Torestorp

http://kartor.eniro.se/m/KvaHa

Lästips: Gösta Andersson: Hundra år med Torestorps by i Hembygdskrönikan 2009 s 119.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

I nordöstra Madesjö, nära Ljungbyån ligger Torestorp. Namnet är sammansatt av personnamnet Tore och -torp. Mycket talar för att en man vid namn Tore följt ån från Kristvalla och på en lämplig plats anlagt ett nybygge, som fick sitt namn efter honom. Torestorp skulle då tänkas följa efter Övratorp. Hemmanet är i varje fall anlagt under medeltiden, sannolikt under dess slutskede, då en livlig nyodlingsverksamhet började i Kalmar läns skogstrakter. En antydan om, att Torestorp kanske var nyanlagt, finns i det faktum, att hemmanet ej nämnes i 1533 års register över fodring och gärd och ej heller i 1535 års städsleöreregister. I 1539 års fogderäkenskaper nämnes emellertid som brukare ”Per Karlsson i Torestorp”. Hemmanet var obetydligt. Per behövde ej erlägga någon fodring och hans avrad var endast ½ lispund smör (= cirka 3½ kg) och 2 fyrkar årligen.

När dackefejden var över hade Per Karlsson försvunnit. Nu rekryterade Gustav Vasa den första svenska krigsmakten från f.d. dackeanhängare. I 1546 års rulla över dessa upptogs ”Henrik i Torestorp” som rotemästare, dvs han förde befälet över en rote knektar. Enligt rullan var hans lön 3 mark örtug. Roten bestod av tio man, av vilka sex fick sig tilldelade ”rör” dvs eldvapen och fyra stålbågar. Henriks fullständiga namn var Henrik Olsson, som framgår av 1548 års jordebok. Enligt fogderäkenskaperna 1551 hade Henrik Olssons avrad höjts. Han betalade som förut 2 fyrkar och ½ lispund smör årligen men måste dessutom göra två dagsverken och erlägga fodring för 3 årliga hästar och dessutom för en s.k. konungshäst vart tredje år.

När 1553 en ny knektrulla gjordes upp, hette rotemästaren ”Jöns Abba” dvs Jöns Abrahamsson i Ljusås och i roten ingick dels ”Ernst i Torestorp” dels ”Truls Persson i Torestorp”. Vardera avlönades med 2 alnar grönt brabantztyg. Per Karlsson måste dock ha hållit sig kvar i Torestorp, ty i 1548 års saköreslängd och i 1556 års jordebok dyker han ånyo upp. Hans avrad var 2 fyrkar, ½ lispund smör, 2 dagsverken och fodring för samma antal hästar som avkrävdes Henrik Olsson 1551. Per Karlsson saknas i den samma år upprättade knektrullan och har således icke varit knekt.

I början av 1560-talet reducerades Torestorp till ½ hemman. Brukaren hette 1561 Per Trulsson, vars avrad höjts med 1 dagsverke till tre s.k. löskedagsverken, och med fodring för en s.k. lagmanshäst. Per Trulsson, som väl var son till ovannämnde Truls Persson brukade hemmanet till 1565, men samma år svarade Jon i Torstorp för kronotionden: 1 skäppa råg men inget korn. Denne Jon var knekt men även Truls är 1569 angiven som knekt. I registret över Älfsborgs lösen 1571 saknas Torestorp. I den förteckning över ödeshemman i Madesjö, som kyrkoherde Petrus Nicolai d. 15 juli samma år undertecknade nämnes emellertid Truls i Torstorp. Frånvaron i listan över Älfsborgs lösen berodde väl på att Truls inte hade några beskattningsbara tillgångar! Han satt dock kvar på hemmanet även om en Folke i Torestorp ansvarade för tionden 1572 med 1 skäppa råg. Både i 1573 och 1574 års fogderäkenskaper är Truls upptagen som brukare av Torestorp. I 1575 års tiondelängd återkommer Folke med ½ skäppa korn. Tydligen bodde båda samtidigt i Torestorp men Truls var den officielle brukaren.

Under de sista decennierna av 1500-talet saknas underrättelser om Torestorp men i 1600 års fogderäkenskaper nämnes en Erland Jönsson. I följande års s.k. rumpe-skattlängd över en extra skatt saknas Torestorp helt, sannolikt beroende på att ingen brukare fanns, men 1604 var Torestorp knekthemman för Bonde i Torestorp. Det var samtidigt under några år ”förmedlat” till ¼ hemman, ett vittnesbörd om att det var ett magert hemman. Nästa underrättelse vi får om Torestorp är att kvartermästaren i S. Möre fänika Håkan Göling i Torestorp stupat i striderna i Lifland 1608-1609. Hans öde delades av många Madesjöknektar.

I registret över Älfsborgs lösen 1613 står Erland i Torestorp. Han uppges vara gift, hade inga tjänare och bidrog med 3 daler till Älfsborgs lösen. Hemmanet var nu icke längre anslaget till någon knekt. Erland brukade Torestorp fram till 1620. I detta års skattelängd över den s.k. boskapspenningen är Erlands tillgångar upptagna som följer: åker till 2 tunnors utsäde, svedjeland till 2 skäppor, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor, 3 ungnöt, 3 får, 2 lamm, 1 svin, 1 ungsvin. Det gav i skatt 1 dlr 3 mark 22 penningar. Erland måste ha drivit upp hemmanet under sina år som brukare. Tillgångarna var inte bland de mindre!

Samma år, 1620, dyker ett nytt namn upp: Cnut i Torestorp. Hemmanet var nu åter taxerat till ½ hemman, en följd av Erlands ansträngningar! Knut var knekt, 1622 i Sven Håkanssons och 1623-1624 i Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Det var den senare enheten som var centrum för Jon Stimms soldat-myteri 1624, som slutade med de dramatiska händelserna i Köl och Harstenslycke annandag påsk detta år. Knut tycks ha hållit sig undan från delaktighet. Visserligen nämnes 1625-1628 en Bengt i Torestorp. Han deklarerade 1628: åker till 3 tunnors utsäde, svedjeland till ½ tunna, 1 ungsto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm och 1 svin. Knut måste under dessa år funnits kvar i Torestorp, ty 1629 står han åter upptagen som officiell brukare, även om hemmanet detta nödår klassificerades som ”ödeshemman”. Knut, vars efternamn är obekant, brukade Torestorp till 1655. I 1633 års boskapspenningslängd upptages hans tillgångar till följande: åker till 2½ tunnors utsäde, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm och 2 ungsvin. År 1641 hade Knut en dotter mantalsskriven i hemmet. Hon hade redan 1639 antecknats i kyrkoräkenskaperna för en gåva av 1 mark till kyrkan. Knuts hustru och han själv skänkte också detta belopp till kyrkan 1639. Tillgångarna 1641 uppgick till följande: 1 sto, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 3 får, 1 ungsvin och 2½ tunnors utsäde.

Under 1640-talet omtalas även andra bebyggare i Torestorp. I 1644 års mantals-längd förekommer utom Knut, hans hustru och dotter en inhyses, Sisla i Torstorpa-målen och 1646 en Olof i Torstorp, som gav 1 mark till kyrkan liksom Knut. I man-talslängden 1650 nämnes ”Steen i Torestorp, bonde och hustru”. I 1655 års man-talslängd betecknas Knut och hans hustru som ”åldriga”. Steen och hans hustru nämnas som brukare. Det fanns således flera hushåll i Torestorp. Om Steens hustru är identisk med Knuts dotter är ovisst. Steen och hans hustru är emellertid 1660 ensamma i Torestorp. Knut är väl död. Men det måste ha funnits en hel del människor på hemmanet, som ej togs med i skattelängderna. Enligt 1661 års dombok för Södra Möre dömdes Joen Månsson i Torestorp, dräng, och Ingrid Persdotter, ibm, mö, till böter för mökränkning. Sannolikt var de tjänstefolk. I 1667 års dombok är Torestorp åter aktuellt. Drängen Olof Jonsson i Torestorp, gift, hade rymt från sitt arbete i Kalmar, sedan han begått hor med Mariet Hemmingsdotter i Månsamåla. Paret spårades till Danzig. Hur det gick för dem i fortsättningen förmäler ej domboken. Steen och hans hustru nämnas sista gången i 1669 års mantalslängd. Då ingen sådan är bevarad från 1670-talet är de 1677 begynta kyrkoböckerna vår enda källa. Enligt dopboken föddes och döptes 1677 Lars son i Torestorp och 1683 Joens dotter i Torestorp. Enligt 1686 års jordebok behölls Torestorp som ½ mantal. Bonden hette Per Bengtsson och avraden var 4 dlr 5 öre 21 penningar. Enligt 1699 års jordebok är hemmanet delat mellan Per Steensson, Börge Olofsson och Aron Persson. Vardera brukade 1/6 mtl. Av dessa gav Börge Olofsson enligt kyrkoräken-skaperna 1697 ”på sin högtidsdag” 1 dlr till Madesjö kyrka.

Under 1700-talet förekommer Torestorp några gånger i domböckerna. I domboken för 1719 omtalas att Aron Perssons hustru hette Maria Danielsdotter. De hade sönerna Knut Persson i Torestorp och Sven Persson i Gårdsryd. {Troligen hette bröderna Aronsson i analogi med faderns förnamn Aron/MJ].  Efter Aron Perssons död gifte Maria Danielsdotter om sig med Nils Persson i Pukeberg. Enligt testamente d. 1 maj 1720 hade hon köpt 1/3 av ½ Torestorp vilket hon testamenterade till sin man Nils Persson. Vid tinget sommaren 1721 anklagade länsmannen Jonas Larsson denne Nils Persson för att straxt efter slutad gudstjänst haft en brännvinsflaska och alldeles intill kyrkomuren supit ur den. Rätten avvisade anklagelsen och friade Nils Persson på formella grunder. Ordningen i Förordningen om eder och sabbatsbrott hade ej följts, varför Rätten ej ansåg sig kunna utdöma något straff. Enligt 1723 års dombok var Börje Olofsson och Knut Persson i Torestorp förmyndare för änkan Marje Olofsdotters i Brantås omyndiga barn. Enligt domboken 1725 var Anna Arons-dotter från Torestorp gift med Carl Carlsson i Pukeberg.

I och med husförhörslängdernas tillkomst 1728 ges en mera ingående upplysning om hur många som egentligen bodde i Torestorp. Fortfarande fanns det tre hemmans-delar, ägda av Börje Olsson och hans hustru Ingrid, Nils Persson och hans hustru Maria och Knut Persson, vars hustru Elin avled 1734. Därjämte bodde i Torestorp Håkan Knutsson, Aron Knutsson och Sven Knutsson, tydligen söner till Knut Persson. Israel Börgesson och Daniel Börgesson var väl söner till Börge Olsson, medan Aron Nilsson väl var son till Nils Persson. Om Per Aronsson i sin tur var son till Aron Nilsson framgår ej av husförhörslängden. Hemmanets båtsman hette Jon Skalm, gift med en Elin. Inhyses var Sven Skalm med hustru Martha och Israel med hustru Maja. Allt som allt var det tjugo personer bosatta på Torestorps ägor 1728. Av dessa upptages endast de tre hemmansägarna Knut Persson, Olof Börgesson och Nils Persson i vallängden vid 1740 års kyrkoherdeval, då Petrus Naesman valdes. Det kan påpekas, att Nils Persson, som ju kom från Pukeberg röstade på lektor Montelius till kyrkoherde. Montelius härstammade från Pukeberg!

Vid vintertinget 1746 beviljades Per Knutsson i Torestorp fasta på 1/3 av ½ mantal Torestorp, som han köpt av sin fader Knut Persson för 160 dlr smt. Vid samma ting upplästes en överenskommelse mellan Per Knutsson och hans broder Gunnar Knutsson, som var gästgivare i Börseryd, daterad d. 27 jan. samma år om över-låtande av en äng på Torestorps ägor, kallad Måssehagen, att nyttjas i bägges deras livstid.

I husförhörslängden för perioden 1755-1788 avspeglas hur hårt hemmansklyvningen slagit i Torestorp. I längden upptages icke mindre än tio ägarefamiljer, som under dessa år ägt hemmansdelar i Torestorp. Olof Bergesson eller Börjesson var son till den i 1728 års mantalslängd upptagne Börje och hans hustru Ingre. Olof var född 1706 och hans hustru hette Ingrid, född 1719. De hade fem barn, alla söner. Den förste i längden, Berge, föddes 1748 och avled 1763. De övriga hette Pehr, f. 1736 och antecknad som gift, Måns, f. 1739 och gift, Sven, f. 1750 och Jonas, f. 1753. Av dessa kom Jonas Olofsson att övertaga en hemmansdel. Han ingick 1773 äktenskap med Lena Ericsdotter, f. 1754. De fick tre barn: Caisa Lena, Stina och Axel, födda mellan 1780 och 1789. Den sistnämnde skulle komma att övertaga gården.

Sven Olofsson blev gift med Kerstin Aronsdotter, f. 1749. De fick till 1778 sex barn: Nils 1765, Maria 1767, Israel 1770, Karin 1772, Peter 1775 och Sara 1778. Sven Olofsson och hans hustru instämde till sommartinget 1775 Eric Ericsson och Brita Aronsdotter i Torestorp beträffande laga delning av hus och tomter vid hemmanet. Denne Eric Ericsson, f. 1738 och hans hustru Brita Aronsdotter, f. 1753, fick sex barn mellan 1769 och 1786: Peter 1769, Carl 1772, Stina 1773, Jonas 1778, Maria 1781, Beata 1786. Av dessa blev dottern Stina gift i Högebo. Efter 1801 försvann familjen från Torestorp.

Den tidigare nämnde Per Knutsson var född 1715. Hans hustru hette Caisa och var född 1722. De hade fyra barn: Brita, Kerstin, Axel och Aron. Axel Persson blev den som övertog gården. Han var född 1748. Hans hustru hette Cathrina Persdotter och var född 1763. De fick tre barn: Gustaf 1786, Sara Lisa och Peter. Sonen Gustaf Axelsson övertog så småningom gården.

Aron Nilsson var född 1715 och gift med Marja Håkansdotter, f. 1720. De hade tre barn: Maria, Kerstin och Brita, födda 1745, 1749 och 1753. Aron Nilsson avled 1787, varefter änkan blev inhyses.

Per Olofsson var född 1736 och son till Olof Bergesson. Han var sedan 1767 gift med Stina Staffansdotter, f. 1746. De fick fem barn: Olof 1768, Maria 1771, Peter 1773, Caisa 1779 och Stina Lena, som tycks ha dött tidigt.

Måns Olofsson var likaledes son till Olof Bergesson och således bror till Sven Olofsson och Per Olofsson. Han var gift med Ingrid Nilsdotter, som var född 1749. De fick sju barn. Måns Olofsson var fjärdingsman. Vintern 1778 hölls urtima ting i Vassmolösa på grund av att soldater vid Kalmar regemente vid hemfärd från Kalmar, dit de varit kommenderade till arbete vid kronobränneriet, begått övervåld mot befolkningen i Ljungby och Madesjö. Bl.a. hade de i fyllan och villan misshandlat Måns Olofsson, som i sin egenskap av fjärdingsman sökt lugna ner dem. Det hade som synes sina sidor att vara ordningens upprätthållare. Måns Olofsson avled 1787.

Jonas Olofsson var född 1753 såsom yngst bland Olof Bergessons söner. Han var gift med Lena Ericsdotter, f. 1754, som väl var syster till Eric Ericsson. De fick tre barn, av vilka sonen Axel föddes 1789. Denne Axel Jonsson övertog så småningom hemmansdelen.

Axel Persson var son till Per Knutsson och född 1748. Om hans överenskommelse med brodern Gunnar Persson i Börseryd är redan talat. Hustrun hette Cathrina Persdotter, f. 1763. De hade tre barn: Gustaf 1786, Sara Lisa och Peter. Gustaf Axelsson skulle övertaga gården.

Aron Persson var född 1758 och gift med Caisa Israelsdotter, f. 1754. De hade två barn: Cathrina och Peter. Axel och Aron Persson samt Eric Ericsson instämdes 1775 till tinget av åborna i N. Ljusås med anledning av en tvist om rätt gräns mellan deras hemmansdelar och N. Ljusås. Syn hade skett d. 9 nov. 1774.

Båtsman för Torestorp under perioden 1755-1788 var Jonas Forsell.

Vi går över till perioden 1782-1801. Husförhörslängden upptager följande hemmans-ägare i Torestorp: Sven Olofsson, Eric Ericsson, Per Olofsson, Jonas Olofsson, som avled 1790, Axel Persson och Joen Persson, som avled 1800. Han var född 1750 och gift med Caisa Isacsdotter, f. 1754. De hade sex barn: Stina 1781, Elin 1783, Peter 1784, Jonas 1790, Axel 1792 och Johannes 1796. Aron Nilsson var född 1715 och avled 1787. Den ovannämnde Måns Olofsson avled 1787 och efterlämnade änkan Ingrid Nilsdotter och sju barn. Som av ovanstående framgår hade hemmans-klyvningen gått långt i Torestorp under de närmast förflutna decennierna. Den skulle bestå under 1800-talet.

Vi går fram några årtionden till decennierna 1821-1840. Olof Persson var son till Per Olofsson och brukade 1/16 mantal till sin död 1833. Änkan Cajsa Lena Petersdotter avled 1838. De hade tre barn: Peter, f. 1811, Adolph f. 1814 och Jonas f. 1818. Det blev Peter Olofsson, som övertog gården. Han ingick äktenskap med Maria Helena Andersdotter, f. 1817. De fick 1836 dottern Wendla Christina. Peter Olofsson överlät hemmansdelen till arrendatorn David Erlandsson, som var född i Lenhofda 1818 och ogift. Han stannade i Torestorp till 1854, då han flyttade till Mortorp. Han hade då gift sig med Stina Petersdotter från Blomkulla, f. 1813. De fick till 1854 fem barn.

1/12 mantal ägdes på 1820- och 1830-talen av Peter Jonsson, f. 1815 och hans hustru Cajsa Petersdotter, f. 1812. Om honom mera längre fram i skildringen. 1/15 mantal äges av Jonas Olofssons och Lena Ericsdotters son Axel Jonasson, som var född 1789 och gift med Cajsa Jonsdotter, f. 1791. De hade tre barn: Lena Stina 1813, Christina 1816 och Gustaf 1818.

1/12 mantal ägdes vid denna tid av Axel Perssons och Cathrina Persdotters son Gustaf Axelsson, född 1786 och gift med Stina Petersdotter, född 1813. Deras tre barn Axel, Peter och Gustafva var födda 1835, 1837 och 1841. Gustaf Axelsson var en ansedd man i Madesjö och innehade flera förtroendeuppdrag. Han var nämnde-man för östra fjärdingen, blev 1831 medlem av sundhetsnämnden och 1833 medlem av jaktkommitten för rovdjursbekämpningen.

1/12 mantal ägdes av Jonas Aronsson och Brita Olofsdotter, som bägge avled under perioden, Brita Olofsdotter 1834, då hon var änka. Gården övergick nu till Andreas Jonasson, men som denne var född 1815 och alltså minderårig brukades den till en tid av brukaren Jonas Carlsson, som var från Älghult och var född 1791. Hustrun Christina Petersdotter var från Allgutsboda och född 1799. Jonas Carlsson blev senare ägare av 1/24 mtl i Torestorp. Makarna fick fem barn.

1/30 mantal ägdes under 1820- och 1830-talen av Samuel Petersson, f. 1797 och hans hustru Cajsa Petersdotter, f. 1802. De fick 5 barn: Peter 1829, Jonas 1831, Nils 1834, Maria 1837 och Johanna 1840. Sonen Jonas Samuelsson skulle 1859 efterträda fadern på gården. Han ingick samtidigt äktenskap med Christina Johans-dotter från Pukeberg, f. 1835.

Utöver nu nämnda hemmansägare fanns också en nybyggare Jonas Petersson, som var född 1807 och torparen Måns Olosson, f. 1798 med hustru Lena Israelsdotter. De hade 9 (!) barn. Dessutom bodde ett stort antal inhyses på Torestorps ägor. Det var ett folkrikt hemman!

Under 1850-talet fanns David Erlandsson kvar som arrendator men han flyttade 1854 till Mortorp. 1/8 mantal ägdes fortfarande av Peter Jonsson och Cajsa Petersdotter, som var född i L. Ebbehult. Peter Jonsson köpte Jonas Olofssons ägor, sedan denne 1858 flyttat till N. Persmåla. Anders eller Andreas Jonasson flyttade 1853 till Markus-torp. 1/15 mantal ägdes av Gustaf Axelsson, f. 1818. Jonas Carlsson och Christina Petersdotter tog 1860 undantag av sonen Peter Magnus Jonsson. Denne var född i Brokagärde 1829. Han gifte sig 1862 med Christina Olsdotter, f. 1832. 1/12 mantal ägdes under 1850-talet av Olof Petersson, som var född i Ö. Bondetorp 1803 och avled i den svåra rödsotsepidemien 1858. Gården övertogs av sonen Johan Peter Olsson, f. 1833. Han gifte sig 1860 med Carolina Petersdotter från Blomkulla.

På 1/30 mantal tog Samuel Peterssons änka undantag av sonen Jonas Samuelsson, som redan påpekats. Om hans giftermål med Christina Johansdotter från Pukeberg är redan talat.

Från Dackebo kom 1850 Johannes Jonsson på 1/15 mantal. Han var född i Mellan-Örsjö 1816 och gift med Christina Petersdotter från N. Otteskruf. De hade fyra barn. Familjen flyttade redan 1852 till N. Otteskruf. Efterträdare på gården blev Jonas Olsson eller Olofsson, som var född i Torestorp 1818 och son till Olof Persson eller Petersson och Cajsa Lena Petersdotter. Han var gift med Sophia Petersdotter från Ö. Smedstorp, f. 1827. De hade fyra barn: Johan August 1847, Peter Olof 1849, Ida Mathilda 1851 och Amanda Augusta född 1856 i Torestorp. Familjen flyttade till N. Persmåla 1858.

1/12 mantal arrenderades under åren 1854-1860 av Jonas Svensson och hans hustru Maria Jonsdotter. Han var född i Allgutsboda 1811, men kom närmast från Lindås. Maria Jonsdotter var född i N. Bondetorp 1817. De hade sex barn. Familjen flyttade 1860 till Markustorp i samband med att Peter Gustafsson kom hem från Mortorp. Han var son till Gustaf Axelsson. Om honom mera längre fram.

Det bodde många flera människor i Torestorp under 1850-talet. Flera undantags-änkor, båtsmannen nr 243 Carl Johan Petersson Thorell, som var född i Lilla Gangsmad och 1855 flyttade till St. Idehult, torparen Johan Magnusson, som var från Ramkvilla och kom till Torestorp 1846 från Dörby. Hustrun Charlotta Petersdotter var från N. Persmåla. De hade tre barn. Torparen Gustaf Israelsson var född i Sigislaryd 1825 och kom till Torestorp från Flemmingeland 1853. Samtidigt gifte han sig med Maria Helena Carlsdotter-Warme från Hälleberga. Gustaf Israelsson var en av Madesjö sockens mest kända oxdrivare, dvs han drev oxflockarna härifrån till Stockholm. Oxuppfödning tycks ha bedrivits med stor framgång i Torestorp. Peter Magnus Jonsson och Peter Jonsson var bägge framstående oxuppfödare. Till nu nämnda invånare i Torestorp bör läggas minst fyra backstugusittarefamiljer och flera inhyses. Hemmanet kan med fog kallas överbefolkat vid århundradets mitt.

Vi övergår nu till 1860-talet. Peter Gustafsson som 1860 övertagit 1/12 mantal gifte sig med Mathilda Charlotta Petersdotter, som var född 1844. De fick under 1860-talet sönerna Carl Gottfrid 1864 och Johan Lorentz 1869. Den ovannämnde oxuppfödaren Peter Jonsson var född i Torestorp 1815 som tidigare nämnts. Hustrun Cajsa Peters-dotter avled 1864, varefter Peter Jonsson 1865 gifte om sig med Johanna Christina Andersdotter, som var född 1841. De fick 1866 dottern Christina Augusta. Peter Jonsson var en tid nämndeman för östra fjärdingen och blev 1863 medlem av Madesjös första k.-nämnd. Han skänkte 1868 tre nya nummertavlor till Madesjö kyrka. Han utökade sin hemmansdel genom att inköpa Jonas Olofssons ägor, så att han härefter ägde 1/8 mantal, den största hemmansdelen i Torestorp.

1/12 mantal ägdes av en annan ”oxagubbe” Peter Magnus Jonsson. Om honom har tidigare talats. Med hustrun Christina Olsdotter fick han på 1860-talet fyra barn: Johan Emrik 1863, Carl Amandus 1866, Hilda Amanda 1868 och Pehr Elof 1870.

1/15 mantal ägdes fortfarande av Gustaf Axelsson och 1/12 av Johan Peter Olsson, f. 1833 och 1860 gift med Carolina Petersdotter, f. 1838. Han sålde 1/24 av sin gård till förut nämnde Peter Magnus Jonsson, som var gift med hans syster Christina Olsdotter. 1/30 mantal slutligen ägdes av Jonas Samuelsson och Christina Johans-dotter, som under 1860-talet fick fyra barn: Joseph 1861, Johan August 1862, Hanna 1864 och Ida 1867. Under 1870-talet tillkom ytterligare tre: Amandus 1871, Carl Viktor 1874 och Pehr Otto 1878.

Under 1870-talet skedde inga större förändringar i ägoförhållandena i Torestorp. Peter Gustafsson började nu framträda som kommunalman i Madesjö. Det började blygsamt med att han 1877 blev suppleant i styrelsen för Madesjö Nya Brandstods-bolag. Längre fram blev han vice ordförande i kommunalnämnden 1889-1892 och vice ordförande i kommunalstämman 1891-1895. Han blev 1894 suppleant och 1896 ordinarie medlem av styrelsen för Madesjöbanken och till sist 1897-1904 ordförande i bankens styrelse. Som vice ordförande och efterträdare fick han Wilhelm Andersson i Resebo!

1/8 mantal ägdes fortfarande av f. nämndemannen Peter Jonsson, 1/12 mtl av Peter Magnus Jonsson. På 1/15 mtl avled Gustaf Axelsson 1876. Hans gård inköptes av smeden Isak Lander från Flerohopp, som i samband med järnbrukets nedläggning bytte yrke och blev bonde. Han var gammal, född 1803, och gift med Johanna Christina Israelsdotter, f. 1816. De hade två barn: Emma Sofia 1849 och Gustaf Ferdinand 1854.

Från Kristvalla inflyttade 1876 Peter Jonsson d.y., född 1821. Hans hustru hette Wendla Gustafva Persdotter och var född 1832. De hade två barn: Clara Sofia 1863 och Almida Christina 1869. På 1/24 mantal satt fortfarande Johan Peter Olsson och Carolina Petersdotter. De hade en fosterson: Oscar Constantin, f. 1865. 1/30 mantal ägdes fortfarande av Jonas Samuelsson och Christina Johansdotter. Antalet undan-tagsfolk, arbetare och backstugusittare var fortfarande stort.

Vi avslutar med förhållandena, som avspeglas i husförhörsboken 1891-96. Peter Gustafsson hade tre barn: Johan 1869, Augusta 1871 och Per Algot 1883. På Peter Jonssons 1/8 mtl satt nu Alfred Jonsson. Han var född 1862 i Kristvalla och sedan 1886 gift med Kristina Augusta Petersson, f. 1866 och dotter till Peter Jonsson. De hade sonen Carl Emil Teander, f. 1887 och dottern Nanny Alfrida Augusta, f. 1893. Alfred Jonsson var kommunalman. Han var 1903 styrelsesuppleant och 1904 ordinarie styrelsemedlem i Madesjöbanken. Han invaldes 1919 i Madesjö kommuns första kommunalfullmäktige.

1/12 mantal ägdes fortfarande av Peter Magnus Jonsson och Kristina Olsdotter. De hade två barn: Hilda Amanda 1868 och Per Algot 1873. På 1/16 mtl hade Gustaf Lander efterträtt fadern Isak Lander. Han var gift med Matilda Andersson, f. 1852. De hade fyra barn: Carl Algot 1883, Gustaf Viktor 1884, Johan Ernst 1887 och Erik Albert 1890. 1/15 mantal ägdes nu av Carl Johan Jonsson, född 1861 i Kristvalla och sedan 1890 gift med Clara Sofia Petersson, som var dotter till Peter Jonsson d.y. och Wendla Gustafva Persdotter. De fick 1894 sonen Karl Gotthard. 1/24 mantal ägdes nu av Johan Peter Olsson, som var född 1833. Hustrun Carolina Petersdotter avled 1893. På 1/30 mantal avled Jonas Samuelsson och gården sköttes av sterbhuset. Äldste sonen hette Josef Jonsson och hans syskon Ida, Carl Viktor, Amandus. Den sistnämnde emigrerade till USA 1892.

Till nu nämnda hemmansägare kom även under 1890-talet ett stort antal andra personer. Där fanns flera undantagsänkor och tre torpare: på Peter Magnus Jonssons ägor Carl Wilhelm Petersson med hustru och fyra barn, på Alfred Jonssons gård Gustaf Israelsson med hustru och dotter, på Landers gård Frantz Johan Petersson, som avled 1894 efterlämnande änka och fyra barn. Därjämte fanns arbetare, inhysesänkor och inhysespigor. Man skulle trott, att en så starkt befolkad by skulle levererat många emigranter. Så är dock icke fallet. Totalt utvandrade endast 9 personer från Torestorp fram till 1915. De var: 1869 pigan Johanna Samuelsdotter, dotter till Samuel Petersson och född 1840. Först 1884 följde nästa utvandrare: pigan Gerda Petersson, f. 1866, och pigan Kristina Petersdotter, f. 1865. År 1892 utvand-rade som ovan påpekats bondsonen Amandus Jonsson och samma år Jonas Petersson, f. 1870. År 1900 emigrerade Gustaf Landers son Karl Algot och arbetaren Johan Ferdinand Teodor Petersson, f. 1882. År 1902 lämnade drängen Gustaf Hjalmar Almquist Sverige och 1906 slutligen Ernst Fritiof Svensson, f. 1886.

Till sist skall nämnas, att laga skifte genomfördes i Torestorp åren 1842-1843.

Toresbo

http://kartor.eniro.se/m/pSbkl

Lästips: Ingvar Andersson: Toresbo kvarn i Hembygdskrönikan 1999 s 162.

Birgit Gustafsson: Slåttervisa från Toresbo I Hembygdskrönikan 1998 s 119.

Inger Kvillner: Min barndom och uppväxt i Toresbo i Hembygdskrönikan 2009 s 140.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Toresbo hette ursprungligen Toresboda, vilket torde betyda de av Tore uppförda bodarna. Hemmanet har upptagits under medeltiden. Namnet Toresboda användes till omkring 1630, varefter den kortare benämningen slog igenom. Hemmanet finns med i den förteckning, som gjordes upp 1533 med anledning av den extraskatt, den s.k. gärden, som togs upp detta år med anledning av inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. Enligt detta register har Karl Eijlofsson i Toresbo att utge 2 mark penningar till denna gärd. Denne Karl Eijlofsson eller Eloffson kallas i övriga källor för Karl Kraak. Namnet Kraak eller Kråk måste betyda, att han var släkt med Hermod i Ebbehult, som egentligen hette Hermod Elofsson. Var de kanske bröder? Det verkar sannolikt. I så fall var Karl Kråk farfars broder till Sven Håkansson Kråk, ”majoren på Ebbehult”. Enligt de äldsta fogderäkenskaperna av år 1539 skulle ”Karl Kraak i Toresboda” i avrad erlägga fodring för 2 hästar, 3 lispund smör, en öra och en packe näver. Denna avrad höjdes de följande åren. Enligt 1541-1542 års fogderäkenskaper var den 5 fyrkar, dvs 1¼ öre, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dags-verken och fodring för 6 hästar. Som synes en kraftig höjning. Det var den kraftiga höjningen av framför allt fodringen, som var en av orsakerna till dackefejdens utbrott. Karl Kråk brukade länge Toresbo. Han återkommer i fogderäkenskaperna ända fram till tionderäkenskaperna 1575. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade han följande tillgångar: koppar-1 lispund (= ungefär 7,5 kg), oxar-2, kor-7, treårsungnöt-2, ettårs-ungnöt-6, får-3, svin-10. Tio procent härpå renderade Karl Kråk en skatt på 17 mark 1 öre, vilket gör, att han måste räknas till de mera välmående bönderna i Madesjö. Hans brorson Karl Hermodsson i Stora Ebbehult hade 5 mark 1½ öre i skatt till Älfsborgs lösen.

I 1580 års fogderäkenskaper har Karl Kråk efterträtts som brukare av Toresbo av Per Hermodsson, vilken att döma av efternamnet var son till Hermod i Ebbehult. Han hade tidigare brukat ett hemman i Madesjö men efter farbrodern övertagit Toresbo. Enligt 1591 års fogderäkenskaper var hans avrad 1 öre 6 penningar, 1 skäppa korn, 2 lispund smör, 1 packe näver, 1 kleff tåt (lin eller bast), 4 dagsverken och fodring för 8 hästar. Per Hermodsson var ännu kvar 1601, då han inför den s.k. rumpeskatten deklarerade sina tillgångar: 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 3 tunnor säd. Det verkar litet om man jämför med Karl Kråks tillgångar 1571, men flera nödår hade inträffat strax före, vilket kan förklara minskningen i tillgångar.

Hur länge Per Hermodsson brukade Toresbo är ovisst, men 1613 hade han efterträtts av Anders Persson, som sannolikt var en son. Han betalade till Älfsborgs lösen 1 koppardaler och 1½ silverdaler. Vem den ”utfattiga” änka var, som är upp-tagen i längden och som ej bidrog med något till Älfsborgs lösen är omöjligt att säga. Kanske var det Per Hermodssons änka? Dessutom upptages under rubriken ”utfattiga och inhyses” en ”Peer i Torssbomåla” som ej heller ansågs kunna bidraga till Älfsborgs lösen. Om honom heter det ”slätt uthfattig”. Anders Persson står som brukare av Toresbo ett stycke in på 1620-talet. 1623 är han knekt i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente, men 1625 hette brukaren Per, som kanske var hans son. I detta års kvarntullmantalslängd står Per upptagen för en kvarntull av 6 öre 6 penningar men i 1628 års mantalslängd upptages två brukare i Toresbo och en i Toresbomåla. ”Swen i Toresboda” hade 2 tunnor säd, 6 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. ”Olof, ibm” hade 1 tunna säd, 1 ko och 4 kvigor. ”Birger i Toresbomåla” hade ½ tunna säd, 1 gammalt sto, 1 ko. När vi går fram till 1629 står Per på nytt för Toresbo. I den längd, som upptager ödeshemman i Madesjö 1629 står ”Per i Torssboda” för ½ hemman.

Per fanns kvar in på 1630-talet och fick 1633 frihet från avrad till 1636, men detta år måste han ha avlidit eller lämnat hemmanet, ty 1633 års jordebok nämner en Bo i Toresbo som brukare av hemmanet. Hans tillgångar var: 2½ tunna säd, 1 ungsto, 2 stutar, 2 kor och 1 kviga. Det var vad man kunde vänta av en nyetablerad brukare. Börje eller Birger i Toresbomåla hade ½ tunna säd, 1 ungsto och 3 kor. Bo hette Jonsson i efternamn och han övertog Pers frihet till 1636. Börge i Toresbomåla tycks ha avlidit 1633, ty hans namn är överstruket i mantalslängden och ersatt av ”Enkian i Toresbomåla”. I 1641 års mantalslängd är Bo ersatt av ”hustru Maria i Torsbo” som hade 1 ko, 1 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Bland inhyses nämnes ”Simon i Torsbomåla”. För övrigt saknas hemmanet i denna mantalslängd. Bo Jonsson har sannolikt dött, ty hans hustru nämnes som ensam på hemmanet i 1644 års mantalslängd. I mantalslängderna för 1648, 1649 och 1650 nämnes ”änkan i Toresbo”. Hon brukade följaktligen hemmanet efter mannens död.

Det fanns fler människor i Toresbo vid denna tid, som framgår av kyrkoräken-skaperna. 1646 gav en Mårten i Toresbo 1 mark till kyrkan och 1650 gav Simon och Johan 6 öre till prästgårdens renovering. Denne Johan hette Persson i efternamn och var sannolikt son till ovannämnde Per i Toresbo. Han brukade hemmanet 1655, men innan dess hade Toresbo drabbats av den stora skogsbranden 1652. Toresbo blev avbränt och förmedlades till ¼ hemman. Brukaren fick frihet från avrad åren 1654-1660. Johan brukade hemmanet hela 1660-talet och in på 1680-talet. Enligt 1682 års jordebok var hemmanet då förmedlat till ½ hemman från 1661.

Johan vittnade i en uppmärksammad rättegång 1678 mellan Anders Trälod i Stora Ebbehult och sexmannen Jacob i Säfsjö. Han var även medlem av kyrkans nämnd 1685 och 1687. Det vittnar om att han var en ansedd man i socknen. Han står som brukare av Toresbo senast i 1686 års jordebok, där hans årliga ränta anges till 8 dlr 21 öre 9 penningar. I 1697 års kvarnkommissions protokoll heter brukaren Sven Johansson, om vilken det heter: ”kan mala för tull”. Hans kvarntull sattes till 3 dlr 8 öre. I 1699 års jordebok är Toresbo kvarn och ålfiske särskilt uppfört och skatten satt till 3 dlr 8 öre. Sven Johansson var säkert en son till Johan, som tydligen levde ännu 1697, då han skänkte pengar till kyrkan. Tidigare nämnda Toresbomåla återfinns 1699. Dess årliga avrad var låg: 26 öre. Toresbo blev från 1699 uppvärderat till 3/8 hemman. I 1717 års mantalslängd är Toresbo delat mellan Sven Johansson och Åke Svensson, som vardera brukade 3/16 mtl. Åke Svensson var säkerligen son till Sven Johansson. I en notis i 1714 års dombok talas också om en båtsman Olof Säll i Toresbo. 1740 fanns det fortfarande två brukare: Jon Svensson och Åke Svensson.

Uppdelningen mellan två brukare bestod under 1700-talet. I husförhörslängden 1755-1788 upptages som brukare av 3/16 mtl Åke Svensson, som uppges vara född 1686 och gift med Maria Nilsdotter. De hade 5 barn: Segrid, f. 1740, Stina 1749, Ingeborg 1751, Kerstin 1757 och Johannes 1764. Den andra hemmansdelen brukades av Johan Svensson, som var född 1716 och säkerligen son till Sven Johansson. Han var gift med Kierstin, född 1720. De hade 3 barn: Segrid, född 1747, Olof 1750 och Sven. Båtsman för Toresbo var Nils Andersson Snäll, som var gift med Åke Svenssons dotter Segrid Åkesdotter. De hade 4 barn. Dessutom fanns det redan nu ganska många inhyses, som för längre eller kortare tid bodde på ägorna.

Under 1700-talets två sista decennier ökade antalet hemmansdelar till 3. Johan Svenssons son Olof Johansson var född 1750 och från 1776 gift med Ingrid Svens-dotter, som var född 1752. De var barnlösa. Jonas Jönsson var född 1752 och gift med Maria Jonasdotter, född 1770. De fick fram till 1802 fyra barn: Segrid 1793, Gustaf 1795, Jonas 1796 och Ingrid 1799. En tredje hemmansdel innehades av Per Johansson, född 1734 och gift med Kierstin Danielsdotter, född 1735. Han hade två döttrar Stina född 1776 och Ingrid född 1779. Han tog undantag av Nils Håkansson, född 1769, och Caisa Lena Nilsdotter, f. 1782, som gifte sig 1802. Undantag hade också Jonas Persson, f. 1738, och Stina Åkesdotter, född 1744. Jonas Persson avled emellertid redan 1789. Båtsman var Nils Snäll. Det fanns två torpare Sven Svensson, gift med Segrid Andersdotter, och Håkan Andersson, gift med Stina Nilsdotter.

Under perioden 1802-1814 fanns det fortfarande tre hemmansägare i Toresbo. Olof Jonsson eller Johansson och Ingrid Svensdotter fick nu sonen Petter. Jonas Jönsson gifte sig nu för andra gången. Den nya hustrun hette Stina Persdotter, född 1783. I det nya äktenskapet föddes 3 barn: Maja 1804, Olof 1807 och Nicolaus 1811. Nils Håkansson och Cajsa Lena Nilsdotter fick 3 barn: Håkan 1804, Brita Stina 1808 och Ingrid Lena 1810.

Under åren 1815-1821 avträdde Jonas Jönsson och hans hustru sin hemmansdel till äldsta dottern Segrid, f. 1793, och hennes man Staffan Olsson, f. 1785. De brukade 3/32 mtl medan brodern Gustaf Jonsson till en tid brukade den andra halvan eller 3/32 mtl. Nils Håkansson och Cajsa Lena Nilsdotter brukade 3/16 mtl. De fick 5 barn: Håkan 1804, Brita Stina 1808, Ingrid Lena 1810, Maria 1815 och Sven 1818. 3/32 mtl brukades en tid av Jöns Persson, född 1780 och gift med Segrid Jonsdotter, f. 1790. Om honom står antecknat: ”lever gudlöst och är elak mot hustrun”. Inte rekommen-derande!! Han var vid periodens slut undantagsman. Undantagsmannen Per Jonsson avled 1818. Undantagsman var nu också Olof Jonsson, f. 1750, och gift med Ingrid Svensdotter, f. 1752. Stina Åkesdotter, f. 1744 bodde också som undan-tagsänka på ägorna. Torparna Jonas Svensson och Olof Frimodig flyttade under perioden från Toresbo. Den senare bosatte sig på Stora Ebbehults ägor. Övriga torpare var Sven Nilsson, f. 1780, med hustru Maria Olofsdotter, f. 1782, Olof Nilsson, f. 1778, med hustru Stina Håkansdotter, f. 1766 och dottern Inga Lena, f. 1811, Jaen Olsson, f. 1792, med hustru Brita Stina Petersdotter, f. 1796, och sonen Jonas Peter, f. 1820, Peter Israelsson, f. 1790, med hustru Brita Stina Månsdotter, f. 1784. Utom de nu nämnda bodde flera inhyses på Toresbo ägor.

Under 1820- och 1830-talen fick Staffan Olsson och Segrid Jonsdotter fyra barn: Peter föddes 1822, Maria Christina 1824, Helena 1828 och Carl Johan 1835. Nils Håkansson och Cajsa Lena Nilsdotter avstod sin hemmansdel till dottern Ingrid Lena Nilsdotter och hennes man Peter Jonsson, f. 1806. De överlät i sin tur gården till Nils Håkanssons äldste son Håkan Nilsson. Den tredje hemmansdelen ägdes nu av Nils Svensson, f. 1794, och hans hustru Stina Jonsdotter, f. 1803. De fick 1824 dottern Johanna, 1826 dottern Karin och 1829 dottern Christina. Undantagsmannen Olof Joensson avled 1826. Torparna Sven Nilsson och Olof Nilsson flyttade bort liksom Peter Israelsson, alla med hustru och barn. Kvar som torpare var Jonas Olsson, f. 1767 och gift med Elin Johansdotter, f. 1775. Avskedade båtsmannen Olof Svartman var född 1775. Han var gift och hade 6 barn. Flera inhyses bodde på ägorna.

Vi går fram i tiden till 1840-talet. På 1/8 mtl avled Håkan Nilsson 184? och efter-lämnade änkan Cajsa Greta Malmquist och 5 barn: Anna Gustafva, f. 1830, Wendla Christina, f. 1834, Carl Johan, f. 1836, Emma, f. 1840 och Sofia, f. 1848. På nästa hemmansdel, 3/32, avled Stephan Olsson 1842. Änkan Segrid Jonsdotter tog undantag av sonen Peter Staffansson, f. 1822. Han gifte sig 1845 med Brita Stina Petersdotter från Björstorp, f. 1827. De fick 1848 dottern Emma och 1849 sonen Carl. Peter Staffanssons syster Helena blev 1851 gift i Stora Idehult. Nils Svensson på 3/32 mtl avled hastigt under slåtter 1844. Änkan Stina Jonsdotter, f. 1803 i Käringskruf, tog undantag och överlät gården på arrende till Peter Staffansson tills dottern Christina Nilsdotter, f. 1828, och hennes man Peter Jonsson, född i Oskars socken 1819, kunde övertaga den 1849. De fick 1850 dottern Wendla Lovisa. Av övriga boende på ägorna kan nämnas torparen och båtsmannen Jonas Olsson Snäll, som var född i Käringskruf 1800 och gift med Anna Nilsdotter från Hagby, född 1797. De hade 7 barn. Torparen och båtsmannen Olof Wästerberg var född i Södra Örsjö 1803. Hustrun Maria Petersdotter, född i Gangsmad 1804, hittades 1850 död i Toresbo hage. De hade 2 fosterbarn. Båtsman nr 257 Peter Petersson Råberg var född 1816 och gift med Catharina Magnidotter från Vissefjärda, f. 1816. De hade 4 barn. Han var båtsman för Råddemåla men bodde i Toresbo. Torparen och båts-mannen Nils Petersson Modin var född i Västra Agebo 1812 och gift med Maja Lisa Nilsdotter, född i Björstorp 1801. Han var båtsman för Hökahult. Torparen Olaus Danielsson var från V. Agebo och född 1820. Han kom till Toresbo från Holmen 1850, då han gifte sig med Maria Danielsdotter från V. Säfsjö, född 1825.

På 1850-talet tog änkan Cajsa Gretha Fredriksdotter Malmquist undantag av Peter Staffansson och Brita Stina Petersdotter. De fick på 1850-talet ytterligare 3 barn: Mathilda 1852, Johan 1855 och Carl Vilhelm 1859. Peter Jönsson på nästa 3/32 mtl sålde 1853 till Johannes Svensson i Ramsjö och flyttade till Oskars socken. Johannes Svensson sålde i sin tur till Carl Johan Staffansson, yngre broder till Peter Staffansson. Han tillträdde 1856 och gifte sig samma år med Johanna Petersdotter från Björstorp, född 1839. Hon avled redan 1859 och efterlämnade 2 barn: Ida Lovisa född 1857 och Peter August född 1859. På den tredje gården på 3/32 mtl tillträdde Carl Johan Håkansson 1858 och gifte sig följande år med Wendla Maja Gustafsdotter från Lilla Ebbehult, född 1838. Samma år 1859 flyttade de till Bäckebo.

På ägorna bodde många båtsmän. De flesta var kvar från 1840-talet. Ny var torparen och avskedade båtsmannen Gustaf Johansson Blom, född i Norra Örsjö 1817 och gift med Elin Persdotter från Södra Säfsjö, född 1818. Ny var också båtsmannen och torparen Gustaf Axelsson Wittenberg, född i Erngislahyltan 1825 och gift med Magdalena Mattisdotter från Oskars socken, född 1828. De kom 1852 från Kåtterås till Toresbo. Ny var också avskedade båtsmannen Olof Westerling, f. 1802. Båts-mannen Nils Peter Jonsson Ny var född 1826. Han var gift med Lovisa Johansdotter från Floahult, född 1819. De kom till Toresbo 1857. De hade 3 barn.

Från Södra Örsjö inflyttade 1853 torparen Nicolaus Jönsson, född 1811. Han var gift med Stina Börjesdotter och hade 6 barn. Från Olofsbo inflyttade 1856 torparen Anders Petersson Sjöberg, född i Lilla Granås 1817. Han var gift med Ingrid Maria Johansdotter, född 1818. De hade 4 barn. Från Ryssby kom 1860 mjölnaren Carl Johansson, född i Madesjö 1833 och 1860 gift med Helena Olofsdotter, född i Kroksjö 1842.

På 1860-talet lämnade Peter Staffansson med familj Toresbo och flyttade 1870 till Stora Ebbehult, som han 1867 köpt på exekutiv auktion efter Anton Holm för 135 000 rdr rmt. Peter Staffansson var då en betrodd man i Madesjö. Bl.a. var han nämndeman åren 1862-1867. Sin gård i Toresbo arrenderade han ut till Nils August Petersson, född 1832 i Kristvalla. Han var gift med Edla Mathilda Andersdotter, född 1847. De fick 1868 dottern Hulda Sophia. Innan de tillträdde brukades Peter Staffanssons gård av svärsonen Johannes Jonsson, som var gift med äldsta dottern Emma Petersdotter. Den tredje gården på 3/32 mtl brukades alltjämt av Peter Staffanssons yngre broder Carl Johan Staffansson, som blivit änkling 1859. De tidigare nämnda båtsmännen bodde kvar i Toresbo. Ny var avskedade båtsmannen och torparen Johan Axelsson Roth, född 1832 i Erngislahyltan, som inflyttade från Norra Björnahult 1867. Olaus Andersson och Emma Håkansdotter fick på 1860-talet fyra barn: Amanda föddes 1861, Amandus Viktor 1863, Hulda Sofia 1865 och Olga Dorothea 1868.

På 1880-talet flyttade Olaus Andersson med hustru och 8 barn till Kalmar. Det skedde 1888. Gården övergick till C. G. Mattiasson i Olofsbo. Nästa gård på 3/32 mtl hade stannat i Peter Staffanssons ägo, när han 1870 flyttade till Stora Ebbehult. När han 1885 gjorde konkurs och flyttade till Karlslunda skingrades familjen. Hustrun hade dött 1882. Gården i Toresbo ägdes av konkursboet, tills sonen Frans Emil Petersson kom hem 1887. Det kan nämnas, att systern Helena Augusta Petersson också flyttade hit men att hon 1888 emigrerade till USA. En äldre broder Karl Vilhelm Petersson flyttade 1887 till Stockholm. Hans 3/32 mtl arrenderades från 1889 av Gustaf Fredriksson, som kom från S:t Sigfrid. Han var gift med Peter Staffanssons dotter Mathilda Petersdotter, f. 1852. De hade 9 barn! Den tredje gården brukades av Peter Johansson, f. 1846, och Ida Lovisa Carlsdotter, f. 1857. De hade 5 barn: Gerda Mathilda, f. 1878, Johanna Erika, f. 1880, Carl Ragnar, f. 1881, Signe Gunhild, f. 1883 och Nils Gustaf Jarl Robert, f. 1885. Karl Johan Staffansson hade nu undantag.

4 torpare bodde på ägorna under 1880-talet. Karl Gustaf Jonsson var född 1834 och sedan 1868 gift med Gustafva Johansdotter, f. 1839. Han ägde jord och hade 4 barn. Pehr August Jonsson var född 1842 och gifte sig 1867 med Ida Mathilda Karlsdotter, f. 1840. De hade också 4 barn. Karl Johansson var född 1833 och sedan 1860 gift med Helena Olsdotter, f. 1832. Av deras 5 barn emigrerade döttrarna Ida Mathilda och Amanda Sofia 1881 till USA. Den övriga familjen flyttade samma år bort från Toresbo. Erik Petersson var född 1811 och gift med Kristina Jonsdotter, född 1817. De hade en son Jonas Peter som var född 1862. Mjölnaren Sven Gustaf Kristoffersson var född i Hofmantorp 1862, kom 1887 till Toresbo men emigrerade till USA 1889. Hans företrädare mjölnaren Johan Gustaf Jonsson var född 1845 i Oskars socken och flyttade 1885 till Algutsboda. Båtsmannen Ny avled 1886 och hans änka 1889. Snickaren Johan Amandus Gustafsson var född 1858 i Algutsboda och gifte sig 1886 med Charlotta Nilsson, f. 1860, men avled redan 1887. Två f.d. båtsmän bodde på ägorna. Johan Axelsson Roth var född 1832 och gift med Kerstin Fredriksdotter som var född 1830. De hade 6 barn. Joel Svensson Österman var född 1835 och gift med Ingrid Maria Johansdotter, f. 1830. De hade en dotter Anna Sofia som var född 1865. Många arbetare med familjer bodde på 1880-talet på ägorna. De flesta flyttade snart bort. Till USA emigrerade 1881 pigan Lovisa Josefsdotter, f. 1849 med sonen Karl Henning, f. 1873. År 1888 hade torparen Gustaf Peterssons son Otto Theander Högsten emigrerat till USA.

Vi går fram till 1890-talets första hälft. Ägareförhållandena är nu helt förändrade. 3/32 brukas nu av Peter Johansson, f. 1846 och sedan 1877 gift med Ida Lovisa Carlsdotter. De hade 5 barn. Nästa gård på 3/32 mtl ägdes av Gustaf Fredriksson, f. 1854 och sedan 1877 gift med Matilda Petersdotter, född 1852. De fick på 11 år icke mindre än 10 barn! Carl Amandus föddes 1878, Hilma Helfrid 1879, Gerda Ester Maria 1881, Gustaf Richard 1883, Agnes Viktoria 1884, Olga Ragnhild Constance 1886, Henrik Fabian Vilhelm 1887, Oskar Fredrik Eugen 1888, Johan Ernst Thorsten 1890 och Bertha Mathilda Charlotta 1892. Carl Johan Staffansson hade nu undantag och hans gård brukades av Carl Gustaf Jonsson, född 1834 och 1868 gift med Gustava Johansdotter, f. 1839. De hade 4 barn: Johan Emrik, f. 1870, Axel Robert, f. 1873, Anna Vilhelmina, f. 1878, och Gustaf Adolf, f. 1884.

Endast en torpare fanns nu på ägorna: Carl Johan Petersson, född 1865 i Vissefjärda och 1891 gift med Charlotta Nilsson, f. 1860. Han kom från Oskars socken 1891. Hans syster Karolina Petersson, f. 1872, kom till Toresbo från Karlslunda 1892. Snickaren Johan August Lindell var född 1858 och sedan 1885 gift med Emma Johanna Jonsdotter från Skirö, född 1863. De fick 1887 sonen Carl Oskar. Mjölnaren Karl Gustaf Karlsson var från Hälleberga och född 1841. Han var gift med Mathilda Sofia Jonsdotter, född i Hälleberga 1851. De flyttade till Toresbo 1894. De hade 6 barn. Två f.d. båtsmän bodde på ägorna: Johan Nilsson Roth och Joel Österman. Den senare var från Arby och född 1835. Hans hustru var också från Arby och född 1830. Flera arbetarefamiljer bodde på ägorna. En arbetare Frans Johan Sjöqvist vistades i USA från 1891 men hade lämnat hustru och 3 barn hemma.

Till sist frågan om emigrationen från Toresbo fram till 1894. 1868 emigrerade pigan Carolina Johannisdotter till Sydamerika. Därefter dröjde det till 1881, innan vi hör talas om någon utvandring därifrån. Men detta år emigrerade pigorna Ida Mathilda Karlsson, Amanda Sofia Karlsson och Lovisa Josefsdotter med en son till USA. Torparen Gustaf Peterssons son Otto Theander Högsten emigrerade 1888. Han följdes 1889 av mjölnaren Sven Gustaf Kristoffersson och 1891 av arbetaren Johannes Sjöqvist. Totalt åtta personer emigrerade således från Toresbo fram till 1890-talets början.

Teater i Glasriket

Amatörteatergrupp i Glasriket, bildad 1984, för att framföra pjäsen ”Glasbomben”, som spelades i Kosta sommaren 1984. TIG kan ses som en avknoppning från det stora studieprojektet ”I Glasriket – Människan – Miljön – Framtiden”, som i början av 1980-talet samlade ca 400 människor i studiecirklar. Resultatet blev ett stort antal böcker där de småländska glasbrukens historia blev nedtecknad. TIG fortsatte en följd av år på 1980- och 1990-talen och spelade en mängd pjäser, både klassiker och moderna farser såväl som egna texter på scenerna i Glasriket. Även en omfattande ungdomsverksamhet, ”Unga TIG”, bedrevs.I Nybro spelades bl.a. Vilhelm Mobergs Gudens hustru, som framfördes vid Qvarnasläts hembygdsgård 1986, och Runer Jonssons Sven Krååk – Kungens man i Madesjö, två somrar i Prästgårdsängen vid Kyrkstallarna i Madesjö, 1996 och 1997. TIG fick Nybro kommuns kulturstipendium 1986.

LEL

Thebacken

Nybro IF höll den första festen i Thebacken söndagen den 26 augusti 1907. Festen gav ett överskott på 249:95 varav 150 kronor avsattes till det som idag är Victoriavallen. Festerna höll på med full fart fram till 1963. Thebacken fick sitt namn av att Nybros societet brukade göra utflykter till det vackra området och så passade man på att dricka te där. Området ägdes av F.W. Engström som år 1900 hyrde ut det till nykterhetslogen för 75 kronor om året. Fast då förbehöll han sig rätten till ålfisket i ån.
När Nybro IF bildades år 1906 kom man på idén att ordna en idrottsfest och denna förlades till Thebacken.
Så småningom utvecklades den årliga festen till en av landsändans stora begivenheter. Det var en fest över flera dagar onsdag, fredag, lördag och söndag och det var en rejäl satsning på sin tids stora artister.
Det talades om de tre stora festerna i den här lansändan och handlade det om Järnvägskamraternas fest i Kalmar, Barnens dag i Kalmar och Nybro IF:s sommarfest i Thebacken.
Det hela gick bra ända till 1963 då det plötsligt var som att vända en hand. Den inkomstbringande festen blev plötsligt en förlustaffär. Under några år hölls ytterligare en fest som idag kan räknas in i Nybro IF:s historia eftersom det var ishockeyföreningen Ymer som ordnade dessa fester. Ymer gick ju så småningom upp i Nybro IF.
Det var för övrigt vid ett av Ymerarrangemangen som publikrekordet sattes. 4 300 personer kom till Thebacken när Stålfarfar, Erik Håkansson, kom till Nybro. Ulla Billquist, Edvard Persson, Alice Babs, Zarah Leander och Karl-Gerhard kom också till Nybro.

Texten kommer från Östran

Lästips: Lennart K Persson: Dansbanor i Hembygdskrönikan 2021 s 77.