http://kartor.eniro.se/m/aZdkR
Lästips: Per Carlsson: Ärngislahyltan i Hembygdskrönikan 1998 s 121.
Lars-Erik och Kerstin Fridholm: Ärngisslahyltan till Madesjö kyrka i Hembygdskrönikan 2007 s 53.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Detta hemman heter i de äldsta källorna Erngislahyltan. Namnet är sammansatt av det gamla svenska personnamnet Erngisle och ”hyltan”, en diminutiv form av -hult, som betyder skogsdunge, skog. Namnet Erngislahyltan bör därför betyda den av Erngisle uppodlade skogen. Namnet Gisle i Gislatorp och Sigisle i Sigislaryd är besläktade med namnet Erngisle. Denne bör ha varit den förste brukaren av hemmanet. När denna första uppodling skett är omöjligt att avgöra, eftersom det inte finns några medeltida källor, men det bör ha upptagits någon gång under medeltiden, kanske på 1200-talet. Den förste kände brukaren av hemmanet är den i 1533 års register omnämnde ”Haakon Gudmesson”. Han förnyade 1535 sin brukningsrätt genom att betala 1 oxe i städsleöre. Denna förnyelse måste ske vart sjätte år. I 1539 års fogderäkenskaper anges avraden. ”Haakon i Erengislahilto” skulle årligen leverera 1 lispund smör, 1 spann malt, 1 öre, 1 packe näver och fodring för 2 hästar.
Avradens storlek vittnar om att det brukats längre tid och att det ansågs vara ett gott hemman. I 1541 års fogderäkenskaper har avraden avsevärt ökats. Haakon måste nu betala 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 spann malt, 1 lispund smör, 1 packe näver, göra 3 dagsverken och betala fodring för 8 hästar. Håkan avlöstes 1545 av sonen Jöns Håkansson, som 1551 tillfälligt avlöstes av Per Håkansson, säkerligen en broder. 1556 är emellertid Jöns tillbaka. Han är den officielle brukaren av hemmanet till 1575, vilket ej utesluter att brodern under tiden brukat en del av Erngislahyltan. Det var emellertid Jöns som fick ansvara för Älfsborgs lösen 1571. Han deklarerade 1 lod silver, 1½ lispund koppar, 2 oxar, 12 kor, 2 fyraårsungnöt, 3 treårsungnöt, 3 tvåårsungnöt, 1 årsungnöt, 11 får, 6 svin, häst för 10 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev så stort som 23 mark – ett av de största bidragen i Madesjö. Att hemmanet var ett av de bästa visar tiondelängden 1565, då Jöns i tionde till Kronan erlade 5 skäppor råg och 3½ skäppa korn. 1568 redovisade Jöns 2 bistockar. Det sista år Jöns förekommer i räkenskaperna är 1575, då hans tionde var 2 skäppor råg och 3½ skäppa korn.
Nästa gång Erngislahyltan förekommer i källorna är 1591, då Håkan Jönsson betalade 3 skäppor råg och 2 skäppor korn i tionde. 1601 redovisade Håkan 1 par oxar, 4 kor, 1 sto och 4 tunnor säd. Ännu 1613, när den nya Älfsborgs lösen skulle uttagas, var det Håkan som erlade 2 koppardaler och 1½ silverdaler. Han hade en dräng som hjälp på hemmanet. Håkan försvinner därefter ur källorna. I 1620 års mantalslängd över boskapspenningen heter brukaren Jöns. Fastän inget efternamn anges, är det sannolikt att Jöns var son till Håkan. Jöns’ deklarerade tillgångar var: åker till 4 tunnor, svedjeråg-3 skäppor, 1 häst, 2 oxar, 2 stutar, 7 kor, 2 kvigor, 3 ungnöt, 6 får, 2 lamm, 16 gamla getter, 4 unggetter, 1 svin och 3 ungsvin. Jöns’ skatt blev 3 dlr 14 öre – ett av de högsta beloppen i Madesjö. Jöns var fortfarande kvar 1622 men 1625 hade han efterträtts av ”Oluf i Erengislahylto”. Denne Olof deklarerade 1628 följande tillgångar: 4 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 1 ungsto, 6 kor, 1 kviga, 6 får, 5 lamm, 1 svin, 6 ungsvin. Ännu en brukare Måns fanns nu på hemmanet. Han deklarerade: 4 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 5 kor, 2 kvigor, ? får, 3 lamm, 3 ungsvin. Erngislahyltan var således nu delat mellan två ungefär jämn-starka brukare. Om de var släkt svävar vi i okunnighet.
Redan 1633 hade de avlösts av en ”Bröniel i Ärnegisslahyltan”. Han redovisade detta år sina tillgångar: 6 tunnor säd, 1 sto, 2 oxar, 4 stutar, 1 tjur, 8 kor, 4 kvigor, 8 får, 4 lamm, 1 svin och 4 ungsvin. Brönjel var kvar 1641. Då hade han en piga på gården och redovisade följande tillgångar: 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 9 kor, 4 kvigor, 6 får, 4 lamm, 4 ungsvin och 6 tunnor säd. Erngislahyltan var som synes alltjämt ett av de bättre hemmanen i Madesjö. Bröniel stod som brukare t.o.m. 1655. Detta år betecknas hans hustru som åldrig. Han hade nu en son och en dotter på hemmanet. 1660 hade Bröniel efterträtts av Måns, som kan vara identisk med den ovan omtalade sonen. Måns var gift och hade en dräng. Brönjel levde ännu 1666, då han skänkte pengar till prästgårdens reparation. Som officiella brukare av hemmanet stod 1668 ”Måns i Erengislahyltan och Påwel i samma gård”. Redan följande år, 1669, hade Påwel ersatts av en ”Daniel i samma gård”. Daniel och Måns bidrog bägge 1669 med 2 mark vardera till Madesjö kyrkokassa. Av 1686 års jordebok framgår, att Måns hette Påfwelsson i efternamn och alltså var son till Påfwel. Han är nu officiellt ensam brukare och den årliga räntan var 8 dlr 12 öre 17 penningar. Enligt 1697 års kvarnkommissions protokoll var brukarnas antal 4. Det heter: ”Joen, Pehr, Börge och Jöns mala allenast för sig sielfwa och intet mer. Mjölkvarn. Skatt-8 öre.” Två år senare i 1699 års jordebok har Jöns försvunnit. Hemmanet är nu delat mellan Johan, Per och Börge, som vardera brukade 1/3 hemman. 1717 har den stora hemmans-klyvningen drabbat Erngislahyltan. Det fanns nu 4 brukare: Johan, Per Börgesson, Nils Jönsson och Jöns Håkansson. 1740 fanns det fortfarande fyra brukare: Knut Persson, Per Larsson, Gumme Persson och Nils Jönsson.
Under 1700-talet fortsatte hemmansklyvningen. Under perioden 1755-1788 ökade antalet hemmansdelar till 6. Knut Persson ägde en gård. Han var född 1710 och var gift med Ingrid, född 1723. De fick 5 barn: Nils föddes 1740, Catharina 1749, Peter 1753, han blev båtsman för Buttetorp, Märta 1755 och Maria 1758. Truls Jonsson innehade nästa gård. Han var född 1712 och gift med Maria, född 1710. De fick 3 barn: Gertrud 1739, Per 1743 och Håkan 1745. På den tredje gården satt Joseph Svensson, som var född 1718 och gift med Lisbeth, född 1715. De hade 5 barn: Anna föddes 1742, Nils 1743, Gumme 1750, Daniel 1752 och Stina 1755. Gumme Nilsson var född 1728 och gift med Margareta Persdotter, född 1725. De fick 6 barn: Peter 1746, Jonas 1748, Ingrid 1755, Sven 1757, Cathrina 1760 och Marta 1763. Nästa gård ägdes av Aron Carlsson, som var född 1725 och gift med Susanna Pehrsdotter, född 1734. De hade 4 barn: Helena var född 1755, Cathrina 1757, Maria 1758 och Ingrid 1772. Den sjätte gården innehades av Bryniel Larsson, född 1739 och hans hustru Gertrud Trulsdotter, född 1739 och dotter till Truls Jonsson. De fick 6 barn: Stina 1763, Caisa 1766, Jonas 1768, Brita Stina 1773, Ingrid 1778 och Cathrina 1785.
Under periodens senare del efterträddes Truls Jonsson av sonen Pär Trulsson. Hans hustru hette Maria. De fick 5 barn: Maria 1763, Caisa 1765, Lena 1769, Stina Lisa 1777, Johannes 1773. Nils Knutsson efterträdde Knut Persson. Hans hustru hette Lena Månsdotter, född 1741. De fick 6 barn: Cathrina 1764, Jonas 1769, Elin 1771, Magnus, Knut och Johannes utan födelseår angivna. Nils Gummesson var född 1756 och gift med Maria Jonasdotter, född 1757. De fick 3 barn: Annica född 1775, Brita Stina 1786 och Gumme 1792. Jacob Andersson var gift med Magdalena, född 1750. De fick 4 barn: Anders 1777, Sven utan angivet födelseår, Stina 1782 och Maria utan årtal angivet. Gumme Josephsson var född 1750. Hustrun hette Maria Jonsdotter och var född 1755. De fick 4 barn: Stina 1775, Joseph 1781, Elin 1783 och Sven 1785. På ägorna bodde avskedade båtsmännen Anders Zirath med hustru Elin Svensdotter och 2 barn samt Olof Höök med hustru Anna. Dessutom bodde många inhyses längre eller kortare tid på ägorna.
Under perioden 1782-1801 avled Gumme Nilsson 1799. Äldsta styfdottern Ingrid Danielsdotter, född 1755, var gift med Nils Svensson, född 1752, som dock avled redan 1801, varefter systern Marta Danielsdotter gifte sig med Johannes Persson och övertog gården. Hon var född 1763 och tio år äldre än sin man, som var född 1773. Gumme Josephsson och Maria Jonsdotter fick under perioden ytterligare 2 barn: Annika och Cathrina, bägge utan födelseår angivna. Nils Gummesson fortsatte att bruka sin gård under perioden. Bryniel Larsson efterträddes av sonen Jonas Brynielsson, född 1768, som var gift med Stina Andersdotter. De fick barnen Annika och Per. Den förra var född 1798, för den senare är intet födelseår angivet. Sven Larsson var gift med Lena Månsdotter, född 1741. De fick 1767 dottern Cathrina, 1769 sonen Jonas, 1771 dottern Elin, 1779 sonen Magnus, 1787 sönerna Knut och Johannes och 1793 dottern Stina. Nils Svensson var född 1753 och 1789 gift med Cathrina Nilsdotter, som var född 1769. De fick 3 barn: Inga 1791, Stina 1792 och Israel 1794. Båtsman under dessa år var nr 178 Peter Jonsson Zirath. Det fanns 3 torpare: Olof Petersson, Jonas Jonsson och Daniel Larsson, som dock avled 1788. Dessutom många änkor och inhyses.
Under åren 1802-1814 fortsatte Gumme Josephsson, Nils Gummesson, Sven Larsson, Jonas Brynjelsson och Nils Svensson att bruka sina gårdar. Nya bönder var Jonas Nilsson, f. 1783, med hustru Marta Danielsdotter, Nils Gummessons son Gumme Nilsson, f. 1792, med hustru Maja Stina Persdotter, f. 1792, Magnus Nilsson, f. 1779, med hustru Cathrina Petersdotter, f. 1785. Torpare var Olof Petersson.
Under perioden 1815-1821 brukade Gumme Josephsson 1/8 mtl med hjälp av sina fyra barn Joseph, Elin, Katharina och Sven. Den sistnämnde flyttade 1816 till Ljungby. Nästa 1/8 mtl brukades fortfarande av Gumme Nilsson och Maja Stina Pers-dotter. De fick 2 barn: Jonas 1817 och Christina 1819. Här levde Nils Gummesson och Maria Jonsdotter som undantagsfolk. På nästa 1/8 mtl levde Jonas Nilsson och Katharina Petersdotter med sina 4 barn Brita Stina, Peter, Cajsa Lena och Johannes Gustaf, den senare född 1817. Nils Svensson och hans hustru Katharina Nilsdotter fick 1814 en son, Peter. ¼ mtl brukades av Knut Nilsson och Marta Danielsdotter. De hade sina två barn hemma på gården. På 1/8 mtl fortsatte Jonas Brynjelsson och Stina Andersdotter. Deras dotter Annika ingick 1819 äktenskap, men Håkan och Gertrud vistades i hemmet. På nästa 1/8 mtl fortsatte Johannes Persson och Stina Svensdotter. De fick 1816 sitt femte barn, dottern Gertrud. Torpare var Olof Petersson och Peter Jonsson, den senare född 1798 och gift med Ingrid Lena. Båtsman var Peter Zirath, född 1779 och gift med Elin Börjesdotter, f. 1790. Avskedade båtsmännen Nils Zirath, född 1759 och Jonas Res, född 1777 bodde på ägorna medan båtsmannen Gumme Frimodig flyttade till Göttorp.
Under perioden 1820- och 1830-talen tog Gumme Josephsson undantag av sonen Joseph Gummesson, f. 1781 och gift med Elin, f. 1783. De hade två barn: Catharina född 1791 [frågetecken för årtalet] och Sven. En gård ägdes en tid av Peter Persson, f. 1791, och hans hustru Maria Nilsdotter. De hade två barn men flyttade efter en kort tid bort. Efterträdare blev Sven Nilsson, född 1797, och hans hustru Lena Cajsa Jonsdotter, f. 1791. De hade med sig 2 barn: Peter, född 1829 och Johan August, född 1831, när de 1833 tillträdde gården. De kom från Algutsboda. I Erngislahyltan föddes 1835 sonen Carl, 1838 sonen Frantz och 1840 dottern Stina Lena. På 1/8 mtl satt fortfarande Gumme Nilsson och Maja Stina Persdotter, som var född i Ruske-måla 1797. De hade 3 barn: Jonas född 1817, Christina 1819 och Ingrid Helena 1825. En annan Gumme Nilsson var född 1795 [frågetecken för årtalet, jfr barnens födelseår]. Hans hustru Catharina Persdotter avled 1825. De hade fyra barn: Brita Stina, född 1806, Peter 1809, Cajsa Lena 1813 och Gustaf 1817. På 1/8 mtl avled Johannes Petersson 1838, endast tjugonio år gammal. Han efterlämnade änkan Ingrid Lena Petersdotter, född 1814 och sonen Johan Gustaf. Nils Svensson och Catharina Nilsdotter avled båda 1829. De efterlämnade sonen Peter, född 1814.
Gården övergick till Johannes Petersson, född 1798, och Anna Stina Pehrsdotter, född 1799. Knut Nilsson avled 1830, efterlämnande hustru och två söner. Gården övergick till Johannes Petersson, född 1798 och från honom till Daniel Persson, född 1788 och hans hustru Maria Jonsdotter, född 1796. De hade två barn men bodde i Floahult. Jonas Brynjelssons hustru Stina Andersdotter avled 1828 och han blev undantagsman. Gården övertogs av Håkan Jonsson, f. 1798 och hans hustru Lena Olsdotter, f. 1805. De hade två barn: Olaus föddes 1826 och Stina Brita 183?. Johannes Persson d.ä. var född 1778. Hans hustru Stina Svensdotter var född 1781. Hon avled 1828. De hade 6 barn: Peter född 1803, Jonas 1807, Sven 1810, Gustaf 1813, Gertrud 1816 och Fredrik 1822. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Peter Zirath, f. 1815, med hustru Maria Svensdotter, f. 1810. Båtsmannen Jonas Båtshake var född 1795 och gift med Cajsa Börjesdotter, f. 1792. De hade 3 barn. Torparen Peter Jonsson flyttade 1829 till Mortorp.
På 1840-talet hade Erngislahyltan en folkmängd av 80 personer, varav 42 män och 38 kvinnor, enligt en anteckning i kyrkoboken, och var därmed en av de mest folkrika byarna i Madesjö. På 3/16 mtl fortsatte den 1833 från Algutsboda inflyttade Sven Nilsson och hans hustru Lena Cajsa Jonsdotter. De fick på 1840-talet ytterligare tre barn: Gustaf 1843, Johannes 1845 och Emma Mathilda 1848. Nästa 3/16 mtl brukades av Johannes Petersson d.ä., född 1798 och hans hustru Cajsa Lena Magnidotter, f. 1813. Åt dem föddes 1844 dottern Emma Christina och 1848 dottern Carolina. På gården bodde som inhyses den 1850 från Toresbo inflyttade änkan Brita Stina Magnidotter, född här 1806 och syster till Cajsa Lena. 1/8 mtl brukades av Johannes Petersson d.y., född i Ellebäck 1818 och gift med Ingrid Lena Petersdotter, född i Lilla Gangsmad 1814. De fick 7 barn: Carl Magnus 1838, Christina 1841, Hilda Lovisa 1843, Carolina Charlotta 1844, Peter August 1847, Ottiliana Elmina 1849 och Frans Elof 1851. Nästa gård på 1/8 mtl brukades av Joseph Gudmundsson, född i Erngislahyltan 1781. Han var ogift men hade till hjälp systern Cathrina Gudmunds-dotter, född 1791.
1850 tillträddes 1/8 mtl av Johan Magnus Svensson, född i Algutsboda 1815. Han var gift med Stina Lisa Nilsdotter, född i Högahult 1816. De hade och fick 3 barn: August född 1843, Johanna Augusta 1848 och Tilda Erica 1851. Nästa 1/8 mtl brukades av Gumme Nilsson och Maja Stina Pehrsdotter. 1848 övertogs gården av sonen Jonas Gummesson, f. 1817, och hans hustru Johanna Sofia Jonasdotter, född i Algutsboda 1829. De fick 1850 sonen Johan August. Nästa 1/8 mtl brukades av Håkan Jonsson och Ulrica Månsdotter, född i Södra Björnahult 1809. Deras barnaskara på fyra ökade på 1840-talet med sönerna Andreas 1844 och Carl Johan 1847. Den sista gården på 1/8 mtl brukades av Gustaf Johansson, född i Erngislahyltan 1813 och hans hustru Brita Stina Magnidotter från Mortorp, född 1819. Hon kom hit 1842. Följande år föddes dottern Emma Mathilda, 1846 dottern Wendla Christina, 1849 sonen Pehr Elof och 1851 sonen Carl Alfred.
På ägorna bodde torparen och båtsmannen Johannes Gustafsson Hammare, född i Holmen 1819. Hans hustru avled 1851 och efterlämnade sönerna Carl Johan och Franz Elof, födda 1848 och 1850. Avskedade båtsmannen och torparen Axel Johansson Pipare var född i Gislatorp 1784. Hans hustru Cajsa Danielsdotter var från Olofsbo och född 1801. De hade 4 barn. Avskedade båtsmannen Peter Magnusson Zirath var född i Spaksmåla 1815. Han hade hustru Maria Svensdotter och 4 barn. Avskedade båtsmannen Peter Jonsson Pihl var född på platsen 1819 och gift med Johanna Danielsdotter, född i Kopparfly 1817. De hade 2 barn. Ordinarie båtsman var nu Peter Axelsson Zirath, född 1828. Undantagsmannen Jonas Bryngelsson var född i Erngislahyltan 1768 och undantagsmannen Johannes Persson 1778. Backstugumannen Gustaf Petersson var född i Holmen 1792 och hans hustru Stina Nilsdotter var från Östra Bondetorp och född 1793.
På 1850-talet tog Sven Nilsson och Lena Cajsa Jonsdotter undantag. De hade då fått ytterligare två barn: Charlotta 1856 och Johan Alfred 1860. Tillträdande bonde var Peter Svensson, född i Algutsboda 1829, och hans hustru Wendla Sophia Jonsdotter, född 1842. Nästa 3/16 mtl brukades alltjämt av Johannes Petersson d.ä. och Cajsa Lena Magnidotter. De fick 1852 sitt tredje barn, dottern Johanna Mathilda. På 1/8 mtl fick Johannes Petersson d.y. och Ingrid Lena Petersdotter på 1850-talet 4 barn: Frans Elof 1851, Theodolina Sofia 1853, Johan Alrik 1856 och Gustaf Teander 1859. Nästa 1/8 mtl ägdes av Joseph Gummesson, som tog undantag av en arrendator Johan Magnus Svensson, född i Algutsboda 1815 och hans hustru Stina Lena Nilsdotter från Högahult, född 1816. Hon avled 1852, varefter maken flyttade till Algutsboda 1853. Gården övertogs samma år av från Göttorp kommande Johannes Svensson, född 1804 i Norra Björnahult. Hans hustru hette Maria Andersdotter, född 1813 i Södra Björnahult. De medförde 1853 två barn från Göttorp: Christina, född 1844, och Emma, född 1851. I Erngislahyltan föddes 1854 det tredje barnet, dottern Johanna.
På nästa 1/8 mtl satt fortfarande Jonas Gummesson och Johanna Sophia Jons-dotter. De fick 2 barn: Johan Peter August 1854 och Ida Helena 1855. På nästa 1/8 mtl avled Håkan Jonsson 1858. Änkan Ulrika Månsdotter flyttade 1859 till Sjöahult med sina yngsta barn Andreas, f. 1844, och Carl Johan, f. 1847. Äldsta dottern Stina Beata, född 1832, hade redan 1857 flyttat till Västra Säfsjö, sonen Peter Fredrik, f. 1836, 1858 till Buttetorp. Dottern Lena Stina, f. 1839, flyttade 1859 till Vissefjärda. Äldste sonen Olaus Håkansson, född här 1826, övertog 1858 gården. Han var då gift i Lindås med Maria Nilsdotter, född i Siggegärde 1817, och hade med henne 4 barn: Nils Peter, född i Oskar 1848, Carl Gustaf, född i Lindås 1851, Johan Edvard, född i Lindås 1854, Per August, född där 1855. I Erngislahyltan föddes efter tillträdet 1859 sonen Franz Lorenz. På nästa 1/8 mtl satt Gustaf Johansson, född i Erngislahyltan 1813. Han hade 1842 gift sig med Brita Stina Magnidotter från Mortorp, född 1819. De fick på 1850-talet sitt fjärde barn, sonen Carl Alfred 1851 och sitt femte, sonen Johan August 1857. En sista gård, på 1/16 mtl, brukades från 1859 av Håkan Jonssons son Peter Fredrik Håkansson. Han gifte sig detta år med Cajsa Lena Svensdotter från Agebo. De fick 1860 sonen Carl August.
Det fanns på 1850-talet icke mindre än 8 torpare på ägorna. Torparen och avskedade båtsmannen Johannes Gustafsson Hammare var född i Holmen 1809. Han var änkling och hade 2 söner. Torparen och avskedade båtsmannen Axel Johansson Pipare var född i Gislatorp 1784 och gift med Cajsa Danielsdotter från Olofsbo, född 1801. De hade 3 barn. Torparen Peter Jonsson var född i Hyltan 1798 och gift med Ingrid Lena Nilsdotter från Norra Örsjö, född 1796. Torparen Jonas Fredriksson var född 1836 och ogift. Torparen Gustaf Petersson Lindquist var född här 1825 och gift med Lena Stina Petersdotter från Algutsboda, född 1834. Torparen Johan August Svensson var född i Sjöahult 1826. Han flyttade hit 1860. Han var gift med Maria Gustava Petersdotter, född här 1833. Torparen Peter Axelsson flyttade hit 1860 från Algutsboda med hustru Sara Lisa Petersdotter, född 1827, och sonen Johan August, f. 1859. Torparen Peter Danielsson var född i Floahult 1811. Han inflyttade därifrån 1860 med hustru Lena Axelsdotter, f. i Södra Örsjö 1812. De hade 4 barn. Ny båtsman kom 1855, då Carl Johan Danielsson Zirath, född i Hälleberga flyttade hit och gifte sig med Carolina Axelsdotter, född här 18??. De fick en son Johan Ludvig.
På 1860-talet flyttade 1863 Peter Svensson och Wendla Sophia Jonsdotter till Oskar. Då hade redan 1861 Sven Petersson från Algutsboda, f. 1830, och hans hustru Johanna Gustafsdotter, f. 1813 [frågetecken för årtalet], övertagit gården. De fick 1862 dottern Ida Elisa och 1868 dottern Emilia Mathilda. Nästa gård på 3/16 mtl ägdes fortfarande av Johannes Petersson d.ä. och Cajsa Lena Magnidotter. Av deras barn flyttade Emma Christina 1863 till Persmåla och Carolina blev gift i Skärfsjö 1869. På 1/8 mtl fortsatte Johannes Petersson d.y. och Ingrid Lena Petersdotter. Äldsta dottern Christina, f. 1841, blev 1863 gift i Hälleberga. Fyra barn föddes på 1850-talet: Frans Elof 1851, Theodolina Sophia 1853, Johan Alrik 1856 och Gustaf Teander 1859. På nästa 1/8 mtl fick Johannes Svensson och Maria Andersdotter dottern Emma 1851 och Johanna 1854. Emma ingick 1871 äktenskap med Carl Gustaf Petersson från Algutsboda.
På 1/8 mtl fortsatte Jonas Gummesson och Johanna Sophia Jonsdotter med sina två barn. Olaus Håkansson på nästa gård flyttade däremot 1863 till Toresbo med hustru och 6 barn. Gården övertogs av Pehr August Gudmundsson från Toresbo, f. 1835 och 1863 gift med Wendla Christina Gustafsdotter, f. 1843. De fick på 1860-talet 2 barn: Hilda Sofia 1865 och Anna Emilia 1870. Den sista gården på 1/8 mtl brukades fortfarande av Gustaf Johansson, som blev änkling 1863, då hustrun Brita Stina Magnidotter avled. Äldsta dottern Emma Mathilda hade då blivit gift i Holmen 1867. De övriga fyra barnen stannade i hemmet. På 1/16 mtl flyttade Peter Fredrik Håkansson 1868 till Sjöahult med hustrun Cajsa Lena Svensdotter och de två barnen Carl August, född 1866 och Emma Christina, född 1868. Drängen Jonas Petersson, som var född 1837 i Algutsboda, emigrerade 1868 till USA.
Flera undantagsmän bodde kvar på ägorna. Sven Nilsson med hustru Lena Cajsa Jonsdotter hade 7 barn, av vilka dottern Johanna 1870 blev gift till Algutsboda. Joseph Gummesson och Gustaf Johansson Blom bodde på ägorna. Den senare flyttade hit från Toresbo 1863. Ordinarie båtsman var Carl Johan Davidsson Zirath, född 1834 i Hälleberga och gift med Carolina Axelsdotter, född 1834. De hade 3 barn. Avskedade båtsmannen Axel Johansson Pipare var född 1784 och dog 1861. Dottern giftes 1869 till Vissefjärda. Avskedade båtsmannen och mjölnaren Peter Axelsson Zirath var född 1828 och gift med Sara Lisa Petersdotter från Algutsboda, f. 1827. De hade 3 barn. Avskedade båtsmannen Peter Jonsson Pihl var född 1817 och hans hustru Maria Svensdotter 1810. De hade 5 barn. Torparna var fem på 1860-talet. Johannes Gustafsson Hammare, Gustaf Petersson Lindquist, Johan August Svensson, Peter Danielsson och Johan Peter Axelsson. Härtill kom skräddaren och nybyggaren Carl Magnus Petersson, som flyttade hit 1865. Han var född 1834 och gift med Lena Petersdotter. De hade två barn: Per Elof var född 1861 och Johan August 1864. Han hade som lärling Frantz Emrik Erlandsson från Älghult, född 1855 och hitflyttad 1870.
Vi går fram till 1870-talet. Sven Petersson och hans hustru Johanna Gustafsdotter fick 1871 sitt tredje barn, dottern Anna Amanda Christina och 1876 sitt fjärde, dottern Jenny Augusta. Johannes Petersson d.ä. avled 1873. Hans gård övertogs av dottern Johanna Matilda och hennes man Jonas Petersson, född 1844 i Södra Säfsjö. Hustrun och enda barnet avled redan 1873, varefter han flyttade till Högemåla 1874. En rättare Carl Gustaf Carlsson skötte gården. Han var född i Hälleberga 1848 och sedan 1873 gift med Johanna Johansdotter från Algutsboda, född 1845. De fick på 1870-talet 5 barn: Emilia Christina 1874, Anna Fredrika 1875, Hanna Charlotta 1876, Aron Gottfrid 1878 och Carl Johan Alfred 1880. Johannes Petersson d.y. och Ingrid Lena Petersdotter brukade sin gård med hjälp av sina 6 barn.
Johannes Svensson och Maria Andersdotter tog undantag 1871. Dottern Emma Johannisdotter var från detta år gift med Carl Gustaf Petersson från Algutsboda, född 1833. De fick 4 barn: Anna Emilia 1872, Adelina Maria 1874, Pehr Julius 1877 och Mathilda Charlotta 1880. Även Jonas Gummesson tog undantag av sonen Johan Peter August och dennes hustru Ida Mathilda Petersdotter, f. 1859. De gifte sig 1878. Två år senare eller 1880 avled Jonas Gummessons hustru Johanna Sofia Jons-dotter. 1879 föddes sonen Carl August. Peter August Gudmundsson och Wendla Christina Gustafsdotter fick på 1870-talet 3 barn: Anna Emilia 1870, John Theander 1874 och Carl Emrik 1878. Gustaf Johansson, som var änkling, tog undantag av dottern Wendla Christina, f. 1846, och hennes man Pehr Elof Gustafsson, född 1849 och gift 1875. Wendla Christinas broder Johan August Gustafsson, f. 1857, emigre-rade till USA 1880.
Undantag hade Sven Nilsson, Joseph Gummesson, död 1871, Gustaf Johansson Blom och Peter Jonsson, som avled 1880. Torparna var under 1870-talet 7: Johannes Gustafsson Hammare med hustru och 5 barn, Gustaf Petersson Lindquist med hustru, Johan August Svensson med hustru och 2 barn, Peter Danielsson med hustru, Frans Johan Gustafsson Ekström med hustru och 6 barn, Johan Peter Axelsson med hustru och 7 barn, av vilka sonen Axel Bernhard var sjöman och Carl Ludvig soldat i Algutsboda. Som sådan hette han Prim. 1880 inflyttade Carl Petersson med hustru och 6 barn. Hustrun hette Kristina Vallentin. Torparen Gustaf Johansson flyttade 1875 till Tjukehall med hustru och 3 barn. I stället inflyttade 1880 torparen Carl Magnus Petersson med hustru och 3 barn. Torparen och snickaren Johan August Nilsson var född 1846 och hade hustru och son. Flera andra hant-verkare bodde på 1870-talet på Erngislahyltans ägor. Två skräddare fanns där: Frans Olof Jonsson och Karl Gustaf Molin samt Carl Magnus Petersson. Från Norra Örsjö inflyttade 1872 mjölnaren Sven Gustafsson, född 1842 i Vissefjärda och gift med Johanna Danielsdotter från Älghult, född 1834. De hade 4 barn. Torparen Johan August Nilsson var också snickare. Han var född 1846 och hade hustru och en son. De avskedade båtsmän, som bodde på hemmanets ägor på 1860-talet, fanns kvar även under 1870-talet. Hemmanet hade 1875 inte mindre än 118 personer och var näst Norra Örsjö det mest folkrika hemmanet i den blivande Örsjö församling.
Sven Peterssons 3/16 mtl arrenderades från 1885 till 1888 av Elof Svensson och Augusta Amalia Modig från Algutsboda. De hade 3 barn. Elof Svensson emigrerade 1888 till USA. Den andra gården på 3/16 mtl tillträddes 1890 av Carl Magnus Petersson, född 1840, och hans hustru Emma Kristina Petersdotter, f. 1845. De fick 1887 sitt fjärde barn Signe Ester Emilia. Förre rättaren Carl Magnus Karlsson blev nu torpare. Han fick på 1880-talet ytterligare tre barn: Carl Johan Alfred 1880, Emma Viktoria Serafia 1883 och Hilma Lydia Augusta 1885. På 1/8 mtl tog Johannes Petersson d.y. och hans hustru undantag av sonen Johan Alrik Johansson, f. 1856. Denne gifte sig 1881 med Augustina Karlsson, som var född 1856. De fick 4 barn: Ernst Rickard 1882, Herman Oskar Fritiof 1883, Carl Hjalmar 1886 och Elin Ester Augusta 1889. Johannes Peterssons hustru Ingrid Lena Petersdotter avled 1886. Johan Alriks broder Gustaf Teander emigrerade till USA 1881. Carl Gustaf Petersson och Emma Johansdotter fick på 1880-talet 4 barn: Mathilda Charlotta 1880, Gerda Augusta 1884, Ester Emeretia 1887 och Ellen Viktoria 1890. Johan August Jonsson och Ida Matilda Petersdotter, som ingått äktenskap 1878, fick 1879 sonen Carl August, 1882 sonen Johan Wilhelm och 1888 dottern Agnes Helfrida Mathilda. Peter August Gudmundsson och Wendla Christina Gustafsdotter fick på 1880-talet sonen August Emil 1881 och dottern Hulda Augusta 1884. Per Elof Gustafsson och Wendla Gustafva Andersdotter fick på 1880-talet ytterligare 5 barn till de tidigare 3: Anna Matilda Viktoria 1881, Hilda Gustava 1883, Gunhild Maria 1885, Gustaf Ernst 188? och Johannes Elof Leonard 1890.
Undantagsmannen Johannes Svensson avled 1889, undantagsmannen Sven Nilsson samma år. Hans hustru hade dött redan 1881. Gustaf Johansson Bloms hustru Elin Petersdotter avled likaledes 1891. Följande torpare bodde på ägorna: Carl Alfred Lindahl, född 1863, emigrerade till USA 1891, torparen Johan August Svensson var gift med Maria Gustava Petersdotter och hade 2 barn. Torparen Johan August Nilsson Berg, f. 1856, emigrerade till USA 1884. Övriga torpare var Carl Petersson, f. 1846 och gift med Kristina Vallentin, f. 1839, med 8 barn, och Johan Ludvig Carlsson, f. 1859 och gift 1884. Det fanns 2 mjölnare: Peter Axelsson och Sven Gustafsson, skräddaren Carl Magnus Petersson och snickaren Aron Alfred Fridholm samt 2 murare: Johannes Jonsson och Frans Gustaf Johansson. F.d. båtsmannen Peter Jonsson Pihl flyttade 1884 bort, men hans kolleger Johan Peter Gustafsson Blomqvist och Peter Magnusson Zirath stannade kvar. Dessutom fanns ett antal arbetare och inhyses längre eller kortare tid på ägorna. Hemmanet var fortfarande mycket folkrikt.
Under åren 1891-1894 skedde inga större förändringar beträffande hemmansägarna i Erngislahyltan. Johan Alrik Johansson och hans hustru fick sitt sjätte barn 1892, sonen Erik Linus Bernhard. Carl Gustaf Petersson fick 1890 dottern Ellen Viktoria och 1893 dottern Ruth Katarina Vilhelmina. Per Elof Gustafsson fick 1890 sitt åttonde barn, sonen Johannes Elof och 1892 sitt nionde, dottern Signe Ester Kristina. Av övriga förändringar kan nämnas att mjölnaren Sven Gustafsson 1892 flyttade bort, att snickaren Aron Alfred Fridholm 1891 gifte sig med Ida Augusta Carlsson, f. 1867 och fick 2 barn de följande åren, att en ny mjölnare Carl Albin Stjernqvist, född 1863 i Ryssby och 1893 gift med Emma Kristina Gustafsson, f. 1860, flyttade till Erngisla-hyltan. De fick en dotter. F.d. båtsmannen Peter Blomqvist emigrerade 1893 till USA och följdes 1894 av hustrun Hulda Sofia Nilsson och två barn. Folkmängden var fortfarande stor. Vid den folkräkning som anställdes när Örsjö skulle bli egen församling befanns folkmängden i Erngislahyltan vara 118 personer eller lika stor som tjugo år tidigare. Hemmanet var fortfarande näst Norra Örsjö det folkrikaste inom församlingen. Frapperande är det stora kvinnoöverskottet: 66 kvinnor mot 52 män.
Emigrationen från Erngislahyltan var förhållandevis liten om man tager hänsyn till folkrikheten. Den omfattar till 1894 tjugo personer. Redan 1868 emigrerade smeden Jonas Petersson Rydell till USA. Han följdes nästa år av pigan Emma Svensdotter. Därefter dröjde det till 1880, innan arbetarna Frans Johansson och Jonas Fredrik Petersson samt bonden Joh. Gustafsson följde efter. Bondsonen Gustaf Teander Johansson, f. 1854, emigrerade 1881. Smeden Johan Berg, f. 1856, emigrerade 1884 med hustru och två barn. 1888 emigrerade arbetaren Elof Svensson och 1890 Emilia Engström, födda 1861 resp. 1867. 1891 såg tre emigranter: arbetarna Johan Engstrand, f. 1865, och Johan Svensson, f. 1869 samt Gottfrid Amandus Ekström, f. 1869. 1892 utvandrade Johan August Svensson, född 1869 och 1893 f.d. båts-mannen Johan Blomqvist, f. 1860. Han följdes 1894 av hustrun Hilda Sofia Blomqvist och de två barnen.