http://kartor.eniro.se/m/apMMf
Lästips: Bertil Abrahamsson: Almida Gustafa Petersdotter ett kvinnoöde i Hembygdskrönikan 2017 s 170.
Göthe Carlsson: Gamla dokument berättar i Hembygdskrönikan 2015 s 62.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Namnet Brixslätt är sammansatt av ordet ”brig” och ordet slätt.
Brixslätt tillhör de hemman i Madesjö, som tagits upp vid medeltidens slut, dvs vid slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Att det förhåller sig så blir sannolikt, om man lägger märke till, att namnet saknas i 1533 års register och 1535 års städsle-öresregister. Det omtalas först i 1539 års fogderäkenskaper och har där en ytterst obetydlig avrad: den förste kände brukaren ”Jon Eriksson i Brigsleth” behövde detta år endast betala 6 örtugar årligen till Kronan, något av det obetydligaste som över huvud förekommer i Madesjö. Det pekar mot att Brixslätt var alldeles nyupptaget, sannolikt efter 1535 eller snarare, att det blev skattlagt då, efter upptagning kanske tio eller femton år tidigare. Så länge brukade det dröja, innan ett nyupptaget hemman lades under skatt.
Redan efter ett par år fick Jon Eriksson känna på Gustav Vasas skattepolitik. I 1541 års fogderäkenskaper har avraden höjts med fodring för tre hästar. Denna fodring skulle lösas med 2 öre per häst, vilket ett år senare godtyckligt höjdes till 3 öre per häst. Från 1547 heter brukaren Mons Persson. Hans avrad var ånyo höjd: penningar -6 fyrkar, smör-½ lispund, fodring för 1 årlig häst, 2 fogdehästar och 1 konungshäst. Efter ytterligare några år ökades avraden till 2 dagsverken och 1561 till 3 dagsverken. När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas deklarerade Måns Persson sina tillgångar: 1 lispund koppar, 2 oxar, 9 kor, 2 tvåårsungnöt, 2 ettårsungnöt, 6 svin, häst för 5 mark. Skatten till Älfsborgs lösen blev 14 mark 2 öre. Det visar, att Måns under sin över tjugoåriga verksamhet betydligt arbetat upp hemmanet. Följande år, 1572, levererade han 2 skäppor råg och lika mycket korn i tionde till Kronan. Det svarade mot en skörd av trettio skäppor av vardera sädesslaget. Måns Persson satt ännu kvar i Brixslätt 1580, men måste snart därefter ha avlidit, ty 1600 heter brukaren Jon. Följande år deklarerade han sina tillgångar: 1 oxe, 2 kor, 2 tunnor säd. Det var obetydliga tillgångar, vilket kanske kan förklaras av att han nyligen etablerat sig i Brixslätt. Till den nya Älfsborgs lösen 1613 bidrog Jon med 3 koppardaler.
När 1620 en extraskatt, boskapspenningen, skulle uttagas, var det ej Jon, utan en ”Lasse i Brixslett” som deklarerade hemmanets tillgångar: åker till 3 tunnor, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 1 kviga, 1 stut, 3 får, 1 lamm, vilket gav en skatt av 1 dlr 18 ¾ öre. Jon satt emellertid kvar och stod för hemmanet ännu 1625. Något av de närmaste åren därefter måste Jon ha lämnat Brixslätt eller avlidit, ty vid mantalsskrivningen för boskapspenningen 1628 stod en Nils upptagen för Brixslätt. Nils hade 2 tunnor säd, 1 sto, 2 oxar, 1 tjur, 1 stut, 4 kor, 4 kvigor, 6 får, 2 lamm och 2 svin. Han klarade sig över det svåra året 1629 utan att hemmanet blev förklarat för ”öde” och brukade fortfarande Brixslätt 1633. Då var hans tillgångar: 2 tunnor utsäde, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 1 kviga, 2 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. Men samma år skedde något slags förändring. I den ordinarie mantalslängden upptogs en ”Karl i Brigslätt”, som hade 4 tunnor råg och 4 tunnor korn. Hur länge han satt kvar på hemmanet är oklart, men 1641 hette brukaren ”Swen” och han stannade kvar ända till 1669. I mantals- längden 1641 uppgav han, att han hade en piga, 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, 3 får, 2 lamm, 3 ungsvin och 4 tunnor utsäde. 1655 uppgavs, att Swen var soldat och 1668, att han hade en hemmaboende dotter, som hette Kerstin. Swen hade också en son, Nils Svensson, som enligt 1686 års jordebok brukade hemmanet, som är upptaget som ½ mantal och varje år betalade 1 dlr 8 öre och 9 penningar till Kronan.
I 1697 års kvarnkommissions protokoll uppges Nils ha en kvarn i samma bäck som Gislatorp. I 1699 års jordebok tages Norra Rismåla och Brixslätt tillsammans. Deras gemensamma avrad anges till 2 dlr 24 öre årligen. Denna höjdes 1706 till 4 dlr 8 öre 9 penningar. Denna jordebok anger ej namnet på brukaren. I 1717 års mantalslängd är hemmansklyvningen genomförd. Brixslätt är nu delat mellan två brukare: Gisle Johansson och Oluf Ingesson. Oluf Ingesson hade köpt 1/8 mtl Brixslät d. 13 sept. 1710 av hustru Kerstin Håkansdotter för 40 dlr smt. Han fick laga fasta på hemmansdelen vid sommartinget 1714. Enligt 1740 års mantalslängd hette de två brukarna Nils Gislesson och Nils Olsson. Båda var säkerligen söner till 1717 års brukare. Nils Gislesson eller Gisesson var på 1740-talet fjärdingsman. Han klagade vid hösttinget 1746 att flera av hans byggnader ödelagts vid en eldsvåda natten mellan d. 3 och 4 oktober samma år.
Nils Olofsson eller Olsson var enligt husförhörslängden 1749-1754 gift med Kerstin Ingesdotter. Han var 40 och hon 42 år vid längdens upprättande. Nils Gisessons hustru hette också Kerstin. De var 40 respektive 50 år gamla. Under åren 1755-1788 delades Brixslät ytterligare, i det att en tredje hemmansdel tillkom. Nils Nilsson övertog Nils Gisessons del efter sitt giftermål 1756 med Elin (tillnamn okänt). De fick barnen Stina 1757, Carl 1759, Lena 1765 och Cathrina 1768. Efterträdare mot slutet av 1780-talet blev Anders Jonsson, f. 1761 och dottern Cathrina Nilsdotter. De fick 6 barn: Kajsa 1786, Ingrid 1788, Stina 1790, Lena 1793, Maria 1795 och Brita Stina 1799, som synes idel döttrar! Nils Olofsson efterträddes av Nils Mattsson, f. 1741, som 1771 ingick äktenskap med Ingrid Månsdotter, f. 1747. De fick icke mindre än 8 barn: Stina, som var född 1767 i ett tidigare äktenskap, Elin 1771, Matthias 1774, Maria 1776, Cathrina 1778, Stina 1781, Lena 1784, Brita Stina 1791. Den tredje hemmansdelen innehades av Per Svensson, född 1749 och 1776 gift med Caisa Månsdotter, f. 1749. De fick 5 barn: Peter Johansson och Lena Johansdotter födda 1769 och 1773 i ett tidigare äktenskap, Jonas 1777, Caisa Lena 1780 och Sven 1787. Lena Johansdotter gifte sig 1796 med Peter Jonsson, f. 17?? som därmed tillträdde hemmansdelen. De fick 1797 sonen Johannes och 1798 dottern Ingrid. Båtsman var vid denna tid Anders Slätman. Han var gift och hade fyra barn. Under perioden skedde överenskommelse mellan Brixslät och Norra Smedstorp om gränsdragning mellan de båda hemmanen. Den anmäldes till häradsrätten vid hösttinget 1774.
Under perioden 1802-1815 skedde ingen förändring i ägandeförhållandena. Men barnskarorna växte. Anders Jonsson och Catharina Nilsdotter fick ytterligare fyra barn: Jonas 1801, Olof 1802, Peter 1807 och Johanna 1811. Peter Jonsson och Lena Johansdotter fick ytterligare tre barn, innan Lena Johansdotter avled 1806. Peter Jonsson gifte därefter om sig 1807 med Maria Hansdotter från Skedebäckshult, f. 1782. De fick fyra barn: Johannes 1808, Jonas 1810, Caisa Lena 1812 och Nils 1815. Den tidigare hemmansägaren och sedermera inhyses Nils Nilsson avled 1804.
Under perioden 1815-1821 avled Anders Jonsson. Änkan Katharina Nilsdotter tog undantag av efterträdaren Olof Jonsson och Lena Nilsdotter. De var unga, födda respektive 1799 och 1795. Peter Jonsson och Maria Hansdotter fick ytterligare en son Adolph 1817. Nils Mattsson och Ingrid Månsdotter var undantagsfolk, men Ingrid avled redan 1820. Deras hemmansdel brukades av arrendatorn Johannes Månsson och Maja Lisa Olsdotter, född 1780 resp. 1790. De fick under denna period två döttrar: Lena 1814 och Eva Lisa 1815.
Under 1820- och 1830-talen skedde flera förändringar. Peter Jonsson avled och änkan Maria Hansdotter tog undantag av mågen Johan Ulrik Danielsson, f. 18?? och [oläsligt inflikande] gift med äldsta dottern Cajsa Lena. Anders Jonssons äldsta dotter Cajsa Andersdotter gifte sig med Sven Olsson, f. 1798 i St. Ebbehult och övertog hemmansdelen. Arrendatorn Johannes Månsson efterträddes av hemmansägaren Peter Andersson, som var född i Brixslät och son till Anders Jonsson. Han gifte sig med Ingrid Lena Håkansdotter från Öjersmåla, f. 1806. De fick under 1830-talet fyra barn: Christina Sophia 1831, Johanna 1834, Gustava 1837 och Mathilda 1839. Det blev ytterligare tre döttrar under 1840-talet! Båtsmännen växlade. Anders Nilsson Slätman efterträddes av Samuel Johansson Slättman, från Lenhofda, som tillträdde 1841 och flyttade för att efterträdas av Olaus Eriksson Slättman, f. 1817 och död i Karlskrona 1849. Han efterlämnade änka och två barn. En rad inhyses bodde också på ägorna.
Under 1840-talet växlade flera hemmansdelar ägare. Från Ljungby kom änklingen och torparen Johannes Svensson, som var född i Algutsboda 1807. Han gifte sig 1841 med Helena Johansdotter från Älghult, f. 1818. Han hade fyra barn i sitt första äktenskap och fick med sin andra hustru ytterligare två: Gustaf 1843 och David 1845. Han flyttade därefter från Brixslät till Sigislaryd och efterträddes 1846 av Isak Samuelsson, född i Lenhofda 1821 men närmast kommande från Ö. Skedebäckshult. Han var gift med Stina Cajsa Petersdotter från denna by och hade redan vid flyttningen dottern Wendla Gustafva, som var född 1843. I Brixslät fick han och hans hustru ytterligare två barn, döttrarna Johanna Christina och Ida Mathilda, födda 1847 och 1850. Peter Jonsson avled 1845 och änkan Maria Hansdotter tog undantag, som redan tidigare har omtalats. Hon hade fyra barn: Cajsa Lena, Nils, Carl Magnus och Gustaf Johan. Ulrik Danielsson och Cajsa Lena fick tre barn: Carl August 1845, Jonas Peter 1848 och Emma Christina 1851. De två andra hemmansägarna Sven Olsson och Peter Andersson brukade sina hemman hela 1840-talet. Till sina fyra barn under 1830-talet fick Peter Andersson ytterligare tre under 1840-talet: Helena 1842, Wendla Charlotta 1845 och Emma Fredrika 1848. Det blev 7 döttrar men ingen son! Båtsmännen under 1840-talet är redan nämnda. Dessutom bodde som tidigare en del inhyses på ägorna.
Under 1850-talet ökade Isak Samuelssons barnskara med Hilda Sophia 1852, Amanda Lovisa 1855 och Emilia Wilhelmina 1860. Efter Johan Ulrik Danielsson, vars tredje barn Emma Christina föddes 1850, kom från Hälleberga 1852 Abraham Johansson, f. 1818 och Maja Lena Jonsdotter, född 1813. De hade en dotter Christina, f. 1849 i Hälleberga och fick i Brixslät ytterligare två barn: Johan August 1852 och Hilda Sofia 1855. Swen Olssons hustru Cajsa Andersdotter avled 1859 barnlös. Peter Andersson och Ingrid Lena Håkansdotter ökade sin stora barnskara med sonen Jonas Alfred 1853. Äntligen en son! Från Flögstorp kom 1860 Carl Johan Jonsson, f. där 1837, och hans hustru Gustafva Petersdotter, som var dotter till ovannämnde Peter Andersson. Det var alltså en måg som övertog gården. Som torpare kom 1859 från Flemmingelandsmåla Johannes Gustafsson, född i Norra Rismåla 1832, och hans hustru Lena Cajsa Nilsdotter, född i Älghult 1828. De hade två barn. Båtsman var Samuel Johansson Slättman från Lenhofda. Han var gift och hade en son. På ägorna bodde dessutom båtsmansänkan Cajsa Lena Carlsdotter med tre barn och inhysesänkan Lena Lisa Nilsdotter, likaledes med tre barn.
Isak Samuelsson avled 1870, efterlämnande änkan Stina Cajsa Petersdotter och åtta barn. I övrigt skedde ingen ändring i ägandeförhållandena i Brixslät under 1860-talet. Johannes Gustafssons barnskara ökade med Johan Jacob 1861, Nils August 1863, Hilda Augusta 1867 och Johanna Helena 1870. Carl Johan Jonsson och Gustafva Petersdotter fick två barn: Johanna Helena 1861 och Pehr Janne 1867. Peter Andersson dog som undantagsman 1861, efterlämnande änkan Ingrid Lena Håkansdotter och 6 barn i hemmet. Båtsman var nu Jonas August Jonsson Slättman, f. 1849. Avskedade båtsmannen Samuel Slättman bodde vid Kolsbygd. Dessutom fanns det inhyses, backstugusittare och arbetskarlar på ägorna. På 1870-talet övertogs Isak Samuelssons hemmansdel av mågen Nils Johan Johannesson, f. 1842 och gift med dottern Wendla Gustafva. De fick på 1870-talet tre barn: Adele Henrietta Sofia 1876, Edla Agnes Amanda 1878 och Kaleb Johan Maximilian 1880. Abraham Johanssons och Maja Lena Jonsdotters äldsta dotter Christina blev 1871 gift till Gislatorp. Sven Olsson dog 1880 och hemmansdelen ägdes tillsvidare av hans arvingar. Han var ju barnlös. Johannes Gustafsson och Lena Cajsa Nilsdotter fick ytterligare ett barn, sonen Otto Gottfrid 1873.
Under 1880-talet brukade Nils Johan Johansson och Wendla Gustafva Isaksdotter sin hemmansdel. Abraham Johansson och Maja Lena Jonsdotter överlät 1881 sin gård till mågen Carl Alfred Nilsson, som samma år ingått äktenskap med deras dotter Hilda Sofia. De fick under 1880-talet fyra barn: Carl Mauritz 1882, John Hjalmar 1884, Ester Viktoria Sofia 1887 och Henrik Albin 1890. Av Johannes Gustafssons och Lena Maja Nilsdotters fem barn emigrerade de två äldsta Johan Jacob och Nils August med tillnamnet Lindblad till USA 1884 och 1886. Carl Johan Nilsson och Kristina Abrahamsdotter överlät sin hemmansdel till hennes broder Johan August Abrahamsson. Torpare var Carl Gustaf Andersson, som var gift med Cajsa Lena Johannesdotter. Två arbetarefamiljer bodde på ägorna: Johan Peter Israelsson med hustru och barn och Johan Peter Jonsson Westerlund med hustru och 7 barn. Änkan Ingrid Lena Håkansdotter dog 1880. Hennes man Peter Andersson hade dött 1866.
Under 1890-talets första hälvt emigrerade ytterligare två barn till Johannes Gustafsson och Lena Cajsa Nilsdotter. Döttrarna Hilda Augusta och Johanna Helena emigrerade tillsammans 1892. Carl Alfred Nilsson och Hilda Sophia Abrahamsdotter fick 1893 ånyo ett barn, sonen John Alfred Gunnar. Undantagsmannen Abraham Johansson avled 1892, torparen Carl August Jonsson flyttade bort 1893, snickaren och husägaren Jonas August Sjögrens hustru Emilia Sofia Johansdotter avled 1894. Om f. bonden, senare arbetaren Carl Jonas Nilsson står antecknat, att han rymt hemifrån och vistas i Amerika. Hustrun Kristina Abrahamsdotter och fyra barn bodde kvar i Brixslät. Vad levde de av? Det samma kan man fråga om utfattige arbetaren Johan Peter Israelsson och hans värkbrutna hustru Anna Kristina Andersdotter. Arbetaren Johan Peter Westerlund bodde kvar i Brixslät med hustru och 7 barn.
Laga skifte skedde i Brixslät 1840-1841.
Under åren 1868, då emigrationen började på allvar i Madesjö och fram till 1915, då världskriget omöjliggjorde emigration, utvandrade sammanlagt 9 personer från Brixslät. Den förste var Jonas Isaksson, född 1864, som 1882 reste till USA. Han följdes 1884 av drängen Johan Johansson, f. 1861. Han var son till Johannes Gustafsson och följdes två år senare av brodern Nils Lindblad och 1892 av systrarna Hilda Augusta och Johanna Helena, och 1896 av brodern Otto Gottfrid. År 1902 utvandrade Carl Alfred Nilssons och Hilda Sofia Abrahamsdotters äldste son Karl Mauritz Nilsson till USA. 1906 emigrerade åter Johanna Helena Gustafsson, som tydligen kommit hem ifrån sin första USA-resa 1892. Den sista emigranten var 1906 Lydia Teresia Nilsson, f. 1886. Sammanlagt emigrerade åtta personer från Brixslät, samtliga till USA.