874, Emanuel August, f. 1879 och Ottilia Ingeborg, f. 1880. Torparen och smeden Nils Peter Svensson var född i Oskar 1824. Hans hustru Anna Gustafva Andersdotter var född i Madesjö 1838. Torparen och skräddaren Niklas Nilsson var född 1840 i Oskar, medan h.h. Matilda Gustafva Jonasdotter var född i Madesjö 1847. 2 barn. Mjölnaren Johan Elof Petersson var född i Madesjö 1844 och h.h. Ingrid Lena Petersdotter var född i Oskar 1841. De gifte sig 1871. 2 barn. Skräddaren Peter Olaus Petersson var född i Oskar 1834, gifte sig 1864 med Ingrid Maria Gustafsdotter och fick 7 barn. Flyttade hit 1872.

Vi går fram till 1880-talet. Olaus Germundsson och Kristina Andersdotter fick se 2 av sina 9 barn emigrera till USA. Det skedde 1891. Sonen Johan Gustaf försvann i det stora landet i väster och dödförklarades av S. Möre Häradsrätt 1953 enligt anteck-ning i kyrkoboken. Hans dödsdag angavs till d. 31/12 1899. August Jonssons hustru Kristina Håkansdotter flyttade 1891 till Södertälje, lämnande mannen och 6 barn efter sig. Per Elof Gustafsson flyttade hit 1883. Han var född 1860 i Oskar och gifte sig 1887 med Emilia Olsson, född 1862. De fick 1887 sonen Axel William och 1890 dottern Elin Kristina. Olaus Germundssons äldste son Joel Olsson var född 1854 i Madesjö. Han tillträdde 1891 ¼ mtl. Han vigdes samma år vid Ingrid Matilda Gustafsson, född 1869 i Oskar. Sonen Erik Rudolf föddes 1892. Torparen och smeden Nils Peter Svensson var kvar. Torparen och skräddaren Niklas Nilsson avled 1884. Änkan och de tre barnen flyttade 1887 till Algutsboda. Skräddaren Peter Olaus Pettersson och h.h. Ingrid Maria Gustafsdotter fick se 2 av sina 10 barn emigrera till USA 1891. De hette Johan Wilhelm och Amanda Kristina Ederström. Sonen Karl Anders Ederström flyttade 1888 till Söderåkra. Mjölnaren Johan Elof Pettersson med hustru och 3 barn flyttade 1883 till Madesjö. Smeden Karl Elof Sjöquist, född 1863 i Madesjö, flyttade hit 1892. Torparen Niklas Pettersson flyttade hit 1885 med sin hustru Maria Gustafva Magnidotter men avled 1889.

http://kartor.eniro.se/m/5aCfL

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Rösjömåla

Rösjömåla är ett av de senast upptagna hemmanen i Oskar. Det omtalas f.f.g. i 1591 års fogderäkenskaper som kronotorp. Avraden var obetydlig: ½ lispund smör och fodring för 2 hästar. Brukarens namn nämnes ej. I 1620 års längd över boskaps-penningen står ”änkan i Rödsjömåla”. Hennes bidrag till den extraskatt boskaps-penningen var, var 1 dlr 24 öre – ett ganska obetydligt belopp. 1628 är Rösjömåla mera bebyggt. Anders har 3 tunnor råg och 6 tunnor korn och malt. Kerstin och Sissela, huskvinnor, har 2 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt, Marieth, huskvinna, har 2 tunnor korn. I vilket förhållande dessa stod till varandra framgår ej av källorna. I listan över den s.k. 3-markshjälpen samma år står Måns i Rörsiömåla och ovan-nämnda Sissela. I jordeboken 1635 kallas Rösjömåla nybygge. Avraden är ½ lispund smör och fodring för 2 hästar. I mantalslängden 1641 heter brukaren Swen. Han deklarerar sina tillgångar sålunda: 1 ungsto, 2 oxar, 1 stut, 3 kor, 1 kviga och 2 tunnor utsäde. Rösjömåla kallas ¼ hemman. Sven brukade det hela 1640-talet. 1649 var hemmanet dessutom anslaget som underhåll till ”corporal Anders Torsson i kapten Lennart Bertilssons kompani av infanteriet”. 1650 och 1651 brukades hemmanet av Jon, men 1655 och 1663 saknas namnet på den eventuelle brukaren. Kanske var gården öde. I 1682 års jordebok karakteriseras Rösjömåla som torp. Torpare var Olof. Värdet av hans avrad var 1 dlr 27 öre 8 penningar – ett obetydligt belopp. Vid den kristendomsprövning, som 1688 anställdes var brukarens namn Måns, som var gift och hade en dotter. Måns betecknas fortfarande som brukare i 1699 års jordebok. Rösiömåla har där nummer 274. Den årliga avraden är oförändrade 1 dlr 27 öre 8 penningar. I 1717 års mantalslängd står ”Pährs änkia” som brukare. 1725 heter brukaren Pähr Gummesson. I 1746 års mantalslängd heter brukaren Gumme Nilsson. Han är gift och har en son skriven i hemmet.

På grund av att husförhörslängd för Oskar saknas för senare hälften av 1700-talet måste vi gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Enligt denna fanns 1805 två hemmansägare i Rösjömåla. Pehr Svensson var 55 år gammal 1805. Han blev då inhyses och gården övertogs 1806 av bonden Andersson (förnamn ej angivet) 28 år gammal och ogift. Pehr Svenssons hustru hette Stina, 51 år 1805. De hade 2 söner: Peter 20 år och Niclas 22 år (sic!). Den andra gården innehades av Jonas Månsson, 33 år 1805, och h.h. Ingrid, 26 år. De hade 1805 sonen Måns som var 6 år gammal och fick 1808 sonen Jonas.

För perioden 1849-1861 finns en uppgift om hur många personer, som bodde i Rösjömåla. Det var 13 män och 10 kvinnor eller tillsammans 23 personer. Där fanns nu två hemmansdelar. På ¼ mtl satt i början Peter Johansson och Sofia Petersdotter med de tre barnen Per August, f. 1847, Helena, född 1849 och Emma Kristina, född 1852. De flyttade 1853, varefter hemmansdelen övergick till Sven Karlsson, född i Oskar 1818 och h.h. Stina som var född 1817. De hade 4 barn: Peter August, f. 1843, Johan Gustaf, f. 185?, Frans August, f. 1855 och Maria Christina, f. 1857. Den andra hemmansdelen innehades av Niclas Gudmundsson, född 1808, som dog 1861. Hans hustru hette Kajsa Lena Nilsdotter, född 1815. De hade 4 barn: Peter Gustaf, f. 1840, Johanna Christina, f. 1843, Frans Johan, f. 1850 och Carolina, f. 1855. Torparen Erland Johansson var född i Älghult 1814. Hans hustru Agda Ols-dotter, född 1814 i Oskar, avled 1852. Torpet övertogs av en dotter, Kristina Erlands-dotter, f. 1831, som 1853 gifte sig med Johannes Gabrielsson från Vissefjärda, född 1824.

På 1870-talet ägdes 1/8 mtl av Sven Karlssons son Peter August Svensson, född 1843 och gift 1876 med Johanna Elisabet Niklasdotter, född 1843, som avled 1880. De hade sonen Carl, född 1872. 1/8 mtl ägdes först av Peter Gustaf Niklasson, född 1840 i Oskar. Han flyttade bort 1871 och gården övergick till Frans Johan Niklasson, född 1840 och gift 1871 med Karolina Magnidotter, född 1845. De fick 1872 sonen Nils Edvard. Brodern Peter Gustaf Niklasson återvände 1873 som dräng hos Frans Johan och gifte sig med Mathilda Månsdotter, f. 1847. De fick 2 barn: Anna Augusta 1874 och Johan Ernst 1879. Brödernas moder änkan Cajsa Lena Nilsdotter, f. 1815, hade undantag. Torpare var Johan Soldat, född 1826. Hans hustru Maria Nilsdotter var född 1821. De hade 2 barn.

Åren 1881-1891 skedde flera förändringar. Peter August Svensson gifte 1882 om sig med Stina Lena Gustafsdotter, f. 1840. De flyttade 1886 till Madesjö. Gården övergick 1887 till Johan Gustaf Svensson, f. 1853, som samma år gift sig med Adelina Andersdotter, född 1855 i Ljungby. Båda emigrerade 1889 till USA. Den andra gården på 1/8 mtl delades mellan bröderna Niklasson, så att vardera fick 1/16 mtl. Frans Johans äldste son Nils Edvard emigrerade 1889 till USA. Han hade 3 yngre syskon: Helena Amanda, f. 1881, Anna Julia, f. 1884 och Hilda Augusta, f. 1887. Peter Gustaf Niklasson dog 1888. Han hade 2 barn, som bägge dog unga. Änkan Matilda Månsdotter gifte 1889 om sig med Karl Johan Petersson, född 1863. De fick 1890 sonen Johan Robert. Torparen Johan Soldat dog 1888 efterlämnande änkan Maria Nilsdotter och 2 barn. Torparen Viktor Johansson var född 1858 i Karlslunda. Han gifte sig 1890 med Amanda Danielsdotter från Mortorp, född 1862. De flyttade 1891 till Karlslunda. De hade då 2 barn.

http://kartor.eniro.se/m/jPO9Q

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Pukabergsmåla

Som namnet anger är detta hemman från början en ”utgård” från Pukaberg. Av namnet framgår, att det är yngre än Pukaberg. Det framgår också av dess förekomst i källorna. Det finns ej med i 1541 års fogderäkenskaper men 1542 förekommer ”Swen i Måla” omedelbart efter Pukaberg. Det är ännu ej skattlagt utan endast omnämnt. Först i 1547 års fogderäkenskaper förekommer en notis: ”optaget anno 1547: Wibjörn i Pugebergsmåla”. Hemmanet har alltså skattlagts 1547. Avraden fastställdes då till penningar-4 fyrkar (= 1 öre), thått-1 kleff, bräder-½ tolft och fodring för 4 hästar. Enligt 1548 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Wibjörn Nielsson i Pugebergsmåla”. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade brukaren Nils följande tillgångar: ko-1, tvåårsungnöt-2, häst för 5 mark. Det blev en skatt på 2 mark, den lägsta i skogsbygden.

I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren av ½ kronohemman Pouel, men 1591 heter det: ”½ husarm-Per Jonsson”. Avraden hade höjts med 2 dagsverken. Fort-farande har man ett intryck av små förhållanden. I 1620 års register över boskaps-penningen saknas Pukabergsmåla men i 1628 års register över kvarntullen nämns Nils i Pukabergsmåla. Han har 4 tunnor råg och 6½ tunna malt och korn. Det fanns 3 personer på gården. Nils anges fortfarande som brukare i 1635 års jordebok men är 1638 ersatt av Anders. I 1641 års mantalslängd heter brukaren ”Swen i Puka-bergzmåle”. Han hade 1 sto, 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, 2 tunnor utsäde. I 1645 års mantalslängd kvarstår han. Han är gift och har en piga skriven på hemmanet. Pigan har försvunnit 1646. Sven stod kvar som brukare 1649-1655, men har försvunnit 1663, då ingen brukare nämnes. I jordeboken står endast ”behållet Pukabärgzmåla -½–2 dlr 9 öre 9 penningar”. För tillfället fanns tydligen ingen brukare. Så var även fallet i 1682 års jordebok men i 1688 års husförhörslängd nämnas följande inbyggare i Pukabergsmåla: ”Per Månsson, hustrun kan wähl läsa men intet i Book, Håkan Olsson kunde väl alla buden utantill, Hustrun abfuit (= var ej närvarande vid förhöret) Inhyses Wind Jon abfuit, Hustrun”. Åtminstone 6 personer bodde således 1688 på gården.

I 1699 års jordebok har Pukabergsmåla nr 266. Brukaren heter Måns och avraden är densamma som redan 1663. I 1717 års mantalslängd nämnes 2 brukare: Erland Nilsson 1/3 mtl och Måns Smed 1/6 mtl. Båtsman var Oluf Svahla. 1725 var brukarna desamma, men båtsmannen hette nu Jacob Swahla. I 1746 års mantalslängd är hemmanet delat mellan Anders Olsson, 1/3 mtl och Jon Giertson, 1/6 mtl.

Vi går fram till husförhörslängden 1805-1810. Den upptager 2 hemmansdelar i Pukabergsmåla. Bonden Ingel Gustafsson tillträdde den ena 1806, och var då 26 år. Hustrun Stina var 25 år. Sonen Gustaf föddes 1807 och sonen Anders 1810. Undan-tagsänkan Elin var 52 år. Var hon Ingel Gustafssons moder? Den andra gården inne-hades av bonden Peter Jaensson, som 1805 var 46 år. Hans hustru Cecilia var 49 år. De hade 3 barn: Stina 12 år, Nils 10 år och Cecilia 8 år. Inhyses var båtsman Peter Törne.

Enligt husförhörslängden 1830-1849 var situationen helt förändrad. Det fanns nu 3 hemmansdelar i Pukabergsmåla. Vid periodens början ägde Nils Nilsson en gård. Han var född 1782 och gift med Catharina, född 1782. De hade 6 barn: Johan, född 1811, Gustaf 1813, Cajsa Lena 1815, Nils Peter 1818, Maria 1821 och Cecilia 1825. Någon gång på 1840-talet överlät Nils Nilsson gården på sonen Gustaf Nilsson, som gifte sig med Helena Jonsdotter, född 1825. De fick 1848 sonen Per August. Gustaf Nilssons två systrar Maria och Cecilia bodde kvar på gården. Nils Nilsson hade undantag.

Den andra gården innehades av Nils Petersson, f. 1794 och son till Peter Jaensson. Han var gift med Ingrid Lena Andersdotter, f. 1798. De hade 3 barn: Christina, född 1820, Anders, född 1825 och Stina Lena, född 1828. Stina Lena vigdes 5 juli 1849 vid Johannes Jonsson, född 1828. De övertog gården. Den tredje gården ägdes av Peter Jaensson, född 1806 och gift med Maria Petersdotter, född 1813. De fick 5 barn: Johan August 1834, Kajsa Lena 1837, Johanna 1840, Jonas 1844 och Karl Magnus 1847.

Båtsmannen Peter Törne var född 1775 och dog 1836. Hans hustru hette Lena Svensdotter, född 1793. De hade 2 döttrar. Båtsman var nu Peter Börjesson Mållberg, född 1813. Hustrun hette Kajsa Olsdotter, född 1799. De hade en son Gustaf, född 1842. På ägorna bodde också ”Gustaf Ingelssons änka Kajsa Lena Petersdotter, f. 1815” med 5 barn: Ingrid Maria, född 1832, Johan Peter, född 1834, Nikolaus 1837, Stina Lena 1840 och Gustafva 1844. Den tidigt avlidne Gustaf Ingelsson var son till Ingel Gustafsson och född 1807.

Under perioden 1849-1861 fortsatte Gustaf Nilsson och Helena Jonsdotter. De fick 6 barn ytterligare under 1850-talet: Frans Johan 1850, Karolina 1852, Nils Peter 1854, Maria Christina 1855, Joel Elof 1857 och Carl 1859. Nils Nilsson var nu änkling och undantagsman. På den andra gården fortsatte Johannes Jonsson och Stina Lena Nilsdotter. De fick 4 barn på 1850-talet. Emma Mathilda föddes 1852, Wendla Sofia 1855, Ida 1857 och Hedda Serafia 1859. Undantag hade Nils Petersson och Ingrid Lena Andersdotter. På den tredje gården avled Peter Jaensson 1860. Han var då undantagsman. Äldste sonen Johan Gustaf, född 1834 övertog gården 1856 och gifte sig 1857 med Maria Johansdotter från Madesjö, född 1834. De fick 1858 dottern Amanda Gustafva och 1860 sonen Frans. På ägorna bodde undantagsänkan Kristina Persdotter, född 1781.

Inhyses Peter Magnus Berggren var född i Algutsboda 1817. Hans hustru Stina Kajsa Petersdotter var från Oskar och född 1818. Båtsman för hemmanet var Nils Peter Håkansson Målberg, född i Mortorp 1830 och 1851 vigd vid Johanna Kristina Petersdotter, född i Oskar 1830. De hade 4 barn. Avskedade båtsmannen Peter Målberg, född i Vissefjärda 1803 flyttade 1849 till Karstorp med hustru Kajsa Olsdotter. Torparen och båtsmannen nr 256 Olaus Berg var född i Oskar 1834 och gift med Johanna Jonsdotter. De flyttade 1855 till Pukaberg.

Hela folkmängden i Pukabergsmåla var under perioden 17 män och 23 kvinnor eller tillsammans 40 personer, enligt anteckning i kyrkoboken.

Under 1870-talet fortsatte Gustaf Nilsson och Helena Jonsdotter. De fick ytterligare två barn på 1860-talet: Amanda 1862, Hilda Sofia 1866 och hade tillsammans 8 barn. Gustaf Nilsson överlät 1877 gården på sonen Pehr August Gustafsson, född 1848, som 1880 gifte sig med Anna Gustafva Johannisdotter från Madesjö, född 1860. Johannes Jonsson och Stina Lena Nilsdotter fortsatte och fick ytterligare 5 barn på 1860- och 1870-talen: Carl Anders 1861, Pehr Elof 1864, Frans Otto 1866, Amanda 1871 och Elise 1872. Också Johan Gustaf Petersson och Maria Johansdotter fortsatte, tills den senare avled 1876, varefter han gifte om sig 1879 med Karolina Petersdotter från Vissefjärda, född 1854. Med henne fick han 1879 dottern Ellen Maria och 1880 sonen Frans. Tillsammans fanns det 9 barn i familjen. På gården bodde också studeranden Sven Augustinus Svensson Nylin, född 1861 i Oskar och hitflyttad 1880. Båtsman var Nils Peter Håkansson Målberg med 7 barn. På ägorna bodde snickaren Peter Magnus Berggren, som tidigare räknades till inhyses. Han hade 2 barn. Undantagsmannen Nils Petersson var född 1794 i Oskar. Han blev änkling 1866. Undantagsänkan Maria Petersdotter var född 1813 i Oskar.

Vi går till sist över till 1880-talet. På 1/6 mtl fortsatte Per August Gustafsson. Hans hustru Anna Gustafva Johannisdotter avled 1890. De hade 3 barn: Hilda Sofia föddes 1883, Albertina Viktoria 1885 och Karl Axel Leonard 1888. Johannes Jonsson och Stina Lena Nilsdotter överlät 1888 sina 1/6 mtl på sonen Per Elof Johansson, född 1864. Han gifte sig samma år med Emma Kristina Johansson, född 1865 i Ekeberga. De fick 1889 dottern Ellen Kristina och 1891 dottern Anna Sofia Charlotta. På den tredje gården överlät Johan Gustaf Pettersson och Kristina Petersdotter till sonen Frans Johansson, född 1860, som 1884 gifte sig med Sofia Karlsson, född 1856 i Kristvalla. Hon kom närmast från Kalmar. De fick 4 barn: Karl Sigurd 1886, John 1887, Johan Martin 1889 och Anders Gottfrid 1891. Avskedade båtsmannen Nils Peter Håkansson Målberg med hustru och 3 söner bodde kvar. 1886 tillträdde båtsman Frans Julius Målberg, född 1866 i Oskar. Snickaren Pehr Magnus Berggren avled 188?. Han efterlämnade änkan Stina Kajsa Petersdotter och 2 döttrar. Studeranden Sven Nylin bodde kvar på ägorna.

http://kartor.eniro.se/m/Iyuis

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Pukaberg

Hemmanets tillkomsttid kan ej anges men är medeltida. Namnet betyder ”djävuls-berget”. Tydligen fanns det någon illa beryktad bergsknalle i närheten, ansedd som hemvist för onda makter. Förleden ”puke” betyder djävul. Hemmanet finns med i 1541 års fogderäkenskaper. Enligt dessa hette den förste kände brukaren av Pukaberg ”Nils i Pukaberg”. Han skulle i årlig avrad erlägga penningar-5 fyrkar, dvs 1¼ öre, korn-1 skäppa, tåt-1 kleff, näver-1 packe, bräder-½ tolft, 4 dagsverken och fodring för 5 hästar. Det betyder, att Pukaberg ansågs som ett medelgott hemman. Räkenskaperna nämner ytterligare 2 namn: Per Jönsson i Pukaberg och Anders Olsson, ibm skulle för var sin kronoutjord erlägga 9 fyrkar vardera. Men de slapp fodring! Nils brukade Pukaberg även följande år. Frågan är om han hade en son som hette Olof Nilsson. En man med detta namn i Pukaberg var med Nils Dacke, när han på höjden av makt residerade på Kronobergs slott hösten 1542. När Dacke lämnade slottet plundrades det och Olof Nilsson lade tydligen beslag på en del smått och gott. För det fick han böta när dackefejden var slut och efterräkningarna började.

I 1547 och 1548 års fogderäkenskaper heter brukaren Håkan. Avraden var höjd till fodring för 6 hästar. När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas hette brukaren ”Oloff i Pukaberg”. Är han identisk med den ovan nämnde? Det är möjligt, ja rent av sanno-likt. Olofs tillgångar var: koppar-5 marker, oxar-2, kor-4, tvåårsungnöt-1, får-8, svin-3, häst för 10 mark. Olofs bidrag till Älfsborgs lösen blev 9 mark 2½ öre, vilket bekräftar vår uppfattning, att Pukaberg ansågs som ett medelgott hemman. Olof brukade fort-farande 1 hemman Pukaberg 1586, men 1591 står ”Enkian” för hemmanet tillsam-mans med ”Jon, knekt”. Avraden var: penningar-1 öre 6 penningar, korn-1 skäppa, malt-6 skäppor, näver-1 packe, bräder-½ tolft, tåt-2 kleff, dagsverken-4 och fodring för 8 hästar.

När vi går fram i tiden till registret över 1620 års boskapspenning saknas av någon anledning Pukaberg i detta. Kan det bero på, att det fortfarande var underhålls-hemman för en knekt? Knektar var till en början befriade från att utge boskaps-penningen. En överraskning möter oss när vi undersöker kvarntullmantalslängden 1628. Mycket folk bodde i Pukaberg. Anders deklarerar 3 tunnor råg och 4 tunnor malt och korn. Anders Andersson har samma mängd, ”Per Torsson, husman” 2 tunnor malt, Gertrud, huskvinna, 2 tunnor malt, gamle Anders och unge Anders 2 tunnor vardera. I vilken relation alla dessa stod till varandra går ej att avgöra. I registret över 3-markshjälpen samma år förekommer både gamle Anders och unge Anders. Anders stod för hemmanet hela 1630-talet. I 1641 års mantalslängd dekla-rerar ”Anders i Pukabärgh” sina tillgångar: 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 5 tunnor utsäde. Han var kvar hela 1640-talet, men Pukaberg räknades från 1646 för ½ hemman. 1649 var avraden anslagen till underhåll av Fändrich Alexander Laird. 1655 är Anders befriad från skatt. 1663 är Anders’ avrad värderad till 7 dlr 18 öre 9 penningar. Hemmanet är nu förmedlat till ¼. I 1682 års jordebok kvarstår förmedlingen men brukaren heter nu Måns.

I 1688 års husförhörslängd upptages många invånare i Pukaberg. Måns Swensson, hustrun, 2 söner och en dotter, Jon Nilsson med hustru, båtsman Inge, hans mor, Sune Månsson, hans hustru, 3 söner: Eskil, Sven och Per, och båtsman Nils Karl med hustru. I 1699 års jordebok har Pukaberg nr 256. Brukarna heter Måns S och Håkan. Var och en brukade 7/16 mtl. Pukaberg var sålunda nu förmedlat till 7/8 mtl. I 1717 års mantalslängd var 7/8 mtl Pukaberg delat mellan 3 brukare: Måns Svensson 7/32 mtl, Håkan Olofsson 7/16 mtl och Sven Andersson 7/32 mtl. Båtsmannen hette Lillia. I 1725 års mantalslängd hade hemmansklyvningen gått vidare. 4 brukare delade nu på hemmanet: Pär Månsson 7/32, Håkan Olsson 7/32, Anders Håkansson 7/32 och Sven Andersson 7/32. I 1746 års mantalslängd hade antalet reducerats till 3: Sven Persson 21/64 mtl, Carl Sunesson 7/32 mtl och Anders Håkansson 21/64 mtl.

Om vad som hände med Pukaberg under 1700-talets senare hälft vet vi intet, efter-som husförhörslängderna från dessa årtionden saknas. Vi måste gå fram till husför-hörslängden för åren 1805-1810. Alltjämt var Pukaberg delat mellan 4 bönder. Bonden Anders Gustafsson var 29 år 1805 och h.h. Ingrid var 25 år. Deras son Gustaf föddes 1805. Bonden Nils Petersson är död. Änkan heter Stina, 58 år. Fosterbarnet Maria var 10 år. Undantagsmannen och änklingen Nils Andersson var 56 år. Dottern Stina var 27 år, sonen Peter 20 år, Anders var 14 år och Samuel 10 år. Bonden Peter Nilsson tillträdde 1809 och var då 26 år. Hustrun Catharina Jonas-dotter var 28 år. Bonden Nils Petersson d.y. var 1805 49 år gammal och h.h. Segrid 50 år. De hade 6 barn vid liv (2 var döda 1805): Stina 19 år, Peter utan angiven ålder, Lena 14 år, Jacob 12 år, Anders 9 år, Olof 7 år. Bonden Anders Olsson, 43 år, var nu inhyses. Hans hustru Kerstin var 36 år. Deras son Olaus var 1805 12 år, men kallas ”bonden”. Undantagsänkan Maja, 71 år, bodde med dottern Stina på ägorna. Torpareänkan Stinas son var båtsman med namnet Vestgren. Båtsman för hemma-net var Anders Berg. Hans son Olof var sjöman.

Vi går fram till tiden 1830-1849. Peter Nilsson tog undantag sedan hans hustru Catarina Jonsdotter 1833 avlidit. De hade 3 barn: Anders, f. 18??, Johan Peter 1821 och Maria, f. 1813 och gift. Gården övergick för en tid till Peter Johansson, född 1806 och gift med Maria Pehrsdotter, född 1813. Deras son Johan Gustaf föddes 1834. Gården övergick till Gustaf Jonasson från Algutsboda, född 1809 och h.h. Johanna Svensdotter från Madesjö, född 18??. En hemmansdel på 7/48 mtl innehades av Karl Gustaf Petersson, f. 1810 och Britta Stina Petersdotter, f. 1810. De fick 7 barn: Gustafva 1829, Johanna 1831, Johan Peter 1833, Karl Gustaf 1836, Karolina 1841, Helena 1843 och Per August 1849. 35/192 mtl innehades av Peter Nilsson, född 1788 och gift med Maja Lisa Svensdotter, född 1792 och sjuklig. De fick 5 barn: Jonas 1816, Olaus 1820, Anders 1822, Nils Peter 1825 och Maria 1829. Det blev Maria som övertog gården i samband med att föräldrarna tog undantag. Hon gifte sig med Peter Gummesson, f. 1825. De fick 1847 dottern Emma Christina och 1849 sonen Gustaf. De tog därefter undantag och överlät gården till Karl Gustaf Magnusson, född 1822 och h.h. Christina Petersdotter, f. 1827. De kom från Alguts-boda och fick 2 barn: Emma Christina 1847 och Johan Peter Wilhelm 1849.

Gustaf Andersson, f. 1805, och h.h. Britta Stina, f. 1807, innehade en tid en gård. De fick 3 barn: Ingrid Lena, född 1829, Andreas 1831 och Anna Stina 1835. Familjen flyttade därefter bort och gården övergick till Olaus Andersson, född 1792 och h.h. Ingeborg Petersdotter, född 1796. De tog undantag av Gustaf Jonsson från Vissefjärda, född 1805 och gift med Kajsa Andersdotter, född 1803. De fick 1833 i Vissefjärda dottern Anna Stina, 1835 dottern Ingrid Katharina, 1841 i Mortorp dottern Stina Kajsa och därefter utan födelseår Nils och Johanna. Enligt husförhörslängden 1849-1861 fick de 1839 en son Johan, som ej är nämnd i husförhörslängden 1830-1849. Johan Nilsson innehade en gård. Han var född 1811 och gift med Brita Stina Svensdotter, f. 1807. De fick 6 barn: Andreas 1831, Anna Stina 1835, Gustafva 1837, Johanna 1840, Peter Gustaf 1843 och Nils Peter 1845. Båtsmannen Andreas Berg avled 1831. Han var född 1784. Änkan Stina Nilsdotter var född 1786. De hade 5 barn. Ny båtsman blev Karl Johansson Berg, född 1811. Avskedade båtsmannen Målman bodde vid Ö. Alsjö. Båtsmannen Peter Bok var född 1799 och h.h. Ingrid Gummesdotter 1804. Båtsmannen Niclas Mul med hustru Carolina Andersdotter och sonen Nils Peter flyttade till Kroksjö. Båtsmannen Peter Olsson Gure var född 1802 och h.h. Maria Svensdotter 1811. De hade 4 barn. Båtsman Håkan Magnusson Speleman var född i Algutsboda 1819. Båtsman Nils Goliath flyttade 1835 till Käxgöl.

Torpare Anders Petersson blev änkling 1848 då hans hustru Vendla avled. Han var född 1816. Torparen Måns Ericsson var född 1779 och sjuklig. Hans hustru Stina Olsdotter avled 1849. Torparen Olaus Petersson var född 1820 och gift med Elin Swensdotter, född 1827. De hade 2 barn. Torparen Sven Danielsson var född 1786 och avled efter 1843. Änkan hette Cajsa Olsdotter, född 1801. 6 barn. Två socken-skräddare bodde i Pukaberg. Niclas Jonsson var född 1818 och gift med Anna Brita Gabrielsdotter. 3 barn. Karl Hindricksson var född i Vissefjärda 1819 och gift med Brita Maja Nilsdotter från Arby, född 1821.

Enligt husförhörslängden 1849-1861 hade Pukaberg 49 män och 53 kvinnor eller tillsammans 102 invånare. Ett folkrikt hemman! På 1/8 mtl satt Gustaf Jonsson och Kajsa Andersdotter, som 1860 tog undantag av sonen Johan Gustafsson, född 1839 och h.h. Emma Gustafva Andersdotter från Arby, född 1840. Undantagsparet Olaus Andersson och Emma Gustafva Andersdotter bodde på gården. ¼ mtl ägdes av Johan Nilsson och Brita Stina Svensdotter. Deras 6 barn bodde i hemmet. 7/64 mtl ägdes av Anders Nilsson, född i Oskar 1825, och h.h. Ingrid Lena Gummesdotter, född 1817. De fick 1859 en dotter. Undantag på gården hade Peter Nilsson d.y. En annan gård på 7/64 mtl ägdes av Karl Johan Andersson, född i Oskar 1825 och h.h. Catharina Gudmundsdotter, född 1822. De fick 5 barn: Anders Gustaf 1848, Ingrid Lena 1850, Johan 1852, Christina 1855, Pehr Olof 1857. Undantag hade Peter Nilsson d.ä., född i Oskar 1783. Från Mortorp inflyttade 1852 Peter Erland Petersson, född i Älghult 1808, och h.h. Helena Johansdotter, född i Älghult 1800. Deras dotter Johanna föddes i Mortorp 1836. Hon gifte sig 1856 med Johan Peter Gustafsson från Madesjö, f. 1830. De övertog gården och Peter Erland Petersson fick undantag. 1858 föddes sonen Carl och 1860 dottern Ida Christina.
På Pukabergs ägor bodde inhyses, f.d. bonden August Jonsson, född i Oskar 1827. Han flyttade hit 1854 från Karstorp och vigdes samtidigt vid Cajsa Gustafsdotter från Arby, född 1827. Torparen Nicolaus Nilsson var född i Oskar 1828. Han flyttade hit från Björnasjö 1858 och vigdes 1860 vid Anna Maria Andersdotter från Pukabergs-måla, född 1834. Förre torparen, inhyses Peter Petersson var född i Oskar 1812. Hans hustru Stina Israelsdotter var född i Mortorp 1810. De hade 5 barn. Hon var bräcklig. Torpet innehades från 1859 av sockenskräddaren Niclas Jonsson, som flyttade hit från sin föregående boplats. Torparen Olaus Petersson och h.h. Elin Svensdotter hade 5 barn. Torparen Jonas Petersson och h.h. Elin Lovisa Jonsdotter från Kläckeberga hade 5 barn. Från Svängemåla inflyttade 185? torparen Johan Gustaf Månsson, född i Madesjö 1827. Hans hustru hette Gustafva Andersdotter från Arby, född 1824. De hade 3 barn. Torparen Jonas Svensson var också från Madesjö och född 1816. H.h. Ingrid Lena Svensdotter var född i Oskar 1816. De hade 4 barn. Från Arby inflyttade 1855 torparen och skomakaren Håkan Henriksson Karström, född i Vissefjärda 1820. Han var gift med Ingrid Lena Gustafsdotter, född i Oskar 1832. De hade 2 barn. Två båtsmän bodde på hemmanet. Peter Olof Gure var född i Oskar 1802. Hans hustru hette Maria Svensdotter, född 1811. De hade 6 barn. Olaus Svensson Berg var född i Oskar 1834 och kom hit 1855. Han var gift med Johanna Jonsdotter, f. 1831. De hade 2 barn. Skollärarinnan Johanna Jonsdotter var född i Hagby 1830 och kom hit som lärarinna 1860.

Vi går fram till 1870-talet. Johan Gustafsson ägde 7/32 mtl. Han var född i Oskar 1839 och gift med Emma Gustafva Andersdotter, f. 1840 i Arby. De hade 7 barn, när de 1877 flyttade till Söderåkra. Andreas Gustafsson, född 1831 i Oskar och gift med Brita Stina Danielsdotter från Madesjö, född 1831, hade 7 barn. Familjen flyttade bort 1876. 7/64 mtl ägdes av Johan G. Petersson i Pukabergsmåla. 7/32 mtl ägdes först av Jacob Olsson, född 1829 i Thörnfalla, Kristianstads län. Han var gift med Elna Andersdotter, född 1812 i Vittsjö. De hade 7 barn, av vilka sonen Karl Jacobsson 1877 övertog gården och gav föräldrarna undantag. Han var född 1834 i Finja. 7/32 mtl ägdes av Johan Gustafsson men arrenderades av Per August Gustafsson, som tillträdde arrendet 1880. 7/64 mtl ägdes av Carl Magnus Petersson, född i Oskar 1847 och sedan 1869 gift med Johanna Mathilda Andersdotter, född i Madesjö 1841. De hade två barn, när de 1872 flyttade bort.

Gården övergick till Niklas Gustafsson, född 1837 i Oskar, och 1872 gift med Christina Adolfsdotter från Madesjö, född 1829. De flyttade bort 1874. 7/32 mtl ägdes av Johan Peter Gustafsson, född i Madesjö 1830 och gift med Johanna Petersdotter från Mortorp, född 1836. De fick 7 barn: Carl 1858 i Oskar, Hilda Augusta 1864 i Oskar, Amanda Ottilia 186?, Anna 1869, Emilia 1873, Stina Maria 1876 och Ida Sofia 1878. På 7/64 mtl avled Peter Erland Petersson 1877 och änkan Helena Johans-dotter 1879. 7/32 mtl ägdes av Olaus Petersson, född 1851 i Mortorp och gift 1876 med Matilda Jonsdotter, född 1852 i Vissefjärda. De tillträdde 1876. De fick 2 barn: Karl Hjalmar 1878 och Gerda Maria 1880. 7/64 mtl ägdes av Pehr Gustaf Johansson, född 1822 i Oskar och gift 1866 med Carolina Mathilda Nilsdotter, född 1842 i Arby. De fick 5 barn: Johan Egidius 1867, Conrad Theodor 1871, Anna Serafia 1874, Carl Robert 1877 och Oskar Reinhold 1879. Undantag hade Johan Nilsson, född 1811 i Oskar, och h.h. Brita Stina Svensdotter, född 1807.

Torparnas antal var under 1870-talet 8. Torparen Niclas Nilsson och Anna Maria Andersdotter hade 2 barn. Torparen Niclas Jonsson och Anna Britha Gabrielsdotter hade 1 barn. Torparen Olaus Petersson och Elin Svensdotter hade 5 barn. Torparen Jonas Petersson och Elin Lovisa Svensdotter hade 4 barn. Torparen Johan Hinriksson Karström och Ingrid Maria Gustafsdotter hade 4 barn. Han tycks ha upphört att vara sockenskräddare. Torparen Andreas Petersson Sjöman och Lena Christina Johansdotter hade 3 barn. Torparen Peter August Nilsson och Lena Stina Johansdotter flyttade hit från Algutsboda 1872. Torparen Carl Johan Olsson och Ingrid Lena Svensdotter hade 10 barn. Torparen August Johansson Nyman och Stina Cajsa Gustafsdotter var från Madesjö och Arby. Torparen Sven Johan Jonsson var ogift och född 1851 i Oskar. Båtsman var Olaus Berg, född 1834 i Oskar och gift med Anna Christina Johansdotter från Algutsboda, född 1844. Utom de nu nämnda fanns ett antal arbetarefamiljer, änkor och fattighjon på Pukabergs ägor på 1870-talet.

Vi går fram till 1880-talet. 7/64 mtl ägdes formellt av Johan August Petersson i Pukabergsmåla. 7/32 mtl ägdes från 1881 av Johan Wilhelm Petersson, född 1839 i Arby och sedan 1870 gift med Gustafva Gustafsdotter, född 1837 i Oskar. De hade 3 barn: Mina Augusta, född 1873, Per Alfred, född 1875 och Helena Elvira, född 1880. 7/32 mtl ägdes först av Johan Peter Gustafsson och Johanna Petersdotter och från 1889 av Johannes Jonsson, född 1828 i Madesjö och Stina Lena Nilsdotter, född 1828 i Oskar. De fick 1872 dottern Elin och dottern Amanda. 7/32 mtl ägdes av Olaus Petersson och Mathilda Jonsdotter, som dock avled 1889. Dessförinnan hade hon på 1880-talet fött 4 barn: Johanna Matilda 1882, Gerda Viktoria 1884, Selma Kristina 1886 och Jenny Emilia 1888. 7/64 mtl ägdes av Per Gustaf Johansson och Karolina Matilda Nilsdotter till 1883. De flyttade då med sina 6 barn. 3/32 mtl ägdes från 1885 av Per Anders Niklasson Norlin, f. 1861 i Oskar. Han var ogift. 5/32 mtl ägdes från 1883 av Karl Johan Pettersson, f. 1842 i Vissefjärda, och Sofia Johannisdotter, född i Vissefjärda 1847. Deras äldste son Per Johan, född 1869, emigrerade 1889 till USA. De fick 4 barn på 1880-talet: Anna Oliva 1881, Karl August 1884, Gustaf Henrik 1887 och Oskar Sextus 1889.

Torparen Jonas Pettersson och h.h. avstod sitt torp till sonen Johan Adolf Jonsson, f. 1859. Torparen Johan Karström avled 1885 och hans hustru 1889. Torpet ägdes sedan av dottern Karolina i Stockholm. Sonen Karl August emigrerade 1890 till USA. Torparen Gustaf Johansson flyttade hit 1885 och gifte sig 1887 med Helga Karolina Eriksson, född 1867. Torparen Andreas Petersson Sjöman var född i Oskar 1840 och sedan 1866 gift med Lena Kristina Johansdotter, född 1843 i Linneryd. Torparen Peter August Niklasson avled 1884 och h.h. Lena Stina Johansdotter 1885. Torparen Johan Gustaf Olsson var född 1859 i Oskar och flyttade hit 1887 samtidigt som han gifte sig med Klara Johansdotter, född 1858 i Oskar. Familjen flyttade bort redan 1889.

Torparen Karl Johan Olausson var född 1834 i Oskar. Han var gift med Ingrid Lena Svensdotter, född 1837 i Oskar. De hade 16 (sexton!!) barn, av vilka 5 emigrerade till USA 1890 och 1891. Torparen August Johansson Nyman var född 1837 i Madesjö och sedan 1875 gift med Stina Kajsa Gustafsdotter från Arby, som avled 1887. År 1888 inflyttade torparen Peter Nilsson, född 1859 i Oskar. Ogift. Torparen Nils Peter Jonsson var född i Oskar 1856. Han flyttade hit 1881 och gifte sig samma år med Ida Kristina Olsdotter, född 1859. De fick 3 barn. Torparen Elof Niklasson var född 1863 i Karlslunda. Han gifte sig 1886 med Emma Matilda Olsson, född i Oskar 1857. De fick 2 barn.

Snickaren Janne Holmström flyttade hit 1891. Han var född 1864 i Oskar och gifte sig med Amanda Sofia Johansson från Madesjö, född 1864. På ägorna bodde f.d. båts-mannen Olaus Berg, född 1834 i Oskar. Båtsmannen Johan Wiktor Pettersson Berg var född 1865 i Karlslunda och flyttade hit 1882 men avled 1884. Båtsmannen Oscar Pettersson Berg var också från Karlslunda och född 1868. Han kom hit 1885 men avled 1892. Var de bröder? Utom de nu nämnda fanns åtminstone 5 arbetarefamiljer i Pukaberg under 1880-talet.

http://kartor.eniro.se/m/vwD2p

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Kroksjö

Detta hemman har upptagits under medeltiden – ovisst när. Namnet kan ej tjäna till att ange åldern. Men det finns i 1541 års fogderäkenskaper. Enligt dessa skulle ”Gudme i Kroksjö” i årlig avrad erlägga 3 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 kleff ”tåt” dvs lin, samt fodring för 5 hästar. Det betyder, att Kroksjö ansågs som ett medelgott hemman. Gudme eller Gumme, som han i fortsättningen kallas, fick 1547 sin fodring höjd till 6 årliga hästar och 2 s.k. konungshästar. Fodringen skulle lösas i kontanter. Gumme satt kvar 1548 och kanske åtskilliga år ytterligare, men när Älfsborgs lösen skulle erläggas 1571 hette brukaren av Kroksjö Nils. Hans deklare-rade tillgångar var: silver-5 lod, koppar-1 lispund, oxar-3, kor-10, fyraårsungnöt-1, tvåårsungnöt-2, kalvar-2, får-7, svin-12, häst för 20 (!) mark. Hans skatt blev icke mindre än 20 mark 3 öre, ett av de högsta beloppen i Oskar. Nils måste ha varit en rik bonde!

I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren Jon Nilsson, säkerligen en son till Nils. Jon Nilsson anges bruka ett helt hemman. 1591 har han efterträtts av ”Nils i Krogsiö”, sannolikt en son. Hans avrad hade höjts till penningar-18 penningar, 3 dagsverken och sänkts till fodring för 8 hästar. När vi i 1620 års register över boskapshjälpen möter namnen ”Anders och Per N.” så är det säkerligen fråga om söner till Nils. Deras boskapspenning uppgick till 2 dlr 3¼ öre – ungefär motsvarande medeltalet för ett hemman. Anders och Per stod fortfarande kvar i 1628 års skatteregister. Vardera hade 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt.

I 1635 års jordebok står ”Päder i Kroxsiö” ensam för hemmanet men 1638 är samma förhållande med Anders. I själva verket brukade de gården gemensamt. I 1641 års mantalslängd är båda medtagna. Anders deklarerar för 1 häst, 2 oxar, 5 kor, 2 kvigor, 2 svin och 3 tunnor utsäde, medan Per Nilsson har 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor och 3 tunnor utsäde – alltså något mindre. I mantalslängden 1645 är brukarna tre. Anders är kvar men är nu änkling. Nytillkomna är Sven och Truls. Per Nilsson har försvunnit men är tillbaka 1646. Då är alltså brukarna icke mindre än fyra. I 1649 års mantals-längd återfinnes Anders, Pär och Truls, medan Sven försvunnit. Vad som ligger bakom dessa förändringar är svårt att säga. Kanske är det endast fråga om kamerala förändringar, dvs förändringar i skattelängden, icke i verkligheten. 1650 har däremot en verklig förändring inträtt. Då brukades Kroksjö av en ny man, ”Per Öggesson”. Han var kvar 1651 men 1655 hade nya brukare trätt till: Jöns och Sven. Under rubriken inhyses återfinnes ”Anders i Kroksjö” med beteckningen ”Åldrig” och ”fattig och sjuk”. I 1663 års jordebok upptages ”Per och Knut i Kroksjö” som brukare. Deras årliga avrad är nu omräknad i pengar och värderad till 6 dlr 11 öre 21 penningar. Kroksjö räknades alltjämt som ett helt hemman.

I 1682 års jordebok är Kroksjö förklarat för ett helt hemman med oförändrad ränta: 6 dlr 11 öre 21 penningar. Brukarna heter Pähr och Anders. Om de stod i någon släktrelation med tidigare brukare och i så fall vilken kan ej avgöras, då i regel inga efternamn anges. År 1686 hölls husförhör med dem som bodde i Kroksjö och den bevarade husförhörslängden ger en värdefull inblick i hur många som bodde där utom brukarna. Först i längden står Erich, därefter följer hustrun Ingeborg, om vilken det heter ”kan både utantill och läsa i bok sina Chateckesstycken” – en överraskande uppgift! Därnäst följer ”Anders, kunde ock alla budorden”, sedan följer orden ”hustrun, abfuit” dvs hon var frånvarande från förhöret. ”Olof, kan läsa i bok”, därpå ”dottern Ingjerd, kan läsa utantill och i bok”, därpå ”pigan Maria” om vars eventuella kunnighet intet är utsagt. Under rubriken inhyses är upptagna ”Oloff Swensson” och ”Håkan, död”. Som synes fanns det fler människor på gården än mantalslängd och jordebok utvisar.

De båda namnen Erik och Anders återfinnes i 1699 års jordebok. Kroksjö har där fått nummer 259. Den årliga räntan är 5 dlr 5 öre 12 penningar. Hemmanet är nu förmedlat till ½ hemman. I 1717 års mantalslängd är det halva hemmanet delat mellan 4 olika ägare: Olof Andersson, som har en piga, Sven Svensson, Anders Andersson och Håkan Svensson. Var och en ägde 1/8 mtl. Är det fråga om två brödrapar? Hemmanets båtsman hette Jöns Soldat. Enligt 1725 års mantalslängd hette ägarna Sven Svensson, som hade en dotter hemma, Anders Andersson, d:o, Olof Andersson och Jöns Andersson, om vilken är antecknat, att han bodde i Svängemåla men brukade gård här. I 1746 års mantalslängd är tre ägare upptagna: Jon Svensson och Olof Svensson brukade 1/8 vardera, och Nils Jönsson brukade ¼ mtl. Båtsmannen hette fortfarande Jöns Soldat.

Inga husförhörslängder är bevarade från senare delen av 1700-talet, varför vi måste gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Enligt denna fanns det fortfarande fyra gårdar i Kroksjö. Peter Nilsson och h.h. Ingeborg hade lämnat sin gård och tagit undantag av Anders Persson, 28 år, och h.h. Maja, 30 år. På nästa gård satt Peter Svensson d.y., 36 år med hustru Stina, 39 år och med 2 barn: Ingrid, 2 år, och Cajsa Lena, nyfödd 1805. Tredje gården innehades av Anders Nilsson, 52 år, och h.h. Kjerstin, 50 år. Sonen Carl Gustaf var 19 år och Anders 11 år. Den fjärde gården innehades av Peter Svensson d.ä., 34 år, och Stina, 24 år. Dottern Brita Stina var 2 år gammal. På ägorna bodde 8 torpare och 2 båtsmän. Torparen Sven Olsson var 47 år och h.h. Stina 51 år. De hade 5 barn. Torparen Jonas Carlsson var änkling och hade en dotter Cajsa. Torparen Mattias Larsson var 76 år och h.h. Stina 57 år. De hade en dotter. Torparen Jöns Jönsson var 54 år och h.h. Stina 56 år. De hade 6 barn. Torparen Peter Gummesson, 37 år, och h.h. Maja, 39 år, hade 2 barn. Torparen Pehr Nilsson, 85 år, och h.h. Karin, 50 år. Torparen Peter Svensson var 1809, då han flyttade till Kroksjö, 37 år och hans hustru Stina 22 år. De fick 1810 dottern Maria. Torparen och båtsmannen Peter Bogren var 1809 42 år och h.h. Cajsa 46 år. De hade 4 barn. Båtsman Anders Alm, 32 år, och h.h. Kerstin, 26 år, hade 2 barn, när de flyttade 1809. Bogren efterträdde honom. Avskedade båtsmannen Olof Soldat var 27 år och h.h. Maria 29 år. De hade 3 barn.

Vi går fram till åren 1830-1849. En gård ägdes nu av Nils Gummesson, f. 1798, och h.h. Cajsa Lena Petersdotter, f. 1805 och dotter till Peter Svensson d.y. och h.h. Stina. Tydligen var det Peter Svenssons gård, som Nils Gummesson gift sig till. De fick 4 barn: Christina, född 1823, Johan Peter, född 1826 och värkbruten, Gustafva, född 1826 och Carl Gustaf, född 1833. Nästa gård ägdes av Johannes Göransson, född 1813, och h.h. Ingrid Lena Petersdotter, född 1821. Åt dem föddes 1847 sonen Johan Peter och 1849 sonen Carl Gustaf. Den tredje gården ägdes av Andreas Andersson, född 1794, och h.h. Ingeborg Nilsdotter, född 1795. De fick 1823 sonen Nils Petter, 1826 dottern Anna Stina och 1830 dottern Gustafva. På den fjärde gården gifte sig Peter Svensson d.ä:s dotter Brita Stina Petersdotter med Niclas Olsson, född 1800 och övertog därmed gården. De fick 4 barn: Stina Maria, född 1823, Olaus 1826, Brita Stina 1829 och Anna Maria 1835. En tid på 1830-talet innehade Niclas Gummesson en hemmansdel. Han var född 1808 och gift med Brita Stina Andersdotter, som också var född 1808 men som avled 1836. Dottern Ingrid Stina, som var född 1828, ingick så småningom äktenskap med Jonas Petersson, född 1824. De övertog gården. Bonden Nils Peter Andersson var född 1822 och gift med Helena Månsdotter, född 1823. De fick 3 barn: Johanna 1842, Karl August 1845 och Johan Peter 1847. Som synes hade ägosplittringen fortskridit på några decennier

Också torparnas antal hade ökats. Icke mindre än 11 torpare var verksamma på ägorna under perioden. Torparen Jonas Sunesson Thorin, f. 1812, och h.h. Maria Petersdotter, f. 1810 med 3 barn. Torparen Jonas Andersson från Arby, född 1813, med hustru Maria Johansdotter, född 1818 med 2 barn. Torparen Peter Andersson, född 1822 med hustru Brita Stina Niclasdotter, f. 1829. De vigdes 1849. Torparen Peter Hoffman, f. 1792, med hustru Brita Stina Svensdotter, f. 1797, med 9 barn bodde i Svängemåla men var skrivna i Kroksjö. Torparen Håkan Svensson var född 1778 och avled under perioden. Hans änka Maria Olsdotter var född samma år men är struken i kyrkoboken utan att orsaken är nämnd. Sannolikt har hon avlidit eller möjligen flyttat. Torparen Andreas Ingelsson var född 1810 och gift med Lena Andersdotter, f. 1809. De hade 2 barn. Torparen Niclas Petersson var född 1819 och h.h. Kajsa Lena Svensdotter 1821. De hade en son. Torparen Johannes Svensson var född 1784 och hans hustru Stina Carlsdotter, som var vanför, var född 1788. Torparen Jonas Andersson var född 1813 och h.h. Maria Johansdotter 1818. De är strukna i kyrkoboken och måste ha flyttat bort från Kroksjö – ovisst när. Detsamma gäller torparen Olof Nilsson, f. 1798, och h.h. Ingrid Petersdotter, f. 1793. De hade en dotter Maria. Torparen Peter Andersson var född 1807 och h.h. Christina Samuels-dotter 1809. De hade 8 barn.

Flera båtsmän bodde på ägorna. Båtsmannen Niclas Målberg var född 1815 och h.h. Cecilia Andersdotter 1817. De hade en son. Båtsmannen Johan Andersson Granquist var född 1812 och h.h. Stina Lena Andersdotter 1823. De hade en dotter. Avskedade båtsmannen Jonas Soldat var född 1790 och hans hustru Ingrid Lena Jaensdotter 1787. De hade 8 barn. Båtsmannen Johan Soldat var född 1820 och ogift. En son? Avskedade båtsmannen Sven Propp var född 1806 och gift med Maria Andersdotter, f. 1813. De hade 3 barn. Avskedade båtsmannen Måns Lindqvist var född 1799 och h.h. Britta Stina Andersdotter 1807. De hade 3 barn. Smeden Johannes Ekström var född 1788 och h.h. Ingrid Lena Petersdotter 1797. Slutligen fanns på ägorna inhyses Peter Olsson, född i Arby 1804 och hans hustru Lena Gummesdotter, f. 1809 i Arby. De hade 5 barn. Som synes var Kroksjö väl befolkat under 1830- och 1840-talen.

Vi går framåt till tiden 1849-1861, dvs i huvudsak 1850-talet. Invånareantalet var då enligt kyrkobokens uppgift 45 män och 52 kvinnor eller tillsammans 97 personer – en stor siffra! Av bönderna var Johannes Göransson, Nils Peter Andersson och Jonas Petersson kvar. Vardera brukade 1/8 mtl. Johannes Göransson uppges nu vara född i Arby 1813, medan hans hustru Ingrid Lena Petersdotter uppges vara född i Hagby 1821. Sonen Karl Gustaf föddes 1851, Jonas 1853, Emma Sofia 1856 och Pehr August 1858. Nils Peter Andersson var född i Oskar 1822 och h.h. Helena Måns-dotter var också född i Oskar, men året efter eller 1823. De fick 1849 sitt fjärde barn, sonen Andreas, 1853 sitt femte, Ingrid Lovisa, 1856 sitt sjätte, Jonas Gustaf, och 1858 sitt sjunde barn, Pehr Anders. Jonas Petersson var född i Oskar 1824 och hans hustru Ingrid Lena Niklasdotter 1828. De fick 3 barn: Per August 1850, Olaus 1853 och Thilda 1860. Från Madesjö inflyttade 1849 Sven Danielsson, född 1799 och h.h. Lena Nilsdotter, född där 1803. De medförde icke mindre än nio (9) barn, alla födda i Madesjö. Sven Danielsson blev snart undantagsman och hemmansdelen klövs i två delar, vardera på 1/16 mtl. Den ena delen brukades först av sonen Carl Gustaf Svensson, f. i Madesjö 1832, och h.h. Lena Stina Jonsdotter, f. i Madesjö 1830. Hon kom hit 1853. De fick 3 barn: Johan August 1855, Anna Christina 1858 och Ida Sofia 1860. Därefter sålde Carl Gustaf Svensson gården till torparen Jonas Månsson, född i Madesjö 1811 och h.h. Maria Magnidotter från Algutsboda, född 1805. De kom från Algutsboda 1861 och medförde sina två barn: Johan Peter, född 1844, och Emma Christina, född 1847. Den andra hemmansdelen på 1/16 mtl brukades av Sven Danielssons äldste son Carl Johan Svensson, född i Madesjö 1826, och h.h. Johanna Carlsdotter, född i Arby 1830, och hitflyttade 1855. De fick 1856 sonen Sven Gustaf och 1859 dottern Thilda.

Torparna var nu 5. Torparen Jonas Svensson avled 1851, efterlämnande änkan Maria Petersdotter och 3 barn. Torparen Jonas Andersson flyttade med hustru och 2 barn till Pukaberg 1856. Från Arby inflyttade 1860 torparen Nils Jonsson Ahlqvist, född i Oskar 1795, och h.h. Kajsa Olsdotter, född i Vissefjärda 1801. Torparen Peter Andersson var född i Oskar 1822 och gift med Brita Stina Nicolaidotter, född 1829. Båtsman var nu Sven Olsson Soldat, född i Oskar 1829 och hitflyttad från Pukaberg 1856. Han gifte sig 1860 med Sven Danielssons dotter Valentina Svensdotter, född 1837. Avskedade båtsmän var Jonas Persson Soldat, född i Madesjö 1790 med hustrun Ingrid Lena Jaensdotter, född i Oskar 1787, Johan Soldat, född i Oskar 1826 med hustru Maria Nilsdotter, f. 1821 och 2 barn samt Sven Propp, född i Oskar 1806 och gift med Maria Andersdotter, född 1812 med 3 barn.

Vi går fram till 1870-talet. Den första hemmansdelen ägdes vid 1870-talets ingång av en ”Madame Götha Gustafva Lovisa Tellander”, född 1838 i Fryele. Hon sålde gården till ”possessionaten” Gustaf Oskar Kant, född 1847 i Biskopskulla. Han kom närmast från Enköping. Nästa 1/8 mtl ägdes fortfarande av Johannes Göransson och Ingrid Lena Petersdotter. De hade 5 barn hemma. Jonas Petersson avled 1871 och gården övertogs av sonen Olaus Jonsson, född 1853, som 1880 ingick äktenskap med Kristina Månsdotter från Karlslunda, född 1862. De återstående gårdarna var vardera på 1/16 mtl. Den första ägdes nu av Carl Jonsson i Hulan i Vissefjärda men brukades av Carl Johan Svensson, Sven Danielssons äldste son, född 1826. Nästa 1/16 mtl ägdes av Johannes Jonsson i Pukabergsmåla men brukades till en början av Karl Gustaf Svensson, yngre broder till Karl Johan Svensson. Han flyttade med hustru och 8 barn till Madesjö 1876. Från Söderåkra inflyttade 1873 som ägare till 1/16 mtl Lars Gustaf Gustafsson, f. 1845 och sedan 1867 gift med Ingrid Stina Petersdotter från Torsås, född 1845. De fick 5 barn: Gustaf Martin 1868, Peter William 1871, Maria Christina 1874, Ida Mathilda 1876 och Josef 1879. De åter-stående 1/16 mtl ägdes under 1870-talet av Johan Peter Jonsson, f. 1844 i Madesjö och 1866 gift med Mathilda Niklasdotter, f. i Oskar 1846. De hade 6 barn. Hela familjen flyttade 1880 bort från Kroksjö. I stället kom gården att ägas av Gustaf Karlsson från Högsby, född 1821, och dennes hustru Charlotta Svensdotter, född 1842 i Älghult. De hade 4 barn: Johan Elof, född 1869, Emilie Kristina 1870, Anna Karolina 1873 och Pehr Viktor 1880. Nils Anderssons änka Helena Månsdotter bodde kvar med sina barn, av vilka icke mindre än 5 emigrerade till USA: Johan Peter och Andreas 1872, Ingrid Lovisa 1873, Jonas Gustaf och Nicolaus 1880. Sven Danielsson avled som änkling och undantagsman 1879. Sven Pehrsson avled som undantagsman 1873. Han var också änkling.

På ägorna fanns också 9 torpare. 1879 inflyttade torparen Karl Gustaf Johansson. Han var född 1851 och gift med Vendla Sofia Johannisdotter, f. 1855. De gifte sig samma år. Torparen Olaus Niklasson var född 1826 i Oskar och gift med Stina Maria Andersdotter, f. 1834. Hon avled 1873. De hade 5 barn. Torparen Peter Olaus Johansson och h.h. Maria Magnidotter hade också 5 barn. Torparen Peter Andersson och h.h. Brita Stina Nikolaidotter hade 3 barn. Torparen Peter Svensson från Algutsboda var född 1829 och hans hustru Vendla Sofia Jonsdotter 1842. Hon var från Madesjö. De hade 4 barn. Torparen Jonas Peter Magnusson var född 1841 i Mortorp. Hans hustru Brita Stina Svensdotter var dotter till Sven Danielsson och född 1840. De hade 7 barn. Torparen Anders Carlsson Rundgren var född 1831 i Arby. Hans hustru Christina Petersdotter var född i Torsås 1832. De flyttade hit från Söderåkra 1874 men flyttade tillbaka dit 1880. De hade 3 barn. Torparen Niklas Månsson var född 1831 i Oskar. Hans hustru Kristina Svensdotter var född i Madesjö 1831. De flyttade in till Kroksjö 1878 med sina 5 barn. På ägorna bodde dessutom f.d. båtsmannen Sven Olsson Soldat med hustru Wallentina Svensdotter och 4 barn, och ladugårdsarrendatorn Sven Carlsson med hustru Stina Svensdotter. De flyttade hit 1872 och hade 3 barn. Muraren Carl Gustaf Magnusson var född 1821 i Algutsboda och hustrun Ingrid Maria Svensdotter 1842 i Oskar. De hade 5 barn. 1880 inflyttade skräddaren Nils Peter Petersson. Han var född 1848 i Vissefjärda och ogift. Åtminstone 4 arbetarefamiljer och flera änkor bodde under någon tid på 1870-talet på ägorna.

Vi går fram till 1880-talet, under vilket stora förändringar inträffade i Kroksjö. ”Possessionaten” Gustaf Oskar Kant flyttade 1881 till Estuna i Uppland. Hans 1/8 mtl övertogs av Karl Magnus Pettersson, f. 1847 i Oskar, och gift sedan 1877 med Agatina Wallentina Sjöqvist, född 1861 i Oskar. De kom till Kroksjö 1881 men flyttade till Madesjö 1883. De hade 4 barn. De efterträddes av från Madesjö kommande Karl Johan Gustafsson, f. 1845, och h.h. Hilda Gustafva Niklasdotter, född 1849 i Madesjö. De hade gift sig 1869 och hade 8 barn. De flyttade tillbaka till Madesjö redan 1887. På nästa 1/8 mtl tog Johannes Göransson och Ingrid Lena Petersdotter 1883 undantag av sonen Jonas Johannesson, född 1853, som samma år gifte sig med Emilia Augusta Jonsson från Madesjö, född 1864. De fick 3 barn: Karl Bernhard 1884, Hildur Eugenia Augusta 1887 och Erik Ruben 1891.

På nästa 1/8 mtl fick Olaus Jonsson och Kristina Månsdotter 2 barn under 1880- talet: Karl Robert 1886 och Signhild Ingegerd Kristina 1890. Nästa gård omfattade 1/16 mtl. Här blev förändringarna flera. Lars Gustaf Gustafsson och Ingrid Stina Petersdotter flyttade 1881 med sina 5 barn till Söderåkra. Efterträdaren Anders Persson var född 1851 i Ingelstad men kom närmast från Lunds domkyrkoförsamling. Han flyttade 1883 till Vissefjärda. Efterträdaren Jonas Pettersson var född 1845 i Oskar och sedan 1875 gift med Cajsa Maria Johannesdotter, född 1850 i Vissefjärda. De flyttade bort redan 1887. På ägorna bodde en kortare tid mejerskan Maria Jonsson, född 1865 i Oskar. Hon kom hit från Bergsjö 1890 men flyttade 1891 till Ronneby. På nästa 1/16 mtl satt fortfarande Gustaf Karlsson och Charlotta Svens-dotter med sina 4 barn. Nästa 1/16 mtl ägdes av Johan Andersson, f. 1861 i Oskar, och h.h. Emma Mathilda Karlsdotter, f. 1864. De gifte sig 1887 och flyttade hit 1892. De fick 3 barn: Karl Anders 1887, Gustaf 1889 och Kristina 1891. Mellan 1883 och 1890 brukades 1/16 mtl av Peter Petersson, f. 1830 i Oskar, och h.h. Anna Stina Olaidotter, f. i Madesjö 1829. De fick 1869 dottern Hilda. 1/8 mtl ägdes från 1887 av Frans August Jonsson, född i Madesjö 1860 och sedan 1887 gift med Emilia Kristina Jonsson från Lenhofda, född 1866.

Torparnas antal var på 1880-talet 12. Torparen Pehr August Johansson var född 1858 i Oskar och sedan 1882 gift med Ingrid Matilda Danielsson från Vissefjärda. De flyttade till Kroksjö 1887 och hade 5 barn. År 1887 flyttade i stället torparen Karl Gustaf Johansson med hustru och 2 barn till Madesjö. Torparen Olaus Niklasson avled 1885. Han var född 1826 och sedan 1870 änkling. Torparen Frans August Svensson emigrerade 1889 till USA. Hustrun Kristina Karlsdotter och 3 barn stannade i Sverige. Torparen Peter Olaus Johansson och Maria Magnidotter hade 3 barn. Torparen Peter Andersson och Brita Stina Nikolaidotter hade 2 barn.

Torparen Jonas Nikolaussons hustru Matilda Nilsdotter avled 1882. Han gifte samma år om sig med Anna Sofia Petersdotter, född 1851. Det fanns 8 barn. Torparen Peter Svensson var född 1829 i Algutsboda. Hans hustru Wendla Sofia Jonsdotter var född 1842 i Madesjö. De hade 4 barn. Torparen Jonas Peter Magnusson var född 1841 i Mortorp. Hans hustru Brita Stina Svensdotter var född 1840 i Madesjö. De hade 6 barn. Torparen Sven Johan Johansson var född 1848 i Karlslunda och hans hustru Helena Charlotta Andersdotter var från Gullabo och född 1854. De kom från Karls-lunda 1889 och flyttade till Vissefjärda 1892. De hade 4 barn. Torparen Niklas Månssons hustru Kristina Svensdotter avled 1889. Hon var född 1834 och efter-lämnade 7 barn. Torparen Johan August Johansson flyttade hit 1884. Han var sedan 1865 gift med Johanna Andersdotter, född 1844. De hade 7 barn. 5 arbetarefamiljer och muraren Carl Gustaf Magnusson bodde på ägorna. Änkan Helena Månsdotter med 2 barn emigrerade 1882 till USA.