Sigislaryd

http://kartor.eniro.se/m/bdN3S

Lästips: Mauritz Isaksson: Gårdar och torpställen i Sigislaryd i Hembygdskrönikan 2006 s 126.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Längst uppe i norra Madesjö ligger Sigislaryd. Det relativt korta avståndet till Applaryd i Hälleberga gör att man undrar om ej Sigislaryd befolkats västerifrån, från Applaryd. Bägge namnen slutar på -ryd, vilket betyder röjning. Namn på -ryd här-stammar i regel från medeltiden och är väl ungefär samtidiga. Namnet Sigislaryd bör väl betyda Sigisles röjning, i vilket fall Sigisle måste vara ett personnamn. Man kan jämföra med Gisle i det närbelägna Gislatorp. Hemmanet bör ha upptagits i början av 1500-talet. Namnet saknas i 1533 års register över gärd och likaledes i 1535 års register över städsleören, men i 1539 års fogderäkenskaper nämnes ”Jon Persson i Sigislerid”. Hans avrad är mycket obetydlig, vilket stärker antagandet, att hemmanet är relativt nyupptaget: ”ett kleff tatt, 2 örtugar och fodring för en häst.” Redan 1541 fick Jon Persson lära känna verkningarna av Gustav Vasas skärpta ekonomiska politik, i det att avraden nu höjdes till ”4 huita, 1 kleff taatt” och fodring för 3 hästar. Fodringen skulle lösas med 2 öre per häst, vilket följande år godtyckligt höjdes till 3 öre per häst. År 1545 förekommer Jon Persson. För lönskaläge fick han böta 4 gutniska mark. Samma år höjdes fodringen med 1 häst. Jon lyckades undgå att bli uttagen till knekt, men 1556 var avraden höjd till 2 fyrkar, ½ lispund smör, 1 kleff tat, 3 dagsverken och fodring för 4 hästar. Dagsverkena höjdes till 4 i 1561 års fogde-räkenskaper. Det är tydligt, att Jon Perssons långa brukningstid på hemmanet höjt dess värde avsevärt, vilket fogden ej kunnat undgå att märka, varför han höjt skatten i motsvarande grad. Av tionden 1565, 2½ skäppa råg och 1 skäppa korn, framgår denna förbättring av hemmanet. Den vittnar om en skörd av 37½ skäppor råg och 15 skäppor korn. Jon Perssons välstånd illustreras ytterligare av hans deklaration inför Älfsborgs lösen 1571. Han hade 2 lod silver, 1 lispund koppar, 1 oxe, 6 kor, 1 fyra-årigt ungnöt, 1 tre-årigt dito, 2 tvåårsungnöt, 6 får, 6 svin, 5 getter, häst för 5 mark. Det gav en skatt på 13 mark 3 öre, vilket måste anses mycket bra.

Jon Persson brukade Sigislaryd till efter 1575, då han förekommer sista gången. Den som närmast efterträdde honom hette 1591 Nils. 1600 omtalas ”Enkian i Sijgislerij”. Vems änka säges ej, men det kan näppeligen ha varit Jon Perssons utan snarare Nils’ änka. Samtidigt nämnes en ”kneckt, är wthi Lifflandh”. Änkan efter en brukare satt tillsvidare kvar på hemmanet, men en knekt, som för tillfället var ute i det polsk-svenska kriget, hade tilldelats hemmanet. Kom han hem från kriget skulle han i fortsättningen bruka Sigislaryd, men under hans frånvaro fick änkan sitta kvar. Nästa år betecknas Sigislaryd som ”husarmt”, men i registret över den samma år utlysta ”rumpeskatten” står änkan fortfarande upptagen på Sigislaryd. Knekten hade icke kommit hem från Lifland. Sannolikt hade han stupat där, ty 1604 är Sigislaryd icke knekthemman. Det dröjde till 1610, innan en ”Swen i Sigislarid” är upptagen som knekt i Sven Håkanssons fänika. Som sådan har han sannolikt deltagit i striderna mot danskarna kring Kalmar och väl också i ”slaget vid Jutebackarna” d. 6 september 1612. Sannolikt stupade han, ty 1613 betecknas Sigislaryd som ”ödeshemman”, samtidigt som en Gumme är angiven som brukare. I registret över Älfsborgs lösen 1613 betecknas denne Gumme som ”uthfattigh”. Trots detta måste han bidraga med 2 koppardaler till lösen. Han tycks icke ha varit knekt. Gumme höll sig kvar i Sigislaryd till 1628. I mantalslängden över boskapspenningen detta år kallas han med sitt fullständiga namn: Gumme Nilsson. Var han son till tidigare nämnde Nils? Redan 1620 hade han inför boskapsskatten deklarerat sina tillgångar: åker till 3 tunnor, 1 häst, 2 oxar, 4 kor, 1 kviga, 1 stut, 8 getter, 1 ung get, 1 svin, 1 ungt svin. Skatten blev 1 dlr 30 ¼ öre. 1622 var Gudmund knekt i Bengt Björns kompani, men 1623-1624 har han efterträtts som knekt av Tore Gudmundsson, som måste ha varit en son. Samtidigt med Gumme eller Gudmund fanns en annan brukare, Per i Sigislaryd, som nämnes 1620 och 1625. I 1628 års taxering till boskapspenning hade Gumme följande tillgångar: 3 tunnor säd, 1 häst, 2 oxar, 3 kor, 1 kviga, 1 får, 1 svin, 1 ungt svin. Det var sämre än 1620, men 1620-talets senare år var svåra.

Omkring 1630 efterträddes Gumme av Herman, som 1633 hade 2 tunnor utsäde, 1 sto, 2 stutar, 4 kor, 3 kvigor, 6 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Han skulle bruka Sigislaryd till och med 1650. Han hade 1641 avsevärt förökat sina tillgångar: 1 sto, 2 oxar, 3 stutar, 4 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm, 6 getter, 5 unga getter, 3 ungsvin och 3 tunnor utsäde. Herman förekommer ett par gånger i kyrkoräkenskaperna. År 1646 gav han 1 mark och 1650 6 öre till Madesjö kyrka. I 1649 års mantalslängd hade Herman en son mantalsskriven i Sigislaryd, men han är borta året efter. Det är möjligt, att denne son är identisk med den Jon, ogift bonde, som brukade hemmanet 1655 och 1660. På 1660-talet fick han sällskap med en Håkan, som 1666 vid ett par tillfällen skänkte 2 mark till kyrkan. Ännu 1669 fanns både Jon, som nu var gift, och Håkan i Sigislaryd, men i 1686 års jordebok är Håkan ensam. Räntan uppges i jordeboken till 1 dlr 15 öre 11 penningar årligen.

När 1697 års kvarnkommission registrerade de olika hemmanens kvarnar hette brukarna i Sigislaryd Johan Joensson och Per Olufsson. De hade en kvarn i en bäck, ”som kommer ur måse, kierr och moras.” I 1699 års jordebok anges, att hemmanet 235 Sigislaryd ”var anslaget till K. Amiralitetet och wissa båtsmanshållet.” Brukarna var desamma som 1697. Den årliga räntan hade höjts till 4 dlr 15 öre 21 penningar. Per Olsson skänkte 1704 på sin hustrus kyrktagningsdag 8 öre smt och senare på hösten 4 öre smt ”i testamente efter Pers dotter.” Ännu 1717 års mantalslängd upptar samma ägare.

I 1740 års vallängd upptages endast två röstberättigade hemmansägare i Sigislaryd: Gumme Persson och Olof Persson. Vid hösttinget 1736 inregistrerades och god-kändes ett testamente av Per Olofsson och hans hustru Anna Persdotter, daterat den 26 maj 1735, varigenom deras tillkommande måg Nils Håkansson från Östra Resebo och deras äldsta dotter Kerstin Persdotter fick övertaga deras hemmansdel mot lösen till övriga syskon och behörigt undantag till föräldrarna. De behöll inte länge denna hemmansdel. I husförhörslängden 1755-1788 finns det tre gårdar i Sigislaryd. En gård innehades av sonen Olof Persson, som var född 1715, och hans hustru Kerstin, född 1719. De fick 8 barn. Äldst var Per, född 1742, därefter följde Nils, f. 1744, Sven 1746, bosatt i Kristvalla, Kierstin, f. 1748, Maria 1750, Karin 1753, Lisbeth 1755 och Anna 1759. Den andra gården innehades nu av Herman Johansson, född 1715, och hans hustru Sara Håkansdotter, f. 1721. De hade 3 barn: Maja, född 1742, Håkan 1747 och Kierstin 175?. Den tredje hemmansdelen innehades av Per Nilsson, som var född 1724 och gift med Kierstin Larsdotter, född 1732. De hade 2 barn: Karin, född 1760, och Sven, som var född 1766.

Under perioden 1782-1801 ökades hemmansdelarnas antal till fyra. Olof Perssons son Per Olofsson hade nu övertagit fädernegården. Han var gift med Ingrid Måns-dotter, f. 1744. De hade 6 barn: Annica, född 1768, Maria 1770, Stina 1772, Caisa 1774, Joseph 1780 och Lisa 1783. Herman Johanssons gård brukades nu av sonen Håkan Hermansson och hans hustru Lisbeth Jonsdotter, f. 1751. De fick icke mindre än 8 barn: Maria 1772, Stina 1775, Johan 1777, Axel 1780, Maja Lisa 1783, Anna Catharina 1786, Jonas 1790 och Sara Lisa 1794. Hälften av Per Nilssons del hade nu övergått till Jonas Carlsson, född 1767 och gift med Per Nilssons dotter Karin Persdotter, f. 1760. De fick 3 barn: Daniel 1789, Olof 1791 och Carl 1800. Den andra hälften av gården hade gått till Per Nilssons son Sven Persson, f. 1766 och hans hustru Stina Persdotter. De fick 2 döttrar, av vilka Karin, född 1789, avled redan 1793. Hennes syster hette Maja Stina, u.å. Gården tycks för en tid ha brukats av Henning Månsson och Lisbeth Månsdotter, som fick två döttrar: Annika, u.å. och Maria 1789.

I början av 1800-talet skedde den stora hemmansklyvningen i Sigislaryd. Per Olofsson och Ingrid Månsdotter tog undantag av näst äldsta dottern Stina Persdotter och hennes man Jonas Jonsson, f. 1776. De gifte sig 1806 och fick 2 barn: Ingrid Catharina 1809 och Gustaf 1811. Håkan Hermansson och Lisbeth Jonsdotter satt kvar på sin hemmansdel liksom Jonas Carlsson och Maria Persdotter. Lars Persson, f. 1769, och Annika Petersdotter, f. 1781 brukade nu den gård, som förut brukats av Sven Persson. De fick 4 barn: Lena Stina 1800, Jonas 1805, Lovisa 1812 och Johannes 1815. Anders Olsson, f. 1782, och Maria Hemmingsdotter, f. 1784, brukade en hemmansdel. De fick 3 barn: Peter var född 180?, Jonas 1810 och Ingrid Lena 1812. En hemmansdel brukades av Israel Jonsson, f. 1787, och Lena Nils-dotter, f. 1785. De fick 1814 sonen Jonas. Slutligen brukade Axel Håkansson, f. 1780, en hemmansdel. Han var ogift och togs ut som s.k. förstärkningskarl enligt beslut av 1810 års riksdag. Det fanns således 7 hemmansdelar i Sigislaryd vid denna tid. Dessutom fanns nu för första gången en torpare. Han hette Johannes Josephsson och var född 1786 och gift med Stina Persdotter, f. 1776. De fick 1813 dottern Stina Lisa. Längre fram i tiden skulle Sigislaryd överflöda av torpare!

Under åren 1815-1821 levde Per Olofsson och Ingrid Månsdotter fortfarande på undantag. Sonen Joseph Persson, f. 1780, och hans hustru Elin Petersdotter brukade gården. De hade tre barn: Cajsa Lena, f. 1809, Maria Lena 1814 och Regina, f. 1817. Håkan Hermansson avled som undantagsman 1820. Han efter-lämnade änkan Lisbeth Jonsdotter. Alla barnen var borta. Gården hade tidigare övertagits av Lars Persson och Annika Petersdotter. Anders Olofsson och Maria Hemmingsdotter brukade alltjämt sin gård liksom Israel Jonsson och Lena Nilsdotter. Axel Håkansson har nu försvunnit och efterträtts av Johannes Nilsson, f. 1760, och hans hustru Cajsa Persdotter. De hade fem barn: Anna Stina, född 1796, Maria 1805, Nils 1808, Gustav 1811 och Johanna 1814. Det fanns nu 4 torpare i Sigislaryd. Johannes Josephsson försvann men i stället kom torparen och båtsmannen Peter Hane, f. 1756, och hans hustru Sissa Svensdotter, torparen Jonas Carlsson, f. 1782 med hustru och 7 barn, torparen Jonas Persson, f. 1763, med hustru och 2 barn och torparen Jonas Danielsson, f. 1789 med hustru och son. Båtsman för Sigislaryd var Johannes Torsell, f. 1794 med hustru och 3 barn. Inhysesänkorna Stina Daniels-dotter med 2 barn, Maria Olofsdotter och Cajsa Månsdotter bodde på ägorna liksom inhyses Jonas Persson med hustru.

På 1820-talet avled Joseph Persson efterlämnande änkan Elin Petersdotter och 3 döttrar. Den yngsta av dessa, Regina Josephsdotter, var gift med Johan Magnus Svensson, f. 1812. De övertog gården. Zackris Ericsson, f. 1804, och hans hustru Johanna Johansdotter, f. 1806, innehade en hemmansdel. De fick 1829 dottern Lotta. De blev därefter inhyses och gården övergick till Hemming Jonsson, f. 1813, som dock snart lämnade den. Lars Persson och Annika Petersdotter tog undantag av mågen Carl Peter Petersson, f. 1812 och gift med deras dotter Lovisa Larsdotter, f. 1812. En hemmansdel brukades en tid av Fredrik Olsson, f. 1814. Från Bäckebo socken kom Anders Olsson, f. 1789 och hans hustru Maria Hemmingsdotter, som var född i Hälleberga 1784. De hade fyra barn: Peter, född 1808, Ingrid 1812, Anna Gustava 1823 och Christina 1827. Israel Jonsson och Lena Nilsdotter brukade fortfarande sin hemmansdel. De fick 7 barn: Jonas 1814, Carl 1816, Caisa Lena 1818, Maria 1820, Johan Peter 1823, Gustaf 1825 och Olaus 1829. Johannes Nilsson och Caisa Persdotter sålde nu sin gård och blev inhyses. Gården övertogs av Jonas Månsson, f. 1803, och hans hustru Stina Danielsdotter, f. 1798. De flyttade snart till Bäckebo socken och efterträddes av Sven Danielsson, f. 1797, och Anna Stina Petersdotter, f. 1798. Sven Danielsson var säkerligen en broder till Stina Danielsdotter.

Till de många hemmansdelarna kom torpen. Det fanns nu 6 torpare och 3 båtsmän på Sigislaryds ägor. Eftersom varje båtsman brukade ett torp fanns det 9 torp. Torparna hette Jonas Petersson, f. 1805, Jonas Carlsson, f. 1782, Sven Nilsson från Hälleberga, f. 1803, Johannes Svensson, f. 1791, Jonas Danielsson från Älghult, f. 1784, och Jonas Thorberg, f. 1810. Sigislaryds egen båtsman var Johannes Torsell, f. 1794 och gift med Maria Nilsdotter. Omsättningen på torpare var stor. En mängd är strukna i husförhörslängden och har således bott endast en kortare tid på ägorna.

Hemmansklyvningen ledde till att det fanns hemmansdelar på 1/32 och 1/96 mtl i Sigislaryd, som framgår av husförhörslängden för 1830-talet. Under detta årtionde brukades 1/32 mtl av Peter Petersson född i Algutsboda 1796. Han kom till Sigislaryd 1836 från Ljungby men drunknade i en brunn 1838. Familjen bestod av hustrun Catharina Jonsdotter och 6 barn, alla födda i Algutsboda. Hemmanet delades där-efter mellan Jonas Peter Jonsson från Lenhofda, f. 1807 och Peter Svensson, kallad den äldre, f. 1798. Han kom från Hälleberga 1839 och brukade 1/96 mtl. 2/96 brukades av Jonas Peter Johansson från Lenhofda, född 1807 och gift med Stina Cajsa Jonsdotter från Korsberga, f. 1808. De fick tre barn: Lovisa Ulrika 1834, Gustava 1837 och Johan 1840. Peter Svensson d.ä. var gift med Cajsa Pehrsdotter från Algutsboda, f. 1786. De hade 2 barn: Lena Stina född 1824 och Erland f. 1829. En annan hemmansdel på 1/32 mtl brukades av Jonas Danielsson, f. 1814, och Lena Stina Petersdotter från Algutsboda, f. 1818.

En annan hemmansdel på samma 1/32 mtl brukades av Isac Johansson, som var född i Älghult 1806. Han kom till Sigislaryd från Kråksmåla 1841 sedan han köpt gården av Fredrik Olsson. Hans hustru hette Lena Carlsdotter från Älghult, f. 1812. De hade 2 barn: Fredrica Gustafva, född i Fagerhult 1830 och Anna Christina, född 1832. Lars Persson och Annica Petersdotter med dottern Lovisa levde som undan-tagsfolk hos mågen Carl Peter Petersson från Lenhofda, f. 1812. Han gifte sig med dottern Lovisa Larsdotter och övertog 1/32 mtl. De fick 1837 dottern Lisa Maria och 1839 dottern Anna Christina. 1/16 mtl brukades av Johannes Petersson, f. 1796 och Lena Stina Larsdotter, som också var dotter till Lars Persson och Annica Peters-dotter. Hon var således äldre syster till Lovisa Larsdotter. Hon var född 1800. De fick 6 barn: Wendela Gustafva, född 1823, Peter Johan 1827, Adolph August 1830, Jonas Olof 1832, Corona Bernhardina 1836 och Christina Mathilda 1840. En hemmansdel på 1/16 mtl brukades fortfarande av Israel Jonsson och Lena Nilsdotter med sina 7 barn. Även Anders Olsson brukade 1/16 mtl. Han och Maria Hemmingsdotter hade 4 barn. Jonas Månsson flyttade 1831 till Åby med hustru och 3 barn. Från Algutsboda inflyttade 1830 Peter Svensson med hustru och 2 barn, men familjen flyttade redan 1833 till Hälleberga. Zackris Eriksson flyttade 183? med hustru och två barn till Ljungby.

På 1/8 mtl satt Johan Magnus Svensson, som var född i Alseda 1812 och gift med Regina Josephsdotter. De fick 1838 dottern Anna Christina och 1841 dottern Emma. Slutligen inflyttade 1841 från Älghult Peter Svensson den yngre, som var född i Mortorp 1816 och gift med Cajsa Greta Olsdotter, f. i Älghult 1815. De fick 1840 sonen Carl Johan. De tre båtsmännen bodde under 1830-talet kvar på sina torp. Dessutom bodde på ägorna torparna Magnus Magnusson från Nottebäck, hitflyttad 1837 från Dädesjö, med hustru och dotter, Franz Johansson med hustru och dotter, Jonas Danielsson med hustru och 7 barn, Jonas Carlsson, vars hustru avled 1838, efterlämnande 8 barn, Sven Nilsson med hustru och 4 barn samt från 1836 Olof Eriksson med hustru och 3 barn. Det började bli mycket folk i Sigislaryd!

Vi går fram till 1840-talet. Sigislaryd var nu folkrikt. Enligt en anteckning i husförhörs-längden fanns vid mitten av 1840-talet 127 personer på hemmanets ägor, fördelade med 60 män och 67 kvinnor. Carl Peter Petersson sålde nu sina 1/32 mtl till Peter Svensson som också köpte 1/32 mtl av Johannes Petersson. I gengäld sålde han sina 1/32 mtl till Peter Svensson den yngre. På 1/16 mtl inflyttade 1846 Johannes Larsson från Västra Skedebäckshult. Han var född i Sigislaryd 1815 och gift med Eva Stina Carlsdotter från Älghult, f. 1816. De fick två barn: Carl Johannes och Dorothea Sophia. [Lösryckt ur sitt sammanhang följer …1/32 mtl tog han undantag. Han hade 9 barn!]

1/16 mtl ägdes av arrendatorn Jonas Peter Petersson i Norra Smedstorp. Han köpte denna gård 1851 av Gustaf Petersson, född i Lenhofda 1822. Han var gift med Wendela Gustafva Johansdotter, född i Sigislaryd 1823 och dotter till Johannes Petersson och Lena Stina Larsdotter. Gustaf Petersson flyttade till Kulla 1851. 1/16 mtl brukades fortfarande av Peter Svensson och Cajsa Persdotter. Som redan nämnts köpte han 1/32 mtl av Johannes Petersson och 1/32 mtl av Carl Petersson men sålde sina 1/32 mtl till Peter Svensson den yngre. 1/32 mtl ägdes av Jonas Danielsson d.y., som var född i Västra Säfsjö 1814 och gift med Lena Stina Peters-dotter från Algutsboda, född 1818. 1/16 mtl köptes 1841 av Isac Johansson, född i Älghult 1806. Han kom till Sigislaryd från Kråksmåla. Han avled samma år, 1841, och änkan Sanna Carlsdotter flyttade efter någon tid till Kristvalla. Gården övergick till Peter Svensson, född i Algutsboda 1816, men han flyttade tillbaka till Algutsboda 1850, sedan han sålt till Erland Peter Carlsson, som var född i Kristvalla 1824 men närmast kom från Bäckebo. Han var gift med Lena Stina Jonsdotter från Älghult, född 1812. De hade 7 barn. Familjen flyttade 1851 till Kristvalla. På 1/16 mtl avled Israel Jonsson som undantagsman 1849. Han efterlämnade änkan Lena Nilsdotter och 9 barn! Sonen Carl Israelsson övertog gården.

På 1/16 mtl tog Anders Olsson och Maria Hemmingsdotter 1850 undantag av dottern Anna Gustafva Andersdotter, som detta år gifte sig med Peter Olofsson från Råddemåla, född 1826. 1/8 mtl brukades alltjämt sedan 1836 av Johan Magnus Svensson och Regina Josephsdotter. De fick 4 barn: Anna Christina 1838, Emma 1841, Wendla Gustafva 1844 och Mathilda 1847. Ännu en Peter Svensson med tillnamnet den äldre brukade en gård på 1/16 mtl, som han köpt ihop av Peter Svensson den äldre (nr 1) med 1/32 mtl och av Jonas Danielsson med 1/32 mtl. Han var från Mortorp och född 1816. Han kom från Älghult 1841. Han var gift med Cajsa Greta Olofsdotter, som var från Älghult och född 1815. De hade tre barn: Carl Johan, född 1840 i Älghult, Carolus f. 1843 och Anna Gustafva född 1849, båda i Sigislaryd.

Till de många småbrukarna kom de många torparna. På 1840-talet fanns det åt-minstone 12 torp på ägorna. Dessutom fanns det 2 båtsmanstorp. Torparen Magnus Magnussons hustru avled 1843. Jonas Nilsson hade hustru och 2 barn, Jonas Carlsson hustru och 6 barn, Sven Nilsson hustru och 7 barn, Jonas Svensson hustru och 3 barn, Olof Ericsson hustru och 6 barn, Jonas Johansson hustru och 4 barn, Johannes Svensson hustru och 7 barn, Carl Magnus Jonsson hustru och 2 barn. Dessutom fanns torparna Israel Nilsson, Jonas Petersson d.y. och Carl Petersson, som ej synes ha haft familjer. Båtsmän var Johannes Carlsson Torsell och Anders Olofsson Stam. Den senare inflyttade 1842 från Gunnarsmo. Han hade hustru och 3 barn. Härtill kom backstumannen och nybyggaren Jonas Petersson med hustru och 3 barn. Det saknades förvisso icke folk i Sigislaryd på 1840-talet!

Under 1850-talet sålde Jonas Petersson i Norra Smedstorp 1851 sina 1/32 mtl till Johan Peter Israelsson från Kristvalla, född i Madesjö 1823 och gift med Lotta Sophia Petersdotter, född i Kristvalla 1825. De sålde i sin tur 1857 till Olaus Aronsson från Brunnsryd, född i Vissefjärda 1817 och gift med Lovisa Axelsdotter från Kristvalla, född 1821. De fick 5 barn: Johan August 184?, Chronell 1849, Fredrik 1853, Johanna Mathilda 1857 och Carl Alfred, född i Sigislaryd 1860. 1/32 mtl ägdes nu av båts-mannen Anders Olofsson Stam. Joseph Petersson och Stina Petersdotter kom till Sigislaryd från Västra Skedebäckshult 1851 men sålde sin gård på 1/16 mtl till Carl Israelsson från Sigislaryd, f. 1816 och ogift. De flyttade till Mellan-Skedebäckshult. Jonas Larsson och Britta Stina Nilsdotter flyttade 1853 från sin förra hemmansdel och övertog dessa 1/16 mtl. Jonas Larsson var född i Sigislaryd 1805 och gift med Britta Stina Nilsdotter, född i Bellsjö 1800. De fick 4 barn: Carl Johan, f. 1831, Peter 1834, Sophia 1838 och Johanna 1842.

Från Västra Skedebäckshult inflyttade 1846 Johannes Larsson, f. i Sigislaryd 1815, och gift med Eva Stina Carlsdotter från Älghult, f. 1816. De fick 5 barn: Carl Johan
f. 1844, Dorothea Sophia 1850, Peter August 1852, Charlotta 1855 och Ida Christina 1858. Från Kristvalla inflyttade 1851 till 1/32 mtl Johan Peter Israelsson, född i Madesjö 1823, och hans hustru Lotta Sophia Petersdotter, född i Kristvalla 1825. På sin gård på 1/16 mtl avled 1858 Peter Svensson den äldre, varefter änkan och de tre barnen 1859 flyttade till Norra Bondetorp. Gården övergick till Jonas Peter Jonsson från Ruskemåla, född i Hälleberga 1833, och gift med Johanna Petersdotter, född 1827. De hade 2 barn: Augusta född 1857 och Amanda född 1860. Fortfarande brukades 1/8 mtl av Johan Magnus Svensson, född i Alseda 1812 och gift med Regina Josephsdotter, f. i Sigislaryd 1817 och dotter till Joseph Persson. De hade 4 barn födda före 1842, fick uppleva, att tre barn dog åren 1851, 1853 och 1855 men fick 1859 dottern Johanna Sophia. 1/16 mtl tillträddes 1850 av Peter Olofsson från Råddemåla, född 1826 och gift med Anna Gustava Andersdotter, född i Sigislaryd 1828 och dotter till Anders Olsson och Maria Hemmingsdotter. De fick 1851 dottern Hilda Christina och 1860 sonen Alexander Wilhelm. På Johan Magnus Svenssons ägor anlades 1858 ett tegelbruk, som förestods av Johan Johansson från Gårdsby, född 1837. Hans fader Johan Johansson i Gårdsby hade köpt lägenheten, som kallades Johanstorp.

Anders Olsson och Johannes Petersson levde som undantagsmän med familjer. Undantagsänkorna Lena Nilsdotter och Catharina Jonsdotter bodde också kvar på ägorna. Undantagsänkan Annika Petersdotter avled 1856. Båtsman Anders Olsson Stam var född i Brånahult 1815. Han var gift med Anna Stina Petersdotter, född i Västra Resebo 1811. Som redan nämnts köpte han 1/32 mtl och blev därigenom hemmansägare. Han hade 3 barn: Emma Gustava, f. 1839, Carl Fredrik, f. 1843 och Johanna Mathilda, född 1848. Båtsmannen Adolf August Johansson Rydstedt, född i Sigislaryd 1830, inflyttade 1860. Han var ogift. Avskedade båtsmannen Johannes Carlsson Torsell bodde med sin hustru Maria Nilsdotter kvar på ägorna.

Torparna var fortfarande många i Sigislaryd. Johannes Nilsson d.y. var född i Dädesjö 1821 och brukade torpet Nymålen. Han var gift och hade 2 döttrar. Hans namne torparen Johannes Nilsson d.ä. var född i Älghult 1820 och flyttade till Sigislaryd 1848. Han var gift med Eva Lovisa Ekeberg och hade 4 barn. Torparen Sven Petersson flyttade 1859 till Smedjevik, varifrån hans hustru Lotta Johansdotter kom. Torparen Jonas Nilsson hade inflyttat från Älghult 1836 med hustru och 2 barn. Torparen Erland Petersson flyttade från Kolsbygd 1852. Torparen Jonas Carlsson avled 1859, torparen Jonas Månsson flyttade bort till Stora Agebo 1854 och torparen Olof Eriksson 1854 till Älghult. Från Brixslät inflyttade torparen Johannes Svensson med hustru och 9 barn. Torparen Israel Nilsson flyttade 1858 med hustru och 4 barn till Mortorp. Han ersattes av torparen Carl Magnus Jonsson från Algutsboda med hustru och 4 barn. Från Mellan-Agebo kom 1853 torparen Peter Olofsson med hustru och 2 barn. Från Oskars församling kom 1854 torparen Peter Magnus Olsson men han återflyttade till Oskar med hustru och 2 barn. 1857 kom från Algutsboda torparen Gustaf Johansson med hustru och 4 barn och från Älghult 1860 torparen Gustaf Eriksson, som samma år gifte sig med Carolina Petersdotter, som var född i Ljungby men närmast kom från Börseryd. Det fanns många torpare i Sigislaryd!!

På 1860-talet sålde Olaus Aronsson sina 1/32 mtl och flyttade till Svalehult. Han sålde till båtsmannen Anders Olofsson Stam, som i sin tur sålde 1/64 mtl till Carl Fredrik Andersson, f. 1843 och 1867 gift med Augusta Annette Jonsdotter från Älghult, f. 1842. De fick 1867 dottern Eugenia Amanda Fredrika. På 3/64 mtl satt från 1870 Magnus Nilsson, f. 1799 och 1866 gift med Anna Catharina Jonsdotter, f. 1812. Johan Peter Israelsson överlät 1864 1/16 mtl till Johannes Magnusson, f. 1830 i Algutsboda, och hans hustru Anna Christina Johansdotter, f. 1838. De fick 2 döttrar: Helena Mathilda 1865 och Johanna Sofia 1868. På 1/16 mtl tog Jonas Larsson undantag av sonen Carl Johan Jonsson, som var född 1831 och 1866 gift med Anna Sofia Johansdotter från Lenhofda, f. 1840. De fick 1867 dottern Ida Augusta. Familjen flyttade 1869 till Knalltorp och sålde gården till Carl Carlsson i Appleryd i Hälleberga. Han skötte gården genom arrendator, f. 1825 i Älghult och gift med Anna Fredrika Johansdotter, född i Hälleberga 1833. De hade tre döttrar: Johanna Christina, f. 1855, Emilia Sofia, f. 1859 och Augusta Erika, f. 1866. 3/64 mtl brukades av Jonas Peter Jonsson, f. 1833 i Hälleberga, som sålde 1/64 mtl till torparen Johannes Nilsson. Jonas Peter Jonsson var gift med Johanna Petersdotter, f. 1827 i Hälleberga. De hade fyra barn: Augusta, f. 1857, Amanda 1860, Jenny 1866 och Carl Johan 1870. På 1/8 mtl tog Johan Magnus Svensson och Regina Josephsdotter undantag. Gården övergick till David August Johansson, född 1842 i Gårdsby. Han gifte sig 1870 med änkan Emma Johansdotter. Hon medförde från sitt föregående äktenskap döttrarna Ida Christina, född 1864, och Theolinda Mathilda, född 1866. I det nya äktenskapet föddes 1870 sonen Pehr Johan. På 1/16 mtl satt Peter Olofsson och Anna Gustava Andersdotter med sina två barn. Från Algutsboda kom 1862 till 1/16 mtl Frans August Petersson, f. 1828 och 1862 gift med Sophia Jons-dotter, f. 1827 i Madesjö. De fick 3 barn: Ida Christina 1863, Johanna Charlotta 1866 och Hulda Augusta 1869.

Torparen Johannes Nilsson d.ä. som köpt 1/64 mtl av Jonas Peter Jonsson drunknade 1866 i Alsterån efterlämnande änkan Eva Lovisa Ekeberg och 5 barn. Hon sålde 1870 1/128 mtl till Erland Petersson. Den andra halvan arrenderades av sonen Gustaf Peter Johansson Kronblad, f. 1849, och hans hustru Fredrika Jons-dotter, f. 1843. De fick 1870 dottern Jenny Mathilda. Ovannämnde Erland Petersson var född 1829 i Algutsboda och gift med Anna Lovisa Johannesdotter från Älghult, f. 1836. De hade fyra barn.

På 1870-talet sålde Carl Fredrik Andersson 1/64 mtl till Magnus Nilsson, f. 1799. Han avled 1875 efterlämnande änkan Anna Catharina Jonsdotter från Slätthög, f. 1812. På 1/16 mtl satt sedan 1866 Isac Jonsson från Hälleberga, född i Älghult 1825 och gift med Lovisa Jonsdotter, f. 1825 i Kråksmåla. De hade sex barn alla födda i Kråksmåla. På nästa 1/16 mtl satt Johannes Magnusson med hustru och 2 döttrar. En annan gård på 1/16 mtl arrenderades av Erland Jonsson och Fredrika Johansdotter. Han ägde den från gården avsöndrade lägenheten Stora Fälle. Det fanns fyra barn. År 1873 föddes det fjärde barnet, sonen Carl Johan Gottfrid. 7/128 mtl brukades fortfarande av Jonas Peter Jonsson. På 1/8 mtl flyttade David August Johansson och Emma Johansdotter 1877 till Mellan-Resebo. De hade 6 barn. I stället kom 1877 från Södra Örsjö Peter Andersson, f. 1837 i Mortorp och sedan 1866 gift med Emma Christina Johansdotter, f. 1841. De fick 4 barn: Emelie Amanda 1868, Ida Mathilda 1871, Hilda Augusta 1876 och Carl Emrik 1878.

Peter Olofsson och Anna Gustava Andersdotter avstod 1872 sina 1/16 mtl till dottern Hilda Christina Petersdotter och hennes man Alfred Svensson från Gunnarsmo, f. 1847. De fick 2 barn: Rickard Wilhelm 1872 och Gunhild 1874. Samma år flyttade familjen till Flemmingeland. Föräldrarna återtog då gården. På nästa 1/16 mtl flyttade 1876 Frantz August Petersson och Sophia Jonsdotter med sina 4 barn till Alguts-boda. Gården köptes av Carl August Jonsson i Gislatorp, som 1879 sålde den till Carl August Slättengren från Kristvalla, som samma år ingick äktenskap med Matilda Christina Olsdotter, född i Madesjö 1846. Hon hade i ett föregående gifte sonen Carl Gottfrid Augustinus. I det nya äktenskapet föddes 1880 sonen August Arfvid. 1/128 mtl som tillhört Johannes Nilsson, köptes efter dennes död av Jonas Peter Jonsson. Änkan Eva Lisa Ekeberg avled 1875 och barnen flyttade bort under 1870-talet. Den andra gården på 1/128 mtl ägdes av Erland Petersson, som dog 1875, efterlämnande änkan Anna Lovisa Johannesdotter och 5 barn, det sista fött 1873. Halva hemmansdelen, 1/256 mtl, såldes till Peter Svensson.

På ägorna bodde från 1879 småskollärarinnan Johanna Christina Blomberg. Torpare i Sigislaryd var Anders Olofsson Stam, Johannes Nilsson, som flyttade till Gislatorp 1875, Olaus Petersson, som kom från Brunnsryd samma år, Frans Gustaf Håkansson, som kom från Gränö samma år, Anders Peter Jonsson Svanström, som var från Kristvalla och som 1880 med hustru och två styfbarn emigrerade till USA. Carl Magnus Jonsson hade hustru och fem barn, Isak Peter Johansson flyttade 1871 till Hälleberga. Torparen Carl Johan Jonsson flyttade in från Ljungby 1877 och August Johansson från Smedjevik 1875. Båtsman var på 1870-talet Carl August Petersson Rydstedt, som var gift och hade tre barn. Avskedade båtsmannen Carl Johan Jonsson Rydstedt var gift och hade 5 barn. Många backstusittare och inhyses bodde på ägorna.

På 1880-talet avled 1884 Isac Johansson på 1/16 mtl. Två av barnen Karl August och Franz Viktor emigrerade 1882 resp. 1881 till USA. Gården övertogs av äldste sonen Johan Ludvig Isaksson, född i Kråksmåla 1856 och 1879 gift med Amanda Jonsdotter, f. 1860. De fick 4 barn: Karl Emil 1881, Viktor Manfred 1886, Beda Viktoria 1887 och Ellen Matilda 1890. Nästa 1/16 mtl brukades fortfarande av Johannes Magnusson och Anna Kristina Johansdotter. De hade 2 döttrar: Helena Matilda och Johanna Sofia. Nästa 1/16 mtl arrenderades alltjämt av Erland Jonsson, som dessutom ägde Stora Fälle. Han och Anna Fredrika Johansdotter hade tre barn. 7/128 mtl ägdes av Karl Johan Rydberg men brukades av Jonas Peter Jonsson. Dennes hustru Johanna Petersdotter avled 1887, varefter han med sina två barn Jenny och Karl Johan flyttade bort från Sigislaryd. På 1/8 mtl satt fortfarande Peter Andersson och Emma Kristina Johansdotter. Två av deras barn Emelia Amanda och Ida Mathilda emigrerade 1889 till USA. Men det fanns fyra kvar: Hilda Augusta, f. 1876, Karl Emrik 1879, Anna Almida 1883 och Elin Sigrid Axelina 1888. På 1/16 mtl tog Peter Olsson och Anna Gustafva Andersdotter undantag. Gården ägdes av Alfred Svensson i Gislatorp, som skötte den genom sonen Alexander Wilhelm Petersson. Dennes hustru Johanna Andersson avled 1886 efter endast 5 års äktenskap. Han kallas i fortsättningen arbetare.

1/16 mtl ägdes fortfarande av Karl August Slättengren och Matilda Kristina Olsdotter. De fick ytterligare 2 barn på 1880-talet: Ädla Augusta 1883 och Anna Agnes Maria 1891. 1/256 mtl köptes 1884 av Johan Alfred Erlandsson från Älghult. Han tillträdde samma år och gifte sig samtidigt med Ida Sofia Gustafsson, f. 1861 i Älghult. De fick 3 barn, innan familjen 1889 flyttade till Älghult. Gården övergick därefter till Karl Johan Rystedt och Fredrika Petersdotter. De hade fyra barn. Den andra gården på 1/256 mtl ägdes av Frans August Gustafsson och Mathilda Jonsdotter. De fick 8 barn: Jenny Karolina 1872, Anna Emelia 1875, Edla Hanna Matilda 1878, Karl August Manfred 1879, Almida Amanda Viktoria 1881, Hildur Sofia 1885, Edit Hedvig Augusta 1887 och Aron Viktor Herman 1890.

Antalet torpare var under 1880-talet 7: Anders Olsson Stam, Olaus Petersson med 7 barn, Frans Gustaf Håkansson med 6 barn, Karl Magnus Jonsson, vars son Peter Emil 1888 emigrerade till USA, Karl Johan Jonsson med 3 barn, August Johansson med 5 barn och avskedade båtsmannen och torparen Karl Johan Rystedt, som emellertid 1890 blev ägare av 1/256 mtl. Dessutom bodde flera arbetarefamiljer på hemmanets ägor. Det tegelbruk på ägorna som 1858 anlades ägdes nu av avskedade båtsmannen Karl Johan Johansson Rydberg, f. 1848. Han var gift och hade 8 barn!

Under 1890-talets första hälft brukade fortfarande Johan Ludvig Isaksson 1/16 mtl. Johannes Magnusson flyttade 1895 till Markustorp. Hans dotter Helena Matilda gifte sig 1891 i Algutsboda med handlanden Jonas Peter Råberg, f. 1861 i Madesjö. De flyttade 1894 till Sigislaryd men fortsatte 1895 till Nybro och hyrde av färgare Berglund. Efter Johannes Magnusson kom 1895 August Petersson från Skede-bäckshult nr 3. På 1/8 mtl fortsatte Peter Andersson och på 1/16 mtl Carl August Slättengren, som 1891 fick ännu ett barn, dottern Anna Agnes Maria. 1/16 mtl ägdes av Alfred Svensson i Gislatorp, f. 1847 och hans hustru Hilda Kristina Petersdotter, f. 1851. De hade 10 barn! Nästa 1/16 mtl ägdes från 1892 av Carl Magnus Johansson från Långasjö, f. 1855 och hans hustru Ingrid Maria Olsdotter från Sillhöfda, f. 1856. De hade 8 barn, av vilka de tre yngsta föddes i Sigislaryd. Carl Johan Rystedt flyttade 1891 från sina 1/256 mtl till 1/16 mtl. Han efterträddes av Peter August Johansson, f. 1852 och gift med Lydia Sofia Johannesdotter, f. 1865 i Hälleberga. De fick 1894 sonen Josef Teodor. Frans August Gustafsson flyttade 1892 från 1/256 mtl och blev arbetare. Han bodde på Slättengrens ägor med hustru och 7 barn. Avskedade båtsmannen Carl Johan Johansson Rydberg brukade 15/256 mtl. Tegelbruket synes nu vara nedlagt. 1/16 mtl ägdes från 1891 av Carl Johan Rystedt. Det fanns alltjämt 7 torpare på ägorna. Dessutom bodde ett antal arbetare med familjer. En emigrerade 1893 till USA. Han hette Ernst Robert Erlandsson och var född 1869.

Laga skifte skedde i Sigislaryd 1851-1853.

Emigration från Sigislaryd

Som man kunde vänta blev emigrationen från Sigislaryd ganska omfattande. Totalt emigrerade 35 personer från Sigislaryd under perioden 1868-1915. Följande personer emigrerade:

1872 Pigan Johanna Gustafsdotter till Lübeck
1880 Pigan Amanda Johansson till USA
Torparen Anders Sandström ”
Hustru Fredrika Sandström ”
Pigan Emma Sandström ”
Pigan Wendla Sandström ”
1881 Bondsonen Frans Isaksson f. 1861 ”
Drängen Peter Johansson f. 1852 ”
1882 Bondsonen Karl Isaksson f. 1858 ”
1884 Pigan Jenny Johansson f. 1866 ”
Pigan Hilda Johansson f. 1868 ”
Målare Karl Johansson f. 1864 ”
1888 Arbetaren Per Emil Carlsson f. 1869 ”
Änkan Anna Petersson f. 1828 ”
Pigan Johanna Gustafsson f. 1854 ”
Pigan Anna Emilia Johansson f. 1871 ”
1889 Pigan Emilia Amanda Petersson f. 1868 ”
Pigan Ida Petersson f. 1871 ”
Arbetaren Jonas L. Fridolfsson f. 1852 ”
1890 Arbetaren Erlandsson f. 1864 ”
1893 Arbetaren Ernst Erlandsson f. 1869 ”
1896 Ogifta Hilda Augusta Petersdotter f. 1876 ”
Bondsonen Oskar Teodor Skeden f. 1878 ”
Glasarb. Oskar Robert Rystedt f. 1876 till Ryssland
1897 Pigan Frida Almida Johansson f. 1876 till USA
Pigan Ester Charlotta Johansson f. 1878 ”
1899 Arb. Johannes Magnusson f. 1834 ”
Hustru Emma Sofia Ekeberg f. 1834 ”
Hemmadotter Anna Almida Petersson f. 1883 ”
1905 Ogifta Edla Augusta Emilia Håkansson f. 1880 ”
1907 Johan Rydberg f. 1888 ”
Alfred Gerhard Håkansson f. 1887 ”
1908 Johan Anton Fabian Strömberg f. 1884 ”
Erik Ruben Strömberg f. 1889 ”
1913 Arb. Karl Enok Gerhard Lidberg f. 1895 ”

Ekaryd

http://kartor.eniro.se/m/nyyYC

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:
Ett stycke norr om Blomkulla ligger Ekaryd. Denna gård tillhör det senaste skedet i nyodlingsverksamheten i Madesjö. Namnet betyder ekskogsröjningen. Ekaryd förekommer i historiska källor först vid slutet av 1500-talet. I rumpeskattelängden 1601 nämnes ”Nils Kop i Ekery”. Han ägde 1 oxe, 2 kor och 1 tunna säd. Allt tyder på, att hemmanet upptagits en kortare tid förut, sannolikt omkring 1590. Det är vid samma tid som t. ex. Göljemåla först förekommer i källorna. Över huvud taget är Johan III:s regering en tid av intensiv nyodlingsverksamhet i skogstrakterna. Huru länge Nils Kop brukade Ekaryd är ovisst. I en knektrulla från 1612 har han ersatts av en ”Germund i Ekery”. Hemmanet räknades som 1/4 hemman och den årliga räntan var 1/2 mark i städslepengar och 6 öre i fodernötspengar samt 1/2 lispund smör. Från denna ränta var Germund i egenskap av knekt befriad så länge kriget pågick.
När 1613 den nya Älfsborgs lösen uttogs hette brukaren ”Nils i Eeckrydh”, som erlade 2 koppardaler till Älfsborgs lösen. Det fanns dessutom en knekt på hemmanet ”Gumme i Eeckerydh” som ej erlade någon lösen. Nils brukade hemmanet under en lång följd av år. I längden över boskapspenningen 1620 anges hans tillgångar: åker till 11/2 tunnas utsäde, svedjeland till 1/2 tunna, häst-1, oxar-2, kor-4, kvigor-2, får-6, lamm-4. Det blev 1 dlr 221/2 öre i boskapspenning, en rätt obetydlig summa. Knekten Gumme fanns ännu 1623 kvar i Ekaryd. Hans fullständiga namn var Gumme Andersson. Det var dock Nils som stod för hemmanet. I 1628 års boskapspennings-register finns inte mindre än 3 brukare upptagna i Ekaryd. Nils redovisar 3 tunnor säd, 1 häst, 2 stutar, 1 ko, 2 kvigor, 3 får, 1 lamm och 1 ungsvin. En viss Bengta hade 1 ko, 1 kviga, 2 får, 1 lamm och 1 ungsvin. En Ingegärd hade 1 sto, 1 ko, 1 kviga, 3 får, 1 lamm och 1 ungsvin.I 1633 års jordebok finns dock endast Nils kvar. Men det fanns andra icke mantalsskrivna människor i Ekaryd. Enligt S. Möre dombok för 1633 anklagade Gumme Svensson i Ekaryd Nils Månsson i Persmåla och Håkan Nilsson i Bondetorp för att de slagit honom ett köttsår. Det blev6 mark penningar i böter för dem!
Enligt 1641 års mantalslängd hade Nils 1 ungsto, 2 stutar, 2 kor, 2 får och 2 tunnor utsäde. Nils brukade hemmanet ännu 1655, då han i mantalslängden kallas ”utfattig”. Fem årsenare eller i 1660 års mantalslängd har han efterträtts av”Per Nilsson i Ekary”, som 1668 står ensam. Hustrun var tydligen död. Per Nilsson måste anses ha varit son till Nils. Ännu i 1686 års jordebok upptages Per Nilsson. Hans ränta upptages till 1 dlr 11 öre, ett måttligt belopp. I 1699 års jordebok har han efterträtts av Per Persson, säkerligen en son. Först 1717 är Ekaryd delat mellan Per Persson och Oluf Persson, som vardera brukade 1/8 mantal. I vallängden till kyrkoherdevalet 1740 upptages för Ekaryd Måns Persson och Per Olsson. Det är rimligt att antaga att de är söner till Per Persson och Olof Persson.

I husförhörslängden för åren 1728-1740 upptages Olof Persson med sin hustru Ingeborg och Per Persson med sin hustru Ingierd eller Ingrid. Båtsman var Olof Kiöhl. Dessutom fanns redan nu många inhyses och tjänstehjon, så att längden upptager tillsammans 26 personer, vilka dock ej alla samtidigt vistats i Ekaryd. I 1749-1754 års husförhörslängd förekommer Måns Persson med en angiven ålder av40 år, vilket skulle innebära, att han var född 1709. Hans hustru Karin uppges vara 35 år. Pär Olofsson uppges vara ”huvudsvag”. Hans hustru hette Kerstin. På hemmanet bodde bl.a. inhysesänkan Ingrid, som väl var Per Perssons efterlämnade änka, och dottern Kerstin. Båtsmannen för Ekaryd hette nu Nils Kiöhl. Han var gift med Elin Abrahams-dotter.
I husförhörslängden 1755-1788 avspeglas en del förändringar, som inträtt under de 33 år längden omfattar. Måns Persson och hans hustru Karin avled efterlämnande Per, gift, Kierstin, gift, Ingrid, Brita, gift i Skedebäckshult, samt Maria. Det blev Maria som ficksvara för kontinuiteten på gården, då hon ingick äktenskap med Nils Månsson, som övertog gården. De fick sonen Måns 1781, dottern Brita Stina 1785 och dottern Cathrina 1789.
Per Olofsson eller Olsson anges vara född 1712 och hans hustu Kierstin Jonsdotter 1714. De fick 6 barn: Karin, Eric, Kierstin, gift, Elin, Ingrid och Daniel. Det blevDaniel som efter faderns död övertog gården, därmodern bodde kvar som undantagsänka. Daniel Persson gifte sig 1787 med Annika Olofsdotter. De fick 1788 dottern Stina.

Det fanns under de första decennierna efter 1755 två hemmansdelar i Ekaryd, men snart blevdet tre. Utom Daniel Perssons hemmansdel fanns det en brukad avMåns Olsson och Stina Jonsdotter. De fick fem barn: Cathrina, Stina, Jonas, Olof och Lena. För ingen avdem anges födelseåret. En tredje hemmansdel brukades av Håkan Eriksson, f. 1729, och Carin Persdotter, f. 1739. Bägge avled 1789. Olof Persson och Ingrid Persdotter övertog hemmansdelen. De hade ingått äktenskap 1786 och fick tre barn: Peter 1787, Johannes 1789 och Stina 1792. Utom flera änkor bodde avskedade båtsmannen Nils Kiöhl och hans hustru Elin Abrahamsdotter till sin död 1783 respektive 1785. De hade fem barn. Ordinarie båtsmannen för Ekaryd var under detta skede Måns Persson Kiöhl, f. 1753, och hans hustru Cajsa Bengtsdotter, f. 1748. De hade fyra barn.

Under perioden 1782-1801 försvann Nils Månsson med familj från Ekaryd. Daniel Persson fortsatte att bruka sin hemmansdel. Per Olsson avled först, följd avänkan och sonen Eric. En gård ägdes avNils Persson,som var gift med Kjerstin Erics-dotter och hade 6 barn, men familjen bodde inte i Ekaryd utan i Östra Persmåla. Jonas Ericsson, f. 1746, och hans hustru Anna Jonsdotter, f. 1756, hade fyra barn: Peter 1781, Brita Stina 1783, Lena 1786 och Johannes 1789. Avdessa var Peter gift i Parismåla och Brita Stina i Gummemåla. Jonas Ericsson avled 1806. Olof Persson och Ingrid Persdotter har redan nämnts.
Under perioden 1802-1814 avled som redan nämnts Jonas Ericsson 1806. På nästa hemmansdel satt nu Olof Danielsson, f. 1776 och 1807 vigd vid Helena Jonsdotter, f. 1786. De fick två barn: Jonas 1809 och Stina Caisa 1812. Det var Daniel Perssons gård de övertagit. Han avled 1805. Peter Olsson, f. 1780, och 1803 gift med Stina Danielsdotter, f. 1788 och dotter till Daniel Persson, brukade en hemmansdel. De fick icke mindre än 9 barn: Maria 1804, Brita Stina 1805, Lena 1807, Lisa 1808, Johannes 1811, Caisa Lena 1814, Peter 1816, Lovisa 1818 och Olaus 1820. Av dessa avled Lisa i ungdomen. På gården bodde Daniel Perssons änka Annika Olofs-dotter, som dog 1819. Där fanns också som undantagsfolk Olof Persson och hans andra hustru Stina Aronsdotter, f. 1765. Dottern Cajsa Lena tjänade som piga på gården. Avde fem barnen avled dottern Stina. Giöstaf flyttade till Egby 1812. Om yngsta dottern Cajsa Lena är tillagt i husförhörsboken: ”läser väl”. Mängder av drängar och pigor avlöste varandra de år perioden omfattar.

Under perioden 1815-1821 fanns det endast två hemmansdelar i Ekaryd. Olof Danielsson avled 1820 och lämnade efter sig änkan Helena Jonsdotter och barnen Jonas, Stina och Anders. Det blev Stina som så småningom skulle bevara konti-nuiteten i gården, när hon gifte sig med Peter Petersson från Kolsbygd, f. 1808. Peter Olsson och Stina Danielsdotter med 8 barn brukade fortfarande sin hemmansdel. På Ekaryds ägor bodde vidare undantagsänkan Anna Jonsdotter och undantagsänkan Annika Olofsdotter. Den senare avled 1819. Undantagsmannen Olof Persson och hans hustru Stina Aronsdotter bodde kvar. Torpare var Jonas Persson, f. 1750 med hustru Katharina Thoresdotter, f. 1777 och tre barn. Båtsman för Ekaryd var nu Måns Ekström, om vilken står antecknat i husförhörslängden: ”hyser obehörigt folk”. Bakgrunden var den högst ansträngda fattigvårdssituationen i Madesjö vid denna tid. Man var livrädd för att behöva underhålla inflyttade och införde restriktioner för sådana. Det var otvivelaktigt skäl för ovannämnda anmärkning, tydet fanns en mängd boende i Ekaryd, om vilka står antecknat ordet ”obehörig” i kyrkoboken. Så att säga ”lagliga” bebyggare var inhyses Nils Persson och hans hustru Kjerstin Eriks-dotter, som en tid innehaft gård i Ekaryd, liksom torparänkan Kerstin Håkansdotter, f. 1760.
Under 1830-talet brukade en tid Olof Danielssons och Helena Jonsdotters yngste son Anders Olofsson 1/4 mtl. Han var ogift och lämnade Ekaryd. Istället kom hans svåger Peter Petersson, gift med systern Stina Cajsa Olofsdotter, som fick två barn: Carl Gustaf, f. 1835 och Olaus, f. 1838. Peter Petersson spelade en betydelsefull roll som motståndare till 1819 års psalmbok. När prosten Anders Sandberg sökte få denna införd 1837, leddes motståndet av Peter Petersson och Peter Nilsson i Rafvelsbygd. Motståndet hade som synes sitt centrum i norra fjärdingen. 1/16 mtl brukades en tid av Carl Gustaf Ericsson, f. 1809 och Ingeborg Lisa Svensdotter, f. 1804 i Ekeberga, men han sålde sin andel till Sven Persson, f. 1796 i Kristvalla och gift med Brita Stina Petersdotter, f. 1805 och dotter till Peter Olsson. Denne brukade redan 1/16 mtl och genom detta köp blevhan ägare av 1/8 mtl. De fick 1832 dottern Christina och 1840 dottern Emma Mathilda. Som undantagsman levde på 1830-talet förre bonden Adolph Nilsson, f. 1791 och hans hustru Helena Jonsdotter, f. 1786, som tidigare varit gift med Olof Danielsson. De fick 1830 dottern Fredrika Adolphs-dotter. Även Peter Olsson levde som undantagsman till sin död 1839. Änkan Stina Danielsdotter och de två yngsta barnen bodde kvar i Ekaryd. Olof Persson dog som undantagsman 1840 och lämnade efter sig änkan Stina Aronsdotter. På hemmanets ägor bodde även förre båtsmannen och torparen Anders Nilsson Styrman med hustru Maria Svensdotter och fem barn och torparen Håkan Jonsson med hustru Stina Petersdotter och fyra barn. Båtsman var Anders Ekström, som var född i Åby 1803 och kom till Ekaryd från Ljungby 1831. Hustrun Elin Jonsdotter var född i Förlösa 1791. De hade tre barn, av vilka två flyttade till Förlösa 1834. Några inhysesfamiljer fanns också på hemmanets ägor.

En anteckning i kyrkoboken för åren 1841-1850 anger antalet bosatta i Ekaryd till 26 män och lika många kvinnor, tillsammans 52 personer. Det var således ett tätt-befolkat hemman. Peter Petersson brukade fortfarande sina 1/8 mtl. Hans barnskara ökade under 1840-talet till fem: Carolina 1842, Peter Elof 1846 och Johan August 1849. Carl Gustaf Ericsson och hans hustru Ingeborg Lisa Svensdotter sålde sina 1/16 mtl till Sven Petersson eller Persson (båda tillnamnen förekommer) och blev torpare i Södra Säfsjö 1841. Sven Petersson satt kvar på 1/8 mtl hela 1840-talet. Från Södra Säfsjö kom Johannes Jonsson, f. 179? och från Tjukehall hans hustru Stina Svensdotter, f. 1794 med åtta barn. 1850 sålde Johannes Jonsson 1/16 mtl till sonen August Johansson, f. 1823. Denne ingick samma år äktenskap med Charlotta Olofsdotter född 1823 i Blomkulla. De ficksamma årsonen Carl Edvard. Båtsman för Ekaryd var på 1840-talet Jonas Olofsson Ekström, som var född i N. Svalehult 1826 och kom till Ekaryd 1847. Det fanns två torpare: Håkan Jonsson, vars alla barn lämnat hemmet, och Jonas Nilsson, född i Smedjevik 1807 och hans hustru Stina Cajsa Johansdotter, född i Gummemåla 1813. De hade 6 barn och kom till Ekaryd från St. Gangsmad 1849. Dessutom fanns det två backstugusittarefamiljer och undantagsmannen Adolf Nilsson med hustru och dotter.
Under 1860-talet fanns det tre bondefamiljer i Ekaryd. Peter Petersson brukade fortfarande sina 1/8 mtl. Sonen Olaus dog 1861. 1/16 mtl brukades avOlaus Johansson, son till Johannes Jonsson och Stina Svensdotter och född 1829. De hade fem barn: Johan Hildemar 1860, Carl Robert 1862, John Wilhelm 1865, Peter Gottfrid 1867 och Ernst Alfred 1869. Brodern August Johansson brukade fortfarande 1/16 mtl tillsammans med Charlotta Olofsdotter. De fick också fem barn: Carl Edvard 1850, Pehr Olof 1853, Theodolinda Sophia 1856, Johan Alfred 1859 och Victor 1861. Johannes Jonsson och Stina Svensdotter bodde kvar som undantagsfolk. Så gjorde också Adolph Nilsson, men hans hustru Helena Jonsdotter avled 1870. Peter Olssons änka Stina Danielsdotter levde fortfarande. Nu fanns det inte mindre än fyra torpare i Ekaryd: Håkan Jonsson, Sven Persson, änkling 1858, född i Kristvalla, Nils Olofsson, änkling, f. 1815 och Anders Olofsson, f. 1817 med hustru Sophia Carls-dotter och fyra barn. Båtsmannen hette fortfarande Jonas Olofsson Ekström vid decenniets början men han efterträddes av Frantz Johan Gustafsson Ekström, f. 1843 och gift med Johanna Gustava Petersdotter, f. 1837. De hade två barn. Slutligen kan nämnas snickaren Carl Johan Bergqvist, som var född i Ekeberga 1838 men kom till Ekaryd från Eskelhem på Gotland 1868. Hans hustru hette Dorothea Andersdotter och var född 1832 i Madesjö. De hade tre barn.

Vi går fram till 1890-talet. Fortfarande fanns det tre gårdar i Ekaryd. På 1/8 mtl avled ägaren Per Elof Pettersson 1891. Han var son till Peter Petersson, född 1846 och gift 1872. Hustrun var redan död och det fanns två minderåriga barn: Ida Viktoria Sofia, f. 1877, och Gottfrid Amandus, f. 1879. Gården övertogs av brodern Amandus Johan August Pettersson, som var född 1849 och 1892 ingick äktenskap med Hulda Kristina Olsson, f. 1871. De fick två barn under 1890-talets förra hälft: Erik Mauritz Gunnar 1893 och Edit Gertrud Kristina 1894. 1/16 mtl ägdes av August Jonsson, f. 1839 och hans hustru Charlotta Matilda Petersson, f. 1842. De hade två barn: Carl Wilhelm 1872 och Hilda Charlotta 1879. August Johansson brukade fortfarande sina 1/16 mtl tillsammans med hustrun Charlotta Olsdotter och sonen Johan Alfred. Nu fanns det endast en torpare i Ekaryd. Han hette Carl Emrik Andersson och var född 1860. Han var gift med Sofia Kristina Jonsson. Inga barn fanns hemma. På ”lägenheten Ekedal” bodde inhyses skomakaren August Fritiof Sandin, f. 1864 med hustru och 4 barn. Tre bröder Augustsson bodde med sina familjer i Ekaryd. De kallas arbetare och bodde alla på August Johanssons mark. Sammanlagt hade de nio barn. Under de fem åren 1891-96 avled flera änkor och flyttade tre arbetarfamiljer från Ekaryd. Folkmängden var nu mindre än ett halvt sekel tidigare.

Storskifte ägde rum i Ekaryd 1801-1802 och laga skifte 1860. Emigrationen var obetydlig. Sammanlagt utvandrade tre personer, alla till USA. 1897 emigrerade hemmansägaresonen Karl Wilhelm Augustsson, en avde ovan nämnda arbetarnas bröder och son till hemmansägaren August Johansson och Charlotta Olofsdotter. Anna Christina Elisabet Petersson, f. 1885, emigrerade 1902. Hon måste väl ha farit till någon anförvant. Jordbruksarbetaren Erik Mauritz Gunnar Petersson emigrerade 1913. Han var son till Amandus Johan August Petersson och född 1893. Tydligen föredrog han att emigrera framför att vara hemmansägare i Ekaryd.

Ebbehult

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:
Lilla Ebbehult har helt stått i skuggan av grannhemmanet Stora Ebbehult. Förleden Ebbe i namnet antyder senmedeltida ursprung, då tyska namn vinner insteg i Sverige. Ebbe torde vara en kortform av Eberhard, som är ett tyskt namn. I vilket fall som helst fanns Lilla Ebbehult 1533, då Gustav Vasa utkrävde en extraskatt, en gärd, för att få pengar till rustningar med anledning av inbördeskriget i Danmark, d.s.k. grevefejden. Peder i Ebbehult skulle som alla andra kronobönder i Madesjö betala 2 mark penningar. Peder nämnes ej i 1535 års städsleöresregister, vilket kan betyda, att han innehaft hemmanet en längre tid. Men det kan också betyda, att han var död. I 1539 års fogderäkenskaper heter nämligen brukaren ”Inga i Ebbahult”. Var hon Peders änka? Hennes avrad angavs till 2 skäppor malt, 6 fyrkar och fodring för 2 hästar. Hon var kvar 1542 men 1541 uppges brukaren heta ”Pauell Steensson”. Hans fodring var höjd till 2 plus 4 hästar. Efter dackefejden fick Lilla Ebbehult en nybrukare: ”Raffuald Steensson”, som årligen måste erlägga 7 fyrkar, 4 skäppor malt och fodring för 8 hästar. Segern över Dacke visade sig i höjda arrendeavgifter för kronobönderna! 1547 hette brukaren Pauell. Han fick 1548 böta 1 oxe ”för rådjur han sköt”. Rådjur, älg och hjort var förbehållna Kronan.
Enligt 1551 års fogderäkenskaper hette Pouel Steensson i efternamn. Hans avrad var nu 7 fyrkar, 1 spann malt (ungefär 50-60 liter), 1 kleff tåått, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Tio årsenare hette brukaren Olof Holmstensson. Hans avrad var 7 fyrkar, 4 skäppormalt, 1/2 lispund smör, 4 dagsverken och fodring för 8 hästar. Olof Holmstensson uppges 1565 vara knekt och Lilla Ebbehult angavs som 1/2 hemman, men 1569 uppgavs detsom helt. När Älfsborgs lösen 1570 togs ut angavOlof Holmstensson sina tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-4, tvåårsungnöt-2, ett-årsungnöt-1, svin-3, häst för 5 mark. Bidraget till Älfsborgs lösen blev 8 mark 11/2 öre. Följande år, 1571, anges Lilla Ebbehultsom ”öde”, dvs Olof var oförmögen att betala avraden. Skörden 1571 tycks dock ha varit god, tyi tionde våren 1572 levererade Olof 11/2 skäppa råg och 3 skäppor korn. Detsvarade mot en skörd av221/2 skäppor råg och

45 skäppor korn. 1574 räknades Lilla Ebbehult för 1/2 hemman. [Frågetecken för kronologin ide uppräknade årtalen, eftersom Älfsborgs lösen uttogs 1571 enligt historiska källor.]
Olof måste ha dött eller lämnat hemmanet 1574, ty tionden för detta år levererades på våren 1575 aven Nils. År 1574 hade varit ett dåligt skördeår och Nils kunde endast leverera 1/2 skäppa råg och lika mycket korn. Han brukade Lilla Ebbehult endast en kort tid, ty 1580 hette brukaren Pavel Håkansson, som i sin tur 1586 hade efterträtts av Erik Olsson, som var knekt i Abraham Nilssons fänika. Det var han fortfarande 1590, men 1591 brukades Lilla Ebbehult av”Enckan i Ebbehult”. Hur länge hon brukade hemmanet är obekant. I 159? års tiondelängd heter brukaren Håkan Svensson och i 1598 års räkenskap ”Dauid”. I 1600 års fogderäkenskap heter brukaren Anund och han var kvar 1601, då d.s.k. rumpeskatten togs ut. Han deklarerade då för 1 par oxar, 2 kor, säd till 2 tunnor. Det var samma tillgångar, som Karl Hermodsson deklarerade för Stora Ebbehult.
Under de följande åren växlade brukarna ofta. 1604 hette brukaren Gumme, knekt i Sven Ebbessons fänika, 1606 var brukaren en annan knekt, Jöns Börjesson. När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas fanns 2 brukare i Lilla Ebbehult: Nils och Hemming, som tillsammans betalade 4 koppardaler. Dessa två brukade Lilla Ebbe-hult ett par decennier. Nils Nilsson var bland de bönder, som 1617 gick i borgen för den beryktade Olof Carlsson i Stora Ebbehult, att denne icke var mördare. Under de följande åren var Nils Nilsson officiellt brukare avhemmanetmen Hemming måste ha funnits kvar för att 1628 dyka upp i mantalslängden. Till dess står Nils Nilsson ensam. 1623 nämnes som nyutskriven knekt i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente Ingeld Nilsson, som väl var broder eller son till Nils Nilsson. 1625 nämnes Nils Nilsson nyutskriven knekt. Hans tillgångar var: utsäde-3 tunnor, 1 oxe, 2 stutar, 4 kor och 2 kvigor. I mantalslängden 1628 förekommer tre namn under Lilla Ebbehult: Hemming, som har 2 tunnor utsäde, 2 kor och 2 kvigor, Nils, som har 2 tunnor utsäde, 1 ko och 1 kviga, Håkan Brorsson, som har 2 kor. Följande år var ett nödår, som emellertid tycks ha drabbat Lilla Ebbehult ganska litet, eftersom hemmanet ej är medtaget på den långa listan över ödeshemman. Men enligt jordeboken hade en Måns i Ebbehult upptagit Ebbehult ”på frihet”, dvs mot att slippa avrad under några år. I 1633 års mantalslängd

dyker ånyo Hemming upp. Han har 2 tunnor utsäde, 2 kor, 1 kviga, 1 får och 1
lamm. I samma längd nämnes även Jöns,som hade 2 kor och Walborg, som hade 1 ungsto, 2 kor, 4 får, 2 lamm och 2 ungsvin. Hon hade tydligen de flesta tillgångarna. Var hon kanske Nils’ änka? I jordeboken församma år förekommer Hemming, Per Eriksson, änkan och Bengt. Det fanns alltså fyra brukare i Lilla Ebbehult.
Alla de nu nämnda hade försvunnit, när 1641 års mantalslängd gjordes upp. I denna saknas Lilla Ebbehult, men avkyrkoräkenskaperna framgår, att det fanns åtminstone 2 brukare: Elias och Gudmund. Under namnet Gumme återfinns den senare 1644. Lilla Ebbehult räknas då som ett helt hemman. 1649 och 1650 heter brukaren Joen Persson, men 1654 fick Erich Mattzon i Ebbehult hemmanet på frihet till 1659, därför att det drabbats av den stora skogsbranden 1652. 1655 var brukarna två: Nils Gummesson, säkerligen son till ovan omtalade Gumme, och Erich Mattzon. Erich Mattzon brukade Lilla Ebbehult ännu i 1669 års mantalslängd. I kyrkoräkenskaperna förekommer han ännu 1672. I dem förekommer också andra namn: Lars, Hemming och Erland. Den senare stårsom ensam brukare i 1682 års jordebok. I denna står antecknat, att Lilla Ebbehult d. 25 febr. 1660 förmedlats till ett halvt hemman. Erland, som hette Persson i efternamn, erlade varje år i avrad 2 öre 18 penningar, 9 öre 6 penningar i städjepenningar, 24 öre i fodernötspengar, 4 skäppormalt, 1/2 lispund smör, 4 dagsverken, fodring för 6 årliga hästar, värderat till 1 öre 16 penningar och fodring för 2 konungshästar, värderat till 12 öre 14 penningar. Totalt värderades avraden till 6 dlr 27 öre 21 penningar. Samma värdering av hemmanet bibehölls 1686, då emellertid brukaren hette Olof Pehrsson. I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett officiellt faktum. Lilla Ebbehult räknas nu som 3/4 hemman och brukades avOluf Persson 3/8, Erland 3/16 och Daniel 1/16. Avradens värde var nedsatt till 5 dlr 5 öre 12 penningar.
I 1717 års mantalslängd är Lilla Ebbehult värderat till 3/4 mtl och var delat mellan 3 ägare: Anders Carlsson brukade 1/4, Pär Carlsson 1/4 och Daniel Jonsson 1/4.
I den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740, alltså i huvudsak 1730-talet upptages följande tre ägare: Daniel Jonsson med hustru Kerstin, Per Carlsson med hustru Elin och Per Danielsson med hustru Elin. Av röstlängden 1740 framgår, att Lilla Ebbehult nu var delatmellan Per Carlsson 3/8, Oluf Danielsson 3/16 och Pär

Danielsson 3/16. I husförhörslängden för åren 1749-1754 upptages de båda bröderna Danielsson och Carl Persson. Denne var son till Pär Carlsson och uppges vara 26 år, medan Danielssönerna uppges vara 43 resp. 42 år gamla.
I husförhörslängden för den långa tidrymden 1755-1788 upptages till en början 4 brukare: Per Carlsson med hustru Sissela, Per Danielsson med hustru Elin Månsdotter, Olof Danielsson med hustru Ingjärd Carlsdotter och Carl Persson med hustru Elin Persdotter. Senare under perioden tillkom Daniel Persson, f. 1750, med hustru Caisa Johansdotter och dottern Stina, född 1785, Olof Persson, f. 1754 och Gumme Persson, f. 1778 med hustru Marja Svensdotter. Johan Persson var född 1745 och hans hustru Brita 1756. De senare fick 5 barn: Peter 1773, Maria 1775, Peter, Stina och Jonas, den senare 1785, de två föregående utan födelseår. Dessutom kom en brukare Eric Axelsson med hustru Ingrid Håkansdotter, f. 1762 och barnen Maria, f. 1783 och Jonas, f. 1786. Båtsmannen för Lilla Ebbehult hette dessa år Nils Månsson Svala, f. 1741. Han var gift och hade 6 barn.
Under åren 1782-1801 fanns det 4 bönder på hemmanet. Carl Persson var nu undantagsman. Hans hustru Elin Persdotter avled 1802. Gården hade övertagits av Olof Persson, f. 1754 och 1780 gift med Elin Carlsdotter, f. 1758. De fick 1787 sonen Peter. Carl Perssons son Olof Carlsson brukade den fjärde gården. Hans hustru Brita Stina Jacobsdotter dog 1790, varefter Olof Carlsson 1801 gifte om sig med Maria Jonsdotter, f. 1762. Daniel Persson och Caisa Johansdotter hade tre barn: Peter, f. 1791, Maria, f. 1795 och Jonas, f. 1796. Gumme Persson och Maria Svensdotter hade också 3 barn: Peter, f. 1777, Nils, f. 1780 och Caisa, f. 1786.
Underåren 1801-1815 tog Olof Persson, Daniel Persson och Gumme Persson undantag. Olof Persson efterträddes av sonen Peter Olofsson, f. 1787. Daniel Persson efterträddes avsonen Petter Danielsson, född 1791, som gifte sig med Stina Håkansdotter, född 1794. Gumme Persson efterträddes avsonen Peter Gummesson, född 1776. Han ingick äktenskap med Stina Petersdotter, f. 1783. De fick 1811 sonen Jonas och 1812 dottern Caisa. Den fjärde gården brukades av Olof Carlsson, f. 1755, och Maria Jonsdotter, f. 1759. Båtsman var Daniel Hultman, f. 1788. Dessutom bodde änkorna Maria Olofsdotter och Stina Persdotter på ägorna.

Under perioden 1815-1821 tog Olof Carlsson och Maria Jonsdotter undantag av brukaren Jonas Andersson, f. 1796 och hans hustru Annica Persdotter. Hemmans-delen var på 3/16 mtl. På nästa gård på 3/16 mtl satt Peter Gummesson och hans hustru Stina Petersdotter. De fick 1817 sonen Olof och 1820 sonen Peter Johan och hade därmed 4 barn. Den tredje gården på 3/16 mtl ägdes av Peter Danielsson och Stina Håkansdotter. De fick 1816 dottern Lena och 1818 dottern Maria och hade därmed tre barn. På gården bodde undantagsänkan Caisa Johansdotter, f. 1760. På den fjärde gården på 3/16 mtl blev Olof Persson undantagsman. Gården övergick till Peter Olofsson, som bodde i Norra Otteskruf. Gumme Persson bodde på gården som undantagsman. Båtsmannen Daniel Hultman flyttade med hustru och dotter till Olofsbo.
Under åren 1821-1829 skedde flera förändringar i Lilla Ebbehult. Olof Carlsson och Maria Jonsdotter avled båda 1828. Jonas Andersson vigdes 1827 vid Annica Persdotter. De fick 1828 dottern Christina. Peter Gummesson tog undantag avsonen Peter Johan Petersson och Christina Jonsdotter. Peter Danielsson och Stina Håkansdotter fick fram till 1830 fem barn: Brita Stina 1822, Peter 1824, Gustaf 1825, Fredrica 1828 och Caisa Lena 1830. 3/16 mtl ägdes av Jonas Danielsson, f. 1798 och Lovisa Svensdotter, f. 1805. De fick en son Peter. Peter Petersson, f. 1810, och Brita Svensdotter, f. 1812, ägde 3/16 mtl. Peter Olofsson bodde fortfarande i Norra Otteskruf. Olof Persson och Elin Carlsdotter hade fortfarande undantag. En torpare fanns nu på ägorna: Johan Fredrik Svensson, f. 1810 och gift med Brita Stina Petersdotter, f. 1811. Båtsmannen hette Anders Hultman.
På 1830-talet avstod brukaren Jonas Andersson från gården och köpte torp i Olsbo. Petter Gummesson och Stina Pettersdotter tog undantag. Deras äldste son Jonas blev bonde i Käringskruf, varför gården övergick till Petter Johan Petersson, f. 1820 och gift med Christina Jonsdotter, f. 1818. Petter Danielsson och Stina Håkansdotter tog också undantag. De fick på 1830-talet ytterligare 2 barn: Catharina 1832 och Carl Johan 1835. Olof Persson och hans hustru Elin Carlsdotter avled 1833 resp. 1841. 3/16 mtl brukades alltjämt avJonas Danielsson och Lovisa Svensdotter. De fick på 1830-talet 4 barn: Peter 1833, Johan och Carolina, tvillingar, 1836 och Johannes 1840. Peter Petersson och Brita Svensdotter brukade 3/8 mtl. De fick på 1830-talet 3 barn: Peter

Ludvig 1833, Carolina 1835 och Carl Johan 1838. Som båtsman inflyttade 1832 Anders Jonsson Hultman, född i Ljungbyoch 1837 gift med Christina Jonsdotter från Fridlefstad.
På 1840-talet bodde 20 män och 19 kvinnor i Lilla Ebbehult. Peter Petersson, som här uppges vara född i Norra Otteskruf 1810, och hans hustru Brita Svensdotter från Ramsjö fick på 1840-talet ytterligare 3 barn: Gustaf Elis 1842, Emma Christina 1845 och Wendla 1850. 3/16 mtl brukades av Peter Johan Petersson och Christina Jonsdotter. De fick också 3 barn på 1840-talet: Helena 1842, Wendla Gustafva 1845 och Stina Charlotta 1850. Jonas Danielsson och Lovisa Svensdotter fick 3 barn på 1840-talet: Johanna 1840, Carl Fredrik 1843 och Emma Mathilda 1847. Som båtsman inflyttade 1850 Carl Johan August Petersson Hultman, född i S. Björnahult 1830. Han kom närmast från Stora Idehult. Torpare var nu Johan Fredrik Andersson, född i Mellan-Agebo 1806. Han var gift och hade 7 barn.
Vi går fram till 1860-talet. 3/16 mtl brukades nu avPeter Johan Petersson och Christina Jonsdotter. De fick på 1850-talet ytterligare 2 barn: Pehr August 1851 och Ida Johanna 1855. Nästa 3/16 mtl ägdes först av Peter Jonsson, f. 1833, och därefter av Johannes Olofsson, f. 1836 och 1859 gift med Emma Helena Jonsdotter, f. 1837. De fick 3 barn: Ida Josephina 1860, Helena Augusta 1860 och Carl Gottfrid 1865. Johannes Olofsson sålde 1870 gården till Franz Petersson i Käringskruf. Nästa 3/16 mtl ägdes först av Olaus Gustafsson, f. 1835 och gift med Anna Christina Johans-dotter, f. 1837. De hade 3 barn. Familjen flyttade 1863 till Vissefjärda, varpå gården delades i två på vardera 3/32 mtl. Den ena gården övertogs av Gustaf Andersson, f. 1833 och 1863 gift med Emma Gustafva Andersdotter, f. 1843. De fick 3 barn: Per Anton 1865, Hulda Sophia 1868 och Alma Rosalie 1870. Den andra gården på 3/32 mtl övertogs av Gustaf Johansson från Södra Svalehult, f. 1840 och 1863 gift med Fredrika Håkansdotter från Södra Otteskruf, f. 1842. De fick 3 barn: Amanda Gustafva 1864, Ida Mathilda 1866 och Emilia Charlotta 1869. Ännu en gård på 3/16 mtl övertogs 1862 avJohan Johansson, f. 1839, som samma år gifte sig med Emma Christina Gustafsdotter, f. 1841. De fick 2 barn: Amandus Gottfrid 1866 och Hulda Josephina 1869. På ägorna bodde bl.a. småskoleläraren August Krantz, som var född 1849 i Älmeboda och gift med Christina Gustafsdotter, f. 1844. Krantz kom 1870 från Långasjö. Hans

verksamhet i Madesjö varade endast till 1872, då han emigrerade till USA. Båtsman var Jonas Peter Carlsson Hultman, f. 1835 i Hälleberga. Han var gift och hade 3 barn. Torpare var Peter Jonsson, f. 1833 och inflyttad 1862. Han var gift och hade en son. Torpare var också Johannes Jonsson, f. 1828 och gift. Dessutom bodde flera undantagsänkor och arbetskarlar på ägorna.
Under 1870-talet tog Peter Johan Petersson och Christina Jonsdotter undantag. Deras äldsta dotter Stina Charlotta blev1871 gift i Norra Persmåla. Äldste sonen Per August Petersson, som var född 1851 gifte sig 1879 med Wendla Charlotta Andersson, f. 1854, och övertog gården på 3/16 mtl. De fick 188? dottern Hilma Josefina Charlotta. FrantzPeterssons i Käringskruf son Carl Jacob Frantzon, f. 1849, övertog 1879 3/16 mtl. Han var gift med Ida Augusta Israelsdotter, f. 1853. De fick 4 barn: Johan Ernst Gottfrid 1872, Agnes Viktoria 1874, Emilia Augusta 1876 och Carl Fabian 1878. På den ena gården på 3/32 mtl emigrerade 1873 Gustaf Andersson med hustru och 3 barn till USA. Gården köptes avJohan Johansson på en annan gård på 3/32 mtl,som därefter sålde den till August Otto Johansson Lindholm, f. 1841 i Lenhofda och 1875 gift med Clara Mathilda Petersdotter, f. 1855, från Kroksjö. De fick 1878 dottern Ida Theresia och 1880 dottern Klara SallyChristina. På nästa gård på 3/32 mtl satt fortfarande Gustaf Johansson och Fredrika Håkansdotter. De fick ytterligare 3 barn på 1870-talet: Carl Algot 1873, Alma Dorothea 1874 och Pehr Viktor Herman 1878. Den ovan nämnde Johan Johansson var född 1839 och gift med Emma Christina Gustafsdotter, f. 1841. De fick 6 barn: Amandus Gottfrid 1866, Hulda Josephina 1869, Anna Mathilda 1872, Ida Augusta Viktoria 1874, Carl Johan Viktor 1876 och Axel Robert Konrad 1878. Torpare var Johannes Jonsson och Peter Jonsson. Båtsman var Josef Nilsson Hultman, f. 1854, som tillträdde 1877 och då kom från St. Agebo. Avskedade båtsmannen Jonas Peter Carlsson Hultman bodde kvar med hustru och 4 barn. Skomakaren Johan Elof Petersson var född 1846 och gift med Johanna Petersdotter, f. 1839. De hade 3 barn. Skräddaren Carl Jonsson var född 1839 och gift med Mathilda Andersdotter Sjöberg, f. 1844. De hade en dotter. Utom de nu nämnda bodde flera arbetskarlar och undantagsänkor på ägorna. Skollärare August Krantzemigrerade 1872 till USA, sedan han blivit arbetslös på grund avskolväsendets omorganisation i Madesjö.

På 1880-talet ägdes 3/16 mtl av Per August Petersson, f. 1851 och Wendla Charlotta Andersdotter, f. 1854. De fick mellan 1880 och 1890 sex barn: Helena Josefina Charlotta 1880, Gunhild Matilda 1882, Josef 1883, Hildur Annette 1885, Johan 1888 och Ingrid Edit Kristina 1890. Carl Jacob Frantzon sålde 1885 sina 3/16 mtl till P.E. Olsson i Nybro och flyttade till Kalmar. Efterträdare på gården blev Anders Andersson från Lilla Harrie i Malmöhus län, född 1859 och 188? gift med Amanda Charlotta Jonsson, f. 1863 i Madesjö. Dottern Elna Maria föddes 1890. På 3/32 mtl fick August Lindholm och Clara Matilda Petersdotter ytterligare 2 barn: Karl Ernst Fabian 1886 och Ester Hillevi Marie 1891. På den andra gården på 3/32 mtl satt fortfarande Gustaf Johansson och Fredrika Håkansdotter. De fick 1885 sitt sjunde barn, Anna Edit Antonia. På 3/16 mtl flyttade Johan Johansson med hustru och 7 barn 1881 till Stora Ebbehult. Efterträdare blevPeter August Svensson, född 1843 i Oskars socken och gift med Stina Lena Gustafsdotter från Oskar, född 1840. Hon medförde sonen Karl, född 1882. Undantagsmannen Peter Johan Petersson avled 1889 liksom hustrun Kristina Jonsdotter. Dottern Ida Johanna flyttade 1883 till Karlslunda. Torparen Peter Jonsson avled 1889, men det fanns fortfarande 2 torpare: Johannes Jonsson och 1884
inflyttade Gustaf Olsson Säf, f. 1822. Han var gift och hade 5 barn. Skomakaren Johan Elof Petersson flyttade 1887 och skräddaren Carl Jonsson avled 1881. Ny i Lilla Ebbehult var glashandlaren Johan August Israelsson, född 1838 i Algutsboda och gift med Mathilda Petersson, f. 1839 i Madesjö. De hade 6 barn. Slaktaren Anton Petersson, som var född 1860 i Mortorp, flyttade 1890 tillbaka dit. Båtsmannen Josef Nilsson Hultman och f. båtsmannen Jonas Peter Carlsson Hultman bodde kvar på ägorna. Under åren 1891-1896 fick Per August Petersson ytterligare ett barn. Sonen Karl Gunnar föddes 1892. Det fanns därefter 7 barn i familjen.
Anders Andersson och Amanda Charlotta Jonsson fick ytterligare 3 barn: Elin Gunhild Ingeborg 1892, Hans Gunnar 1894 och Anders Erik Ragnar 1895. August Otto Lindholm och Gustaf Johansson brukade alltjämt sina gårdar på 3/32 mtl. Två av Gustaf Johanssons barn emigrerade till USA: äldsta dottern Ida Mathilda som kallade sig Holtzemigrerade 1891 och Carl Algot 1893. En äldre dotter Amanda Gustafva Holtz flyttade 1892 till Glafva i Värmland. Peter August Svenssons hustru Stina Lena Gustafsdotter hade en son i sitt första gifte. Han hette Karl, f. 1872. Han emigrerade till USA 1892, men kom hem 1893 för att 1894 flytta till Oskars socken. Det fanns nu 5

gårdar i Lilla Ebbehult. Tre var på 3/16 mtl och två på 3/32 mtl. Torparen Johannes Jonsson avled 1892. Torparen Gustaf Säf kallas nu jordägare. Han avled 1893 och hustrun Johanna Sofia Petersdotter 1895. Dottern Alma Josefina Gustafsson, f. 1877, emigrerade 1894 till USA. De båda båtsmännen och glashandlaren bodde kvar på ägorna. Så gjorde ett par änkor: Mathilda Sjöberg och Anna Maria Gustafsdotter liksom flera arbetarefamiljer.
Laga skifte skedde i Lilla Ebbehult 1827. Sammanlagt emigrerade 27 personer från Lilla Ebbehultmellan 1858 och 1914. Avdessa emigrerade en till Lybeck, en till Norge och resten till USA. Bland dem kan nämnas att 1889 utvandrade hustru Kristina Svensson med 2 söner och 2 döttrar, inalles 5 personer. Redan 1873 emigrerade hemmansägaren Gustaf Andersson med hustru och 3 barn till USA. I övrigt är det drängar och pigor, hemmasöner och arbetare som sökte lyckan utomlands