http://kartor.eniro.se/m/ToAK8
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Runt den vassrika och grunda sjön i Madesjö västerbygd, som kallades Sävsjön, började sannolikt bebyggelsen tidigt. Hur tidigt går ej att bestämma, då namnet ej tillåter någon tidsbestämning. Här skulle med tiden uppstå en av de större byarna i Madesjö, att jämföra med Agebo, Örsjö, Svalehult, Skedebäckshult, Resebo och Persmåla. I historiska källor är Sävsjö den tredje byn, efter Agebo och Gränö. I Lars Sparres kopiebok finns avskrift av ett brev, som tillkännagav, att förlikning träffats mellan den store godssamlaren Arvid Trolle och en viss Peder Jönsson i Berg. I brevet lovar den senare att för framtiden hålla fred med Arvid Trolle. Brevet är daterat Ljungsåkra ting d. 23 oktober 1476. Bland de tolv borgensmännen nämnas ”Karl Kraak i Säffsiö i Madesiö sockn” och ”Jon Kraak i samma by och sockn”. År 1476 fanns det således minst två gårdar i Sävsjö, ägda eller brukade av två män, som väl var bröder, fastän detta ej direkt säges i brevet. Vilka gårdar av de tre senare, som avses, är omöjligt att avgöra. Kanske, kanske inte, fanns det denna tid endast två gårdar i Sävsjö. Om Karl och Jon Kraak bodde i Södra, Västra eller Norra Sävsjö, förblir okänt. Kanske bör man gissa på Västra och Södra Sävsjö.
Nästa gång namnet Sävsjö förekommer i en historisk källa är i registret över fodring och gärd 1533. Här nämnes fortfarande endast två brukare i Sävsjö: ”Suend i Sepsiö och Suend Hompe ibidem”. Bägge hade att erlägga 2 mark penningar vardera. Fanns kanske endast två gårdar i Sävsjö vid denna tid? Ingendera av de två brukarna nämnes i 1535 års städsleöreregister, men det behöver endast betyda, att de ej nyligen tillträtt hemmanet eller att de betalat sina städsleören några år tidigare. Dessa erlades nämligen vid tillträde av ett kronohemman och därefter med 6 års mellanrum.
I 1539 års fogderäkenskaper, de första mera fullständiga, är tretalet uppfyllt. Följande tre brukare nämnas där med sin avrad: ”Masse Paauels i Säfsiö: et pund smör, en öre, en kleff taat, en pakke nefwer” samt fodring för 2 hästar, ”Swen Hompe, ibm”, som hade att erlägga exakt samma avrad och ”Swen Monsson, ibm: et pund smör, en öre, en pakke nefwer, 3 mark örtug”. Härtill kom även för honom fodring för två hästar. Sven Månsson slapp således att leverera ”et kleff taat” men fick i stället betala 3 mark örtug. Om vi utgår från att de tre uppförts i skattelängden i samma ordning, som sedermera blev regel, så skulle Masse Påwelsson eller Måns Pålsson ha brukat Västra Sävsjö, Swen Hompe Södra Sävsjö och Sven Månsson Norra Sävsjö. Dessa geografiska benämningar brukade användas först från 1660-talet och de senare benämningarna Sävsjö nr 1, nr 2 och nr 3 först från 1700-talet. Som en ren gissning kan anföras, att Sven Månsson kunde tänkas vara son till Måns Pålsson. Men det förblir en gissning, som endast kan motiveras med, att det tidigare endast nämnts två gårdar medan det nu fanns tre. Sven Månsson kunde tänkas ha nyuppodlat sitt hemman.
”Masse Pauels” dog något år senare, ty i 1541 års fogderäkenskaper brukades hans hemman av ”Karin i Seffsiö”, som måste ha varit hans änka. De två övriga brukarna satt kvar på sina hemman. Under de följande åren skedde däremot stora förändringar i Sävsjö. I 1551 års fogderäkenskaper brukas de tre Sävsjögårdarna av nya män. I Västra Sävsjö satt nu Per Månsson, som kan ha varit son till ”Masse Pauels” och Karin. Liksom för praktiskt taget alla kronobönder hade för Per Månsson avraden väsentligen höjts efter Dackefejden. Han hade att årligen erlägga 5 fyrkar, 1 skäppa korn, ett pund smör, en packe näver, en bunt bast, göra 3 dagsverken och betala fodring för sex hästar årligen och dessutom två s.k. konungshästar vart tredje år. I Södra Sävsjö hade nu Sven efterträtts av Olof Holmstensson, vars avrad var exakt lika stor som Per Månssons, om man bortser från basten. I Norra Sävsjö slutligen satt nu ”Eloff Krog”. Han slapp också erlägga bast i avrad. I övrigt var hans avrad lika med de två andras. Bakom namnet Elof Krog döljer sig Elof Hermodsson Kråk, son till Hermod i Ebbehult och den förste av dennes söner, som brukade eget hemman.
År 1553 gjordes en rulla upp över av konungen värvade knektar. Den upptog alla tre Sävsjöbönderna i ordningen Elof Hermodsson, Olof Svensson och Per Månsson. Alla tre tillhörde Hermods rote och fick vardera två alnar grönt kläde. I 1556 års fogde-räkenskaper står gårdarna i samma ordning som 1551 och brukas av Per Månsson, Olof Håkansson och Elof Hermodsson. Den senare kallas fortfarande ”Krog” dvs Kråk.
I 1561 års fogderäkenskaper upptages fortfarande Per Månsson för Västra Sävsjö, men i Södra Sävsjö dyker nu Håkan Hermodsson upp, medan brodern Elof Hermodsson fortfarande står som brukare av Norra Sävsjö. Dagsverksskyldigheten hade nu ökats till fyra för alla tre hemmanen. Avraden behövde de dock snart ej betala, eftersom alla tre var knektar och därmed befriade från avraden under det 1563 utbrytande nordiska 7-årskriget. Alla tre står upptagna i en avkortningslängd för knektar 1565. Håkan Hermodsson skulle några år senare, då han flyttat till Södra Bäckebo, bli fader till den blivande ”majoren på Ebbehult”, Sven Håkansson. I tiondelängden 1565 uppges, att ”Per i Sefsiöö” dvs Per Månsson, erlagt 1 sk råg och 1 sk korn i tionde, Elof Hermodsson lika mycket, under det att Håkan Hermodsson erlagt 3 sk råg och 1 sk korn. De båda förstas tionde motsvarar en skörd av 15 sk råg och lika mycket korn, medan Håkan Hermodssons skörd blev 45 sk råg och 15 sk korn. Följande år upptages endast Elof och Håkan i tionde-längden med 1½ sk råg och 1½ sk korn för den förre och ½ sk av vardera sädes-slaget för den senare. Per Månsson är ej med. Kanske berodde det på att han var död, men det kan också bero på, att han koncentrerat sig på boskapsskötsel och därför ej levererade någon sädestionde.
Under senare delen av 1560-talet sker stora förändringar i Sävsjö. I en 1569 uppgjord förteckning över knekthemman i Madesjö upptages i Sävsjö två sådana hemman, brukade av ”Nils Månsson i Seffsiö” och ”Lasse, ibm”. Av fogderäken-skaperna för samma år finner vi, att V. Sävsjö brukades av ”Enkian i Sepsiöö”, säkerligen Per Månssons efterleverska. Knektarna Nils Månsson och Lasse Persson brukade Södra resp. Norra Sävsjö. Vart hade Hermodssönerna tagit vägen? Håkan Hermodsson hade flyttat till Södra Bäckebo och Elof Hermodsson blivit befälhavare för en fänika knektar och därmed frånträtt Sävsjö. Han fick i stället av konung Johan III d. 10 februari 1571 ett hemman i Förlösa som lönehemman.
I förteckningen över Älfsborgs lösen 1571 deklarerade änkan i V. Sävsjö 10 lod silver, 15 marker koppar, 2 oxar, 5 kor, 2 fyraårsungnöt, 3 får, 2 svin, häst för 10 mark. För dessa tillgångar måste hon till Älfsborgs lösen erlägga 10%, dvs 1 lod silver och 11 mark 3½ öre i penningar. Hon var änka efter Per Månsson och skulle några år framåt sköta gården. Nils Månsson i Södra Sävsjö deklarerade 5 marker koppar, 2 oxar, 3 kor, 6 får, 3 svin. Han hade ingen häst. Hans skatt till Älfsborgs lösen blev 6 mark 6½ öre. Lasse Perssons i Norra Sävsjö hustru eller änka Elin deklarerade ½ pund koppar, 3 kor, 2 tvåårsungnöt, 2 treårsungnöt, 1 ettårsungnöt och 3 svin. Hennes bidrag till Älfsborgs lösen blev 5 mark 3 öre.
Västra Sävsjö var av allt att döma ett bättre hemman än de två andra. Det framgår av det större bidraget till Älfsborgs lösen och även av andra tecken. Enligt tionderäken-skaperna 1572 erlade ”Margitta i Seffziö”, dvs den ovan nämnda änkan efter Per Månsson, 2 skäppor råg och lika mycket korn i tionde, svarande mot en spannmåls-skörd av 30 skäppor råg och lika mycket korn. Nils Månsson i Södra Sävsjö erlade 1 sk råg och 1½ sk korn, motsvarande en skörd av 15 sk råg och 22½ sk korn, medan ”Elin Lassa”, dvs Lars Perssons änka i Norra Sävsjö erlade 1 sk råg och lika mycket korn. Hennes skörd var därför 15 sk råg och 15 sk korn.
De tre nu nämnda brukade sina hemman t.o.m. 1574, men därefter blev det nya namn i fogderäkenskaperna. I 1575 års tionderäkenskaper uppräknas ”Anders i Seffsiö, Oluff i Seffsiö och Mons, ibm”. Anders gav mest tionde, 1½ sk råg och lika mycket korn, medan Olof och Måns vardera gav 1 sk råg och korn. Anders’ skörd var därför 22½ sk korn och lika mycket råg, medan de två andra brukarna fick inbärga 15 sk råg och korn vardera.
Fem år senare, eller 1580, brukade Olof och Måns fortfarande sina hemman i Sävsjö, men Anders saknas. Det behöver endast innebära, att han var knekt, men kan också innebära, att han definitivt försvunnit från hemmanet, vilket väl var Västra Sävsjö. Olof och Måns brukade Södra resp. Norra Sävsjö ännu år 1586, medan ett nytt namn dyker upp i Abraham Nilssons knektrulla detta år: knekten Håkan Gudmundsson. Hans hustru hette Karin Byrgilsdotter. Hon skrev till konung Johan III, att mannen gjorde krigstjänst i Lifland och att hon ingen annan hjälp hade till gårdens skötsel än ett litet barn. I brev till fogden i Södra Möre d. 13 januari 1586 befallde konungen denne att kontrollera hennes uppgifter. Om de var sanna, skulle hon ”njuta nogon frijheet på uthlagorna”, dvs hon skulle få skattenedsättning. Hon fick nedsättning av avraden med 1/3 enligt anteckning i fogderäkenskaperna för 1586. De båda andra brukarna, Olof och Måns, satt kvar i Sävsjö in på 1590-talet. Måns, som nu får tillnamn, Persson, och därför troligtvis var son till Per Månsson och Margitta i Västra Sävsjö, förekommer i 1590 års saköreslängd, dvs böteslängd. För hor dömdes han att böta 24 mark i penningar och 6 oxar! Det var även för den tiden ett hårt straff. Måns Persson satt kvar på hemmanet ännu 1598. Södra Sävsjö brukades då av Joen Olsson, sannolikt son till Olof. Norra Sävsjö brukades nu av en ny man, Måns Tokesson, som dock hade försvunnit 1601, då den s.k. rumpeskattlängden upp-rättades. Det gällde att taga ut en extra skatt på kreatur, därav namnet. Måns Persson deklarerade ett innehav av ett par oxar, 4 kor, ett sto och 4 tunnor utsäde, medan Joen Olsson hade ett par oxar, 3 kor, ett sto och 3 tunnor utsäde. Från samma år, 1601, finns det bevarat ett av kyrkoherden i Madesjö, Jacob Johannson, avgivet intyg, att Måns Håkansson i Sävsjö var husarm och ej kunde ge Kronan skatt. Det var väl Måns Tokessons efterträdare. Han försvann dock snart från Sävsjö.
Några år senare är Sävsjö på nytt knekthemman. I 1604 års fogderäkenskaper förekommer knekten Håkan Hemmingsson och 1606 dessutom knekten Anders Månsson. Håkan Hemmingsson stupade som så många andra Madesjöknektar under fälttåget i Lifland 1608, varefter hans hemman betecknades som ”öde”, vare sig detta betydde ”kameralt öde”, dvs oförmåga att betala skatten, eller ”personellt öde”, dvs att ingen brukade hemmanet. I en s.k. ”hjonelagslängd” för år 1610, daterad d. 11 jan. 1611, nämnes som brukare av ett helt kronohemman i Sävsjö ”Joen i Sefsiö, dreng”, medan ½ kronohemman brukas av ”Erich Joensson, ibm”. Här har således skillnad gjorts i värderingen av två hemman i Sävsjö: det ena betecknas som helt, det andra som halvt. Vilket som var helt och vilket halvt framgår dock ej av hjonelagslängden. Bägge brukarna var knektar. Brukaren av det tredje hemmanet var tydligen icke knekt, eftersom han ej nämnes i längden, som endast omfattar knekthemman. Det är sannolikt denne tredje brukare, som förekommer i en d. 4 juli 1613 daterad rannsakningslängd över hemman, som detta år upptagits för att brukas ”på frijheet” dvs mot skatteeftergift något eller några år. Där nämnes ”Jon i Säffsiöö” som brukare av ½ hemman i Sävsjö.
Av längden över Älfsborgs lösen 1613 att döma fanns det en hel del människor i Sävsjö. Följande ”hjonelag” nämnas: ”Gumme i Säfsiö”, som skulle betala 2 koppar-daler, ”Erich, ibm”, vilken kallas ”uthfattigh”, men ändå måste betala 1 silverdaler, ”Enckian, ibm”, som skulle betala 1 silverdaler, ”Kharin, ibm”, likaledes taxerad till 1 silverdaler. I en särskild avdelning i längden med rubriken ”knechtar” upptages en ”Joen i Säffsiö”, som var ogift och tillsammans med Nils i Floahult och Jöns i Björna-hult skulle betala 4½ silverdaler. Han hade en dräng mantalsskriven på hemmanet. Hur man exakt skall tolka uppgifterna, att änkan och Karin står upptagna för 1/3 hjonelag vardera är osäkert. Det tycks emellertid ha funnits 3 brukare detta år i Sävsjö: Gumme, Erik och Jon. Om ordningen är den hävdvunna skulle då Gumme brukat Västra Sävsjö, Erik Södra Sävsjö och knekten Jon Norra Sävsjö.
Vi förflyttar oss fram i tiden till 1620. Enligt de ordinarie fogderäkenskaperna fanns då tre bönder i Sävsjö: Olof, Jon och Sven. Fortfarande under förutsättning att den vanliga ordningsföljden gällde skulle Olof ha brukat Västra Sävsjö, Jon Södra Sävsjö och Sven Norra Sävsjö. Det sistnämnda hemmanet betecknades 1620 som ”öde”, dvs det kunde ej leverera den ordinarie skatten. Samma år, dvs 1620 upptogs en extra skatt, boskapspenningen eller boskapshjälpen. I den särskilda längden över denna skatt upptages tillgångarna för Olof och Jon. Olof i Västra Sävsjö brukade åker för 4½ tunnors utsäde-värde 9 öre, svedjeland för 3 skäppor-värde 1 öre, hade 1 häst-värde 8 öre, 1 sto-värde 2 öre, 2 oxar-värde 16 öre, 2 stutar-värde 8 öre, 6 kor-värde 24 öre, 2 kvigor-värde 4 öre, 4 ungnöt-värde 2 öre, 4 får-värde 3 öre, 3 lamm-värde 1½ öre och 4 svin-värde 2 öre. Olofs boskapspenning uppgick på grund härav till 2 dlr 16½ öre. Jons tillgångar var något mindre: åker för 4 tunnors utsäde-värde 8 öre, svedjeland för 1 tunnas utsäde-värde 2 öre, 1 sto-värde 4 öre, 2 oxar-värde 16 öre, 1 stut-värde 4 öre, 5 kor-värde 20 öre, 3 kvigor-värde 6 öre, 3 ungnöt-värde 6 öre, 12 får-värde 9 öre. Jons boskapspenning uppgick till 2 dlr 11 öre. Men vart tog Sven vägen? Han var knekt och till en början var knektar befriade från boskapspenningen. Det blev ändring härpå några år senare. Sven i Sävsjö tillhörde Bengt Björns kompani av Kalmar regemente.
Ovannämnda trio brukade de tre gårdarna i Sävsjö under i varje fall första hälften av 1620-talet. Hur det gick under de närmast följande svåra åren är mera ovisst. I mantalslängden för Sävsjö för 1629 upptages endast två brukare: ”enkian i Säffsiö-1 hemman” och ”Per Olsson, ibm,-½ hemman”. I jordeboken för samma år betecknas det första hemmanet som ”öde alltsammans” och det andra som ”öde-½”. Per Olsson var antagligen son till den förut omnämnde Olof och änkan var sannolikt Svens efterleverska. Norra Sävsjö brukar fr.o.m. denna tid betecknas som 1 hemman medan de andra fortfarande betecknas ½ hemman.
I nästa källa, 1633 års jordebok, har stora förändringar noterats. Nu upptages tre brukare, av vilka två brukade sina hemman på frihet, dvs de var för en tid befriade från skatt mot att de tog upp ödeshemman. De hette Gumme och Peder Olsson. Den tredje brukaren hette Joen Jacobsson. Enligt samma års mantalslängd hade Joen 4 tunnors utsädesråg och lika mycket korn. Per hade lika mycket men som tredje brukare uppföres ”Hemmings hustru”, som redovisade 2 tunnor råg och 3 tunnor korn. Förklaringen till olikheten mellan jordebokens och mantalslängdens uppgifter torde vara, att de härstammar från olika tidpunkter under året. Det hade skett en förändring under året, i det att Joen Jacobsson tillträtt hemmanet efter Hemmings änka. Av senare uppgifter framgår, att Joen Jacobsson brukade Västra Sävsjö, Per Olsson Södra Sävsjö och Gumme Norra Sävsjö. Den senare försvann under 1630-talet. I 1641 års mantalslängd upptages brukarna i ordningen Joen i Västra Sävsjö, Olof i Södra Sävsjö och Per Olsson i Norra Sävsjö. Joen Jacobsson upptages i mantalslängden för detta år jämte hustru, son och dotter. Hans tillgångar deklare-rades som följer: 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 3 får, 2 lamm, 1 svin, 4½ tunna utsäde. Han var efter den tidens förhållanden en ganska välbärgad bonde. Det framgår också av att han som medlem av kyrkans nämnd undertecknat mantals-längden både 1641 och 1644, samt av gåvor till kyrkan vid olika tidpunkter. Så gav ”Joens son i Säfsiö” redan 1639 1 mark till kyrkan enligt kyrkoräkenskaperna. Joen brukade hemmanet i Sävsjö under ganska lång tid. I 1654 och 1655 års mantals-längder betecknas han och hustrun som åldriga. De hade då en son och en dräng skrivna på hemmanet, som nu var förmedlat från ½ till ¼ mtl. Sannolikt var Joen fader till Olaus Jonsson, komminister i Madesjö och till sist kyrkoherde i Förlösa.
Om Joen kan i övrigt nämnas, att han enligt Södra Möre dombok d. 10 juni 1652 anklagade Håkan Persson i Överstatorp för att ha stulit 4 skäppor råg. Håkan Persson befanns skyldig och dömdes av häradsrätten till galgen.
Enligt 1641 års mantalslängd brukades Södra Sävsjö av Olof Persson, som sannolikt var son till Per Olsson. Han redovisade följande tillgångar: 1 sto, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 svin och 4½ tunnors utsäde, alltså något mindre än Joen. Olof finns kvar i 1644 års mantalslängd men måste ha dött eller lämnat hemmanet under 1640-talet, ty 1648 hette brukaren Jon, vilken 165? efterträtts av Jacob.
Norra Sävsjö brukades 1641 av Per, sannolikt Per Jonsson, om han är den, som samma år enligt kyrkoräkenskaperna skänkte pengar till kyrkan. Tre år senare var hemmanet uppdelat mellan Per Persson och Lars Persson, tydligen bröder och väl söner till Per. Denne deklarerade 1641 följande: 1 sto, 2 stutar, 2 kor, 1 kviga, 3 får, 2 lamm, 4 tunnor utsäde. Norra Sävsjö var klarligen det svagaste av de tre hemmanen, trots att det räknades som ett helt hemman, medan de två andra räknades som ett halvt vardera. I 1648 års mantalslängd hade både Per och Lars försvunnit och efterträtts av en Joen.
Som bekant drabbades Madesjö 1652 av den stora skogsbranden, som drog fram över stora delar av Möre. Ett sällskap på 10 personer från Södra Sävsjö, som bevistat gudstjänsten i Madesjö kyrka kringrändes av lågorna på hemvägen och omkom. Platsen kallas ännu idag Korset efter det minneskors, som är uppställt vid den gamla kyrkovägen. Vilka som omkom har det ej gått att få klarhet i. Det var i varje fall ej någon som ägde gård, ty ingen av brukarna i Sävsjö försvann ur längderna efter 1652. Men med all säkerhet bodde det mycket folk i Sävsjö, som ej var antecknat i mantalslängden. I den upptogs endast hemmansbrukare, som svarade för avraden. I 1654 års mantalslängd är antecknat, att Västra Sävsjö brukades av Joen, som var åldrig och hade en son och en dräng på gården. Denna var förmedlad till ¼ mtl som en följd av branden. Detsamma var förhållandet med Södra Sävsjö, som brukades av Lars, men som betecknas som ”öde”. I Norra Sävsjö satt Joen. Egendomligt nog tycks ej byggnaderna i något av hemmanen ha avbränts, ty ingen i Sävsjö fick frihet för de följande åren, vilket var fallet med flera andra hemman i Madesjö. Däremot förmedlades både Västra och Södra Sävsjö till ¼ mtl för en tid. I 1655 års mantalslängd är ställningen att Jon Jacobsson i Västra Sävsjö brukar ¼ hemman och Jacob i Södra Sävsjö likaledes ¼ hemman. Norra Sävsjö saknas i denna mantalslängd. Anledningen är okänd. Följderna av skogsbranden var länge kännbara. Vid häradsrätten 1662 klagade Jon Jacobsson, att han hade mycket ringa ägor till åker och äng och att i skogselden ”allt tjärvedshygge på ägorna illa faret och fördärfvat.” Vid vintertinget 1666 anmälde Anders i Norra Sävsjö att han drabbats av vådeld. Ett stall och 2 bodar ”med mycken annan bohagstyg samt någon småboskap” hade drabbats. ”Gårdens ägor äro af skogselden fördärfvade.” Anders begärde och fick häradsrättens intyg till frihet.
I mantalslängderna 1667-1669 upptagas bönderna i Sävsjö på följande sätt: 1 mtl Anders i Norra Sävsjö, ½ mtl Peter Svensson i Västra Sävsjö, ½ mtl Jacob i Södra Sävsjö. Anders hade en dräng och en piga skrivna på hemmanet, Peter Svensson en dräng. Denne Peter eller Per Svensson i Västra Sävsjö måste ha varit en ansedd man i Madesjö. Han blev 1666 kyrkovärd och fick 1675 nytt förtroende. Dessutom blev han 1673 nämndeman. Jacob Persson i Södra Sävsjö var också en ansedd man. Han var på 1680-talet medlem av kyrkans nämnd. Beträffande hans tvist med Anders Trälod i Ebbehult, se Madesjö sockens historia, del 1, sid. 187 f.
Enligt 1682 års jordebok brukade ”Pähr i Säfsziöö” ½ hemman, som d. 25/2 1660 förmedlats till visst och ovisst, dvs till ordinarie och extraordinarie skatter. Årliga räntan angavs till 6 dlr 25 öre. Anders i Norra Sävsjö brukade ett helt hemman med en årlig ränta av 6 dlr 23 öre. Jacob i Södra Sävsjö brukade ½ hemman, som d. 28/10 1661 förmedlats till visst och ovisst. Årlig ränta uppges till 6 dlr 23 öre.
Enligt 1686 års jordebok upptages som behållet hemman 1 mtl Norra Sävsjö, brukat av Anders Joensson, med en årlig ränta av 6 dlr 23 öre 9 penningar, som förmedlade hemman till ½ mtl Västra Sävsjö, brukat av Per Svensson och med en årlig ränta av 6 dlr 23 öre 9 penningar, samt Södra Sävsjö, brukat av Jöns Pehrsson och med samma ränta.
Under 1690-talet organiserades båtsmanshållet. Varje hemman fick ett nummer, som även tilldelades hemmanets båtsman. Enligt jordeboken 1699 fick Västra Sävsjö nr 174, Norra Sävsjö nr 175 och Södra Sävsjö nr 176. Nr 174 Västra Sävsjö brukades nu av ”Enkian” med ¼ och ”Nills P.” med ¼. Änkan var Per Svenssons och hon hette Elin. Nils var sonen Nils Persson. Nr 175 Norra Sävsjö var delat mellan Anders och Per, som brukade ½ mtl vardera. Nr 176 Södra Sävsjö mellan Pehr och Jacob med ¼ mtl vardera. Pehr hette Jacobsson i efternamn och var son till Jacob. Per Jacobsson hade 1690 gift sig med Kerstin från Tostetorp. Han fick 1692 dottern Kierstin. Enligt jordeboken var Södra Sävsjö anslaget till Kongl. Amiralitetet, vilket innebar, att den årliga räntan gick direkt till Karlskrona och flottans behov.
Vi går fram till 1717. Enligt mantalslängden för detta år var Västra Sävsjö delat mellan två brukare bröderna Lars och Nils Persson. Södra Sävsjö var också delat mellan två bröder, Per och Jon Jacobsson. Enligt en notis i domboken var Jon Jacobsson gift med Britta Ingemundsdotter, som var dotter till Ingemund Andersson i Norra Örsjö. Norra Sävsjö var delat mellan Anders Joenssons änka och son Joen Andersson. Av Madesjö sockenstämmoprotokoll framgår, att Lars Persson 1712 utsågs till sexman, dvs medlem av kyrkans nämnd.
I jordeboken 1722 användes för första gången numrering av hemmanen. Västra Sävsjö kallas nr 1, Södra Sävsjö nr 2 och Norra Sävsjö nr 3. Vi är nu framme vid den tidpunkt då källmaterialet ökar genom att husförhörslängder tillkommer. För att göra framställningen mera överskådlig behandlar vi härefter varje hemman för sig och börjar med nr 1 Västra Sävsjö.
Västra Sävsjö
Enligt den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740 bodde i Västra Sävsjö Lars Persson och hans hustru Karin, Jon Larsson och hans hustru, som också hette Karin med tillnamnet Larsdotter, Nils, vars hustru Kerstin dog under den period längden omfattar, Per Nilsson, Daniel Nilsson, Sven Nilsson med sin hustru Brita. Båtsman var Erik Patron. Dessutom bodde i Västra Sävsjö inhysesänkan Maria och hennes döttrar Ingrid och Ingeborg. Enligt 1740 års vallängd för kyrkoherdevalet hade Lars Persson och Sven Nilsson såsom hemmansbrukare rösträtt.
Under den period, som omfattas av husförhörslängden 1755-1788 klövs Västra Sävsjö i tre hemmansdelar. Den första delen brukades till en början av Lars Perssons änka Karin, f. 1692. Hon överlämnade snart gården till sonen Olof Larsson. Den andra gården brukades av Nils Svensson och hans hustru Segrid. Den sista gården brukades av Nils Bryngelsson och Sara Nilsdotter. De fick fem barn: Kierstin 1749, Elin 1751, Ingeborg 1756, Sara 1775 och Maria 1780. Båtsman var nu Jöns Patron, som var gift och hade fem barn. Han efterträddes av Per Jönsson Patron, som också var gift och hade tre barn. Under periodens senare del skedde ytterligare uppdelning till fyra hemmansdelar. Olof Larsson, som var född 1727 var nu gift med Ingrid Håkansdotter, f. 1741. De fick fem barn: Marta Lisa 1767, Maria, u.å., Sven 1773, Stina 1776 och Cathrina 1778. Jon Håkansson brukade nu en hemmansdel. Han var änkling och hade en dotter Caisa. Jonas Danielsson var född 1741 och gift med Maria Nilsdotter, född 1766. De fick 1785 sonen Daniel. Sista gården innehades av Nils Svenssons son Sven Nilsson och Elin Svensdotter. De fick 1787 dottern Sigrid.
Vi går fram till åren 1782-1801. Olof Larssons hustru Ingrid Håkansdotter avled 1804. Hon var född 1741. Jonas Danielsson och Maria Nilsdotter hade vigts 1780. De fick 1785 sonen Daniel, 1788 sonen Peter och 1790 dottern Maria Greta. Sven Nilsson, f. 1764 och son till Nils Svensson, ingick 1782 äktenskap med Elin Svensdotter, f. 1763. De fick fem barn: Segrid 1783, Swen 1787, Brita Stina 1790, Cathrina 1792 och Anders 1796. Den fjärde gården brukades nu av Håkan Andersson, som var född i Lenhofda 1747 och gift med Maria Gummesdotter, född 1752. De hade fyra barn: Peter född 1776, Catharina född 1778, Johannes 1781 och Samuel 1784. Som undantagsman bodde Nils Svensson på ägorna. På Jonas Danielssons ägor bodde ”qwinnfolket” Elin Nilsdotter. Med denna benämning betecknades vid denna tid en kvinna med ett utom äktenskapet fött barn, i detta fall sonen Peter, född 1784. På ägorna bodde även avskedade båtsmannen Bengt Låda, född 1729 och gift sedan 1754 med Brita Persdotter, f. 1727. De hade fyra barn, som samtliga lämnat hemmet. Det fanns ännu en avskedad båtsman på ägorna: Hans Blom, född 1731 och gift med Maria Olofsdotter, f. 1735. Han fick 1809 fattighjälp av socknen.
Under perioden 1802-1815 tog Jonas Danielsson och hans hustru Maria Nilsdotter undantag och flyttade till Ellebäck. Jonas Danielsson avled emellertid redan 1803. Även Sven Nilsson tog undantag av sonen Sven Svensson, f. 1787 och dennes hustru Lena Jonsdotter, f. 1781. Hon avled snart varpå Sven Svensson gifte om sig med Ingrid Petersdotter, f. 1785. De fick 1813 sonen Anders och 1815 sonen Eric. Av Sven Nilssons övriga barn blev äldsta dottern Segrid gift i Algutsboda, Catharina dog ung och Anders lämnade hemmet. Från Lenhofda kom 1799 Håkan Andersson och övertog en hemmansdel men han tog snart undantag. På ägorna bodde torparen Olof Jonsson, som var född 1785 och gift med Lena Stina Andersdotter, f. 1786. Han blev under krigen uttagen som s.k. förstärkningsmanskap. Ännu en torpare fanns det, Peter Persson, f. 1780 och gift med Catharina Håkansdotter, f. 1784. De hade tre barn. Soldaten Matthias Åhl var född 1757. Han bodde vid Norra Örsjö med hustru och 6 barn. En son var soldat i Älghult.
Under perioden 1815-1821 brukades 3/16 mtl av Jonas Larsson, f. 1779, och hans hustru Katharina Håkansdotter, f. 1776 och dotter till Håkan Andersson och Maria Gummesdotter. De fick fyra barn: Anders 1806, Håkan 1809, Carl 1812 och Johannes 1816. Sven Svensson och Ingrid Petersdotter fortsatte på sina 3/16 mtl. De fick ytterligare tre barn: tvillingarna Gustaf och Fredric 1818 och sonen Johan 1820. Den tredje gården ägdes av Daniel Jonsson, f. 1785, och Anna Hansdotter, f. 1789. De fick 1814 sonen Jonas. På denna gård bodde Sven Nilsson som undan-tagsman. Torpare var fortfarande Peter Persson. Han hade sex barn. Båtsman var Johannes Patron, f. 1797 och ogift. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Joseph Risberg med hustru Sara Nilsdotter och inhyses Daniel Olsson med hustru Stina Persdotter.
Under 1820-talet fick Jonas Larsson och Catharina Håkansdotter ytterligare en son Fredric 1820. Sven Svensson och Ingrid Petersdotter överlät sin gård till Sven Petersson, f. 1806, och hans hustru Ingrid Lena Johansdotter, f. 181?. Inhyses bonden Daniel Jonsson och Anna Hansdotter fick ytterligare tre barn: Maja Stina 1822, Maria 1825 och Cajsa Lena 1830. Torparen Peter Persson flyttade med hustru och tio (10!) barn till Hälleberga. Båtsman var fortfarande Johannes Patron som nu var gift med Cajsa Greta Jonsdotter. Båtsman Olaus Elmgren och avskedade båtsmannen Joseph Risberg bodde alltjämt i V. Sävsjö.
Under 1830-talet dog Jonas Larssons hustru Catharina Håkansdotter 1838, varpå Jonas Larsson följande år överlät gården på sonen Carl Jonsson, f. 1812. Han gifte sig samma år med Christina Petersdotter från Mortorp, född 1812. De fick 1840 sonen Anders Peter, som dock avled 1841. På den andra gården på 3/16 mtl bodde nu Jonas Petersson, f. 1816, och hans hustru Johanna Johansdotter, f. 1824. De fick en dotter Emma Christina, vars födelseår ej är angivet. På Jonas Peterssons gård inflyttade 1832 inhysesänkan Ingrid Sophia Petersdotter från Lenhofda. Hon var född i Ekeberga 1814. Från Algutsboda inflyttade 1833 Johannes Mattisson, f. 1808. Han var gift med Maria Nilsdotter, f. i Algutsboda 1807. De fick fyra barn: Lena Stina 1832, Swen Magnus 1834, Johan Peter 1837 och Gustaf 1840. Familjen flyttade 1841 till Hagby. 1/8 mtl brukades till en början av Daniel Jonsson men 1838 överlämnade han gården till dottern Maja Stina, f. 1822 och hennes man Henric Petersson, f. 1815. Båtsmannen nr 174 Johannes Patron gifte sig 1838 med Cajsa Greta Jonsdotter från Algutsboda, f. 1801. De fick två barn. Båtsman Olaus Elmgren var född 1780 och gift med Stina Persdotter, f. 1791. De hade fyra barn. På ägorna bodde även båtsman Roths änka Ingrid Andersdotter, f. 1771 och inhysesänkan Segrid Svensdotter, f. 1783.
På 1840-talet brukades 3/16 mtl av Carl Jonsson och Christina Petersdotter, född 1819 i Mortorp.De fick fem barn: Helena 1841, Cajsa Lena 1843, Maria Christina 1845, Mathilda Sophia 1848 och Johanna 1850. Den andra gården på 3/16 mtl brukades av Jonas Peter Petersson, som var född i Gunnarsmo 1816, och hans hustru Johanna Johansdotter, född i Olofsbo 1824. De fick tre barn: Emma Christina, f. 1842, Peter Fredrik, f. 1844 och Franz Johan, f. 1850. Den tredje gården på 3/8 mtl brukades fortfarande av Hindrick Petersson, som kom hit från Algutsboda 1838, och gifte sig med Maja Stina Danielsdotter, f. 1822. De fick fyra barn: Peter Niclas 1842, Lena Stina 1845, Frantz 1848 och Carl Gustaf 1850. Båtsmännen Johannes Patron och Olaus Elmgren bodde fortfarande på Västra Sävsjö ägor. Ny torpare var Johannes Jonsson, född i Algutsboda 1806. Han kom närmast från Nybro 1846 och vigdes 1847 vid Brita Stina Petersdotter, f. i Västra Sävsjö 1815. De fick 1847 sonen Jonas. Torparen, f.d. bonden Sven Svensson avled 1841, efterlämnande änkan Ingrid Petersdotter och sonen inhyses Erik Svensson, född 1815. Undantagsmannen Jonas Larsson, som var född i Södra Otteskruv 1779, avled 1846. Daniel Jonsson och Anna Hansdotter levde med tre barn som undantagsfolk. En son till Sven Svensson, Fredrik Svensson, som var sockenskräddare, flyttade 1846 till Mellan-Örsjö. Enligt husförhörslängden hade Västra Sävsjö på 1840-talet en folkmängd på 46 personer, varav 23 var män och 23 kvinnor.
På 1850-talet ökade Carl Jonssons och Christina Petersdotters barnskara med ytterligare tre barn: Emma Gustafva 1852, Ida Fredrika 1854 och Johan Peter Anders 1856. Sju döttrar och en son – äntligen! Hindrick Petersson och Maja Stina Daniels-dotter fick också ytterligare tre barn på 1850-talet: Thilda Sofia 1853, August 1857 och Johannes 1860. Jonas Peter Petersson och Johanna Johansdotter fick under 1850-talet tre barn: Gustaf f. 1856, Carl Johan 1858 och Johannes 1860. Båtsman Johannes Patron fanns 1857 död på gatan i Karlskrona utan tecken på yttre våld. Det blev krigsrätt, som emellertid beslöt att han kunde begravas på vanligt sätt i Karlskrona. Ny båtsman blev Franz Petersson Patron, f. 1841. Avskedade båts-mannen Olaus Elmgren bodde kvar i Västra Sävsjö. Så gjorde torparen Johannes Jonsson och Brita Stina Petersdotter med två barn, torparen Eric Svensson med hustru och två döttrar och från 1852 torparen och änklingen Anders Jonsson och avskedade båtsmannen nr 174 Jonas Johansson Patron. Sockenskräddaren Fredrik Svensson hade nu återvänt till Västra Sävsjö.
På 1860-talet skedde ingen förändring ifråga om hemmansdelarnas ägare utom att Henrik Petersson avled 1868. Men änkan Maja Stina Danielsdotter fortsatte att bruka gården. En av sönerna, Carl Gustaf, fick 1869 frejdebetyg till Tyskland. Om övriga på hemmanets ägor boende kan nämnas att båtsmannen för Högebo nr 207 Carl Gustaf Nilsson Hög 1869 flyttade till Västra Sävsjö men flyttade därifrån redan följande år till Norra Sävsjö. Sockenskräddaren Fredrik Svensson flyttade 1867 till Östra Resebo.
På 1870-talet avstod Carl Jonsson sina 3/16 mtl till sonen Johan Peter Anders Carlsson, som 1879 vigdes vid Elin Charlotta Jonsdotter, f. 1857. Jonas Peter Petersson tog undantag av sonen Franz Johan Jonsson. Denne gifte sig 1872 med Mathilda Jonasdotter, f. 1848 men det dröjde till 1877 innan han från Gunnarsmo flyttade till hemgården. De fick på 1870-talet fyra barn: Ida Josefina 1873, Johan Gottlieb 1875, Carl Ludvig 1877 och Gustaf Peter 1879. Henrik Peterssons änka Maja Stina Danielsdotter överlämnade 1874 gården till sonen Frantz Henriksson, som dock flyttade till Olofsbo 1875. Gården övergick till Carl Johan Petersson från St. Slät, f. 1825, och hans hustru Johanna Adolfsdotter, f. 1844. De gifte sig 1869 och fick på 1870-talet fem barn: Joel Emmerich 1870, Peter Olof 1871, Carl Gottfrid 1874, Emilia Anna Sofia 1876 och Johan Amandus 1879. År 1880 övertogs gården av Johannes Ingemansson från S:t Sigfrid, f. 1846 och gift med Henrik Peterssons äldsta dotter Lena Stina Henriksdotter, f. 1845.
På 1880-talet avled Karl Jonsson och sonen August emigrerade till USA 1881. Gården övergick samma år till hans äldre broder Johan Peter Anders Karlsson och hans hustru Klara Charlotta Jonsdotter. De fick 6 barn: Gerda Augusta 1881, Karl Linus Leonard 1882, Johan Oskar Herman 1885, Ester Hilda Viktoria 1887, Axel Hjalmar Albin 1889 och Ernst Alexius Fabian 1890. Frans Johan Jonsson och Mathilda Jonsdotter fick på 1880-talet ytterligare 4 barn: Josef Hjalmar 1881, Ester Emilia 1883, Oskar Gideon 1885 och Beda Ottilia 188?. Lägenheten Svartgölamålen avsöndrades under 1880-talet från Frans Johan Jonssons gård och köptes av Carl Gustaf Johansson i Sjöahult. Johan Ingemansson avled redan 1881 och änkan Lena Stina Henriksdotter flyttade bort från Västra Sävsjö. Gården övergick till Peter Petersson, f. 1837 och 1876 gift med Ida Mathilda Gustafsdotter, f. 1847. De medförde 3 barn och fick under 1880-talet ytterligare 2: Anna Ester Mathilda 1886 och Ellen Ingeborg Augusta 188?. På ägorna bodde urmakaren Erik Svensson, som blev änkling 1880. Han hade 3 barn. Ny båtsman blev 1883 Frans Gustaf Johansson Lund, f. 1849 i Algutsboda och 1881 gift med Johanna Mathilda Eriksson, f. 1855. De fick 1884 en dotter. Torpare var från 1883 Otto Johansson och Jonas Johansson. 1890 inflyttade timmermannen Per August Petersson, f. 1857, med hustru. Förre båtsmannen Karl Johansson Skomakare blev änkling 1890. Maja Stina Danielsdotter fick se två söner emigrera till USA: Carl Gustaf 1881 och Johannes 1882. Undan-tagsmannen Jonas Peter Petersson blev änkling 1882 och efter omgifte på nytt 1886.
Under åren 1891-1896 fick Johan Peter Anders Carlsson ytterligare 2 barn: John Gunnar Theodor 1893 och Ellen Klara Kristina 1894. Frans Johan Jonsson brukade sitt hemman. Peter Petersson likaledes. Båtsmannen Frans Gustaf Johannes Lund, f. 1849 förvärvade 520/43848 mtl av Peter Petersson. Undantagsänkan Maja Stina Danielsdotter avled 1893, samma år som undantagsänkan Kristina Petersdotter, Carl Jonssons änka. Undantagsmannen Jonas Peter Petersson blev änkling 1888.
Södra Sävsjö
Södra Sävsjö tycks ha varit det folkrikaste av de tre Sävsjöhemmanen efter 1700-talets början. I 1740 års vallängd till kyrkoherdevalet upptages dock endast två hemmansägare i ½ mtl Södra Sävsjö eller Sävsjö nr 2. Jacob Persson brukade ¼ mtl och Olof Jonsson ¼ mtl. Den förre var son till Per Jacobsson och den senare till Jon Jacobsson. Enligt domboken 1747 dömdes Jacob Persson för hor med pigan Elin Nilsdotter till kyrkoplikt och till att betala underhåll till hennes barn med 3 dlr årligen. Jacob Persson var född 1708 och gift med Ingrid, f. 1702. Hustrun var således 6 år äldre. Olof Jonsson var gift med Maria, vars efternamn ej nämnes. Snart skulle hemmanet klyvas ytterligare. I 1755-1788 års husförhörslängd förekommer för den tidigare hälften av längden Olof Jonsson och Maria med döttrarna Maria och Stina och Jacob Persson med hustrun Ingrid. Han hade sonen Per Jacobsson, född 1739 och 1764 gift med Maria Israelsdotter, född 1740. De fick sex barn: Axel 1764, Peter 1766, Cathrina 1771, Jonas 1774, Christina 1776 och Israel 1781. Båtsman var Per Bryngelsson Cammare och torpare Nils Nilsson. Om den senare berättar domboken för hösttinget 1747, att han anklagades för att söndagen d. 5 juli varit drucken på kyrkvägen och under gudstjänsten blivit liggande avsides, att han begått sabbatsbrott och att han då komminister Runecrantz förebrått honom för hans fylleri svarat denne: ”Låt bli mig, din Swinh”. Det blev kyrkoplikt för Nils Nilsson!
Längre fram under perioden efterträddes Olof Jonsson av Olof Olofsson och Maria Jonsdotter. Han var väl son till Olof Jonsson. Olof Olofsson och hans hustru hade fyra barn: Ingrid, född 1757, Jonas 1761, Maria 1762 och Sara 1770. Flera nya brukare nämnas nu. Nils Persson var född 1741 och gift med Maria Olofsdotter, född 1741 och dotter till Olof Jonsson. De fick fyra barn: Peter 1776, Olof 1779, Maria 1781 och Elin 1785. Sven Månsson var född 1744 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1752 och dotter till Olof Jonsson. De fick 7 barn: Maria 1774, Jonas 1776, Segrid 1778, Maja Lisa 1780, Olof 1784, Håkan 1787 och Peter 1793. Johannes Gabrielsson var född 1718 och hans hustru Cathrina Andersdotter 1732. De hade fyra barn: Stina föddes 1761, Ingrid 1764, Maria 1767 och Greta 1775. Jöns Andersson var född 1752 och hans hustru Ingjerd Håkansdotter ett ej angivet år. De fick 1782 sonen Sven. Måns Jönsson och hans hustru Caisa, vars efternamn ej nämnes hade tre barn: Sven, Ingrid och Jonas. Den senare var född 1783. Dessutom bodde avskedade båtsmannen Gumme Frimodig med hustru Lisbeth Olofsdotter och dottern Lena, född 1785, på ägorna liksom ordinarie båtsmannen Olof Kruse med hustru Kjerstin och systerdotter Ingrid samt torparen Håkan Persson och hans hustru Ingegerd. Där bodde också avskedade båtsmannen Anders Hvithår med hustru och två barn.
Under åren 1782-1801 tog Per Jacobsson och Maria Israelsdotter undantag och kallas inhyses. Av de fem barnen var den äldste, Peter, svagsint, Axel gift i Elmeberg, Cathrina gift, Jonas och Israel vistades i hemmet. Även den senare var svagsint. Nils Persson fortsatte att bruka sin gård, under det att Sven Håkansson och Stina Olofsdotter tog undantag av dottern Maria Svensdotter och hennes man Jonas Andersson, f. 1765. De fick tre barn: Johannes 1795, Olaus 1797 och Axel 1799. Anders Olsson, f. 1758, och hans hustru Catharina Persdotter, f. 1771, brukade en hemmansdel. De fick fem barn: Adolph 1792, Beata 1793, Christina 1795, Gustaf 1798 och Fredric 1800. Peter Nilsson, f. 1773 och Catharina Danielsdotter f. 1760, hade tre barn: Jonas, f. 1784 i hennes tidigare äktenskap, Brita Stina född 1792 och Fredrica född 1795. Hemmanets båtsman Jonas Cammare blev krigsfånge i kriget 1788-1790. Det fanns nu två torpare på ägorna: Håkan Persson och Magnus Gummesson, båda med hustru och barn.
Under åren 1802-1815 fanns det fyra hemmansägare i Södra Sävsjö. Jonas Anderssons barnskara ökade från tre till åtta under dessa år. Peter föddes 1802, Caisa Lena 1804, Anders 1808, Eric 1811 och Håkan 1814. På gård nr 2 avled Anders Olsson 1811. Änkan Catharina Petersdotter brukade gården tills vidare. Ytterligare två barn hade fötts: Carl Magnus 1801 och Jacob 1810. Peter Nilsson, son till Nils Persson brukade fortfarande sin gård med sin hustru Catharina Danielsdotter och hennes barn i sitt tidigare äktenskap Jonas Andersson, Brita Stina Andersdotter och Fredrika Andersdotter. Brita Stina gifte sig med Peter Jonsson. De fick 1816 sonen Jonas och 1817 sonen Andreas. De brukade gård nr 3. Per Jacobsson och Maria Israelsdotter tog undantag, liksom Sven Håkansson och Stina Olofsdotter. Torparen Måns Gummesson bodde i Göttorp.
Under perioden 1815-1821 överlät Måns Olssons änka Katharina Persdotter gården till dottern Beata Månsdotter och hennes man Peter Olofsson, f. 1791. De gifte sig 1817 och övertog väl gården samtidigt. De fick 1818 dottern Elin och 1820 sonen Gustaf. Gården var på 1/8 mtl. På nästa 1/8 mtl bodde Adolph Månsson, f. 1792, och hustrun Fredrika Andersdotter, f. 1795 och dotter till Catharina Danielsdotter och styvdotter till Peter Nilsson. De fick 1818 sonen Johannes och 1820 dottern Johanna Beata. På denna gård levde Per Jacobsson och Maria Israelsdotter som undantags-folk. På den tredje gården bodde Peter Jonsson och Brita Stina Andersdotter, född 1792 och syster till Fredrika. De fick 1816 sonen Jonas och 1817 sonen Andreas. Peter Nilsson och Catharina Danielsdotter levde som undantagsfolk på denna gård. Så gjorde Jonas Andersson och Maria Svensdotter. Den sista gården på 1/8 mtl brukades av Johannes Jonsson, f. 1795. Hans hustru Brita Stina Håkansdotter avled 1821. Hon efterlämnade utom maken de två sönerna Andreas, f. 1818 och Johannes, f. 1820. Det fanns nu två torpare på ägorna: Peter Andersson, f. 1790 med hustru och son, och Håkan Håkansson, 180?. Flera båtsmän var bosatta i Södra Sävsjö vid denna tid: Peter Gers för Krumhall och Sven Månsson Hurtig för Ölvings-torp liksom avskedade båtsmannen Peter Hall och flera inhyses och undantagsfolk.
Under 1820-talet avled Peter Olofsson 1823. Änkan Beata Månsdotter överlät gården till Petter Jonsson, f. 1792 och hans hustru Britta Pettersdotter, f. 1795. De fick fyra barn: Stina 1819, Jonas 1822, Petter 1823 och Andreas 1826. På ¼ mtl avled Adolph Månsson 1826 och efterlämnade änkan Fredrica Andersdotter och tre barn: Johanna Beata, f. 1820, Johan Peter 1823 och Ingrid Helena 1826. Ny bonde var Johannes Olsson, född 1793 i Hälleberga och gift med Helena Petersdotter, f. 1789. De hade fyra barn: Maria Sophia, f. 1822, Lotta 1824, Eva Christina 1826 och Cajsa Lena 1830. På denna gård var Peter Nilsson och Catharina Danielsdotter inhyses. Johannes Jonsson brukade fortfarande sin gård tillsammans med sin andra hustru, som hette Stina Svensdotter och var född 1794. Johannes Jonsson eller Jonasson var son till Jonas Andersson och Maria Svensdotter, som levde som inhyses på gården. Maria Svensdotter avled dock redan 1825. Johannes Jonsson och Stina Svensdotter hade barnen Anders, f. 1818, August, f. 1823, Joel 1824, Josephina 1827 och Olaus 1829. På ägorna bodde nu båtsmannen och torparen Peter Sjöbäck med hustru Maja Lisa Carlsdotter, torparen och skomakaren Peter Andersson med hustru Ingrid Stephansdotter och 4 barn, torparna Håkan Håkansson och Olof Håkansson med familjer samt båtsmannen Olof Hallén, som var född 1789 i Lilla Idehult och gift med Stina Jonsdotter, f. 1790 i Algutsboda. De hade tre barn: Carl, f. 1816, Gustaf, f. 1823 och Stina Cajsa, f. 1827. Olof Hallén var stamfader för kyrko-vaktedynastien i Madesjö. Utom de nu nämnda fanns vid denna tid mängder av inhyses i Södra Sävsjö.
På 1830-talet gifte Adolph Månssons änka Fredrica Andersdotter om sig med Nicolaus Petersson, född 1790 i Norra Svalehult. Det skedde 1838. Johannes Olsson och Magdalena Petersdotter brukade fortfarande sin gård. De fick 1830 ytterligare en dotter Cajsa Lena och 1833 en son Peter Lorentz. Petter Jonsson och Britta Petters-dotter fick ytterligare två barn: Christina 1834 och Wendla Gustafva 1836. Johannes Jonsson eller Jonasson och Stina Svensdotter fick ytterligare tre barn: Charlotta 1831, Carl 1834 och Wendla Christina 1838. Båtsman var fortfarande Olof Hallén men båtsman Johannes Holman bodde också i Södra Sävsjö. Torpare var Sven Gummesson, som köpt torpet av Petter Andersson, och Peter Sjöbäck, som nu ej längre kallas båtsman. Han hade fått avsked 1831 efter ett illa läkt benbrott. Dessutom bodde några undantagsmän och dito änkor i Södra Sävsjö.
För 1840-talet får vi en exakt uppgift på hur många som bodde i Södra Sävsjö. Det var 24 män och 33 kvinnor eller tillsammans 57 personer. Motsvarande för Västra Sävsjö var 23 män och 23 kvinnor eller tillsammans 46 personer och för Norra Sävsjö 33 män och 22 kvinnor eller tillsammans 55 personer. På 3/8 mtl bodde fortfarande Johannes Olsson och Magdalena Petersdotter med fem barn. På ¼ mtl tog Peter Jonsson och Brita Petersdotter undantag, varefter Peter Jonsson snart avled. Sonen Jonas Petersson f. 1822 övertog gården och gifte sig 1851 med Sophia Jonsdotter från Stora Ebbehult, f. 1833. På 1/8 mtl efterträddes Johannes Jonsson och Stina Svensdotter av Peter Petersson, född i Östra Madesjö 1819 och hans hustru Maria Sofia Johansdotter, född i Södra Sävsjö 1822 och dotter till Johannes Olsson och Magdalena Petersdotter. De kom till Södra Sävsjö från Hälleberga 1846. De fick 3 barn: Jonas 1844, Carl 1847 och Peter 1849. Båtsman nr 176 Johannes Hammare flyttade 1846 till Erengislahyltan och efterträddes 1850 av Peter Johansson Hammare, född i Södra Sävsjö 1829. Olof Carlsson Hallén, som nu kallas avskedad sjökorporal flyttade 1850 bort från sin stuga i Södra Sävsjö till en annan på ägorna. En annan båtsman Joseph Svensson Bruman kom till Södra Sävsjö 1849 och skrevs här men bodde vid Bruatorp. Undantagsmannen och änklingen Peter Nilsson avled 1846. Tre torpare fanns nu på ägorna: Sven Gudmundsson, Fredrik Månsson och Johannes Petersson liksom flera inhyses.
På 1850-talet tog Johannes Olsson och Magdalena Petersdotter 1855 undantag av dottern Lotta Johansdotter, f. 1824, och hennes man Johannes Nilsson från Toresbo, f. 1832. De fick två barn: Carl Ludvig 1858 och Frantz Elof 1860. Peter Jonsson på ¼ mtl avled 1852, varefter halva gården följande år övertogs av dottern Christina Petersdotter och hennes man Gustaf Eriksson, f. 1831 i Västra Madesjö. De fick två barn: Wendla 1854 och Eva Christina 185? varefter familjen 1856 flyttade till Norra Sävsjö. 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Petersson, född i Östra Madesjö 1819 och Maria Sophia Johansdotter, född i Wirrmo 1822. De fick 6 barn, av vilka två avled i scharlakansfeber 1852 och det tredje i rödsot 1858. Kvar var Jonas, f. 1844, August 1851 och Mathilda Sophia 1860. Peter Jonssons son Anders Petersson och hans hustru Charlotta Christina Månsdotter, f. 1825 i Mortorp övertog efter Gustaf Erikssons avflyttning till Norra Sävsjö hela hemmansdelen på ¼ mtl. De fick 3 barn, av vilka två avled 1856 resp. 1860. Kvar var dottern Anna Mathilda, f. 1857. Till 1852 brukades halva hemmansdelen eller 1/8 mtl av Johannes Petersson från Ingemunds-måla, f. 1818 och Stina Petersdotter, f. 1819 i Södra Sävsjö och dotter till Peter Jonsson och Brita Petersdotter. Det fanns vid denna tid många torpare i Södra Sävsjö: Johannes Petersson, f. i Mellan-Örsjö 1816 med hustru och tre barn, Fredric Månsson, som avled 1852, Peter Magnus Samuelsson, f. i Algutsboda 1827, kom till Södra Sävsjö 1853, Peter Axelsson, f. 1828, kom från Erengislahyltan 1855 men flyttade till Algutsboda 1857. Detta år inflyttade torparen Daniel Svensson, född i Ljungby 1823. Han flyttade dock till Stora Ebbehult inom kort. Torparen och avskedade båtsmannen Johan Peter Adolfsson var född här 1823 och flyttade hit från Kroksjö 1856. Tre barn till honom dog i rödsot 1858. Torparen och nybyggaren Carl Gustaf Jonsson var född i Norra Bäckebo 1832 och kom till Södra Sävsjö 1861. Torparen Johan Gustaf Henriksson var född 1823 och flyttade från Norra till Södra Sävsjö 1867. Torparen Johan Svensson var född i Ljungby 1835 och flyttade 1858 från Korpahult till Södra Sävsjö. Samtliga hade familjer. Ytterligare kan nämnas skomakaren Carl Olofsson född här 1816. Tre barn till honom dog i rödsot 1858. Backstusittaren Carl Magnus Petersson fick uppleva, att hans hustru och en son dog i rödsot 1858. Utom de nu uppräknade fanns det flera inhyses på hemmanets ägor vid denna tid.
På 1860-talet avled Andreas Peterssons hustru Charlotta Christina Månsdotter 1865. Hälften av gården brukades från 1870 av hälftenbrukaren Johan Peter Gustafsson, född 1839, som kom från Humpagärde. Han var gift med Christina Johansdotter, f. 1840 och hade två barn: Carl Alfred, f. 1867, och Gustaf Algot, f. 1870. 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Petersson, framstående kommunalpolitiker i Madesjö, kyrkovärd 1865 och så småningom nämndeman. På 1/8 mtl satt fortfarande Johannes Nilsson och Lotta Johansdotter. Ett kortvarigt gästspel gjorde Arrendator Nils August Petersson, f. 1837 i Kristvalla. Han kom 1870 från Riddaretorp till Södra Sävsjö men flyttade i början av december samma år till Toresbo.
Undantagsmannen Johannes Olsson avled 1865 liksom undantagsänkan Beata Petersdotter. Torparen Carl Magnus Petersson flyttade bort 1862. I hans ställe kom torparen Daniel Johansson samma år. Torparen Peter Johansson avled 1864. Avskedade båtsmannen Peter Magnus Johansson Frimodig flyttade till Södra Sävsjö från Göttorp 1866. Avskedade båtsmannen Peter Johansson Hammare bodde kvar i Södra Sävsjö även sedan han efterträtts som båtsman av Johan Olofsson Hammare, f. 1842. Torparen Otto Isaksson, född i Algutsboda 1821 flyttade från Göttorp till Södra Sävsjö 1868. Dessutom fanns ett flertal s.k. arbetskarlar på ägorna.
På 1870-talet skedde den förändringen att Andreas Petersson från 1871 utarrende-rade sina 1/8 mtl till Gustaf Petersson, f. 1837 och gift med Mathilda Jonsdotter, f. 1845. De fick 6 barn: Carl Gottfrid 1866, Pehr Wilhelm 1868, Augusta Mathilda 1870, Johan Aron 1873, Ida Christina 1875 och Anna Josefina 1879. Gustaf Petersson kom från Torestorp. Andreas Petersson råkade ut för kalamiteten, att hans hustru Emma Kristina Henriksdotter, som var född 1842 i Algutsboda rymde från honom 1880 till USA tillsammans med deras gemensamma dotter Hulda Christina, som var född 1871 och således endast 9 år gammal! De hade vigts 1871. Kvar fanns de båda barnen från hans första äktenskap Anna Mathilda, f. 1857 och Pehr August, f. 1861. Peter Petersson och Maria Sophia Johansdotter satt kvar på sina 1/8 mtl. Hälftenbrukaren Johan Peter Gustafsson, som tidigare arrenderat Andreas Peterssons gård flyttade 1873 till Stora Ebbehult. 11/48 mtl brukades från 1876 av Johan Fredrik Andersson, f. 1845 från Stora Ebbehult och 1876 gift med Anna Mathilda Andersdotter, som var Andreas Peterssons äldre dotter. De fick 1878 sonen Carl Emil. Avskedade båtsmannen Peter Johansson Hammare blev nu bonde genom att köpa 1/48 mtl. Dessa avsöndrades från Andreas Peterssons hemmansdel. Hammare var född 1829 och gift med Stina Lisa Olofsdotter. De hade fyra barn. Avskedade båtsmannen Peter Johansson Frimodig rymde 1872 från hustru och barn, som blev husvilla i Södra Sävsjö och måste hyra bostad i Stora Ebbehult.
Antalet torpare var fortfarande stort, även om omsättningen var kraftig. Daniel Johansson flyttade bort 1879. Skomakaren och torparen Peter Magnus Samuelsson förlorade 1872 sin hustru Johanna Nilsdotter men gifte 1874 om sig med Lovisa Jonsdotter från Stora Ebbehult. Torparen Johan Svensson, f. 1835 i Ljungby var gift med Johanna Petersdotter, f. 1827 i Hälleberga och hade sju barn. Torparen och smeden Carl Gustaf Jonsson, f. 1832 och gift med Lena Stina Magnidotter, f. 1833, hade fyra barn. Familjen flyttade till Elmeberg 1871. Torparen Otto Isaksson flyttade 1876 till Kroksjö och torparen Karl Johan Johansson samma år till Södra Svalehult. Torparen Carl Johan Nilsson flyttade in till Södra Sävsjö 1871. Han kom från Markustorp. Torparen Johan Gustaf Henriksson gifte 1877 om sig med Johanna Johansdotter. De hade tre barn från tidigare äktenskap. När Kalmar-Emmaboda-järnvägen blev färdig behövdes en banvakt i Södra Sävsjö. Härtill utsågs Jonas Peter Fredriksson, som var född 1840. Han kom till Södra Sävsjö från Södra Björnahult 1876. Han var gift med Sofia Jonsdotter, f. 1838. De fick två barn: Carl Peter 1875 och Jonas Manfred 1878.
På 1880-talet avled Johannes Nilsson 1883. Gården övergick till sonen Karl Ludvig Johansson, f. 1858. Peter Petersson tog 1887 undantag av Karl Johansson, född 1833 och sedan 1860 gift med Helena Olsdotter, född 1832, som dock avled 1889, varefter Karl Johansson med sina två döttrar Hulda Augusta, f. 1872, och Anna Kristina, f. 1875 emigrerade till USA. Johan Fredrik Andersson och Anna Mathilda Andersdotter, som gift sig 1876, fick på 1880-talet fyra barn: Johan Emrik 1881, Ester Mathilda 1884, Per Ernst 1887 och Erik Gustaf Hjalmar 1889. På 1/48 mtl avled Peter Johansson Hammare 1882 och efterlämnade undantagsänkan Stina Lisa Olsdotter och de två döttrarna Wendla Mathilda, f. 1862, och Amanda Sofia, f. 1867. Följande år, 1883, kom sonen Peter Fridolf Petersson Hammare, f. 1855 och gift med Hedvig Augusta Nilsdotter, f. 1854. De hade gift sig 1879 och fick efter hand 7 barn: Karl Viktor Hjalmar, f. 1879, Johan Wilhelm Ferdinand 1881, Anna Emilia Serafia 1884, Ernst Oskar Bernhard 1886, Hilma Gunhild Constance 1888, Ester Nanny Maria 1890 och Betty Ragnhild Regina 1891. Hemmansdelen omfattade nu 1/32 mtl. 6/48 mtl brukades från 1885 av August Petersson, Peter Peterssons son, f. 1851 och 1885 gift med Hilda Mariana Karlsson, f. 1858. 1/48 mtl brukades från 1887 av Frans Gustaf Månsson, f. 1860 och gift med Emma Mathilda Johansson, f. 1848. De fick fyra barn: Carl Oskar 1882, Gustaf Hjalmar 1885, John Emrik 1888 och Ellen Hilma Maria 1891. Torparen Andreas Petersson avled 1886, skomakaren och torparen Peter Magnus Samuelsson 1887, torparen Johan Gustaf Henriksson 1889. Torparen Johan Svensson flyttade bort 1882. På ägorna fanns fortfarande avskedade båtsmännen Jonas Johansson Patron och Peter Magnus Johansson Frimodig samt ett flertal arbetare med familjer.
Under åren 1891-1896 brukade Karl Ludvig Johansson sina 1/8 mtl. En piga på hans gård, Johanna Matilda Andersson, som var född i Kalmar 1870, emigrerade till USA 1893. 1/48 mtl brukades av Carl Johansson. Han hade dottern Anna Kristina hemma. 19/96 mtl brukades av Johan Fredrik Andersson. Han blev änkling 1895, då hustrun Anna Matilda Andersdotter avled. Det fanns åtta barn, av vilka Hilma Anna Emelie, Ruth Hillevi Augusta och Oskar Reinhold var födda resp. 1891, 1893 och 1895. 1/32 mtl brukades alltjämt av Per Fridolf … [här har del av rad fallit bort] … 5/48 mtl brukades av August Petersson och 1/48 mtl av Frans Gustaf Månsson, f. 1860 i Oskar och 1882 gift med Emma Matilda Johansson. De fick på 1890-talet ytterligare två barn: Ellen Hillevi Maria 1891 och Erik Gunnar Julius 1893. Förre kyrkovärden och nämndemannen Peter Petersson avled som undantagsman 1895. Avskedade båtsmannen Jonas Johansson Patron blev änkling 1890. För övrigt fanns det ett flertal arbetare och en del änkor på ägorna under 1890-talets förra hälft.
Norra Sävsjö
I 1717 års mantalslängd är 1 mtl Norra Sävsjö delat mellan Joen Andersson och Anders’ änka, dvs hans moder. I vallängden 1740 har hemmanet delats upp mellan fyra brukare: Per Persson, Sven Gislesson, Åke Svensson och Daniel Nilsson. Husförhörslängden 1755-1788 bekräftar denna delning. Det fanns nu fyra hemmans-delar i Norra Sävsjö. För den första står ”änkan Regina”. Vems änka var hon? Det fanns fem barn: Ingrid, född 1739, Måns 1745, Daniel 1748, Nils 1755 och Maria, u.å. På den andra hemmansdelen satt Måns Larsson och Kjerstin Olofsdotter. I familjen fanns sex barn: Brita, f. 1745, Maria 1748, Åke 1750, Kierstin 1754, Jonas 1757 och Sven 1760. Nr 3 ägdes av Sven Gisesson eller Gislesson, medlem av en utbredd släkt i Madesjö. En broder var gästgivare i Brånahult och ålderman i församlingen 1764-1765. Sven Gisesson var född 1715 och gift med Kierstin Larsdotter, f. 1712. De hade tre barn: Karin, f. 1736, Jöran 1741 och Olof 1747. Hemmansdel nr 4 ägdes av Sven Jonsson, f. 1718 och Ingrid Eriksdotter, u.å. De hade sex barn utom de två som dog i barndomen: Karin, f. 1742 och gift, Brita, f. 1745 och gift, Jon, f. 1750 och gift, Elin, f. 1753 och gift, Erik, f. 1760 och Anders 1764. Båtsman var Håkan Skytt som med hustrun Sara Månsdotter och ett barn bodde i Norra Örsjö. Om en båtsman Olof Johansson Skytt är antecknat ”borta”. Det fanns också en sjöman Sven Persson Säfveström, f. 1737.
Under senare delen av perioden 1755-1788 brukades en hemmansdel av Olof Persson och hans hustru Kierstin Månsdotter, som möjligen var dotter till Måns Larsson och Kierstin Olofsdotter. De fick 1776 sonen Peter. Sven Gisessons son Jöran Svensson och hans hustru Brita Svensdotter f. 1745 och dotter till Sven Jonsson och Ingrid Eriksdotter brukade faderns gård. De hade tre barn: Olof, f. 1775, Sven 1778 och Stina 1784. Nils Persson, f. 1742 och hans hustru Caisa Håkans-dotter, f. 1746 brukade den tredje hemmansdelen. De fick 1770 sonen Nils och 1774 dottern Maria Elisabet. Nils Jonsson och Kjerstin Jonsdotter brukade en hemmans-del. De hade en dotter Maria. Sven Månsson och hans hustru Stina (utan efternamn) brukade en hemmansdel. Sven Jonssons son Erik Svensson och hans hustru Cathrina Israelsdotter brukade en gård. De hade fem barn: Cathrina född 1782, Stina 1784, Sven 1789, Israel 1793 och Ingrid Helena, född 1799. Erik Svensson avled detta år.
Under åren 1782-1801 avled som ovan påpekats Erik Svensson 1799. Jöran Svensson brukade alltjämt sin gård. Nils Jonsson och Kierstin Jonsdotter fick ytter-ligare två barn: Ingrid 1790 och Caisa Lena 1798. Sven Månsson flyttade med sin familj till Bondetorp. Olof Persson och Kierstin Månsdotter tog 1800 undantag av sonen Peter Olofsson, f. 1782, som detta år gifte sig med Maria Nilsdotter, f. 1776. De fick 1801 sonen Johannes. Peter Nilsson, 1771, och hans hustru Stina (inget efternamn angivet) ägde en tid en gård i Norra Sävsjö men bodde i Östra Bondetorp. De hade tre barn. Per Nilsson, f. 1744 och hans hustru Elin Håkansdotter, f. 1762, ägde en hemmansdel.
Under åren 1802-1815 avled Jöran Svenssons hustru Brita Svensdotter 1813. Han tog undantag av dottern Stina Jöransdotter och hennes man Sven Håkansson, f. 1775. De fick 1806 sonen Jonas. Nils Jonsson dog sedan han 1801 fått sitt femte barn Stina. Peter Olofsson och Maria Nilsdotter fick ytterligare fem barn: Olof 1803, Peter 1805, Jons 1809, Sven 1810 och Carl 1814. Johan Nilsson och hans hustru Eva (tillnamn okänt), f. 1775 brukade en tid en gård i Norra Sävsjö. De fick under tiden tre barn: Anna Maria 1801, Jonas 1804 och Brita Stina 1807. De efterträddes av Nils Svensson, f. 1792 och Maria Nilsdotter, 1787. Olof Persson och Kjerstin Månsdotter hade numera undantag.
Under perioden 1815-1821 uppträder nya namn på hemmansägare i N. Sävsjö. ¼ mtl ägdes av Olof Jöransson, son till Jöran Svensson och född 1775. Han var gift med Stina Eriksdotter, f. 1784 och dotter till Erik Svensson och Catharina Israels-dotter. ¼ mtl ägdes av Sven Håkansson, f. 1775, och Stina Jöransdotter, syster till Olof Jöransson och född 1784. De fick 1811 sonen Jonas. ¼ mtl ägdes fortfarande av Peter Olofsson och Maria Nilsdotter. De fick 1816 ytterligare ett barn, dottern Caisa Lena. 1/8 mtl brukades av Jonas Persson, f. 1778, och Brita Stina Nilsdotter, f. 1791. De hade fyra barn: Ingrid Lena föddes 1814, Maria 1816, Cajsa Lena 1817 och Gustaf 1820. Den sista gården på 1/8 mtl ägdes av Johannes Petersson, f. 1797 och Stina Svensdotter, f. 1793. Båtsman var fortfarande Olof Skytt med hustru Cajsa Lena Jonsdotter.
Vi går fram till 1820-talet. Olof Jöransson och Stina Eriksdotter var fortfarande barn-lösa. Sven Håkansson och Stina Jöransdotter fick 1823 ytterligare ett barn, dottern Brita Stina. Peter Olofsson och Maria Nilsdotter tog nu undantag av Johannes Svensson, född 1807, och Sara Pettersdotter, f. 1808. De efterträddes av Johannes Johansson, f. 1788, och kommande från Humpagärde och hans hustru Lena Stina Johansdotter, f. 1799. De fick på 1820-talet tre barn: Carl 1823, Johannes 1826 och Olaus 1829. Jonas Persson och Brita Stina Nilsdotter fick ytterligare tre barn: Johannes 1822, Lena Stina 1824 och Peter 1826. Deras äldsta dotter Ingrid avled 1822. En hemmansdel ägdes på 1820-talet av Peter Jonsson, f. 1789, och Maria Israelsdotter, f. 1804. På ägorna bodde Olof Persson, f. 1742 som undantagsman. Han avled 1823. Undantagsänkan Kjerstin Jonsdotter var född 1762 och änka efter Nils Jonsson. Inhyses Johannes Petersson var född 1797. Hans hustru Stina Svensdotter, f. 1793, avled 1823. Båtsman Joseph Petersson Hvithår var född 1803.
Under 1830- och 1840-talen tog Olof Jöransson och Sven Håkansson undantag. Olof Jöransson efterträddes på ¼ mtl av Fredrik Petersson, f. 1810 i Elmeberg, och hans hustru Cajsa Lena Andersdotter, född i Göttorp 1819. De fick 1840 sonen August, 1843 sonen Carl Vilhelm och 1846 dottern Wendla Christina. Sven Håkansson efter-träddes på ¼ mtl av sonen Jonas Svensson, f. 1801, och hans hustru Brita Stina Jonsdotter, f. 1805. De fick 1841 dottern Mathilda och 1843 dottern Wendla. Jonas Svensson överlät 1843 sin gård till Jonas Petersson, f. 1805 i Stora Idehult och hans hustru Ingrid Maria Petersdotter från Södra Svalehult, f. 1805. De kom närmast från Bruatorp. Familjen bestod dessutom av sex barn. Den flyttade 1850 till Hagby. På
1/8 mtl avled Jonas Petersson 1850. Änkan Brita Stina Nilsdotter tog 1852 undantag av sonen Johannes Jonsson, f. 1822 och hans hustru från 1852 Gustafva Olsdotter, f. 1833. ¼ mtl ägdes från 1841 av Peter Svensson, f. i Ekeberga 1806. Han kom till Norra Sävsjö från Algutsboda. Han var gift med Lovisa Jonsdotter, född i Algutsboda 1812. De medförde fyra barn och fick i Norra Sävsjö ytterligare två. Gustaf var född i Algutsboda 1831, Johan 1832, Johannes 1837 och Stina Lisa 1840. I Norra Sävsjö föddes Carl Wilhelm 1845 och Frantz Elof 1847. På den andra gården på 1/8 mtl tog Johannes Johansson 1849 undantag av sonen Johan Fredrik Johansson, f. 1817, som följande år gifte sig med Charlotta Sophia Samuelsdotter från Getahult, f. 1831. Beträffande övriga bosatta i Norra Sävsjö kan nämnas, att Olof Jöransson avled 1846. Johannes Håkansson var änkling och inhyses och gifte om sig 1849 med Lovisa Sophia Jonsdotter från Stora Idehult, som var född 1823. Undantagsänkan Stina Jöransdotter flyttade 1846 till Bruatorp. Kjerstin Jonsdotter avled 1845. Från Lenhofda inflyttade 1838 undantagsmannen Sven Isaksson, född i Algutsboda 1778. Utom nu nämnda fanns flera backstugusittare på hemmanets ägor.
På 1850-talet fortsatte Fredrik Petersson och Cajsa Lena Andersdotter att bruka ¼ mtl. Deras barnskara växte från 3 till 6. Frantz föddes 1855, Aron 1857 och Emilie 1860. På den andra gården på ¼ mtl tog Jonas Petersson och Ingrid Stina Peters-dotter 1853 undantag av yngste sonen Peter August Jonsson, f. 1830. Han var ogift. Den tredje gården på ¼ mtl brukades efter 1841 av Peter Svensson och Lovisa Johansdotter. De fick 1852 sitt sjunde barn, sonen Aron. På den ena gården på 1/8 mtl lämnade Johannes Jonsson och Gustafva Olsdotter 1861 till Jonas Peter Nilsson, f. i Norra Ljusås 1813, och hans hustru Stina Cajsa Jonsdotter, som var Johannes Jonssons syster. På den andra gården på 1/8 mtl satt Johan Fredrik Johansson, f. 1817. Hans hustru Charlotta Sofia Samuelsdotter avled i den stora rödsotsepidemien 1858. De hade tre barn: Emma Sophia, född 1851, Carl August 1854 och Christina 1856. Från Södra Sävsjö inflyttade 1856 Gustaf Eriksson, född i Västra Madesjö 1831 och gift med Christina Petersdotter, f. i Södra Sävsjö 1834. De hade 1854 fått dottern Wendla och fick 1858 ytterligare en dotter Johanna Mathilda. De övertog ¼ mtl. Undantagsmannen Johannes Johanssons hustru Lena Stina Johansdotter avled 1857. De fem barnen var alla vuxna. Undantagsmannen Sven Isaksson föll offer för rödsoten 1858, efterlämnande änka och vuxen son. Om övriga i Norra Sävsjö boende kan nämnas, att avskedade båtsmannen Gustaf Olofsson Säf 1856 flyttade till Mortorp. Avskedade båtsmannen Olof Jaensson Säf flyttade in från Göttorp 1853 med hustru och fyra barn. Ordinarie båtsman för Norra Sävsjö var nu Johannes Carlsson Säf, född i Hälleberga 1837. Han tillträdde 1858. Han var gift och hade en son. Liksom tidigare fanns flera backstugusittare med familjer på ägorna.
På 1860-talet avled Fredrik Petersson 1866. Äldste sonen Johan August Fredriksson, f. 1840, var snickare, näst äldste sonen Carl Wilhelm Fredriksson var smed. På gårdens ägor bodde torparen Peter August Jonsson, f. 1830. Änkan Cajsa Lena Andersdotter brukade själv gården på ¼ mtl. Peter Svensson och Lovisa Johans-dotter fortsatte att bruka sin gård, men Gustaf Eriksson lämnade sin och flyttade till Södra Sävsjö 1870. Efterträdare blev Gustaf Petersson, f. 1831 och son till Peter Svensson och Lovisa Johansdotter. Han var gift med Christina Eriksdotter, f. 1828. Johannes Jonsson avled som inhyses 1871, sedan han 1861 överlåtit sina 1/8 mtl till Jonas Peter Nilsson, f. 1813 och hans hustru Stina Cajsa Jonsdotter, f. 1836 och dotter till Jonas Petersson och Brita Stina Jonsdotter. De fick 1862 sonen Peter August. På 1/8 mtl gifte Johan Fredrik Johansson 1863 om sig med Stina Eriksdotter, f. 1816. Av inflyttade kan nämnas båtsman nr 207 Carl Gustaf Nilsson Hög, f. 1833, som flyttade till Norra Sävsjö 1870 och skräddaren Peter Jonsson, som bosatte sig där 1861 med hustru och 3 barn. Avskedade båtsmannen Olof Jonsson Säf avled 1866. Ordinarie båtsman var Johannes Carlsson Säf, f. 1832 i Hälleberga, som 1861 gifte sig med Anna Maria Petersdotter. De fick fyra barn tillsammans.
På 1870-talet avstod Jonas Peter Nilsson sina 1/8 mtl till Olof Nilsson, född 1829 och 1880 gift med Emma Gustafsdotter, som var född i Ljungby 1842. Peter Svensson och Lovisa Johansdotter tog 1874 undantag av sonen Carl Wilhelm Petersson, f. 1845 och samma år 1874 gift med Emma Christina Petersdotter, född 1855. De fick 1876 sonen Johan Adrian Wilhelm och 1879 sonen Axel Julius. På 1/8 mtl tog Johan Fredrik Johansson undantag av sonen Carl August Johansson, f. 1854, som 1879 gifte sig med Christina Sophia Jonsdotter, f. 1854. De fick 1880 dottern Ester Almida Sofia. På ¼ mtl fortsatte Gustaf Petersson och Christina Eriksdotter. De tog 1880 fosterdottern Matilda Gustafsdotter, som var född 1866. Fredrik Peterssons änka Cajsa Lena Andersdotter avled 1873. Dottern Wendla Christina Petersdotter, som var född 1846, tjänstgjorde under början av 1870-talet som småskollärarinna i Madesjö. Efter att ha genomgått en kurs i metodik för Anna Maria Bladh 1870 placerades hon som småskollärarinna i Norketorp och därefter i västra fjärdingen. Hon gifte sig 1878 och bosatte sig i Göttorp. Hennes broder Frantz Fredriksson, f. 1855, studerade på 1870-talet i Kalmar. En annan broder var snickaren Carl Wilhelm Fredriksson och en tredje smeden Johan August Fredriksson, som 1876 flyttade till Norra Bäckebo. På hemmansdelen inträdde 1873 Frantz Elof Petersson, f. 1847 och son till Peter Svensson. På Norra Sävsjö ägor bodde vidare ställmakaren Carl Fredrik Jonsson, f. 1841 och 1873 gift med Emma Mathilda Olaidotter, f. 1850. De hade två barn. Det fanns en torpare: Peter August Jonsson, f. 1830. Skräddaren Peter Jonsson var född 1838 och sedan 1861 gift med Emma Gustafsdotter. De hade fem barn. Snickare August Jonsson var född 1836 och gift med Hilda Jonasdotter, f. 1840. De hade en son. Båtsman Johannes Carlsson Säf var född i Hälleberga 1837 och sedan 1861 gift med Anna Maria Petersdotter, f. 1826. De hade fem barn. Båtsmannen nr 207 Carl Gustaf Nilsson Hög, f. 1833, förlorade 1871 sin hustru Wendla Zackrisdotter, f. 1832. Han flyttade året därpå från Norra Sävsjö till Norra Bäckebo. Snickaren Johannes Petersson, f. 1837, kom från Spaksmåla 1872 men flyttade redan 1874 till Göttorp. Utom de nu nämnda fanns det på 1870-talet flera inhyses och backstugusittare på Norra Sävsjö ägor.
På 1880-talet skedde en del förändringar. Olof Nilsson på 1/8 mtl avled 1890. På ¼ mtl satt Karl Wilhelm Petersson. Hans barnskara ökades på 1880-talet med sonen Fabian Reinhold 1881, Ernst Hugo Hildemar 1886 och Fritz Gustaf Amandus 1889. Karl August Johansson flyttade 1884 bort med hustru och två barn. I stället kom Karl Johansson, f. 1858 och 1884 gift med Emma Sofia Johansson, f. 185?. Hon med-förde från ett tidigare äktenskap tre barn. I det nya föddes också tre barn: Anna Teresia 1886, Ida Sofia 1888 och Alma Viktoria 1891. På ¼ mtl flyttade Frans Olof Petersson bort 1885 sedan han avträtt till Frans Petersson i Brånahult. ¼ mtl ägdes vid denna tid av Jonas Eriksson i Madesjö nr 1 medan en gård på 1/16 mtl från 1889 brukades av Gustaf Eriksson, f. 1830 och Gustafva Jonsdotter, f. 1837. Han hade två barn i ett tidigare äktenskap: Wendla, f. 1854 och Viktor, f. 1871. På 1/8 mtl avled Gustaf Peterssons hustru Kristina Eriksdotter 1881, varefter han gifte om sig med Kristina Sofia Nilsson, som var född 1853 i Bäckebo socken. Två barn föddes under 1880-talet: Ester Viktoria 1887 och Karl Johan Edvin 1888.
Peter Svensson bodde fortfarande kvar som undantagsman. Hans hustru Lovisa Johansdotter avled 1888. Undantagsmannen Johan Fredrik Johanssons hustru Stina Eriksdotter hade avlidit redan 1883. Torparen Jonas Peter Nilsson avled 1882. Hans änka och son flyttade samma år till S:t Johannes församling i Stockholm. Torparen Peter August Jonsson bodde kvar i Norra Sävsjö. Studeranden Frans Fredriksson kallade sig numera Nordenstam. Ställmakare Karl Fredrik Jonsson bodde kvar medan snickarna Johan Peter Johansson och Karl Elof Johansson flyttade till Ladu-gårdslandsförsamlingen i Stockholm 1881 och 1882. Skomakaren Peter Jonsson flyttade bort 1890. Så hade soldaten Anders Melen gjort redan 1889. Båtsman för Norra Sävsjö var fortfarande Johannes Karlsson Säf. Han var gift och hade två barn.
Under åren 1891-1896 skedde en delning av den ena gården på 1/8 mtl i två delar, vardera på 1/16 mtl. Karl Peter Jonsson övertog 1892 den ena delen. Han var född 1857 och gifte sig 1892 med Emma Gustafsdotter, f. 1842 i Ljungby. Hon medförde från ett föregående äktenskap en son Erik Gustaf Ragnar, f. 188?. Den andra gården på 1/16 mtl ägdes från 1893 av Johannes Nilsson, f. 1824, och hans två systrar Stina Nilsdotter, f. 1815, och Maria Lena Nilsdotter, f. 1820. ¼ mtl ägdes alltjämt av Carl Wilhelm Petersson och Emma Kristina Petersdotter. De fick 1895 sitt sjätte barn, sonen Sture Gunnar Sigfrid. 1/8 mtl ägdes av Carl Johansson och Emma Sofia Johansson. De fick 1891 sitt tredje barn, dottern Alma Viktoria. På 1/8 mtl fick Gustaf Petersson och Kristina Sofia Nilsson 1894 sitt tredje barn sonen Gustaf Amandus Martin. ¼ mtl ägdes fortfarande av Frans Petersson i Brånahult. Gården arrende-rades av Peter Magnus Andersson, f. 1853 och 1892 gift med Johanna Kristina Petersson, f. 1864. De fick 1893 sonen Karl Viktor och 1894 dottern Ester Matilda Viktoria. 1/16 mtl ägdes av Jonas Eriksson i Madesjö nr 1 och överläts 1895 till Karl August Lundell, f. i Lenhofda 1864 och 1890 gift med Amanda Jonsson, f. 1862. De fick fyra barn: Erik Valdemar 1890, Helga Viktoria Erika 1892, Syster Elsa Elisabet 1893 och Gustaf Adolf Herman 1895.
Undantagsmannen Peter Svensson dog 1892, liksom undantagsänkan Ingrid Maria Petersdotter. Torparen Peter August Jonsson och ställmakaren Carl Fredrik Jonsson bodde kvar på ägorna. Snickaren August Jonsson avled 1895. Han efterlämnade änkan Hilda Jonsdotter och tre barn. Båtsmannen Johannes Karlsson Säf flyttade bort 1894. Utom de nu nämnda fanns flera arbetarefamiljer på Norra Sävsjö ägor.
Beträffande laga skifte synes något sådant ej ha förrättats i Västra Sävsjö. I Södra Sävsjö skedde laga skifte 1842. I Norra Sävsjö skedde enskifte 1823-1825. Laga skifte å en del av Sävsjön skedde 1888 i samband med dess utdikning och torr-läggning.
Emigration
Södra Sävsjö dominerar ifråga om emigranter. Sammanlagt utvandrade 18 personer från de tre hemmanen, varav 11 från Södra Sävsjö, och tre från vardera Västra och Norra Sävsjö. En är obestämbar, då endast Sävsjö anges som hemvist. Den första emigranten var flickan Hulda Andersson från Södra Sävsjö, som reste till USA 1880. Samma år for stenarbetaren Johan Gustaf Jonsson till Norge. Följande år emigre-rade drängen Carl G. Henriksson, f. 1850, från Västra Sävsjö, till USA. Han följdes 1882 av brodern Johannes Henriksson, f. 1860. Samma år emigrerade pigan Amanda Andersson, f. 1863, från Södra Sävsjö till USA. 1883 utvandrade pigan Augusta Carlsson, f. 1860, från Västra Sävsjö till USA. År 1887 emigrerade från-skilda hustrun Emma Henriksdotter, f. 1842, till Norge. Hon var skild från förre bonden och senare torparen Andreas Petersson i Södra Sävsjö. 1889 emigrerade pigan Hulda Carlsson, f. 1872 från Södra Sävsjö till USA. 1892 fanns det två emigranter: arbetaredottern Klara Gustafsdotter och d:to Emilia Petersson, f. 1862 resp 1863, båda i Södra Sävsjö och till USA och Danmark. 1893 emigrerade pigan Johanna Matilda Andersson, f. 1870, till USA. Först 1902 skedde nästa emigration: bondsonen Johan Adrian Wilhelm Karlsson från Norra Sävsjö, f. 1876. Han följdes 1903 av bonddottern Hildur Betty Matilda Fransson, f. 1880 från Södra Sävsjö. 1905 emigrerade bondsonen Johan Emrik Johansson, f. 1887 och pigan Hilma Augusta Andersson, f. 1882, båda från Södra Sävsjö. Den senare for till Danmark. 1908 emigrerade Kristina Charlotta Johansson från Södra Sävsjö till USA. Hon var född 1856. Nästa år Erik Ragnar Jonsson, f. 1889 från Norra Sävsjö och 1910 hemmasonen Erik Valdemar Lundell, f. 1880 likaledes från Norra Sävsjö.