Örsjö – NYBROKUNSKAP

Lästips: Stina Rhudin: Minnesbilder från Örsjö järnvägsstation i Hembygdskrönikan 2002 s 167.

Lästips: Birger Lindholm: Örsjö järnvägsstation under 140 år i Hembygdskrönikan 2015 s 48.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Örsjö betyder ”grussjön”. Bebyggelsen på de 3 hemman, som senare kom att kallas Norra, Mellan- och Södra Örsjö är säkert gammal, kanske den äldsta inom bygden. Hemmanen har alltid jämte Kolfly utgjort centrum inom Kolfly fjärding. I den äldsta skriftliga källan, 1533 års lista över ”gärden”, förekommer redan tre hemman. De brukades av Peder Swensson, Oloff Biörnsson och Inge Joensson. Möjligen motsvarade ordningen den mellan Norra, Mellan- och Södra Örsjö. Två år senare eller 1535 erlade ”Per Suensson i Örsiöö” en oxe i städsleöre. Han hade brukat hemmanet minst 6 år och måste förnya arrendet från kronan. I 1539 års fogderäken-skaper nämnes först ”Per Suensson i Örsiö”. Han skall erlägga fodring för 2 hästar, ett lispund smör, en spann malt, ett öre och en packe näver. Det var en ganska stor avrad och vittnade om att hemmanet ansågs gott. Oloff Biörnsson erlade också fodring för 2 hästar, 1 lispund smör, 2 skäppor malt och ett öre. Han slapp undan med en skäppa malt mindre än Per Svensson. Om Inge Jonssons hemman är antecknat, att det var förlänt till Tyke Persson, vem nu denne kan ha varit. Det innebar, att Inge Jonsson levererade sin avrad till förläningstagaren. Han slapp fodring men betalade 1 lispund smör, 2 skäppor malt och ett öre.

I 1541-1542 års fogderäkenskaper hade avraden avsevärt höjts. Den var nu för Peder Svensson 5 fyrkar i stället för 1 öre, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver och 3 dagsverken. För Olof Björnsson var avraden nu 5 fyrkar, 2 skäppor malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver och 3 dagsverken. Inge Jonssons avrad var lika med Olof Björnssons. Denna höjning av avraden var en av anledningarna till dackefejden. Särskilt var det höjningen av fodringen till 2 foder-hästar och 4 fogdehästar och dess inlösen med 3 öre per häst som ökade missnöjet.

Efter dackefejdens slut värvade Gustav Vasa dackesympatisörer till en nationell svensk arme. Från Örsjöhemmanen nämnes i den första kontingenten knektar ”Giöte Andersson i Örsiö”, som i städsla fick 3 mark. Han är medtagen i 1545 års fogde-räkenskaper. I samma grupp fanns Joen Gertornsson i Södra Bondetorp, som torde ha varit Nils Dackes svåger. Inge Jonsson hade nu efterträtts av Abraham Svensson, som 1547 efterträtts av Abraham Börjesson. En son till denne, Bengt Abbe, värvades 1553 till knekt och fick i städsla 2 alnar grönt brabanttyg. Hans rotemästare var Hermod i Ebbehult. 1556 hade Olof Björnssons och Abraham Börjessons maltavrad höjts från 2 skäppor till 1 spann = 3 skäppor. 1561 hette brukarna Per Eriksson, Olof Björnsson och Abbe Birgersson. Maltavraden för alla tre var nu 5 skäppor och dags-verkena 4. Allt detta visar, att Örsjöhemmanen ansågs som utmärkta av kronan. Ett annat mått på dem var storleken av levererad tiondespannmål 1565. Abraham Birgersson levererade 4 skäppor råg och 2 skäppor korn, Gudmund 3½ skäppa av vardera sädesslaget och Per 4 skäppor råg och 4½ skäppa korn. Goda skördar på alla tre hemmanen.

1569 års fogderäkenskaper upptager ”Per i Örsjö, Birger Matsson, ibm, och Birger Abbe, ibm”. När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas, baserades den på böndernas av sockenprästen bestyrkta självdeklarationer. I Örsjö fanns nu följande tre hemmansbrukare: ”Per i Örsiöö” deklarerade följande tillgångar: silver-16 lod, koppar-12 lispund, oxar-4, kor-8, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, kalvar-2, får-8, svin-12, hästar för 20 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev silver-1 lod, penningar 23 mark 3 öre. ”Gudmund, ibm” deklarerade: silver-25 lod, koppar-2 lispund, oxar-7, fyraårsungnöt-1, kor-12, treårsungnöt-2, kalvar-4, får-12, svin-12, hästar för 15 mark. Bidrag: 2 lod silver, 31½ mark. ”Bijrge, ibm”: silver-2 lod, koppar-1 lispund, oxar-3, kor-14, treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-1, får-8, svin-4, hästar för 15 mark. Hans skatt blev 24 mark 6 öre. Man förvånas över den rikedom som fanns hos de tre brukarna av Örsjöhemmanen. De stod nästan i en klass för sig i Madesjö!

I 1573 års tiondelängd är brukarnas namn: Per Erichsson i Örsiöö, Gudmund Matzson, ibm, och Bijrger Abbe, ibm. Den sistnämnde var 1574 fjärdingsman för Kolfly fjärding och därmed befriad från dagsverken.

Enligt fogderäkenskaperna 1590 brukades ett hemman i Örsjö nu av ”Suenn Persson”, tydligen en son till tidigare nämnde Per i Örsjö. Det andra hemmanet brukades nu av ”Enkian, ibm”. Hon var tydligen Gudmunds efterleverska. På det tredje hemmanet satt fortfarande Birger Abrahamsson, som alltjämt var fjärdingsman. Deras tionde var respektive 3 skäppor råg och lika mycket korn för Sven och änkan samt 5 skäppor råg och 4 skäppor korn för Birger. Alla tre stod sig fortfarande gott!

1601 utskrevs en extra skatt. Den har fått namnet ”rumpeskatten” eftersom den var på antalet husdjur. Till grund lades en självdeklaration, bestyrkt av kyrkoherden Jacob Johannis. Brukarna på Örsjöhemmanen hade följande tillgångar: ”Enkian i Örsjiö”: häst-1, oxar-1 par, kor-4, säd-4 tunnor, Nils Gertornsson, ibm: häst-1, oxar-1 par, kor-4, sto-1, säd-4 tunnor, Gumme Birgersson: häst-1, oxar-1 par, kor-6, säd-4 tunnor. Tiderna var sämre nu än några årtionden tidigare! Birger Abrahamsson är fortfarande upptagen som fjärdingsman i 1602 års jordebok.

1610 var ett halvt hemman i Örsjö anslaget till knekten ”Anders i Örsjö”. Denne brukade 1612 ett halvt hemman sannolikt i Norra Örsjö. Hans avrad var 15 penningar, städslepenningar-1 mark, fodernötspenningar-1½ mark, korn-½ skäppa, malt-2 skäppor, näver-½ packe, dagsverken-2 och fodring för 3 hästar. Den slapp han att betala när kriget bröt ut. Det andra hemmanet brukades 1612 av Joen. Det värderades som ett helt hemman. Dess avrad var 1 öre 6 penningar, städsleöre -1 mark, fodernötspenningar-3 mark, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, lin-1 kleff, dagsverken-4 och fodring för 6 hästar. Det tredje hemmanet brukades 1612 av ingen. Det betecknas i fogderäkenskaperna ”Crono-½ Örsjö-öde ½”. Räntan var avkortad.

När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas, fanns det 4 brukare av hemmanen i Örsjö. Måns i Örsjö var gift och betalade 3 silverdaler till Älfsborgs lösen. Arfued Jönsson var också gift och hade en dräng och en piga. Han betalade 5¼ dlr silvermynt. Det tredje hemmanet var delat mellan 2 brukare: Gumme den äldre var gift och hade en dräng. Han betalade 2 dlr kopparmynt och 1½ dlr silvermynt. Gumme den yngre var också gift och betalade 2 dlr kopparmynt. Längden över Älfsborgs lösen är under-skriven av kyrkoherden Petrus Magni och kyrkans nämnd, i vilken ingick Gumme i Örsjö. Det var väl den äldre Gumme. Han hette Gumme Birgersson och var tydligen son till Birger Abrahamsson. I jordeboken 1613 var alla tre Örsjöhemmanen ”förmedlade” till ¼ hemman. De var dessutom förklarade för ”ödeshemman”, vilket innebar, att brukarna ej förmått leverera sin avrad, trots dess reducering.

1620 uttogs en ny extraskatt, den s.k. boskapspenningen, grundad på självdekla-rationer. De tre Örsjöhemmanen brukades nu av Måns, Pär och Gudmund eller Gumme, med tillnamnet Birgersson. Måns’ tillgångar var: säd-7 tunnor, sto-1, oxar-4, stutar-3, kor-8, kvigor-5, tjur-1, ungnöt-2, får-6, lamm-7, svin-6 och ungsvin-7. Dessa tillgångar renderade honom en skatt på 4 dlr 5½ öre. Pärs tillgångar var: säd-7 tunnor, svedjeråg-1 tunna, häst-1, oxar-2, stutar-2, kor-4, kvigor-6, ungnöt-5, får-8, lamm-5, getter-9, unga getter-4, svin-2, ungsvin-4. Hans skatt blev 3 dlr 14 öre 22 penningar. Gummes tillgångar var: säd-8 tunnor, svedjeråg-2 tunnor, häst-1, sto-1, ungsto-1, oxar-4, stutar-2, kor-9, kvigor-3, tjur-1, ungnöt-4, får-12, lamm-6, svin-2, ungsvin-2. Skatten blev 3 dlr 17 öre. Alla tre Örsjöbönderna torde ha räknats bland de rikaste i hela socknen. Säkerligen fanns det flera brukare på hemmanens ägor, men de ovannämnda var de officiella brukarna. Redan i tiondelängden 1622 var Gumme ersatt av en Inge, som hette Inge Gummesson och var en son. 1624 kallas ”Per i Örsiö” fjärdingsman och slipper därigenom 4 dagsverken.

Följande år har en förändring inträtt. I stället för Per brukas den mellersta gården av Truls Skräddare. Han deltog i den raid, som Sven Håkansson annandag påsk 1624 gjorde mot Jon Stims anhängare i Köl och blev därvid skottskadad och fick 1625 ett kungligt brev som gav honom skattefrihet ”på behaglig tid” och rätt att hålla en dräng som var fri från utskrivning – säkerligen en uppskattad förmån! Följande år var Inge Gummesson fjärdingsman. Per var sannolikt död. I kvarntullsmantalslängden 1625-1627 upptages Inge i Örsjö och Gumme, ibm, till en kvarntull som för vardera uppgick till 6 öre 6 penningar. De hade var sin kvarn. Sannolikt var de far och son. Därpå tyder mantalslängden 1628. I den upptages fyra brukare i Örsjö. Måns hade 5 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 1 ungsto, 6 kor, 2 kvigor, 2 får, 3 lamm, 1 svin, 6 ungsvin. Nils hade 6 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 1 sto, 7 kor, 1 kviga, 4 får, 4 lamm, 1 svin, 3 ungsvin. Inge Gudmundsson hade 3½ tunna säd, ½ tunna svedjeråg, 7 kor, 1 kviga, 3 får, 6 lamm, 3 svin, 2 ungsvin. Gudmund Birgersson hade 3½ tunna säd, ½ tunna svedjeråg, 2 ston, 7 kor, 2 kvigor, 8 får, 6 lamm, 2 svin. Tydligen hade far och son delat på hemmanet och tagit hälften var.

Det var hårda tider i slutet av 1620-talet. Antalet s.k. ödeshemman var stort, dvs hemman, vars brukare inte förmådde utgöra sin avrad. För att hjälpa dem beviljades de ”frihet” på ett visst antal år. Enligt 1633 års jordebok brukades alla tre Örsjö-hemmanen på frihet, dvs befrielse från avrad under några år. Enligt mantalslängden för samma år hade de följande tillgångar. Måns hade 3½ tunna säd, 1 oxe, 3 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 5 får, 3 lamm, 3 ungsvin. Per Sånesson eller Svensson: 5½ tunna säd, 1 ungsto, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm, 3 ungsvin. Gumme: 5 tunnor säd, 1 ungsto, 2 stutar, 4 får, 1 lamm, 3 ungsvin.

Två år senare brukades fortfarande alla tre hemmanen på frihet. Måns hade nu efterträtts av Sven, som väl var en son. Men det fanns flera brukare än som med-tagits i de officiella handlingarna. Det visade sig i 1641 års mantalslängd, i vilken icke mindre än 6 brukare medtagits. De hade sannolikt funnits där förut men ej medtagits i mantalslängden. ”Per Swensson i Örsiö” var gift och hade en häst, ett föl, fyra stutar, åtta kor, fyra kvigor, fyra får, tre lamm och sex tunnor utsäde. ”Enkan Kerstin, ibm” hade ett föl, två stutar, fyra kor, två kvigor, två får, ett lamm, två ungsvin och tre tunnor utsäde. Hon var väl Svens änka och Per Svensson var väl hennes son. Nils Håkansson var gift. Han hade ett föl, två stutar, tre kor, två kvigor, fyra får, ett ungsvin och tre tunnor utsäde. ”Swen i Örsiö” var också gift. Han hade två kor och en kviga. ”Gumme, ibidem” var gift och hade en piga. Han ägde ett sto, fyra stutar, fyra kor, två kvigor, fem får, tre lamm, två bockar, sex getter, fem unggetter, fyra ungsvin och sju tunnor utsäde. Per i Örsjö har som medlem av kyrkans nämnd undertecknat mantalslängden.

I 1644 års mantalslängd upptages sex brukare: Per Svensson, som anges bruka ett helt hemman, sannolikt Norra Örsjö, änkan, Nils och Sven, som tillsammans brukar ett hemman och Gumme och Jon, som brukar ett hemman, sannolikt Södra Örsjö. 1649 hade de officiella brukarnas antal minskat till 4. De hette Nils och Jöns, som tillsammans brukade ett hemman, Per Svensson och Anders, som brukade var sitt hemman. 1650 var situationen densamma, men Jöns hade nu en son mantalsskriven på hemmanet. 1652 drabbades Anders i Örsjö av den stora skogsbranden och blev som en följd därav befriad från skatt t.o.m. 1658. Per Svensson fick frihet t.o.m. 1655. Han hade tydligen ej drabbats lika hårt som Anders. I 1655 års mantalslängd är brukarnas namn desamma men 1660 heter brukarna Anders i Örsiöö, Per Andersson i samma gård, Trulls i Örsiöö, Måns i samma gård, Bror Stensson. 1668 heter brukarna ”Änkian i Öhrsiö, Måns son, Jöns i samma gård, Per Swensson, ibm, och Stephan i samma gård, Änkian, ibm, Ingemunds son, Truls i samma gård.” Måns änka brukade alltså en gård med hjälp av sonen Jöns, Per Svensson och Stephan brukade ett hemman, Ingemunds änka brukade en gård med hjälp av Truls. Per Svensson har som medlem av kyrkans nämnd underskrivit mantalslängden för år 1668. I 1669 års längd finns 6 brukare upptagna: Änkian i Örssiö, Jöns i s. gård, Pär Swensson och Staffan i s. gård, Änkian, ibm, Truls i s. gård. Tre hemman med två brukare … [resten av meningen saknas].

I 1682 års jordebok upptages endast 3 brukare. Anders’ årliga avrad anges till 8 dlr 12 öre 19 penningar. Han brukade ett helt hemman, som förklarades ”behållet” dvs skattemässigt oförändrat. Nästa hemman förklaras 1661 ha blivit ”förmedlat” till ¼ hemman ”uti visst och ovisst”, dvs reducerat till ¼. Brukaren hette 1682 Joen. Det tredje hemmanets brukare hette Jöns. Det förklarades ”behållet”. I 1686 års jordebok uppges brukarnas efternamn. De hette Jon Pehrsson, Jöns Månsson och Anders Mattsson. Var och en brukade ett helt hemman och ”förmedlingen” av det ena var nu således upphävd. Alla hade en avrad på 8 dlr 12 öre 17 penningar.

I 1697 års kvarnkommissions protokoll nämnes endast de brukare i Örsjö, som hade egen kvarn. Det heter: ”1 Öhrsiö. Anders tillförende kunnat hielpa andra med mälld men i åhr intet, effter dess damb af Floden är uthfluten. Mjölkvarn. Skatt 8 öre.” ”Samma gård: Ingemund hafver äfven och ensam. Kan åhrligen några tunnor mahla för Tull. Mjölkvarn. Skatt 8 öre.” Ingemund, som ej förekom i 1682 och 1686 års jordeböcker, brukade alltjämt en gård, som han tydligen delade med Anders. Det framgår av 1699 års jordebok, som avslöjar, att det fanns betydligt flera brukare än vad de tidigare jordeböckerna givit vid handen. Nr 158 Örsjö var ett helt hemman. Brukarna var fyra: Anders brukade ¼, gamle Per Andersson ¼, Ingemund ¼ och unge Per Andersson ¼. Nr 159 var också ett helt hemman. Brukarna var två: Oluff Nilsson och Måns Joensson. De brukade var sin halva. Nr 160 Örsjö var på ¾ mtl. Brukarna hette Joen P. och Pehr N. Vardera brukade 3/8 mtl. I 1706-1708 års jordebok är detta hemman anslaget till amiralitetet i Karlskrona, dit den årliga räntan på 8 dlr 28 öre 17 penningar gick.

År 1701 utkom den kungliga förordning, som helt förändrade kronoböndernas ställning. De fick rätt att lösa in sina hemman till skatte, varigenom de fick full äganderätt till dem. Hemmanen kunde i fortsättningen säljas och delas. Det ledde till en omfattande hemmansklyvning. Man kan studera resultatet i Örsjö. Nr 1 Örsjö var 1740 delat mellan 5 brukare eller ägare: Per Andersson ägde ¼, Lars Svensson ¼, Per Olsson ¼, Pers änka 1/8 och Henning Bengtsson 1/8. Örsjö nr 2 var delat mellan 4 ägare: Jon Perssons änka ¼, Nils Håkansson ¼, Jöns Persson ¼ och Sven Svensson ¼. Nr 3 var på ¾ mtl. Det var delat mellan 3 ägare: Börje Jonsson 3/8, Nils Olsson 1/8 och Per Gummesson ¼ mtl.

Södra Möre domböcker ger oss några glimtar från Örsjö under 1720- och 1730-talen. Vid vintertinget 1723 anklagade länsman Wahlsten drängen Lars Persson i Norra Örsjö för att ha gått till H.h. Nattvard utan att först ha deltagit i skriftermålet, en allvarlig förseelse under religionslagstiftningens tid. Ärendet hade anmälts av kyrko-herde Nils Sandberg i en skrivelse till häradsrätten d. 26 februari. Han åberopade därvid kyrkovärden Joen Svensson i Idehult som vittne. Rätten beviljade svarandens begäran om uppskov för att skaffa vittnen. Vid hösttinget inställde sig svaranden och försökte hävda, att han deltagit i skriftermålet. Flera vittnen intygade dock, att så ej varit fallet, bl.a. klockaren Börje Persson. Rätten fann det styrkt att han gått till H.h. Nattvard oskriftad och dömde Lars Persson att böta 100 dlr smt till kyrkan och de fattiga samt att undergå uppenbar kyrkoplikt i Madesjö kyrka. Då han ej kunde betala böterna förvandlades bötesstraffet till avstraffning med 26 par spö, tre slag av vardera paret. Det var ett mycket strängt straff men ett uttryck för den karolinska statskyrkans stränga syn på religionssakerna.

Vid hösttinget 1725 tilltalade Per Håkansson Liten i Norra Örsjö sin hustru Elin Larsdotters f.d. förmyndare Per Gummesson i Östra Bondetorp för att han låtit sin dåvarande myndlings gård 1/8 hemman Brunnsryd ”af andra borttagas”. Hustruns morbror var Jon Eriksson i Idehult. Han hade av förmyndaren satts att bruka Brunns-ryd men hade sålt hemmanet till f.d. länsman Jonas Eriksson utan att först hembjuda gården till släkten. Häradsrätten tog ej ställning och avsade ingen dom i målet.

Vid sommartinget 1729 anklagade länsman Wahlsten Per Andersson i Norra Örsjö för att år 1728 ej besökt kyrkan någon gång och på lång tid ej besökt H.h. Nattvard. Per Andersson visade, att han tre gånger besökt gudstjänsten i Madesjö kyrka och hans hustru den fjärde, då han måste stanna hemma och vakta husen. Anledningen till att han ej besökt H.h. Nattvard var att han låg i tvist med Toresbo åbor, ”varför han tyckt sig till sådant verk ej varit skicklig, så länge processen pågår.” Rätten hade förståelse för hans anförda skäl och frikände honom med förmaning att hädanefter flitigt gå till nattvarden.

Vid hösttinget 1730 anklagade Wahlsten bonden Per Persson i Norra Örsjö ”för det han åtskilliga år skall försummat begå H.h. Nattvard, samt om det heliga sacramentet skall haft överdådigt och försmädeligt tal.” Per Persson erkände inför rätten, att han några år avhållit sig från nattvarden på grund av tvist med sina syskon om arv. Beträffande de utlåtelser om nattvarden han påstods ha haft ”hade han intet vidare sagt än det han i hastighet sig utlåtit för Sandberg.” Dennes brev till tingsrätten av d. 3 maj 1730 upplästes. Av detta framgick, att Per Persson d. 6 mars inställde sig till catechismi förhör i kyrkan, ”som eliest sällan bevistar slika förhör, men nu av fruktan för stockstraff efter så många års gjorda förmaningar sig infann.” Då han vid förhöret frågades om det straff Gud hotar att straffa de syndare med som överträda Guds bud, besynnerligen de som förakta gudstjänsten mm, svarade han sig intet rädas för ”hellwitet”. 2:do frågades vid det 5:te huvudstycket, om Herrens Nattvard ”hwij han tid efter annan försummar att komma till H.N., som ett härligt och kraftigt salighetsmedel är, och var och en kristen bör ju några resor om året, som ock KL. bjuder, begå H.N. eller anses för okristen, der han dock icke sedan A:o 1727 d. 4 stora böndagen begått H.N., fast han ofta förmants i enslighet och fleras närvaro i sakristian. Svarade han därpå sig hava trätor och oenighet med sina bröder om sitt hemman och lade därtill, att de som begå H.N. intet leva bättre än han. Föreställdes honom vidare, att bör han intet så tala om H.N., som den vore skulden till människors ogudaktighet eller hålla det för ett kraftlöst och onödigt salighetsmedel. Svarade: är bäst att var och en svarar för sin ort.” Tingsrätten dömde Per Persson till 50 dlr smt i böter eller i brist på penningar till 14 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt till uppenbar kyrkoplikt. Obs! Han slapp löpa gatlopp!

Vid vintertinget 1736 skedde 2:dra uppbud på 1/8 hemmanet M.-Örsjö för Per Gummesson. Han hade fått gården av sin fader Gumme Svensson d. 10 sept. 1735.
Vid vintertinget 1737 skedde andra uppbud på ¼ kr-sk. hemmanet N. Örsjö för Lars Svensson och hans hustru Karin Joensdotter. De hade köpt gården av hans svärföräldrar Joen Jacobsson och Brita Ingemarsdotter i Säfsjö d. 9 jan. 1737 för 100 dlr smt.

Vid sommartinget 1744 skedde 1:sta uppbud på 1/8 hemmanet i N. Örsjö, som organisten i Madesjö Lars Sjöberg d. 19 maj köpt av änkan Görel Persdotter och hennes dotter Brita Persdotter för 150 dlr smt, varav 140 dlr inbetalats och resterande 10 dlr smt skulle betalas, när Sjöberg fått fastebrev på gården. Härmed inleddes ett gräl, som skulle vara flera år. Vid sommartinget 1745 hade änkan Karin Persdotter instämt Sjöberg med yrkande, att köpet skulle gå tillbaka. Karin Persdotter var dotter till Görel Persdotter och Per Andersson och syster till Brita Persdotter. Hennes yrkande ogillades och vid hösttinget samma år skedde uppbud på gården för Håkan Joensson, som köpt gården av Sjöberg d. 4 dec. 1744 för 200 dlr smt. Eftersom Sjöberg betalat 150 dlr smt gjorde han en god affär. Men tvisten var ej slut. Vid vintertinget 1746 behandlades ett från hösten uppskjutet mål mellan länsmannen Jonas Larsson och Görel Persdotter och Brita Persdotter ”om förövat sabbatsbrott och snatteri hos organisten Sjöberg, då han bodde i Örsjö.” De åtalade nekade till snatteri och förklarade sig. Rätten ålade dem värjemålsed till nästa ting men de infann sig ej och bötfälldes därför. Vid nästa ting på hösten 1746 avlade de eden och frikändes från anklagelsen för snatteri. Men Brita Persdotter gav sig ej. Till sommar-tinget 1748 hade hon instämt Sjöberg för skuldfordran. Hur det målet dömdes vet jag ej. Det blev uppskov.

Till sommartinget 1744 hade Nils Olofsson i M.-Örsjö instämt sin dotter Elin Nilsdotter för enkelt hor med gifte bonden Jacob Persson i Södra Säfsjö. Hon dömdes till 40 dlr smt i böter och att avlösas enskilt i sakristian. Hon kunde ej betala böterna och fick i stället 12 dagars fängelse vid vatten och bröd på Kalmar slott. Hon slapp dock ris-slitning, som tidigare varit vanligt, men som avskaffats genom en k. förordning 1741.

Vi övergår nu till att redogöra för ägandeförhållandena i de olika hemmanen i Örsjö och börjar med Norra Örsjö.

Norra Örsjö

Som vi sett var Örsjö nr 1 eller Norra Örsjö 1740 delat på 5 hemmansdelar, 3 på ¼ mtl och 2 på 1/8 mtl. Under 1700-talets senare del ökade delningen. Husförhörs-längden 1755-1788 upptager följande bönder. Hans Larsson och hans hustru Kierstin Petersdotter med dottern Stina, född 1763 och gift. Folke Knutsson, född 1726 och gift med Maria Persdotter, född 1726. Efter hennes död gifte han om sig med Kerstin Larsdotter, född 1732. Håkan Jonsson senior eller den äldre köpte 1/8 mtl av organisten Sjöberg. Han var gift med Kerstin Persdotter, född 1709. De hade 4 barn: Maja, gift i Algutsboda, Peter, född 1746, Kerstin 1749 och Johan 1754. Lars Persson var gift med Elin Nilsdotter. De hade 7 barn: Ingrid, f. 1741, Segrid 1743, Maria 1746, Karin 1749, Brita 1754, Stina 1756 och Sven, född 1759. Peter Johansson var född 1724 och gift med Elin Håkansdotter, född 1726. De hade 4 barn: Sven, Brita, Peter f. 1774 och Kierstin, född 1780. Håkan Jonsson den yngre eller junior var född 1737 och gift med Brita Håkansdotter, född 1739. De fick följande barn: Stina, född 1759, Segrid 1766, Brita 1768, Peter 1770 och Lena 1775, Håkan 1778, Cathrina 1781. Per Persson var gift med Ingrid Johansdotter, född 1729. De fick 1766 en dotter Stina. Nils Persson var född 1749 och gift med Kerstin Håkans-dotter, född 1749 och dotter till Håkan Jonsson senior. De fick 4 barn: Jonas 1776, Petter 1779, Sven 1784 och Segrid, u.å. Peter Håkansson var född 1746 och son till Håkan Jonsson senior. Han var gift med Stina Persdotter, född 1760. De fick 1779 sonen Nils och 1780 dottern Ingre. 1783 föddes dottern Maria. Per eller Petter Jacobsson var född 1752 och från 1779 gift med Stina Hansdotter, f. 1763. Deras dotter Ingrid föddes 1786. Peter Ericsson var gift med Stina Håkansdotter, född 1759 och dotter till Håkan Jonsson junior. De fick 1785 dottern Elin. Sven Mathisson var gift med Elin Persdotter och hade med henne 5 barn: Mathis, Per, Nils, Maria och Olof. Husförhörslängden uppger inga födelseår för dem.

Under perioden 1782-1801 skedde en del förändringar. Per Jacobsson fick ytterligare 3 barn: Kajsa Lena 1790, Peter 1793 och Brita Stina 1797. Håkan Håkansson, som var son till Håkan Jonsson Junior och Brita Håkansdotter, gifte sig 1800 med Ingrid Persdotter och tillträdde fädernegården. Folke Knutsson avled 1796 som inhyses. Mathis Svensson, f. 1776, som var son till Sven Mathisson och Elin Persdotter, var gift med Lena Håkansdotter, f. 1775 och dotter till Håkan Jonsson Junior. Han tillträdde nu hemmansdelen. Peter Håkansson gifte efter Stina Persdotters död om sig med Stina Håkansdotter 1793. I det nya äktenskapet föddes 3 barn: Sven 1794, Brita 1795 och Peter 1797. Han var son till Håkan Jonsson senior och hon dotter till Håkan Jonsson Junior. Sven Larsson var född 1759 och gift med Segrid Peters-dotter, född 1770. De fick 3 barn: Brita Stina 1795, Peter 1797 och Jonas 1801. En yngre Peter Håkansson var född 1772 och gift med Lena Persdotter från Alguts-boda, född 1779. De gifte sig 1798. Håkan Jonsson juniors hustru Brita Håkansdotter avled under nu behandlade period. Hon efterlämnade Håkan som undantagsman. Nils Persson flyttade nu med hustru och 6 barn till Ruskemåla. Sven Mathisson, född 1738 dog 1791 och efterlämnade hustrun Elin Persdotter och sonen Mathis, som dock avled samma år. Peter Ericsson avled under perioden och efterlämnade änkan Stina Håkansdotter och två döttrar: Elin, f. 1785 och Kajsa Lena, f. 1787. Stina Håkansdotter gifte om sig med Peter Håkansson. På ägorna bodde också inhyses Peter Svensson, född 1727 och blind, med hustru Elin Håkansdotter och 2 barn. Mjölnaren Jonas Nilsson var född 1776. Hans hustru hette Caisa Persdotter, född 1774. De hade en son Peter, född 1801. Torparna var tre: Jöns Andersson, Per Mattsson och Jonas Månsson. Den senare bodde vid St. Ebbehult. Båtsman med nummer 158 var Peter Börjesson Vitlock.

Under perioden 1802-1814 fortsatte Per Jacobsson och Stina Hansdotter att bruka sin hemmansdel. Sven Larsson och Segrid Petersdotter fick 1805 sitt fjärde barn, dottern Elin. Peter Håkansson dog 1805. Han efterlämnade änkan Stina Håkans-dotter och 6 barn: Elin, f. 1785 och gift i Dackebo, Brita, f. 1795, Peter 1797, Sven 1798, Stina 1803. Styfdottern Ingrid Petersdotter, som var född 1780 var gift i Ingemundsmåla. Anders Jonsson, som var född 1776 och gift med Segrid Svens-dotter, f. 1775, flyttade 1811 till Algutsboda. Sven Israelsson var född 1787 och gift med Maria Petersdotter, f. 1786. De hade 2 barn: Peter, f. 1811, och Brita Stina, f. 1813. Om familjen står antecknat i husförhörslängden: ”leva illa”. Israel Svensson, som möjligen var Svens fader var född 1761 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1756. De hade 3 barn på gården: Jonas, f. 1791, Peter 1794 och Johannes 1801. Om honom står: ”kan ej läsa i bok”. Peter Håkansson var född 1772 och gift med Lena Persdotter. Under perioden fick de ytterligare 3 barn: Cajsa Lena 1804, Ingärd 1806 och Jonas 1810. Håkan Håkanssons hustru Ingrid Persdotter avled 1809, varpå han gifte om sig med Stina Svensdotter, f. 1780. Detta skedde 1809. I sitt första äktenskap hade han två barn: Brita Stina, född 1803 och Peter 1808. Matthias Svensson var nu satt under förmyndare. Med hustrun Lena Håkansdotter hade han sedan 1805 dottern Maria Beata. Av övriga som bodde på hemmanets ägor kan nämnas mjölnaren Carl Svensson, som 1803 kom hit från Kristvalla men snart flyttade till Kronobergs län. Han hade hustru och 8 barn. Torpare var Nils Jönsson, f. 1747. Dessutom bodde en mängd inhyses och backstugusittare på ägorna. Norra Örsjö var redan nu tätt befolkat.

Under åren 1815-1821 var Norra Örsjö delat på 8 hemmansdelar, var och en på 1/8 mtl. Per Jacobsson var nu undantagsman och sonen Peter Persson, som var född 1793, hade övertagit gården. Han var gift med Brita Stina Jonasdotter, f. 1798. De fick 1820 sonen Jonas. Sven Larssons och Segrid Petersdotters dotter Christina blev gift i Förlösa. Peter Håkanssons hustru Lena Persdotter avled 1819. Hon efterlämnade 4 barn: Brita Stina, f. 1801, Cajsa Lena 1804, Ingerd 1806 och Sven 1810. Undantagsmannen Håkan Jonsson avled 1820. Han var född 1732. 1/8 mtl brukades av Peter Svensson, som dock bodde i Virrmo. Han var född 1781 och gift med Elin Petersdotter, f. 1785. De hade 4 barn. Håkan Håkansson och Stina Svensdotter fick 2 barn: Peter 1808 och Brita Stina 1813. På gården bodde som inhyses Peter Persson, f. 1774 och hans syster Kjerstin Persdotter, f. 1780. Undantagsänkan Stina Håkansdotter var sjuklig och överlät sin gård till sonen Peter Petersson, f. 1797, som gifte sig med Carin Håkansdotter, f. 1795. Sonen Peter Jonas föddes 1820. Matthias Svensson var nu undantagsman. Gården brukades av Jonas Nilsson, f. 1799 och ogift. Undantag hade också Israel Svensson. Sonen Jonas Israelsson hade övertagit den. Han var född 1791 och gift med Cajsa Lena Nilsdotter, f. 1795. De fick 1816 sonen Peter och 1819 dottern Brita Stina. Sven Israelsson hade nu lämnat sin gård. Hustrun avled 1820. Det fanns 4 barn: Peter född 1811, Christina 1813, Johannes 1815 och Anna Maria 1819. Torpare var Peter Olofsson, Peter Holmberg, Olof Jonsson Fager och Johannes Nilsson. Avskedade båtsmannen Sven Småkopp var född 1759. Volontären Jaen Löfgren var gift och hade 4 barn.

På 1820-talet fick Peter Persson och Brita Stina Jonsdotter ytterligare 3 barn: Christina 1823, Ingrid Lovisa 1826 och Gustaf 1829. 1/8 mtl brukades av Peter Svensson, f. 1798 och h.h. Brita Stina Olsdotter, f. 1805. De fick 2 barn: Brita Stina Lovisa 1830 och Vendla Sophia u.å. På 1/8 mtl tog Peter Håkansson undantag men avled 1821. Hans hustru Lena Persdotter hade avlidit 1819. De tre barnen hade alla lämnat hemmet. Gården brukades nu av Israel Pettersson, f. 1810 och gift med Johanna Pettersdotter, f. 1806. Deras dotter Helena Christina var född 1831. Håkan Håkansson och Stina Svensdotter tog undantag av sonen Peter Håkansson, född 1808 och gift med Cajsa Olsdotter, f. 1811. De fick 1829 dottern Ingrid Christina och sedan Anna Stina, u.å. Peter Petersson fick med sin andra hustru Maria Svensdotter 1831 sonen Johannes. I sitt första äktenskap hade han 3 barn: Peter Jonas, f. 1820, Andreas 1824 och Lena Stina 1826. Jonas Petersson och Beata Matthisdotter överlät sin gård till Peter Persson och Stina Jonsdotter. Här hade Mathis Svensson och Lena Håkansdotter undantag. En gård brukades av Jonas Israelsson och Cajsa Lena Nilsdotter, som 1821 fick sitt tredje barn, sonen Johan Peter. Sven Israelsson kallas nu inhyses med hustrun Stina Petersdotter och 7 barn. Icke mindre än 6 båtsmän och torpare fanns nu på ägorna. Fungerande båtsman var Jonas Widman, född i Mortorp 1790 och gift med Cecilia Petersdotter, född 1804 i Långasjö.

Vi går fram i tiden till 1840-talet. Nu bodde icke mindre än 61 män och 75 kvinnor i Norra Örsjö. Tillsammans gör det 136 personer. Norra Örsjö var därmed det folk-rikaste hemmanet i hela Madesjö församling. Gårdarnas antal var 7. 1/8 mtl brukades av Jonas Svensson, som var född i Virrmo 1816 och kom till Norra Örsjö 1841, varpå han följande år gifte sig med Johanna Johansdotter från Algutsboda, född 1820. De fick 1846 sonen August och 1849 dottern Emma. Jonas Israelsson, som var född i Markustorp 1791, tog nu undantag av äldste sonen Peter Jonsson, född 1816 och gift med Ingrid Nilsdotter, som var född i Mortorp 1795. Peter hade 4 syskon: Brita Stina född 1818, Johan Peter 1821, Carl Gustaf 1834 och Carolina 1837. Peter Pehrssons hustru Brita Stina Jonsdotter avled 1850. Då hade Peter Pehrsson redan tagit undantag av sonen Jonas Petersson, född 1820. Han gifte sig 1851 med Christina Jonsdotter, född 1835 i Stora Ebbehult. Peter Pehrssons dotter Ingrid Lovisa Peters-dotter, född 1826 gifte sig 1849 med bonden Johan Peter Nilsson från Oskar, född 1826. Hon avled redan 1851.

1/8 mtl brukades fortfarande av Israel Petersson, född i N. Örsjö 1810, och hans hustru Johanna Petersdotter, född i St. Kolfly 1806. De fick 6 barn: Helena Christina, f. 1831, Anna Gustava 1834, Wendla Maria 1837, Carolina 1840, Emma Mathilda 1844 och Johan Peter 1849. Om Israel Petersson står antecknat, att han 1850 ”tilltalades för enkelt hor”. Det står tilltalad, icke dömd, vilket väl får tolkas så att han frikändes. Som gästgivare hitflyttade 1846 från Kråksmåla Anders Billquist, född i Skövde, och h.h. Johanna Ingelberg, med 7 barn. De flyttade redan 1850 till Broka-gärde för att därefter slå sig ner i Bidalite. 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Håkansson och Cajsa Olofsdotter. De fick under 1840-talet ytterligare tre barn: Wendla Mathilda 1843, Håkan Frans Oscar 1844 och Carl 1847. På nästa 1/8 mtl avled Peter Svensson 1846. Hans hustru Brita Stina Olofsdotter hade dött redan 1842. Gården övergick till Johannes Petersson från Jonsryd, f. 1820 och gift med Peter Svenssons dotter Brita Stina Petersdotter, f. 1830. De fick sonen Peter Jonas 1849, varpå modern avled 1850.

Av de många övriga invånarna i Norra Örsjö på 1840-talet kan nämnas båtsmannen nr 158 Jonas Nilsson Widman, född i Mortorp och gift med Cecilia Petersdotter, samt båtsmannen och torparen Anders Lund, som också var från Mortorp och gift med Ingrid Petersdotter. Båtsmannen och torparen Johannes Olsson Hammare var född i Sjöahult 1794 och gift med Maria Andersdotter, f. 1790. Båtsmannen Peter Svensson Gers var född i Södra Säfsjö 1793. Hans hustru avled 1847. Båtsmannen Jonas Nilsson Båtshake var född i Erengislahyltan 1794 och gift med Cajsa Börjesdotter från Otteskruf, f. 1791. Båtsman Jonas Jonsson Widman var född i Norra Örsjö 1826 och blev båtsman för hemmanet 1849.

Vi går fram till 1860-talet. På 1/8 mtl tog nu Jonas Israelsson undantag av sonen Carl Gustaf Jonsson, född 1834 och 1868 gift med Gustafva Johansdotter från N. Örsjö, född 1839. Deras son Johan Emrik föddes 1870. Då hade Carl Gustaf Jonsson avstått från gården och blivit torpare. Gården delades på två på vardera 1/16 mtl. Ägare till 1/16 mtl blev 1868 Frans Johan Olsson från Ö. Resebo, född 1839. Han gifte sig 1868 med Johanna Olsdotter från N. Örsjö, född 1842. Deras son Axel Julius föddes 1869 och dottern Hulda Augusta 1870. Den andra delen på 1/16 mtl övertogs 1868 av Johan Peter Jonsson från Stora Idehult, född 1821, och h.h. Christina Jonsdotter, född 1818. De medförde 4 barn: Carl Ludvig, född i St. Idehult 1848, Jonas Peter f. 1853, Frans Gustaf f. 1859 och Clara Sophia f. 1846. Hon gifte sig 1870 med Carl Edvard Olofsson från Svartbäcksmåla, f. 1840. Han sålde omedelbart hemmansdelen och blev torpare hos sin broder Adolf Olofsson i Svartbäcksmåla.

1/16 mtl brukades alltjämt av Jonas Petersson och Christina Jonsdotter. De hade nu 6 barn: Carl Peter, född 1854, Pehr August, född 1857, Ida Mathilda 1860, Amanda Lovisa 1862, Emma Sophia 1867 och Anna Josephina 1870. 3/32 mtl ägdes av ogifte Carl Fredrik Petersson, f. 1837. 1/16 mtl ägdes av Gustaf Nilsson, f. 1836 och 1860 gift med Ingrid Lena Svensdotter, f. 1834. De kom från Oskars församling 1869. De hade 2 barn: Amanda Christina, f. 1861 och Carl Amandus, f. 1864. 1/8 mtl ägdes av Anders Nilsson, född 1839 i Oskar och gift med Helena Christina Israelsdotter, född 1831. De fick 4 barn: Ida Carolina 1859, Pehr August 1862, Hulda Christina 1864 och Anna Josephina 1868. På 1/8 mtl tog Peter Håkansson och Cajsa Olofsdotter undantag av näst äldste sonen Johan August Petersson, f. 1839 och gift med Anna Cajsa Johannisdotter, född 1839 i Algutsboda, De fick 1867 sonen Carl Algot. Peter Håkanssons äldste son Olaus Petersson, f. 1834 blev byggmästare och tog namnet Sjöström.

1/8 ägdes av Jonas Jonsson, född 1816 och h.h. Ingrid Christina Petersdotter, född 1829. Hon kom till N. Örsjö 1864. Han hade i sitt första äktenskap 5 barn. I det andra äktenskapet föddes 3 barn: Amandus 1865, Wilhelm 1867 och Johanna Mathilda 1870. 1/16 ägdes av Johannes Petersson, f. 1820, och h.h. Lotta Ericsdotter, f. 1834. Hon var hans andra hustru. I sitt första äktenskap hade han sonen Peter Johan, f. 1849. I det andra äktenskapet föddes 5 barn: Johanna 1852, Carl Henrik 1856, Emma Sophia 1857, Ida Mathilda 1859 och Pehr August 1863. Israel Petersson hade nu undantag tillsammans med hustrun Johanna Petersdotter och dottern Emma Mathilda. Båtsman var nr 159 Pehr Otto Nicolausson Widman, född 1851 i Stora Agebo. Han kom som båtsman till Norra Örsjö 1868. Avskedad båtsman var torparen Peter Gustafsson Zirath, f. 1817. Torpare var Johan Jonsson och Joseph Johansson. Dessutom bodde många inhyses och arbetare på ägorna.

På 1870-talet blev Örsjö järnvägsstation 1874. Den förste stinsen i Örsjö hette Max Gillis Röing, född i Malmö. Han var från 1876 gift med Maria Lovisa Mårtensson från Malmö. Frans Johan Olsson flyttade 1875 från 1/16 mtl till Stora Ebbehult. Carl Ludvig Johansson flyttade 1876 till Hökahult. Deras hemmansdelar köptes av handlanden Carl Johan Bladh, med tiden känd politiker och riksdagsman. Jonas Petersson och Christina Jonsdotter fick på 1870-talet ytterligare 2 barn: Jenny Charlotta 1875 och Johan Viktor 1878. Carl Fredrik Petersson gifte sig 1873 med Clara Gustava Jonsdotter, f. 1848. De fick 2 barn: Johan Algot 1873 och Pehr Oskar 1874. Efter hans död 1877 gifte änkan om sig med Carl Johan Gustafsson, född 1851. I det nya äktenskapet föddes 1879 dottern Helena Emilia Maria. Anders Nilsson och Helena Christina Israelsdotter fick 1871 sitt femte barn, dottern Mathilda. Johan August Petersson och Anna Cajsa Johannisdotter fick på 1870-talet 5 barn: Johan Ferdinand 1871, Jenny Charlotta 1873, Axel Rudolf 1875, Gerda Mathilda 1878 och Frida Christina 188?. På 1/8 mtl avled Jonas Jonsson 1873. Han efterlämnade änkan Sigrid Christina Petersdotter. På 5/16 mtl fortsatte Johannes Petersson och Lotta Eriksdotter. De hade 5 barn hemma. Nils August Petersson på 1/8 mtl var född 1837 och gift med Ebba Mathilda Andersdotter, f. 1847. De fick 5 barn: Hulda Sofia 1868, Almida Lovisa 1871, Anna Alfrida Mathilda 1873, Gerda Gustafva 1875 och Carl Oskar 1879. Undantagsmannen Jonas Israelsson avled 1876. Torpare var Joseph Johansson från Hälleberga, Johan Peter Israelsson, Carl Peter Svensson, som var född i Rödeby och kom från Fridlefstad till Norra Örsjö 1873. Peter Magnus Jonsson kom från Algutsboda. Carl Elof Jonsson var född 1849. Torpare var också avskedade båtsmannen Fredrik Johan Pehrsson Werre, född 1831 och gift med Cajsa Lena Petersdotter, f. 1846. Massor av människor bodde nu på Norra Örsjös område. 1875 var folkmängden 213 personer och hemmanets taxeringsvärde 83833 kr 33 öre. Norra Örsjö var avgjort det folkrikaste hemmanet i Madesjö.

På 1880-talet stod handl. Bladh för 1/8 mtl. Han fick till slut icke mindre än 10 barn! Jonas Petersson och Kristina Jonsdotter hade 8 barn. Karl Johan Gustafsson och Klara Gustafva Jonsdotter fick på 1880-talet ytterligare 3 barn: John Wilhelm 1881, Ida Esther Mathilda 1885 och Erik Theodor Hjalmar 1888. De föddes i det andra äktenskapet. Anders Nilssons och Helena Kristina Israelsdotters äldste son Pehr August, f. 1862, emigrerade 1885 till USA. Enligt en anteckning i kyrkoboken återvände han hem till Norra Örsjö 1921. Johan August Petersson och Anna Kajsa Johansdotter fick 1882 sitt sjätte barn, dottern Ida Emilia. Äldste sonen Karl August, född 1867, emigrerade 1890 till USA. På 5/16 mtl blev Johannes Petersson och Lotta Eriksdotter undantagsfolk. Äldste sonen Karl Henrik Johannesson, född 1856, övertog gården. Han gifte sig med Amanda Petersson, f. 1861. De fick 3 barn: Signe Julia Constance 1884, Ester Hildegard 1887 och Edit Mathilda, som dog 1892. På 1/8 mtl flyttade Nils August Petersson och Ebba Mathilda Andersdotter bort. Gården övertogs av handlanden August Jonsson, f. 1846 och 1877 gift med Ida Johannis-dotter, född 1853. De fick 6 barn: Anna Augusta 1878, Karl Ragnar Erhard 1880, Signe Gunhild Maria 1881, Gundla Göta Maria 1884, Ester Ida Elisabet 1887 och August Hugo Laurentius 1890.

I övrigt kan nämnas, att båtsman Werres son Johan Algot emigrerade till USA 1885. En ny stins på järnvägsstationen tillsattes 188? efter den förstes död. Han hette Nils August Ehorat, född 1844 i Kalmar. Han var gift med Hilda Augusta le Grand, född i Södra Möckleby 1852. De hade tre barn. Bland övriga invånare i Norra Örsjö kan nämnas virkeshandlare Frans Elof Jonsson, f. 1858. Han var gift med Amanda Helena Eriksson, f. 1858 och hade 4 barn. Garvare Elias Rosberg var född 1845 i Algutsboda och gift med Johanna Johansdotter, född 1845 i Algutsboda. De hade 7 barn.

1891-1894. Fortfarande innehades gårdar av Bladh, Jonas Petersson, Carl Johan Gustafsson, Anders Nilsson. Ny var Johan August Jonsson född i Ryssby 1860 och 1887 gift med Hulda Kristina Andersson, f. 1860. De fick 3 barn: Gunnar Hjalmar 1887, Carl August Linus 1889 och Ernst Hildemar Valentin 1891. Johan August Peterssons äldste son Johan Fredrik, f. 1871, emigrerade till USA 1891. Dottern Jenny Charlotta gifte sig 1892 och flyttade bort. Handlanden August Jonsson och Ida Johansson fick 1892 sitt sjunde barn: Syster Ruth Gabriela. Carl Henrik Johansson och Amanda Petersson fick 1894 sitt fjärde barn, som döptes till Edit Ingeborg. Undantagsmannen Johannes Peterssons hustru Lotta Carlsdotter avled 1892. Utom 6 torpare bodde gästgivare Peter Carlsson, urmakare Peter Fredrik Jonsson och byggmästare Olaus Sjöström i Norra Örsjö. Folkmängden var 1894 120 män och 140 kvinnor eller tillsammans 260 personer. Hemmanet Norra Örsjö hade blivit en ”tätort”.

Till sist en sammanfattning av emigrationen från Norra Örsjö mellan 1868 och 1894, då Örsjö blev egen kommun. Redan i den första gruppen, som 1868 under nödåret emigrerade var en man från Norra Örsjö: bokbindaregesällen Pehr Petersson, som emigrerade till USA. Han följdes 1870 av ”gossen” Frantz Frantzen. Därpå dröjde det till 1885 innan Per Andersson, f. 1862, emigrerade. Pigan Ida Sofia Andersson, född 1866, emigrerade 1889. Två personer från Norra Örsjö emigrerade till USA 1890: Karl Johansson och Emanuel Karlsson. Den senare emigrerade till Brasilien!! Följande år emigrerade Johan Ferdinand Johansson till USA. Han var född 1871. Under 1892 utvandrade Per Viktor Fredriksson, född 1875, och bryggaren Ture Oskar Carlsson Fredin, f. 1862. Sammanlagt emigrerade 9 personer under åren 1868-1894 – en ganska låg siffra, om man betänker hur folkrikt Norra Örsjö var.
Mellan-Örsjö

Mellan-Örsjö var det minsta av de tre Örsjö-hemmanen. Det räknades som ¾ mtl. I vallängden över kyrkoherdevalet 1740 var hemmanet delat mellan 3 bönder: Börje Jonsson 3/8 mtl, Nils Olsson 1/8 mtl och Per Gummesson ¼ mtl. Den sistnämnde fick vid h.-tingen 1736 2:dra uppbud på 1/8 mtl av hemmanet, som han d. 10 sep-tember 1735 fått av sin fader Gumme Svensson. Enligt husförhörslängden 1728-1740 var Börje Jönsson gift med en Segrid, Nils Olsson med Ingre. Per Gummesson var då ännu ogift. Fadern Gumme är upptagen som inhyses. Han är gift med Ingeborg.

Vi går fram till husförhörslängden 1755-1788. I den upptages först änkan Segrid Månsdotter. Hon måste vara änka efter Börje Jonsson. Hon har en dotter på gården – Elin Bergesdotter. Därjämte fanns en bonde Per (utan efternamn), gift med Karin Nilsdotter, f. 1756. Hon hade barnen Segrid, f. 1773, Stina, f. 1776 och Berge, som var gift med Lisbeth Persdotter. De hade 5 barn: Peter, f. 1760, Stina 1769, Maria 1770, Sven 1774 och Catarina, f. 1780. Nästa hemmansdel innehades av Per Nilsson, som dock bodde i Södra Örsjö. Han var gift med Bodil Nilsdotter, född 1741. De fick 7 barn: Ingrid, Nils, gift i Mortorp, Jon, Peter, Sven, Marta och Stina. Den tredje gården innehades av Per Gummesson och Karin Johansdotter. De fick många barn: Ingeborg, Karin, Sven, Anders, Marta, gift i Högebo, Per, Nils, Maria, Johannes, Jonas, Ingrid och Daniel. På gårdens ägor bodde hemmanets båtsman Nils Lustig, född 1737. Undantagsänkan Ingrid var född 1704 och hade tre barn: Karin, gift i Kalmar, Maria, gift i Gelebo, och Sara.

I husförhörslängden 1782-1801 möter vi en mångfald familjer. Per Gummesson avled 1789. Han efterlämnade änkan Karin Jonsdotter och fyra barn: Johannes, gift i gården, Jonas, f. 1765, Ingierd, f. 1768, gift i Norra Örsjö, och Daniel, f. 1774. Jon Bergesson dog 1791 och hans änka Lisbeth Persdotter 1801. De efterlämnade 5 barn: Stina, f. 1764, gift i gården, Maria, f. 1770, Sven, f. 1774, Cathrina, f. 1780 och Segrid, f. 1784. Änkan Karin Nilsdotter var född 1750 och änka efter bonden Per (efternamn ej angivet). Hon hade 5 barn hemma: Segrid Persdotter, f. 1773, Stina Persdotter, f. 1775, Jonas Persson, f. 1779, Nils Persson, f. 1781 och Peter, oäkta, dvs avlad efter mannens död. Vem som var barnafadern säges ej. Per Nilsson brukade en gård. Han var född 1730 och gift med Bodil Nilsdotter. Han tycks ha flyttat från Södra till Mellan-Örsjö. Han hade 6 barn: Jon, gift i Knapramåla, Peter, f. 1771, Sara 1774, Maria 1778, Stina 1782, Nils, gift i Mortorp. Efter Per Gummessons död delades hans hemmansdel mellan två av hans söner. Johannes Persson var född 1763. Han gifte sig med Elin Carlsdotter, född 1771 och fick 1790 dottern Kajsa Lena. Jonas Persson var född 1765 och gift med Stina Jonsdotter, född 1772. De fick 1793 dottern Ingrid Lena. Jon Bergessons dotter Stina Jonsdotter, f. 1764 blev gift med Nils Ericsson, f. 1753, och brukade en hemmansdel. De fick 1791 sonen Sven. Hemmanets båtsman var nr 159 Peter Lustig.

Under perioden 1802-1814 tog änkan Karin Nilsdotter undantag. Gården övertogs av sonen Jonas Persson, f. 1779. Han ingick äktenskap med Stina Ericsdotter, född 1785. De fick 3 barn: Brita Stina 1808, Maria 1810 och Ingrid Lena 1813. Pehr Nilsson och Bodil Nilsdotter fortsatte på sin gård. De hade 4 barn hemma: Sara, f. 1774, Sven 1776, Maria 1780 och Stina 1782. Den tredje gården innehades av Peter Persson, f. 1771, som 1810 gifte sig med Ingrid Petersdotter, f. 1784. De var barnlösa. Nils Ericsson och Stina Jonsdotter hade undantag. Deras söner Sven och Peter lämnade hemmet under perioden. Båtsmannen Peter Lustig avled 1813. Ganska många inhyses bodde nu på ägorna.

Under åren 1815-1821 brukade Nils Ericssons son Sven Nilsson 3/16 mtl. Han var född 1791 och gifte sig 1818 med Maria Jonsdotter, född 1797. De fick 1821 dottern Christina. 1/8 mtl brukades av Jonas Persson den äldre, som var född 1765 och son till Per Gummesson och Karin Jonsdotter, som i sin tur var dotter till Jon Bergesson. Deras dotter Ingrid Lena, f. 1793, fick 181? en son utom äktenskapet och kallas i fortsättningen enligt tidens sed ”kvinnfolket”. Sonen fick namnet Peter. 3/16 mtl brukades av Jonas Persson den yngre, född 1779 och son till Karin Nilsdotter och Per. Han gifte sig med Stina Ericsdotter, f. 1785. De fick 5 barn: Brita Stina född 1808, Maria 1810, Ingrid Lena 1812, Johannes 1816 och Stina Cajsa 1821. På 1/8 mtl tog Johannes Persson och Elin Carlsdotter undantag av sonen Olaus Johansson, f. 1803. Han var ogift. Den återstående gården på 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Persson och Ingrid Petersdotter. Deras son Johannes föddes 1816 och Olaus 1819. På hemmanets ägor bodde torparen Anders Svensson, f. 1788 och h.h. Cajsa Lena Johansdotter, f. 1790, med 5 barn, samt socken-skräddaren Jonas Petersson, f. 178? med sin hustru Maria Nilsdotter, f. 1781. Dessutom en mängd inhyses och backstugusittare.

På 1820-talet avled Sven Nilsson. Han efterlämnade änkan Maria Jonsdotter och 3 barn: Christina, f. 1825, Helena 1828 och Johanna Gustafva, f. 1830 straxt före faderns död. Gården övertogs av Anders Svensson, född 1809 och h.h. Johanna Petersdotter, f. 1808. Jonas Persson den äldre tog nu undantag av Jonas Petersson, f. 1797. Jonas Persson den yngre och Stina Ericsdotter hade vid 1820-talets slut 5 barn, det sista, dottern Brita Stina föddes 1825. Familjen tycks därefter ha lämnat Mellan-Örsjö. Den är struken i husförhörslängden. Olaus Johansson brukade nu en gård. Han var född 1803 och var nu gift med Maria Svensdotter, f. 1795. De fick på 1820-talet två barn: Fredrica 1827 och Carl Gustaf 1828. Peter Persson tog nu undantag och avled 1826. Han hade en son Johannes, född 1816.

På 1840-talet bodde 25 män och 27 kvinnor eller totalt 52 personer i Mellan-Örsjö. 1/8 mtl brukades nu av Peter Svensson, född 1793 i Västra Säfsjö och gift med Sara Håkansdotter, f. 1790. De fick 3 barn: Sven Gustaf, född 1824, Maria Christina, född 1826 och Ingrid Lena, född 1828. Peter Svensson tog undantag av Jonas Peter Petersson, född i Sjöahult 1821 och gift med Christina Svensdotter, född i Mellan-Örsjö 1825. De fick 1848 dottern Clara Gustafva. Torpare på gården var från 1849 Israel Petersson Österström, född i Södra Agebo 1816. Hans hustru hette Maja Lena Johannisdotter. Hon var född i Mortorp 1814. På 3/8 mtl satt Johannes Carlsson, född 1814. Han var sjuk och återfanns d. 31 maj 1848 drunknad. Änkan hette Christina Svensdotter, född 1825. Hon gifte snart om sig och lämnade därvid gården. Den övertogs av Zackarias Nilsson från Kolsbygd, f. 1810 och ogift. Änkan gifte om sig med förut nämnde Jonas Peter Petersson. 1/8 mtl brukades av Olof Nilsson, född 1796 i Södra Örsjö. Hans hustru hette Stina Johansdotter från Transtorp, född 1807. De hade 3 barn: Gustaf, född 1837, Johan 1838 och Eli 1840. Nästa 1/8 mtl brukades av Jonas Svensson, född i Köket 1827 och gift med Lena Stina Carlsdotter från Högebo, född 1821. De hade 5 barn: Carl Gustaf, född i Lilla Ebbehult 1841, Emilia, född därstädes 1842, Johanna Gustafva, född därstädes 1845, Peter August, född här 1848 och Johan, född här 1850. Sven Nilssons änka Maria Jonsdotter hade undantag med sina två barn Helena och Jonas.

Vi går fram i tiden till åren 1861-1872. Det fanns nu 3 bönder i Mellan-Örsjö. ¼ mtl brukades fortfarande av Jonas Peter Petersson och Christina Svensdotter. De fick på 1860-talet ytterligare 2 barn: Ottilia Sofia 1864 och Carl Johan 1868. 3/8 mtl brukades av Gustaf Andersson, f. 1831 och sedan 1856 gift med Charlotta Catharina Magnidotter, f. 1837. De fick på 1860-talet ytterligare 4 barn: Adelina Mathilda 1861, Emilia Johanna 1863, Hulda Maria 186? och Johan Gottfrid 1869. 1/8 mtl brukades av Sven Peter Petersson, f. 1835 och 1864 gift med Carolina Petersdotter, f. 1834. De fick 2 barn: Amanda Sofia 1866 och Carl August 1870. På ägorna bodde två undantagsänkor. Jonas Svenssons änka Lena Stina Carlsdotter gifte 1863 om sig och flyttade till Norra Persmåla. Hon tog med sig sina fyra barn. Sven Nilssons änka Maria Jonsdotter bodde kvar tillsammans med sonen Jonas Svensson, f. 1834, om vilken står antecknat, att han ej kunde tala. Båtsman var nr 159 Carl Fredrik Jonsson Öberg, f. 1846, vilken kom till hemmanet från Mortorp 1866. Han gifte sig 1870 med Fredrika Johansdotter från Hälleberga, f. 1844. Avskedade båtsmannen Daniel Johansson Öberg bodde kvar på ägorna. Han var född 1839 och gift med Anna Maria Jaensdotter, f. 1830. F.ö. kan nämnas skräddaren Carl Gustaf Jonsson och skomakaren Gustaf Olsson, som bägge bodde på ägorna.

På 1870-talet skedde ingen förändring med Jonas Peter Petersson på ¼ mtl. Gustaf Andersson flyttade 1878 från 3/8 mtl till Mortorp. Gården övertogs av August Carlsson, f. 1854 och 1878 gift med Maria Christina Jonsdotter, som var född 1860. Sven Peter Petersson och Carolina Petersdotter på 1/8 mtl fick på 1870-talet ytterligare 3 barn: Johan Gottfrid 1872, Frans Oskar 1875 och Anna Ottilia 1878. Torparen Jonas Johansson Laggare kom från Kopparfly 1871 med hustru och fyra barn. Familjen flyttade 1877 till Stora Ebbehult. Skräddaren Carl Gustaf Jonsson flyttade 1875 till Toresbo. Båtsmannen Carl Fredrik Jonsson Öberg flyttade 1876 till Ebbehult. Till Mellan-Örsjö inflyttade 1879 båtsmannen nr 200 Frans Johansson Spak, f. 1841. Han gifte sig 1867 med Emma Petersdotter, f. 1843. De fick 7 barn.

På 1880-talet var situationen på ¼ mtl oförändrad. August Carlsson sålde 3/8 mtl till J. A. Jonsson i Lilla Kolfly, som arrenderade ut gården till Frans Johan Johansson Blomdell, f. 1855 och 1890 gift med Amanda Kristina Johansson, f. 1860. De fick 1891 sonen Frans Erik Vilhelm. På 1/8 mtl skedde ingen förändring för Sven Peter Petersson. F.ö. kan nämnas, att undantagsänkan Maria Jonsdotter avled 1884. Ny var snickaren Karl Gustaf Andersson, f. 1845 och gift med Olivia Nilsdotter, f. 1855. De fick 8 barn. Avskedade båtsmännen Gustaf Johansson Laggare och Peter Johan Johansson Krämare med familjer bodde på ägorna. Krämares son Karl August antog namnet Söderberg. Han gifte sig 1889 med Johanna Gustafsdotter och fick en son.

Under åren 1891-1894 skedde ingen förändring på ¼ mtl. 3/8 mtl ägdes fortfarande av J. A. Jonsson i L. Kolfly men arrendatorn flyttade bort 1893. På 1/8 mtl avled Sven Peter Petersson 1892. Han efterlämnade änkan Carolina Petersdotter och 5 barn. De behöll gården. Skomakare Gustaf Olssons barn kallade sig Nyblom. Frans Ernst Nyblom f. 1873 blev sjöman och inskrevs 1890 på sjömanshuset i Kalmar. Inga mera betydande förändringar i bebyggelsen inträffade under dessa år. Folkmängden i Mellan-Örsjö var 1894 35 män och 35 kvinnor eller tillsammans 70 personer.

Från Mellan-Örsjö emigrerade endast en person under tiden 1868-1894. Johan Fredriksson, född 1871, utvandrade 1885 till USA.
Södra Örsjö

I husförhörslängden 1755-1788 upptages som första namn Jöns Persson, död 1760, hans hustru Marja Nilsdotter, f. 1717, och 6 barn: Peter, f. 1740 och gift, Nils, f. 1747, Segrid 1751, gift, Kierstin, f. 1754 och gift i Algutsboda, Anders och Jonas 1757. Sönerna Peter Jönsson och Nils Jönsson återkommer senare i samma längd. En hemmansdel brukades av Per Nilsson den äldre, f. 1722, och hans hustru Brita Svensdotter, f. 1734. De hade 3 barn: Sven, f. 1752 och gift i Algutsboda, Brita, f. 1762, och Sara, f. 1767. Per Nilsson den yngre var född 1730. Han var gift med en Maria, vars efternamn ej är angivet. Hon var född 1722. De hade 6 barn: Segrid, u.å., Håkan, f. 1740, Marta, f. 1745, Maria 1751, Nils 1753 och Jon 1757. Olof Johansson var född 1730 och gift med Brita Larsdotter, f. 1728. Deras äldsta barn, dottern Segrid, f. 1757 blev gift i Långasjö med Nils Persson. De flyttade snart till Södra Örsjö. Övriga barn var Johan 1761 och Annica 1766. Jöns Perssons son Nils Jönsson blev gift med Elin Petersdotter, f. 1760 och brukade en hemmansdel. De fick döttrarna Segrid och Stina. Peter Jönsson blev gift med Ingrid Jacobsdotter, f. 1747. Mot periodens slut brukade Håkan Nilsson, f. 1738, och Segrid Johansdotter, f. 1747 en hemmansdel. Deras tre barn Nils, Brita Stina och Maria föddes respektive 1769, 1779 och 1789. På hemmanets ägor fanns en torpare Per Karlsson, som var båtsman för Ingemundsmåla. Han var gift med Stina Svensdotter. Hemmanets egen båtsman var Måns Svensson Nykommen, gift med Ingrid Olofsdotter och med 2 döttrar. De bodde emellertid i Mellan-Agebo.

Under perioden 1782-1801 avled 1787 Per Nilsson den äldre och två år senare hans änka Brita Svensdotter. De båda döttrarna Brita och Stina blev båda gifta 1786. Gården övergick till Håkan Nilsson och Segrid Johansdotter. På gården bodde som inhyses undantagsfolk Peter Jönsson och Ingrid Jacobsdotter. Håkan Nilssons dotter Brita Stina, född 1779 gifte sig 1801 med Sven Persson från Algutsboda, född 1774. Nils Jönsson, son till Jöns Persson och född 1747 brukade en hemmansdel. Han var gift med Elin Persdotter och fick med henne 5 barn: Segrid 1781, Stina 1784, Gösta 1787, Maria 1793 och Peter 1797. På ägorna bodde som inhyses Nils Persson, som dog 1802 och h.h. Segrid Olofsdotter. Deras son Peter var båtsman för Transtorp. På ägorna bodde även salpetersjudaren Johan Olofsson. Nästa hemmansdel brukades av Per Svensson, f. 1764. Han var gift med Annika Jonsdotter, f. 1766. De hade en dotter Brita Stina, född 1788. Nils Håkansson brukade en hemmansdel. Han var född 1758 och gifte sig 1786 med Brita Persdotter, f. 1762 och dotter till Per Nilsson d.ä. De fick 5 barn: Peter 1787, Johannes 1790, Maria 1793, Olof 1796 och Sven 1801. I övrigt kan nämnas, att båtsmannen Måns Nykommen avled 1789, efterlämnande änkan Ingrid Olofsdotter och 3 barn. Ny båtsman blev Nils Nykommen, gift med Maria Johansdotter, f. 1769.

Under perioden 1802-1814 tog Per Svensson undantag och flyttade till Norra Örsjö. Hans hustru Annika Jonsdotter avled 1811. Av de tre döttrarna blev den äldsta, Brita Stina, gift i gården med Axel Ericsson, f. 1781. De fick 4 barn: Peter 1806, Jonas 1810, död ung, Jonas 1812 och Johannes 1814. Nils Håkansson fortsatte att bruka sin gård. Han och Brita Persdotter fick 4 barn: Johannes 1790, Maria 1793, Olof 1796 och Sven 1801. Peter Jönsson och Ingrid Jacobsdotter hade fortfarande undantag. Deras 5 barn hade alla lämnat hemmet. Håkan Nilsson avled 1808 och änkan Segrid Johansdotter flyttade till Toresbo. Barnen hade alla lämnat hemmet. Sven Persson, f. 1774 och sedan 1804 gift med Stina Persdotter, f. 1775, hade endast en dotter Elin, f. 1803, som vistades i hemmet. Nils Jönsson och Elin Petersdotter med 7 barn bodde nu i Ellebäck. Jonas Pettersson var född 1774 i Algutsboda och kom därifrån 1805 för att gifta sig med Ingeborg Lisa Gummesdotter, f. 1777. De fick 3 barn: Peter 1804, Johannes 1808 och Olaus 1810. Båtsmannen för Buttetorp bodde på ägorna. Han hette Johan Kling och var född 1792 och gift med Maria Nilsdotter. De hade två barn. Hemmanets egen båtsman Nils Nykommen ersattes av Johan Nykommen, f. 1787 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1773. De fick 1815 sonen Peter.

Vi går fram till perioden 1815-1821. Nu tog Nils Håkansson och Brita Persdotter undantag och överlämnade sin gård på ¼ mtl till Peter Nilsson, som var född 1787 och gift med Ingrid Jonasdotter, f. 1797. De fick under innevarande period 2 barn: Gustaf 1816 och Maria 1818. Från nästa gård flyttade Jonas Petersson, f. 1774, och Ingeborg Lisa Gummesdotter till Wirrmo. De fick 1816 sitt fjärde barn, Jonas. Sven Persson och Stina Persdotter fick nu ytterligare 2 barn: Jonas 1809 och Johannes 1817. Axel Ericssons och Stina Persdotters barnskara ökade till 7. Barnen var Peter, f. 1806, Jonas 1809, Christina 1810, Lena 1812, Johannes 1814, Gustav 1817 och Fredric 1819. Den sista hemmansdelen på ¼ mtl var nu delad på två. 3/16 mtl ägdes av Måns Persson, född 1770 och gift med Sara Lisa Carlsdotter, f. 1760. Han avled 1821. Den andra hemmansdelen på 3/16 mtl innehades av Jonas Jönsson, f. 178? och Brita Pehrsdotter, f. 1783. De fick 1804 dottern Maria, 1807 sonen Olof, 1811 Nicolaus och 1816 Cajsa Lena. Båtsman var nu Johannes Palm, f. 1787 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1773. De fick 1810 sonen Peter.

På 1820-talet avled undantagsmannen Nils Håkansson. Han efterlämnade änkan Brita Svensdotter och sonen Johannes Nilsson, född 1790. Peter Nilsson och Ingrid Jonasdotter fick ytterligare 4 barn på 1820-talet: Johannes 1823, Jonas 1825, Olof 1828 och Gustava 1831. Sven Persson och Stina Persdotter tog nu undantag, men hon avled 1822. Gården övergick till Eric Petersson, som var född 1800 och gift med Elin Larsdotter, f. 1803. De fick 1828 dottern Maria Sophia och 1830 sonen Carl Gustaf. Olaus Nilsson, född 1795 och Christina Axelsdotter brukade en gård. Hon var född 1810. De fick 1822 sonen Jonas. Olaus Nilsson var från Björstorp.

Vi går fram till 1840-talet. Den allmänna folkökningen under 1800-talets första hälft var märkbar även i Södra Örsjö. Enligt en anteckning i husförhörslängden för 1840-talet uppgick folkmängden i Södra Örsjö till 44 män och 48 kvinnor eller tillsammans 92 personer. De flesta var inhyses, tjänstefolk och liknande. På ¼ mtl avled Olaus Nilsson 1850. Han efterlämnade änkan Christina Axelsdotter och 7 barn: Jonas, f. 1822, Christina 1831, Anna Gustava 1835, Johannes 1837, Carl Peter 1842, Emma Charlotta 1845 och Wendla 1848. På gårdens ägor bodde torparen Peter Göransson, född i Stora Agebo 1819 och inflyttad 1850 då han köpte ett torp från Sven Nilsson. Han var gift med Carin Petersdotter från Algutsboda, född 1819 och fick 2 barn. Undantag tog på ¼ mtl Erik Petersson, som var född i Erengislahyltan 1800 och gift med Elin Svensdotter, som avled 1843. De hade 7 barn: Maria Sophia, f. 1828 i Erengislahyltan, Carl Gustaf 1830, Frantz Johan 1832, Peter Fredrick 1835, Johanna Christina 1838, Gustava 1840 och Jonas 1843.

Gården övertogs av Olof Petersson från Jonsryd, f. 1817, som gifte sig med äldsta dottern Maria Sophia. De fick 1851 dottern Johanna Mathilda. Gården hade en tid brukats av Olof Nilsson, f. 1796 och hans hustru Stina Johansdotter, f. 1807. De hade 3 barn: Gustaf, f. 1837, Johan 1838 och Ester 1840. ¼ ägdes till en början av Peter Nilsson, f. 1787 och hans hustru Ingrid Jonsdotter, som dock avled 1842. Gården såldes så småningom till Jonas Carlsson i Mellan-Agebo, som står upptagen som ägare i husförhörslängden. Den övertogs sedan av Israel Carlsson, som var född 1828 i Algutsboda men som kom hit från Mellan-Örsjö 1846. Han gifte sig 1849 med Cajsa Lena Jonsdotter från Västra Madesjö, född 1826. 1/8 mtl ägdes mellan 1841 och 1848 av Nicolaus Jonasson, född i Vissefjärda 1814. Han flyttade till Mortorp 1848. Gården övergick då till Gustaf Månsson från Södra Björnahult, född 1816 och gift med Lovisa Månsdotter från samma hemman. De flyttade emellertid redan 1850 till Lindås, varpå gården köptes av Johannes Nilsson från S. Örsjö, född 1790 och ogift. 1/16 mtl ägdes av Nicolaus Jonsson, född 1811 och gift med Stina Bergesdotter från Mortorp, född 1817. I familjen fanns 7 barn: Nils Peter (Olsson) född 1845, Johannes 1837, Jonas 1839, Carl Fredrik 1840, Emma Christina 1842, Teresia 1844 och Olaus 1846. Båtsman var nu Johannes Jonsson Malm från Erengislahyltan, född 1810 och gift med Maria Svensdotter från Kopparfly, f. 1800. På ägorna bodde vidare avskedade båtsmannen Johannes Petersson Palm, född i Norra Örsjö 1787 och gift med Elin Nilsdotter från Mortorp, f. 1808.

Vi går fram i tiden till åren 1861-1872. Hemmansklyvningen hade nu fortskridit och resulterat i flera gårdar på 1/8 mtl. 1/8 mtl brukades till en början av Johannes Olofsson, född 1867 och gift med Emma Helena Jonsdotter, född 1837. De fick 1860 dottern Ida Josephina. Peter Andersson kom 1866 hit från Mellan-Agebo. Han var gift med Emma Charlotta Johansdotter, f. 1841. De fick 1868 dottern Emilia Amanda. 1/8 mtl ägdes av Olof Petersson den äldre som var född 1817 och 1860 gifte sig med Christina Olofsdotter, f. 1835. Han hade förut varit gift och hade dottern Johanna Mathilda, f. 1851. I sitt nya äktenskap fick han 6 barn: Johan Peter 1861, Amanda 1862, Carl 1864, Jonas 1866, Clara 1868 och Johannes 1870. På nästa 1/8 mtl fick Magnus Petersson och Emma Charlotta Johansdotter, som gift sig 1860, 3 barn: Johan Elof 1862, Hulda Sofia 1865 och Alma Lovisa 1870. ¼ mtl brukades av Israel Carlsson och Lena Jonsdotter, som på 1860-talet fick ytterligare 3 barn till de tidigare födda 4. Johan August föddes 1861, Johanna 1864 och Otto Alfred 1866.

På 1/8 mtl bodde Olof Petersson den yngre, f. 1828 och Lovisa Jonsdotter, f. 1831. De fick till den tidigare födda Ida ytterligare 4 barn på 1860-talet: Mathilda 1861, Carl Gustaf 1864, Johan August 1866 och Franz Oscar 1869. Nästa gård på 1/8 mtl brukades av Peter Johan Olofsson, f. 1830, och Johanna Petersdotter, f. 1834. De hade inga barn. De hade ingått äktenskap 1860. På 1/32 mtl satt till en början änklingen Fredrik Olsson, som avled 1869. Carl Johansson, född 1831 och h.h. Lena Cajsa Danielsdotter, f. 1835, flyttade till Mellan-Örsjö 1867. Sven Gustaf Johansson, född 1840 och hans hustru avled båda 1870 och efterlämnade 2 barn. Johannes Petersson, f. 1816, och Christina Gustafsdotter, f. 1824, brukade 1/32 mtl. De hade 4 barn: Emma Undine, dövstum, född 1844, Pehr August, f. 1851, fick betyg till att bli båtsman 1868 och blev samma år båtsman under namnet Blomster, Carl Fredrik, f. 1854, följde i broderns fotspår 1871, Otto var född 1857. På 1/16 mtl tog Cajsa Olofsdotter, f. 1805 i Ljungby, undantag 1863 och överlät gården på Carl Fredrik Gustafsson Pihl, f. 1828 och gift med Johanna Jonsdotter, f. 1829. Båtsman var Carl Johan Håkansson Palm, f. 1831 och 1861 gift med Emma Jonsdotter.

Under 1870-talet flyttade Olof Petersson den äldre 1875 bort från sina 1/8 mtl till annan bostad i Södra Örsjö. Efterträdare blev Carl Leander Petersson, f. 1855 och ännu ogift. På nästa 1/8 mtl tog Carl Magnus Petersson och Emma Charlotta Johansdotter undantag. De fick 1873 sitt fjärde barn, sonen Carl Algot. Gården köptes av Johannes Petersson i Erengislahyltan. 1/8 mtl brukades fortfarande av Carl Gustaf Svensson och Lena Stina Jonsdotter. De fick 1872 dottern Maria Mathilda och 1876 sonen Joel Theodor. 3/8 mtl brukades alltjämt av Israel Carlsson och Cajsa Lena Jonsdotter. De hade fyra barn sedan 1860-talet. Olof Petersson den yngre och Lovisa Jonsdotter brukade alltjämt sina 1/8 mtl. De fick 1874 sitt sjunde barn, sonen Ernst Gottfrid. Dottern Ida, f. 1855, blev gift med brukaren av nästa 1/8 mtl Peter Johan Olofsson i dennes andra äktenskap, sedan hans första hustru Johanna Petersdotter avlidit. Tre barn föddes i det senare äktenskapet: Johan August 1877, Carl Anders 1878 och Aron Hjalmar 1880.

1/32 mtl brukades av Sven Gustaf Johansson, född 1840 och från 1875 gift med Mathilda Ottosdotter Allgurén, född 1839. Det var hans andra äktenskap. Från det första hade han 2 barn: Amanda Christina, född 1865 och Emilia, född 1870. Nästa 1/32 mtl brukades av Johannes Petersson, f. 1816, och Christina Gustafsdotter, f. 1824. De hade 4 barn från 1850- och 1860-talen. 1/16 mtl slutligen brukades av avskedade båtsmannen Carl Fredrik Gustafsson, som nu avlagt sitt båtsmansnamn Pihl. Båtsmannen Karl Krämares änka, som hade undantag, Cajsa Olofsdotter, avled 1877. Undantag hade också Johan Peter Petersson och h.h. Christina Axelsdotter. På ägorna bodde också f. h.-äg. Peter August Johansson, f. 1844 i Vissefjärda, med hustru och tre barn. Torparen Johannes Gustaf Petersson, f. 1845 i Algutsboda, flyttade 1878 till Stora Kolfly. Båtsman var fortfarande Carl Johan Håkansson Palm med hustru Emilia Jonsdotter och 3 barn. Folkmängden i Södra Örsjö var 1875 74 personer och hemmanets taxeringsvärde 28 333,33 kronor.

På 1880-talet gifte sig 1881 Carl Leander Petersson med Charlotta Jonsson, född 1856. De fick 4 barn: Ester Maria 1882, Oskar Hilmer 1884, Erik 1886 och Amy Edit Frideborg 1890. Karl Gustaf Svensson tog undantag av äldste sonen Johan August Karlsson, som 1881 gifte sig med Elisa Maria Johansdotter, född i Mortorp 1862. De fick 7 barn: Hilda Sofia, född 1880 (!), Karl Edvard 1882, Jonas Axel 1884, Frans Eudoxus 1885, Johan Gottfrid 1886, Ester Ingeborg Kristina 1888 och Per Olof 1890. En piga på gården, Hilda Karlsson, f. 1866, emigrerade 1886 till USA. ¼ brukades av Israel Karlsson och Kajsa Lena Jonsdotter. Dottern Johanna Sofia, född 1857, vigdes 1885 vid Johannes Fredriksson, f. 1856. De nygifta bodde kvar på gården och fick år 1890 dottern Nanny Maria Elisabet. På nästa 1/8 mtl bodde Olof Petersson och Lovisa Jonsdotter kvar med sina 6 barn. Nästa 1/8 mtl brukades av Peter Johan Olsson och Ida Olsdotter. De fick ytterligare 5 barn på 1880-talet till de tidigare 3: Ester Ida Mathilda 1882, Jenny Lovisa 1883, John Helgot 1885, Gustaf Oskar 1888 och Anna Ottilia Charlotta 1890. 1/32 mtl brukades av Sven Gustaf Johansson och Mathilda Ottosdotter Allgurén. Han hade 2 döttrar i ett tidigare äktenskap. På nästa 1/32 mtl avled Johannes Petersson 1889 och h.h. Kristina Gustafsdotter 1891.

Ny ägare blev 1890 Johan Alfred Hult, född 1860 i Lenhofda och 1881 gift med Amanda Johansdotter, f. 1862 i Lenhofda. De medförde 2 barn: Hulda Konstantia Maria, född 1885, och Helfrid Kristina Elisabet, född 188?. 1/16 mtl brukades av Karl Fredrik Gustafsson och Johanna Jonsdotter. De hade inga barn och bodde i Stora Idehult. Gården arrenderades av Carl Fredrik Jonsson Öberg, f. 1846 och Fredrika Johansdotter, f. 1848 i Hälleberga. De tillträdde arrendet 1886 och flyttade bort 1887. Pigan Lovisa Nilsdotter, f. 1859, emigrerade 1889 till USA. På 1/8 mtl inflyttade 1882 Karl Johan Israelsson, född 1855 och 1877 gift med Maria Ulrika Petersdotter, född 1855. De medförde 3 barn: Karl Gustaf Manfred, f. 1878, John Rickard, f. 1880 och John Hjalmar, f. 1881. I Södra Örsjö föddes ytterligare 6 barn: Helfrid Maria 1883, Anna Viktoria 1885, Janne Herman 1886, Erik Ragnar 1888, Gottfrid Julius 1889 och Ernst Gunnar 1891. Av övriga boende på Södra Örsjö ägor kan nämnas banvakten Karl Johan Karlsson, som flyttade från Ljungby 1889 och efterträdde banvakten Herman Ludvig Ljung, som flyttade till Ljungby samma år. Båtsmannen och torparen August Johansson Mur, f. 1842 i Algutsboda, flyttade 1884 bort. I stället kom samma år torparen Peter Eriksson med hustru och 3 barn.

Under åren 1891-1894 föddes för Carl Leander Petersson och Charlotta Jonsson ytterligare ett barn, Elsa Edit Frideborg 1893. Johan August Carlsson och Elisa Maria Johansdotter fick ytterligare 3 barn på 1890-talet: Per Olof 1890, Gustaf Erik 1892 och Ida Adelina 1893. Israel Carlssons måg Johannes Fredriksson fick 1890 dottern Nanny Maria Elisabet och 1892 Erik Herman Julius. Olof Petersson och Lovisa Jons-dotter hade 2 barn hemma från 1860- och 1870-talen. Peter Johan Olsson och Ida Olsdotter hade tidigare fått 7 barn. Nu fick de ytterligare 2: Anna Ottilia Charlotta 1890 och Erik Herman Vallentin 1892. På 1/32 mtl fick Johan Alfred Hult 1893 sonen Thure William. 1/16 ägdes sedan tidigare av Carl Fredrik Gustafsson i Idehult. Han flyttade nu hit 1893. Men samma år tillträdde Frans Gustaf Lindström från Långasjö. Han var född 1848 och gift med Helena Petersdotter, f. 1842. De medförde en son Frans Ernst Hjalmar, född i Vissefjärda 1883. På 1/8 mtl emigrerade 1891 Carl Johan Israelsson, hans hustru och en son till USA.

Folkmängden i Södra Örsjö var 1894 51 män och 38 kvinnor eller tillsammans 89 personer.

Emigration

Redan 1869 emigrerade timmermannen Johan Olsson Sjögren till USA. Han följdes 1871 av arbetaren Elof Lundström. Sedan dröjde det tio år, innan näste emigrerade. Det var gossen Karl Algot Karlsson, född 1873. Han måste ha haft någon att fara till i USA. 1882 emigrerade Alma Lovisa Karlsson, född 1870, 1883 arbetaren Karl Petersson och hans hustru Emma. Samma år emigrerade Lovisa Nilsson, född 1859. 1884 reste målaren Per Carlsson, f. 1863 och 1886 Hilda Karlsson, f. 1866. Drängen Johan Gustafsson tillhörde den stora skaran under rekordåret 1888. 1891 for som redan sagts h.-äg. Carl Israelsson med hustru och en son. Tillsammans emigrerade 13 personer från Södra Örsjö till USA under åren 1869-1893.